Sekretariatet Miranda Fredriksson 2012-04-27 LK/120831 Miljöredovisning 2011
LANDSTINGET I VÄRMLAND 2012-04-25 2 (11) Sammanfattning och slutsatser Fortsatt minskad total klimatpåverkan Landstinget i Värmlands klimatpåverkan har totalt sett fortsatt att minska under 2011. Om utsläppskällorna studeras var för sig blir det tydligt att det fortfarande behövs insatser för att nå en halverad klimatpåverkan inom respektive område. Detta gäller framför allt det utsläpp av växthusgaser som härrör från lustgasanvändningen och tjänsteresor med egen bil (se figur 1). Ton koldioxidekvivalenter 4000 3500 3000 2500 2000 1500 1000 500 0 2007 2010 2011 Figur 1. Landstingets utsläpp av växthusgaser 2007, 2010 och 2011 till följd av förbrukning av värmeoch elenergi, lustgasinköp samt tjänsteresor med bil. I jämförelse med basåret för det miljöpolitiska programmet har dock det totala utsläppet uttryckt i koldioxidekvivalenter minskat med 57 procent, från 7 318 ton 2007 till 3 118 ton 2011. Inköp av 100 procent ursprungsmärkt el under året utgör ensamt den största anledningen till minskningen (se figur 1). Förändrat avtal för elinköp, en i huvudsak administrativ åtgärd, är naturligtvis bra men bör dock inte kunna tas som intäkt för att avstå från andra mera konkreta och verksamhetsmässiga insatser. Landstingsfullmäktige har i Handlingsplan för att minska den negativa miljöpåverkan från Landstinget i Värmlands läkemedelsanvändning, en bilaga till landstingets miljöpolitiska program för åren 2012-2016, exempelvis angett att klimatpåverkan som härrör från lustgasanvändning ska minska med 50 procent genom installation av en reningsanläggning under 2012. Förutsättningar finns också för att minska klimatpåverkan från tjänsteresor med egen bil, bland annat genom en förändrad möteskultur där telefon-, videosamt webbmöten är naturliga mötesformer.
LANDSTINGET I VÄRMLAND 2012-04-25 3 (11) Miljöpolitiskt program för minskad klimatpåverkan Grunden för Landstinget i Värmlands miljöarbete är de av Riksdagen beslutade miljökvalitets- och folkhälsomål. I det miljöpolitiska programmet för 2009-2012 inriktas det interna miljöarbetet på att minska klimatpåverkan från landstingets verksamheter. Som övergripande och utmanande mål gäller att utsläppen av växthusgaser ska ha halverats till 2012 med 2007 som basår. Det interna miljöarbetet under perioden koncentrerar sig på tre viktiga och klimatpåverkande verksamheter: Fastighetsdrift Transporter Mat och måltider Miljöredovisningen under programtiden fokuserar på att redovisa ovannämnda områden med utgångspunkt från basåret 2007. Redovisningen följer också upp landstingets arbete med avfallshantering, läkemedels miljöeffekter samt miljöanpassad upphandling. I bilaga 1-9 presenteras de årliga redovisningarna från verksamheterna. Klimatkompensation och miljöåtgärder Från och med hösten 2009 till och med december 2011 klimatkompenserade landstinget egna tjänsteresor med bil och flyg. Detta innebar att kostnaden för att använda tjänstebil och att flyga höjdes med 5 respektive 15 procent. Syftet var att minska dessa tjänsteresor och i stället öka samåkningsfrekvensen, resande med kollektivtrafik samt genomförande av telefon-, video- och webbmöten. På årsbasis inbringade kompensationen knappt 1 Mkr. Intäkterna användes till åtgärder inom ramen för det miljöpolitiska programmet. Nedan ges exempel på åtgärder under 2011: Inköp av elcyklar och vanliga cyklar till Landstingshuset, CSK samt sjukhusen i Arvika och Torsby. Installation av två videokonferensanläggningar på CSK för vårdplanering och en på Torsby sjukhus för katastrofledningsgruppen samt övrig personal på sjukhuset. Installation av en luftpump för cyklar i samband med ombyggnationen vid CSK:s huvudentré. Databas för miljöuppföljning. Uppföljningsinstrument för tjänsteresor i Diveport. Genomförande av seminariet Varning för värmebölja! tillsammans med länsstyrelsen. Utrustning av källsorteringsmoduler i Landstingshuset.
LANDSTINGET I VÄRMLAND 2012-04-25 4 (11) Under hösten fanns det möjlighet att söka stimulansbidrag för miljöåtgärder inom landstinget inom ramen för den interna klimatkompenseringen. Fyra olika enheter utnyttjade tillfället och samtliga beviljades bidrag för sina åtgärder. Som exempel kan nämnas att Vuxenhabiliteringen ansökte om bidrag för inköp av elcyklar och enheten för upphandling och avtal ansökte om bidrag för utbildning i Ecodriving. Fastighetsdrift Uppvärmning och elanvändning Landstingsfastigheters klimatpåverkan som härrör från uppvärmning och elanvändning minskade avsevärt under 2011. Se figur 2. Endast ursprungsmärkt el från vind- och vattenkraft köptes in under året. Samtidigt genomfördes ytterligare åtgärder för att optimera energianvändningen inom fastighetsbeståndet. I förhållande till energiförbrukning och lokalyta ser resultatet lite annorlunda ut. Värmeförbrukningen minskade markant jämfört med föregående år, från 85,0 till 60,1 KWh/kvm BRA(t). Elförbrukningen var i princip konstant på cirka 102 KWh/kvm BRA(t). Den minskade värmeförbrukningen kan härledas till den nya energicentralen på CSK samt de nya husen på sjukhusområdet som togs i bruk hösten 2009. 7000 Ton koldioxidekvivalenter 6000 5000 4000 3000 2000 1000 0 1578 1272 1418 1037 3361 1488 2062 794 39 2007 2010 2011 Lustgas Uppvärmning El Figur 2. Koldioxidutsläpp till följd av landstingets förbrukning av värme- och elenergi samt lustgasinköp 2007, 2010 och 2011. Lustgas Landstingets klimatpåverkan när det gäller lustgas var högre under 2011 jämfört med 2010 (se figur 2). Den utsläppta mängden motsvarar inköpt mängd, varför det inte går att visa om den faktiska förbrukningen av lustgas förändrats. Anmärkningsvärt är ändå att klimatpåverkan från lustgasförbrukningen var cirka dubbelt så stor som den från värme- och elförbrukningen tillsammans.
LANDSTINGET I VÄRMLAND 2012-04-25 5 (11) För att nå en halverad klimatpåverkan från lustgasanvändningen krävs installation av en lustgasdestruktionsanläggning. Enligt Handlingsplan för att minska den negativa miljöpåverkan från Landstinget i Värmlands läkemedelsanvändning, en bilaga till landstingets miljöpolitiska program för åren 2012-2016, ska en sådan anläggning installeras under 2012. Målet för programperioden är att klimatpåverkan som härrör från lustgasanvändning ska minska med 50 procent. Transporter Tjänsteresor Bil Landstinget totala transportsträcka för tjänsteresor med leasingbil och egen bil minskade åter under 2011 efter en ökning 2010. Sett över tiden är resbehovet relativt konstant. En allt större andel av transportsträckan utgörs emellertid av resor med egen bil. Se figur 3. Detta har troligen sin orsak i att antalet verksamhetsanknutna bilar minskat successivt. För att såväl resorna med egen bil som tjänstebil ska minska är en förändrad möteskultur inom landstinget avgörande. Resfria möten såsom telefon-, video- samt webbmöten behöver bli mer naturliga mötesformer. 800 000 700 000 600 000 500 000 152 900 191 900 213 000 Antal mil 400 000 300 000 200 000 522 020 496 845 432 610 Egen bil Leasingbil 100 000 2007 2010 2011 Figur 3. Transportsträcka för landstingets tjänsteresor med leasingbil och egen bil 2007, 2010 och 2011. Tjänsteresorna med bil genererade ett utsläpp på totalt 800 ton koldioxidekvivalenter under 2011, en liten minskning jämfört med föregående år (se figur 4). Hälften av utsläppet stod resorna med egen bil för.
LANDSTINGET I VÄRMLAND 2012-04-25 6 (11) 1200 Ton koldioxidekvivalenter 1000 800 600 400 200 289 818 362 495 402 395 Egen bil Leasingbil 0 2007 2010 2011 Figur 4. Koldioxidutsläpp som härrör från landstingets tjänsteresor med leasingbil och egen bil 2007, 2009 och 2010. Tåg, flyg och buss/taxi Tågresorna genererade även 2011 ett klimatavtryck på cirka 7 kg koldioxid, vilket motsvarar utsläppen från 3 liter bensin. Samma sträcka med bil skulle ha medfört ett utsläpp på så mycket som 640 ton koldioxid. Antalet resor med tåg samt den totala transportsträckan ökade något under 2011 jämfört med tidigare år. Se tabell 1. Tabell 1. Jämförelse över landstingets tågresor 2008, 2010 och 2011. TÅGRESOR 2008 2010 2011 Antal resor 12 868 10 552 10 701 Kostnad (tusen kr) 4 961 5 367 5 293 Sträcka (km) 3 581 250 3 300 140 3 363 730 Emission CO2 (kg) 7,52 6,93 7,06 Variationen av antal flygresor mellan åren är betydande. En tydlig tendens är emellertid att den totala klimatpåverkan tycks minska för varje år. Se tabell 2. Tabell 2. Jämförelse över landstingets flygresor 2008, 2010 och 2011. FLYGRESOR 2008 2010 2011 Antal resor 1 216 1 752 1 437 Kostnad (tusen kr) 2 285 2 004 2 552 Sträcka (personkm) 860 214 1 167 874 1 176 388 Emission CO2 (kg) 129 139 128 238 122 180
LANDSTINGET I VÄRMLAND 2012-04-25 7 (11) Kostnaderna för buss och taxi minskade från cirka 670 tkr 2010 till cirka 600 tkr 2011. Sjukresor Landstingets totala kostnad för sjukresor med Resetjänsten Taxi och Servicelinjer, Jumbolans, Samres och privat bil var 2011 drygt 70 Mkr, cirka 10 Mkr högre än föregående år (se tabell 3). Detta främst till följd av ett försämrat avtal med Resetjänsten Taxi som trädde i kraft juli 2011. Kostnaden för taxiresorna ökade med 20 procent, från 41 Mkr 2010 till 50 Mkr 2011. Inga större förändringar kan urskiljas vid jämförelse mellan åren när det gäller transportsträcka och klimatpåverkan. Av den totala transportsträckan 2011 för ovan nämnda sjukresor, utgjorde resor med egen bil två tredjedelar och taxi en femtedel. Landstinget betalar också ut ersättning för sjukresa till de patienter som använt allmänna kommunikationer (tåg, buss och flyg inom samt utom länet), men sträckan och därmed klimatpåverkan för dessa resor kan tyvärr inte beräknas. Tabell 3. Sammanställning av sjukresornas ekonomiska och miljömässiga effekter 2008, 2010 och 2011. SJUKRESOR 2008 2010 2011 Kostnad (miljoner kr) 62,7 59,4 70,63 Total sträcka (mil) 1 542 500 1 439 816 1 415 141 Emission CO2 (ton) 3 147 2 963 3015 Kg CO2/mil 2,04 2,06 2,13 Under 2011 fortsatte arbetet med att revidera reglerna för ekonomisk ersättning vid sjukresa i syfte att styra över resandet till Servicelinjerna samt kollektivtrafiken. De nya reglerna om ersättning för sjukresor började gälla från och med 1 januari 2012. Arbetsresor Landstinget i Värmland deltar tillsammans med Karlstads universitet och Hammarö kommun i projektet 2xKoll åren 2011-2013. Projektet drivs av Värmlandstrafik och syftar till att förändra attityder kring resande med kollektivtrafik. Under våren påbörjades arbetet med att ta fram en aktivitetsplan för projektet samt en tidsplan. Där ingår bland annat en resvaneundersökning för de anställda under våren 2012 samt en testresenärsmånad (på kollektivtrafiken) senare samma år.
LANDSTINGET I VÄRMLAND 2012-04-25 8 (11) Mat och måltider Klimatsmart och ekologisk mat Landstingets kostverksamhet fortsatte under året sitt arbete med klimatsmarta livsmedel. Ett tydligt exempel på detta utgör det successivt ökade inköpet av ekologiska livsmedel. Landstingets inköpsandel av ekologiska livsmedel ökade från 14,5 procent 2010 till 21,9 procent 2011 (räknat i kronor), vilket motsvarar en ökning på 50 procent. Se figur 5 nedan. 25 Andel inköp ekologiskt i procent av totalt livsmedelsinköp (SEK) 20 15 10 5 0 2008 2010 2011 Figur 5. Andelen inköp av ekologiska livsmedel i landstinget 2008 (inkl. patienthotellet), 2010 och 2011. Inköpet avser endast produktion i egenregi. Antalet ekologiska produkter inom landstingets sortiment ökar ständigt. Inköpet fördelar sig huvudsakligen på fyra varugrupper. I figur 6 nedan redovisas andelen ekologiskt inköp inom respektive varugrupp under sista kvartalet 2011. Av diagrammet kan utläsas att det ekologiska inköpet ökade inom varugrupperna fisk och mejeriprodukter, men minskade något i grupperna kaffe samt färska grönskaker, frukt och potatis. Andel inköp ekologiskt i procent av totalt livsmedelsinköp (SEK) 120 100 80 60 40 20 0 Kaffe Fisk Mejeriprodukter Färska grönsaker, frukt och potatis 2009 2010 2011 Figur 6. Andelen inköp av ekologiska livsmedel inom de största varugrupperna för helåret 2011 (inkl. patienthotellet), jämfört med fjärde kvartalet 2010 och helåret 2009. Inköpet avser endast produktion i egenregi.
LANDSTINGET I VÄRMLAND 2012-04-25 9 (11) Under året påbörjades arbetet med en ny livsmedelsupphandling. I förfrågningsunderlaget ligger stort fokus på ekologiska och närproducerade livsmedel där det är möjligt. Det genomfördes också en informationsinsats i form av bordsinformation på restaurangerna Valhall och Solsidan med syfte att öka kunskapen om klimatsmart mat samt lyfta fram det arbete som genomförs inom landstinget för att öka andelen klimatsmarta måltider. Övriga arbetsområden Avfallshantering De miljönyckeltal som används för att följa utvecklingen av landstingets avfallshantering visar endast på marginella förändringar jämfört med föregående år. Jämfört med basåret 2007 har samtliga parametrar som mäts förbättrats. Se tabell 4. Tabell 4. Indikatortal som beskriver utvecklingen av landstingets avfallshantering ur ett miljöperspektiv 2007, 2010 och 2011. 2007 2010 2011 Andel sorterad mängd av totalmängd (%) 25 32 31 Andel återvunnen mängd av totalmängd (%) 22 27 26 Andel deponerad mängd av totalmängd (%) 0 0 0 Andel förbränd mängd av totalmängd (%) 74 68 69 Läkemedels miljöeffekter Landstinget i Värmland deltog aktivt i Landstingens nätverk för läkemedel och miljö under 2011, bland annat genom att ta fram ett gemensamt informationsblad och affisch riktad till användare av läkemedel med information om vilka överblivna läkemedel och läkemedelsrester som ska återlämnas till apoteket. Informationsmaterialet kommer att skickas till mottagningar inom Landstinget i Värmland och Hälsoval Värmland våren 2012. En handlingsplan, för hur Landstinget i Värmland ska arbeta med att minska sin miljöpåverkan från läkemedel, utarbetades under 2011. Handlingsplanen ingår som en bilaga till det miljöpolitiska programmet för åren 2012-2016. Genomförda åtgärder samt resultat i förhållande till satta mål i handlingsplanen kommer från och med 2012 att rapporteras i miljöredovisningen. Miljöanpassad upphandling Hösten 2011 infördes ett nytt arbetssätt för att förbättra och förenkla processen med att ställa miljökrav i upphandlingar. Tanken är bland annat att i ökad utsträckning använda Miljöstyrningsrådets kriterier vid leverantörsdialog för att få en uppfattning om vilka kriterier - bas, avancerad eller spjutspetsnivå - som är lämpliga att ha med i upphandlingsunderlaget. En tydligare uppföljning av ställda miljökrav kommer också att genomföras.
LANDSTINGET I VÄRMLAND 2012-04-25 10 (11) Under året ställdes miljökrav vid upphandling av bland annat persondatorer och dataskärmar, inkontinenshjälpmedel, ljuskällor och AV-utrustning. Vid upphandlingarna användes Miljöstyrningsrådets kriterier som utgångspunkt. Övriga aktiviteter Aktiviteter inom energieffektivisering Landstinget får energieffektiviseringsstöd från Energimyndigheten sedan 2010. Stödet på 345 tkr betalas ut årligen till och med 2014. En strategi med olika åtgärder togs fram i början på 2011. WSP Group har fått i uppdrag av landstinget att bistå med hjälp att genomföra åtgärderna samt rapporteringen av det löpande arbetet till Energimyndigheten. Två av åtgärderna i strategin genomfördes/påbörjades under hösten: Åtgärden benämnd Metodik för miljöhänsyn vid projektering och upphandling i strategidokumentet är påbörjad men ej avslutad. Åtgärden är tänkt att omfatta flera steg där LCC-utveckling är en del. Åtgärden benämnd Programvara för fastighetsförvaltning i strategidokumentet har utförts. Såväl hantering av energiuppföljning och underhållsplanering kommer hädanefter att ske med samma system. Seminarium om klimatanpassning och värmeböljor Samtidigt som åtgärder genomförs för att minska landstingets klimatpåverkan behöver också verksamheten förbereda sig på och anpassas till ett förändrat klimat. Värmeböljor är ett väderfenomen som kommer innebära en stor belastning för sjukvården i framtiden. Hur ska vi klara en värmebölja i Värmland liknande dem vi sett i Europa de senaste åren? För att belysa effekterna av värmeböljor på människors hälsa samt behovet av beredskapsåtgärder inom kommun och landsting anordnade landstinget och länsstyrelsen ett seminarium Varning för värmebölja! i september. Seminariet samlade drygt sextio deltagare med representanter från länets kommuner, landsting, länsstyrelse, frivilligorganisationer, räddningstjänstförbund m.fl. Nationell miljökonferens Ett fyrtiotal deltagare från andra landsting och regioner samt ett tiotal politiker deltog på den årligt återkommande miljökonferensen som i oktober arrangerades i Karlstad av Landstinget i Värmland. Konferensen blev mycket lyckad. Föredragen spände över ett brett antal miljöområden och innehöll mycket praktiska erfarenheter blandat med information om olika arbetsmetoder. Som exempel kan nämnas ett webbinarium (seminarium via webben) om resfria möten. Nytt femte perspektiv och miljöpolitiskt program Efter ett förslag från den politiska majoriteten tog landstingsfullmäktige i november beslut om att Miljö ska utgöra ett femte perspektiv i landstingets flerårsplan 2013-2015. Det strategiska målet är en klimat- och resurseffektiv verksamhet.
LANDSTINGET I VÄRMLAND 2012-04-25 11 (11) Under året arbetades också ett förslag fram till miljöpolitiskt program för åren 2012-2016. Energi, transporter, mat och måltider samt avfall utgör fokusområden. Övriga mål finns för läkemedel, kemikalier, hälsofrämjande och trivsamma inne- och utemiljöer samt ledning, styrning och samordning. Programmet antogs av landstingsfullmäktige i mars 2012. Då det föregående programmet gäller för åren 2009-2012 kommer de två programmen att överlappa varandra under 2012.
Bilaga 1 Egenkontroll MILJÖ Reviderad: 2011-02-15 Ansvarig: MF FASTIGHET Uppgiftslämnare Datum Avser år Gunnar Ohlsson och Bengt-Åke Karlsson 2012-03-01 2011 Uppgift Enhet EWC-kod LiV totalt CSK Lokalytor - Tempererad bruksarea BRA(t) 378 945 152 040 Energi - Köpt värmeenergi tot (graddkorr) 22 762,5 4 446,8 MWh KWh/kvm BRA(t) 60,1 29,2 -- Fjärrvärme (graddkorr) MWh 22 696,5 4 446,8 -- Olja (graddkorr) MWh 66 - Elenergi tot MWh 38 697 22 228 KWh/kvm BRA(t) 102 146,2 -- El för värmepumpar MWh 1 907,8 1 223 -- Fastighetsel MWh 36 789,2 21 005 -- El nordisk mix MWh - Ursprungsmärkt el MWh 38 697 22 228 Koldioxidutsläpp - Fjärrvärme (MWh*34 1 ) Kg CO2/år 771 681 - El nordisk mix (MWh*90,6 2 ) Kg CO2/år - Ursprungsmärkt el (MWh*1,0) Kg CO2/år 38 697 - Olja (MWh*331,2) Kg CO2/år 21 859,2 Miljöåtgärder Genomförda miljöåtgärder Fritext i bilaga 1 Utsläpp som genereras vid produktion av fjärrvärme inkl. ledningsförluster, Karlstads Energi AB (2008) 2 Nordisk mix enligt Energihandboken, www.energihandbok.se Bilaga 1 Årlig redovisning - FASTIGHET_2011.doc 1(2)
2 Egenkontroll MILJÖ Reviderad: 2011-02-15 Ansvarig: MF FASTIGHET Byggavfall - Isolermtrl inneh asbets Ton/år 170601* - Byggfrakt inneh Hg Ton/år 170901* - Byggfrakt inneh PCB Ton/år 170902* - Övrigt byggavfall Ton/år 170904 - Lysrör St/år 200121* 10 580 5 590 Reningsanläggningar - Fett/slamavskiljare Kbm/år till deponi 190805/09 374 353 Kbm/år till rötning 190805/09 1,5 - Fast avfall från oljeavskiljare Ton/år 130501* 1,8 0,5 - Slam från oljeavskiljare Ton/år 130502* 7,0 Vatten - Vattenförbrukning Kbm/år 261 503 162 406 Lustgas - Lustgasinköp Kg/år 4 800 Läckage köldmedia - Påfylld mängd köldmedier Kg/år 38,7 Bilaga 1 Årlig redovisning - FASTIGHET_2011.doc 2(2)
Bilaga 2 Egenkontroll MILJÖ Reviderad: 2012-01-27 Ansvarig: MF EXTERNA ENTREPRENÖRERS BYGGAVFALL Uppgiftslämnare Datum Avser år Gunnar Ohlsson 2012-03-19 2011 Uppgift Enhet EWC-kod LiV totalt CSK Avfall - Brännbart Kg/år 73 327 50 180 - Obrännbart (betong,tegel o.dyl.) Kg/år 63 000 59 800 - Osorterat Kg/år 52 800 4 100 - Metallskrot Kg/år 52 355 23 550 Miljöfarligt - Kvicksilver Kg/år 94 94 - Asbest Kg/år 4 750 - Färg o lack Kg/år 114 Bilaga 2 Årlig redovisning - EXTERNA ENTREPRENÖRERS BYGGAVFALL_2011.doc 1(1)
Bilaga 3 Egenkontroll MILJÖ Reviderad: 2010-06-03 Ansvarig: MF EXTERNA ENTREPRENÖRER för YTTRE SKÖTSEL Uppgiftslämnare Datum Avser år Gunnar Ohlsson 2012-03-01 2011 Uppgift Enhet EWC-kod LiV totalt CSK Bränsle - Bensin Liter/år 730 - Diesel Liter/år 8 600 Oljor - Smörjolja Liter/år 15 - Träolja Liter/år 50 Halkbekämpningsmedel - Sand/stenflis Ton/år 865 - Salt Kg/år 0 Bilaga 3 Årlig redovisning - EXTERNA ENTREPRENÖRER för YTTRE SKÖTSEL_2011.doc 1(1)
Bilaga 4 Egenkontroll MILJÖ Reviderad: 2012-01-27 Ansvarig: MF TRANSPORT Uppgiftslämnare Datum Avser år Peder Röhr och Torbjörn Nyvall 2012-03-09 2011 Uppgift Enhet EWC-kod LiV totalt CSK Farligt avfall - Xylene (ej redovisat av Sita, uppskattat samma som 2010) Liter/år 070104* 1 300 1 300 - Framkallare Liter/år 090101* 1 500 1 201 - Fixerbad Liter/år 090104* 1 263 1 000 - Blyfolie Kg/år 150111* 23 0 - Blyförkläden Kg/år 150202* 0 0 - Formaldehyd (ej redovisat av Sita) Liter/år 161001* 6 500 6 500 - Smittförande Ton/år 180103* 31,6 19,2 - Smittförande skär/stick Kg/år 180103* 5 790 3 500 - Avfall från labb, diagnos.. Liter/år 180106* 5 960 5 960 - Cytostat/cytotox läkm Ton/år 180108* 20,7 16,4 - Lösningsmedel Kg/år 200113* 2 102 2 102 - Syror Kg/år 200114* 14 13 - Basiskt avfall Kg/år 200115* 3 3 - Bekämpningsmedel Kg/år 200119* 1 0 - Kvicksilverhaltigt avfall (lysrör Kg/år 200121* 26 9 - Olja/fett Kg/år 200126* 0 0 - Färg, lim etc Kg/år 200127* 679 117 - Rengöringsmedel Kg/år 200129* 0 0 - Batterier Kg/år 200133* 1 274 1 076 - Trä inneh farliga ämnen Kg/år 200137* 0 0 - Fotokemikalier Kg/år 200117* 1 020 591 - Vattenhaltigt avfall f rökgasrening Kg/år 190106* 314 0 - Laboratoriekemikalier Kg/år 160506* 238 159 Avfall som återvinns - Papper Ton/år 200101 140 112 - Kartong/wellpapp Ton/år 200101 162 113 - Ofärgat glas Ton/år 200102 15 11 - Färgat glas Ton/år 200102 5 3,2 - El, elektronik Ton/år 200121/36 45 25 - Mjukplast (sträckfilm) Ton/år 200139 8 0,9 - Hårda plastförpackningar Ton/år 200139 se mjukplast Bilaga 4 Årlig redovisning - TRANSPORT_2011.docx 1(3)
Egenkontroll MILJÖ Reviderad: 2011-02-03 Ansvarig: MF - Metaller Ton/år 200140 90 85 - Organiskt mtrl Ton/år 200201 0 0 TRANSPORT Övrigt avfall - Kroppsdelar och organ Kg/år 180102 5 610 5 517 - Avfall (sopor) till förbränning Ton/år 200301 1 239 846 - Avfall (sopor) till deponi Ton/år 200301 6 6 Transporter bil - Antal bilar 1) bensin St 11 -- inköpt mängd bensin Liter/år 18 800 -- total körsträcka Km/år 243 700 - Antal bilar 1) etanol St 157 -- inköpt mängd etanol E85 Liter/år 268 200 --- total körsträcka Km/år 3 058 700 - Antal bilar 2) diesel St 45 -- inköpt mängd diesel Liter/år 93 600 --- total körsträcka Km/år 1 006 900 - Antal bilar gas St 2 -- inköpt mängd gas Kbm/år 1,5 --- total körsträcka Km/år 16 800 - Antal bilar el St 0 -- inköpt mängd el kwh/år --- total körsträcka Km/år - Kostnad resor egen bil Kr/år 5 600 000 -- förbrukad mängd bensin 3) Liter/år 170 400 --- total beräknad körsträcka Km/år 2 130 000 Transporter ambulans/sjuktransport - Antal ambulanser bensin St (1 reserv) - Antal ambulanser diesel St 25 ordinarie - Antal sjuktrpfordon (diesel) St 8 ordinarie -- inköpt mängd bensin 4) Liter/år 1 807 -- inköpt mängd diesel 4) Liter/år 303 794 --- total körsträcka Km/år 2 778 186 Övriga transportslag - Kostnad tåg Kr/år 5 293 000 -- antal resor St/år 10 701 --- total körsträcka Km/år 3 363 730 - Kostnad buss (taxiresor ingår) Kr/år 596 000 -- antal resor St/år Statistik saknas --- total körsträcka Km/år Statistik saknas Bilaga 4 Årlig redovisning - TRANSPORT_2011.docx 2(3)
Egenkontroll MILJÖ Reviderad: 2011-02-03 Ansvarig: MF - Kostnad taxi Kr/år Se buss -- antal resor St/år Statistik saknas --- total körsträcka Km/år Statistik saknas - Kostnad flyg Kr/år 2 552 000 -- antal resor St/år 1 437 --- total körsträcka Km/år 1 176 388 Koldioxidutsläpp Bensin (liter bensin tot*2,36) Kg CO2/år 450 777 E85 (liter E85 tot*0,42) Kg CO2/år 112 644 Diesel (liter diesel tot*2,54) Kg CO2/år 1 009 381 Gas (kubikmeter biogas tot*0,51) Kg CO2/år 0,765 El (kwh el tot*x) Kg CO2/år Tågresor Kg CO2/år 7,06 Taxi Kg CO2/år Statistik saknas Bussresor Kg CO2/år Statistik saknas Flygresor Kg CO2/år 122 180 Miljöåtgärder Genomförda miljöåtgärder Fritext i bilaga TRANSPORT 1) Avser poolbilar samt bilar knutna till enheter. Även antal körda km och bensinförbrukning för dagleasing ingår. 2) Avser poolbilar, bilar knutna till enheter samt lastbilar. 3) Förutsättningar: samtliga bilar bensindrivna med medelförbrukning på 0,8 liter bensin/mil. 4) Beräknat. Bilaga 4 Årlig redovisning - TRANSPORT_2011.docx 3(3)
Bilaga 5 Egenkontroll MILJÖ Reviderad: 2011-02-01 Ansvarig: MF FOLKTANDVÅRDEN Uppgiftslämnare Datum Avser år Maj-Lis Larsson 2012-02-08 2011 Uppgift Enhet EWC-kod LiV totalt CSK Avfall - Mängd amalgam Kg/år 180110* 140,24 kg** Drifts- och produktionsförhållanden - Antal distriktstandvårdskliniker 25* St * totalt 31 kliniker inkl specialistkliniker har lämnat amalgamavfall ** varav 28,85 kg är låghaltigt amalgamavfall Bilaga 5 Årlig redovisning - FOLKTANDVÅRDEN_2011.doc 1(1)
Bilaga 6 Egenkontroll MILJÖ Reviderad: 2011-02-08 Ansvarig: MF FLYGPLATSCHEF Uppgiftslämnare Datum Avser år Carl-Henrik Andersen 2012-03-28 2011 Uppgift Enhet EWC-kod LiV totalt Akutsjh Helikoptertrafik - Antal flygrörelser CSK St/år 142 - Antal flygrörelser Torsby St/år 24 - Antal flygrörelser Arvika St/år 32 Avisningsmedel - Totalt inköp Kg/år 425 Bilaga 6 Årlig redovisning - FLYGPLATSCHEF_2011.doc 1(1)
Bilaga 7 Egenkontroll MILJÖ Reviderad: 2012-02-08 Ansvarig: MF KVALITETSENHETEN Uppgiftslämnare Datum Avser år Hans Carlsson 2012-03-19 2011 Uppgift Enhet EWC-kod LiV totalt CSK Specialistvård - Antal vårdplatser St/år 668 462 - Antal vårdtillfällen St/år 42675 32080 - Antal vårddagar totalt St/år 223246 160277 - Antal operationer St/år - Antal läkarbesök St/år 260000 Primärvård - Antal vårdcentraler St/år 28 - Antal läkarbesök St/år 307723 Bilaga 7 Årlig redovisning - KVALITETSENHETEN_2011.doc 1(1)
Bilaga 8 Egenkontroll MILJÖ Reviderad: 2012-02-08 Ansvarig: MF PA-STRATEGI Uppgiftslämnare Datum Avser år Laine Hammarbo 2012-03-14 2011 Uppgift Enhet EWC-kod LiV totalt CSK Årsarbeten (omräknade heltider) - Antal årsarbeten St/år 6 788,7 Bilaga 8 Årlig redovisning - PA-STRATEGI_2011.doc 1(1)
Bilaga 9 Egenkontroll MILJÖ Reviderad: 2012-02-06 Ansvarig: MF SJUKRESOR Uppgiftslämnare Datum Avser år Annika Lindgren 2012-02-09 2011 Uppgift Enhet EWC-kod LiV totalt CSK Resetjänsten Taxi - Antal resor St/år 84 687 - Antal resenärer St/år 124 130 - Kostnad Kr/år 49 799 498 - Transportsträcka Km/år 2 891 079 Resetjänsten Servicelinjer - Antal resor St/år 10 263 - Antal resenärer St/år 31 016 - Kostnad Kr/år 7 951 578 - Transportsträcka Km/år 268 702 Jumbolans/Falck - Antal resor St/år 572 - Antal resenärer St/år 9 540 - Kostnad Kr/år 5 850 000 - Transportsträcka Km/år 234 000 Samres - Antal resor St/år 17 764 - Antal resenärer St/år Statistik saknas - Kostnad Kr/år 1 173 097 - Transportsträcka Km/år Statistik saknas Labbil Säffle - Antal resor St/år 253 - Antal resenärer St/år 381 - Kostnad Kr/år 78 431 - Transportsträcka Km/år 80 000 Egen bil ( Sjukresa ) - Antal resor St/år 112 543 - Kostnad Kr/år 5 778 235 - Transportsträcka Km/år Statistik saknas Buss Sjukresa - Antal resor St 2 395 - Kostnad Kr 165 595 - Transportsträcka Km Statistik saknas Bilaga 9 Årlig redovisning - PATIENTRESOR_2011.doc 1(2)
Egenkontroll MILJÖ Reviderad: 2012-02-06 Ansvarig: MF Sjukresor Tåg inom länet Sjukresa - Antal resor St/år 988 - Kostnad Kr/år 76 302 - Transportsträcka Km/år Statistik saknas Tåg utom länet (Sjukresa + Resia) - Antal resor St/år 39 494 - Kostnad Kr/år 419 414 - Transportsträcka Km/år Statistik saknas Flyg (Resia) - Antal resor St/år 6 - Kostnad Kr/år 10 089 - Transportsträcka Km/år Statistik saknas Taxi - Antal resor St/år 141 - Kostnad Kr/år 132 844 - Transportsträcka Km/år Statistik saknas Miljöåtgärder Genomförda miljöåtgärder Fritext i bilaga Bilaga 9 Årlig redovisning - PATIENTRESOR_2011.doc 2(2)