Vår väg mot ett. bättre klimat

Transkript

1 Vår väg mot ett bättre klimat UPPFÖLJNING AV DET MILJÖPOLITISKA PROGRAMMET

2 Redaktörer: Miranda Fredriksson och Curt Monfelt Skribenter: Foto: Grafisk form: Tryckt hos: Katarina Averås, Miranda Fredriksson och Curt Monfelt Katarina Averås, Curt Monfelt, Johan Eklund, Värmlandstrafik och Landstinget i Värmland Maria Karlberg-Back Sjuhäradsbygdens Tryckeri AB

3 FÖRORD Blir miljön bättre eller sämre? Det är en fråga som vi ofta ställer oss. Den är dock inte så lätt att svara ett tydligt ja eller nej på svaret beror på vilket perspektiv vi har. Med ett snävt nationellt och regionalt synfält så kan vi konstatera att framsteg har gjorts. Globalt så tycks däremot utvecklingen gå åt motsatt håll. Det är mycket som påverkar oss. Klimatförändringar, utfiskning av världshaven, ökad kemikalieanvändning, för att nämna några exempel. Prognoser om framtida brist på främst fossil energi är ytterligare en faktor som komplicerar bilden. Med andra ord mycket återstår att göra. Därför är det viktigt att politiska beslut inom det miljöpolitiska området har som mål att åstadkomma långsiktiga och positiva förändringar i ett brett perspektiv. Landstinget i Värmland tillhör de ledande landstingen inom miljöområdet. Miljöarbetet har alltsedan slutet på 1980-talet varit ett viktigt utvecklingsområde. En framgångsfaktor i arbetet är att det funnits och finns politisk enighet kring ett offensivt miljöarbete. Samförståndet har bland annat resulterat i ett flertal miljöpolitiska program som styrt arbetet genom åren och varit vägledande för våra prioriteringar. Det miljöpolitiska programmet för åren har fokuserat på klimatfrågan. Fastigheter, transporter samt mat och måltider har varit tre tydliga målområden. Samtidigt har läkemedel, upphandling och avfall utgjort viktiga arbetsområden. I den trycksak du nu håller i handen presenteras ett antal av våra verksamheter och deras medvetna arbete för att nå det övergripande målet om en halvering av landstingets klimatpåverkan. Uppgiften har minst sagt varit utmanande och när vi nu summerar de senaste årens arbete gör vi det med stolthet. Vi ser betydande förbättringar som innebär att Landstinget i Värmland idag är på god väg att uppfylla målet om ett framtida klimatneutralt landsting. Vi vill rikta ett stort tack till alla medarbetare och politikerkollegor som bidrar i detta viktiga arbete. Fredrik Larsson (M) Landstingsstyrelsens ordförande Ulric Andersson (S) Landstingsstyrelsens 2:e vice ordförande UPPFÖLJNING av det MILJÖPOLITISKa PROGRAMmet

4 Fastigheter Bengt-Åke Karlsson och Peter Hultman från Landstingsfastigheter visar upp anläggningen för kylaoch värmeförsörjning vid Centralsjukhuset i Karlstad som togs i bruk Ständigt jobb mot nya låga förbrukningsnivåer Landstingsfastigheter har år för år lyckats sänka energiförbrukningen för värme och el ner till en nivå som inget annat landsting ens är i närheten av. Statistiken för 2012 visar på en genomsnittlig förbrukning på cirka 160 kwh/kvm, det långsiktiga målet är 100 kwh. 4 UPPFÖLJNING av det MILJÖPOLITISKa PROGRAMmet

5 Fastigheter Halverade utsläpp av lustgas Lustgas är en medicinsk gas som används inom sjukvården för sin lugnande och smärtstillande effekt inom förlossning, operation och tandvård. Det är också en av de gaser som bidrar till den globala växthuseffekten. Trots relativt små utsläpp ger den stor påverkan då den är cirka 300 gånger mer aggressiv än koldioxid. Landstinget i Värmland ska minska utsläppen av lustgas på Centralsjukhuset med 50 procent. Lustgas ska naturligtvis fortsätta att användas där den behövs. I ett första steg har vi gått igenom hela ledningssystemet, tätat läckage och kopplat bort oanvända delar, berättar Peter Hultman, teknikförvaltare inom VVS hos Landstingsfastigheter. I december 2012 installerades en destruktionsanläggning som successivt tas i bruk i takt med att rummen på förlossningsavdelningen renoveras. Lustgas är en förening mellan syre och kväve. Maskinen delar på dessa grundämnen som var för sig är helt ofarliga och kan släppas fritt ut i luften, förklarar han. På sjukhuset används cirka kilo lustgas per år. Peter Hultman visar anläggningen i en av de renoverade förlossningssalarna på Centralsjukhuset i Karlstad uppmärksammades det att vi var sämst av landstingen i Sverige inom det här området, säger Bengt-Åke Karlsson, teknikförvaltare inom energi. Vi hade högst energiförbrukning av alla, cirka 270 kwh/kvm. En konsult hjälpte till att identifiera problem och möjligheter. Totalt förvaltar Landstingsfastigheter kvadratmeter. Vi samlade ett tiotal nyckelpersoner och skapade Trimgruppen med driftspersonal från hela länet, fortsätter han. Namnet kommer sig av att gruppen främst jobbar med att trimma befintliga system. Motivationen är hög och tävlingsinstinkten är en bidragande framgångsfaktor. Fokus är att skapa ett bättre inomhusklimat vilket samtidigt ger positiva miljöeffekter och sparar pengar i takt med att förbrukningen minskar. Temperaturen har anpassats till behoven i varje utrymme och alltför stora ventilationsflöden har justerats. De var anpassade efter omoderna normer. Värme och ventilation justeras nu efter klockan och utomhustemperatur. Det är inga trollkonster, men är ett ständigt pågående arbete investerade landstinget i bergvärme och värmepumpar i Säffle och Kristinehamn och 2010 var det dags att ta i bruk den nya anläggningen för kyla- och värmeförsörjning vid Centralsjukhuset i Karlstad. Idag finns 114 borrhål och fler är planerade. Med denna investering halverades behovet av köpt energi för sjukhusområdet. Centralsjukhuset i Karlstad motsvarar ungefär halva landstingets totala lokalyta, konstaterar Peter Hultman, teknikförvaltare inom VVS. Nya psykiatrihuset stod klart våren Här har moderna lösningar för värme, kyla, ventilation funnits med redan från planeringsstadiet. Energiförbrukningen i huset är 100 KWh/kvm, fortsätter Peter Hultman. Nu bygger vi även ett nytt operationshus. Här kräver dock verksamheten mer teknik. Trots detta räknar vi med en låg förbrukning på max 110 kwh/kvm. Det är inspirerande att se hur långt vi kan nå, säger Bengt-Åke Karlsson. Trimgruppen träffas fyra gånger per år för gemensamma avstämningar samt utbyte av erfarenheter och kunskap genom omvärldsspaning. UPPFÖLJNING av det MILJÖPOLITISKa PROGRAMmet

6 SAMMANFATTNING fastigheter Minskad klimatpåverkan med 70 procent Landstinget i Värmland hade 2012 lägst energiförbrukning per kvadratmeter i jäm förelse med andra landsting och regioner (157,5 kwh/kvm, BRAt). Under programperioden har också klimatpå verkan från energianvändningen minskat med mer än 70 procent. För att nå dit har Landstingsfastigheter genomfört flera åtgärder. Ursprungsmärkt el från vind- och vattenkraft köps in till 100 procent sedan Energianvändningen inom landstingets fastigheter har optimerats. Vid nybyggnationer har höga krav ställts på energianvändning. Bergvärme och värme pumpar har installerats i flertalet fastigheter, den största på Centralsjukhuset i Karlstad. Där används även den när liggande Klarälven för kyla. Energiförbrukningens klimatpåverkan Ton koldioxidekvivalenter basår Ambitioner och tankar för framtiden fastigheter Lars Nilsson chef Landstingsfastigheter Vi är landets mest energieffektiva landsting, men vi sätter oss aldrig nöjda. De största reduktionerna är effekter av att vi trimmar våra befintliga anläggningar att fungera ännu bättre. Detta ständiga arbete kommer även framöver minska vår förbrukning med 3-4 procent per år. Redan 2005 var vi nere på den energi förbrukningsnivå som riksdagen satt upp som ett nationellt mål för Och det nationella målet för 2050 räknar vi med att passera redan om ett par år. I nya operationshuset blir vi pilot för ny teknik som leder in dagsljus i syfte att försörja belysningsarmaturen inomhus. När det är ljust ute blir det ljust inne utan att tillföra el. Vi fortsätter att följa den tekniska utvecklingen och är en del av den. Det finns många spännande innovationer redo att tas i bruk. Det finns även en stor potential att minska energibehoven för medicinteknisk utrustning. Redan under 2014 kan vi börja räkna hem effekten av en nyinvestering i bergvärme på sjukhuset i Torsby. Landstinget fortsätter att köpa enbart ursprungsmärkt el från vind- och vattenkraft. Men det räcker inte med detta. Vi förbrukar idag mer el än nödvändigt. Det är därför dags att vi initierar en beteendeförändring som får oss alla att bli bättre på att stänga av utrustning när den inte används, till exempel lampor och datorer. 6 UPPFÖLJNING av det MILJÖPOLITISKa PROGRAMmet

7 Provåkarkort fick bilister att resa kollektivt Transporter 225 medarbetare hos landstinget nappade på erbjudandet att få ett provåkarkort hos Värmlandstrafik hösten De flesta av dem har som mål att fortsätta åka buss eller tåg till jobbet. Värmlandstrafik gör regelbundet satsningar för att få fler att åka kollektivt med riktad reklam till olika målgrupper. Höstens kampanj var dock den första i samarbete med arbetsgivare med fokus på arbetsresor. Projektet startade med en resvaneundersökning. Bland de som svarade på frågorna fanns ett stort antal som valde att åka bil, trots att de enkelt skulle kunna välja buss eller tåg istället. Dessa personer erbjöds ett provåkarkort för både landsbygdsoch tätortstrafik. Skönt med en egen stund på bussen Ett av landstingets miljömål är att minska antalet tjänste resor med bil. Tio procent av dem som hade ett provåkarkort gjorde även tjänsteresor med buss och tåg. Provåkarkortet fick sjukgymnasten Maria Fredriksson att låta bilen stå och istället åka buss från Kristinehamn till jobbet på vårdcentralen i Filipstad. På morgonen läser jag dagens tidningar och på hemvägen tar jag en power nap. Jag fortsätter att åka kollektivt, i alla fall fram till sommaren då jag kommer att utvärdera mitt resande. Maria försöker också att resa kollektivt på de tjänsteresor hon gör, till exempel när hon behöver vara med på möten i Karlstad. Sjukgymnasten Maria Fredriksson pendlar med buss från hemmet i Kristinehamn till jobbet i Filipstad. UPPFÖLJNING av det MILJÖPOLITISKa PROGRAMmet

8 Transporter De väljer buss, tåg och cykel för tjänsteresor De 40 medarbetarna inom Vuxen habiliteringen bidrar till att minska landstingets klimatpåverkan med cirka sju ton koldioxid per år genom att göra tjänsteresor med buss, tåg eller cykel. Vuxenhabiliteringen är en av landstingets specialistverksamheter för människor med funktionsnedsättning. Huvudkontoret finns i Karlstad, lokalkontoren i Arvika, Kristinehamn och Torsby. Vi reser en hel del i tjänsten, konstaterar arbetsterapeut Rose-Marie Johansson. Det kan vara hembesök eller möten med personer i klientens nätverk till exempel anhöriga, personal på boendet. När det är möjligt reser vi numera kollektivt med buss och tåg. Det är Värmlandstrafiks gula så kallade Värmlandskort (tidigare Respass), som är nyckeln till ett mer miljövänligt resande. Vi laddar kortet med pengar och det är inte personligt, förklarar assistenten Lena Jansson. Vi betalar med kortet direkt på bussen och får en biljett. En del som reser med tåg väljer att köpa biljett på stationen före avresa. Även för detta fungerar samma kort. Det var i januari 2011 de bestämde sig för att skaffa Respass. För kortare sträckor inom Karlstad finns dessutom tre vanliga och två elcyklar. Elcyklarna har vi köpt med hjälp av landstingets stimulansbidrag för miljöåtgärder, berättar Lena Jansson. Under 2011 gjordes 600 resor kollektivt istället för med bil, framför allt längre sträckor. På så sätt minskades landstingets klimatpåverkan med sju ton koldioxid. De är överens om att det med lite planering fungerar alldeles utmärkt att åka kollektivt i tjänsten. Vi försöker så gott det går att planera in besök och möten med hänsyn till hur tidtabellen för buss och tåg ser ut, säger kurator Lena Holmén Dahlström. Dessutom försöker jag lägga in flera möten på samma resa. Fler sjukresor görs med servicelinjer, tåg och buss Den 1 januari 2012 infördes nya regler och avgifter för sjukresor i syfte att minska klimatpåverkan av transporter. Tanken var att stimulera till fler sjukresor med mer miljö vänliga alternativ servicelinjer och annan kollektivtrafik, säger Annika Lindgren, områdeschef inom Landstingsservice. Avgiften för resor med servicelinje, tåg och buss sänktes, samtidigt som egenavgiften för taxi och bil höjdes. Ett år senare syns tydliga effekter av åtgärderna. Taxiresorna har minskat med tio procent och antalet resenärer med servicelinjerna har ökat med 30 procent. Även utbetalningarna för resa med egen bil har minskat kraftigt. Servicelinjerna trafikeras med mindre bussar som går på tidtabell, mellan och till sjukhusen och de större vårdcentralerna i länet, alla vardagar. De kan användas av alla som ska till ett vårdbesök och en enkel resa kostar 25 kronor. I slutet av 2012 lanserades tre helt nya servicelinjer som möter en större efterfrågan och patienternas behov. Lena Holmén Dahlström, Lena Jansson och Rose-Marie Johansson jobbar inom Vuxenhabiliteringen i Värmland. 8 UPPFÖLJNING av det MILJÖPOLITISKa PROGRAMmet

9 SAMMANFATTNING transporter En tredjedel minskad klimatpåverkan Antalet tjänstebilar har under perioden minskat med cirka 30 procent tack vare att fler verksamheter utnyttjar landstingets bilpooler istället för bilar knutna till den egna verksamheten. Samtidigt har en övergång från bensin- till etanolbilar skett. Effekten är en minskad klimatpåverkan från landstingets resor med tjänstebil med en tredjedel. De senaste åren har också möjligheterna till alternativa mötes former med video- och webbteknik förbättrats samtidigt som fler väljer att utnyttja kollektivtrafikens bussar och tåg vid tjänsteresor. Dessa beteendeförändringar har dock inte gett någon märkbar effekt när det gäller användningen av tjänstebilar, eftersom körsträckan är oförändrad. Klimatpåverkan av resor med tjänstebil Ton koldioxidekvivalenter basår Agnetha Jonsson chef Landstingsservice Ambitioner och tankar för framtiden transporter Vi ser fortfarande en potential att styra över fler sjukresor från privat bil och taxi till den särskilda kollektivtrafiken. Vi räknar med att se positiva effekter, både miljömässiga och ekonomiska. Vi tror på att göra det enkelt för resenärerna. Resan ska kännas trygg hela vägen. Nu stannar bussarna precis utanför huvudentrén på Centralsjukhuset i Karlstad. Vi genomför också ett pilotprojekt för bättre samordning mellan det bokade besöket och möjligheterna att använda servicelinjerna. Vi behöver bli bättre på att använda den teknik som finns och anpassa våra arbetssätt. Samarbetet med kollektivtrafikföretagen fortsätter i syfte att fler medarbetare ska upptäcka fördelarna med att åka buss och tåg till jobbet. Det finns upplevda hinder som ofta försvinner när man väl har fått prova på. I andra fall kan det handla om aktiviteter för att motivera fler medarbetare att i större utsträckning cykla och promenera till jobbet. Vi har också startat ett projekt i syfte att hitta arbetssätt med en tydlig koppling till hela materialförsörjningskedjan från upphandling, avtal, inköp och leverans till att samordna våra egna interna transporter och verksamheternas behov av lagernivå. Vi tror på stora miljövinster när godstransporter och behov samordnas. Behovet av tjänsteresor varierar mellan landstingets olika verksamheter. Var och en behöver själv se över arbetssätt och möteskultur hur och när är det till exempel lämpligt att ses via videokonferens, webb eller telefon. Men för att en förändring ska bli möjlig behöver vi också erbjuda de verktyg, support och andra innovativa lösningar som behövs för ett förändrat beteende. Vi tittar också på hur vi kan gå från ett renodlat bilbokningssystem till ett system där även kollektiva tjänsteresor är en naturlig del. UPPFÖLJNING av det MILJÖPOLITISKa PROGRAMmet

10 Mat & måltider Bulgur, couscous och matvete ersätter ris Menyplaneringen för restaurangerna görs för sex veckor åt gången. Vi tänker allt mer på miljön och vill steg för steg introducera fler klimatsmarta alternativ till våra gäster, berättar Karin Nordlöf, enhetschef för restaurangerna. Rätterna ska vara goda och aptitliga. Hela måltiden näringsriktig och välbalanserad. Tillsammans med en kock tar jag fram en meny som består av två dagens rätt och en dagens gröna. Dessutom serverar vi en rätt under namnet Kockens hörna som är densamma under en hel vecka. Steg ett har varit att öka den egna kunskapen om kopplingen mellan mat och miljö. Under 2010 genomförde vi en utbildning om klimatsmart mat för vår köks- och restaurangpersonal, berättar Karin Nordlöf. Sedan dess är vi mycket mer medvetna om miljön när vi planerar vår meny. Karin Nordlöf och hennes kollegor i landstingets restauranger planerar allt mer måltiderna med tanke på miljön. Till exempel byter vi ofta ut ris mot bulgur, couscous eller matvete. Vi försöker också anpassa salladsbordet efter säsongerna och serverar ofta kyckling och fläskkött istället för nötkött. Från februari 2013 serveras alltid ett vegetariskt alternativ som dagens gröna. Vi vill hjälpa gästerna att välja mer klimatsmart mat, det finns en viss efterfrågan. Men när vi försökte ta bort sallad, tomat och gurka från buffén vintertid, till förmån för mer rotsaker, blev det protester. Det tar tid att ändra attityder och beteenden. Med våra nya inköpsavtal kan vi använda ännu fler ekologiska produkter och närproducerat nötkött. Aktiviteter för ekologisk och klimatsmart mat För att öka kunskapen om och engagemanget för ekologisk och klimatsmart mat har flera aktiviteter genomförts inom landstinget de senaste åren. Under 2010 deltog kostpersonal, upphandlare, förtroendevalda med flera i en utbildning anordnad av Hushållningssällskapet Väst. Syftet var att öka förståelsen för hur ekologisk mat och hållbar utveckling hänger ihop samt inspirera och hitta strategier för att öka inköpen av ekologisk mat. Informationskampanjer har genomförts i omgångar för att öka personalens kunskaper om klimatsmart mat och lyfta fram det arbete som görs i landstinget för att öka de klimatsmarta måltiderna. Under en vecka serverades dessutom ekologisk och klimatsmart lunch varje dag i våra restauranger. 10 UPPFÖLJNING av det MILJÖPOLITISKa PROGRAMmet

11 Maria Ohlqvist, enhetschef för landstingets patientmåltider, och Martin Magnusson, upphandlingskonsult i landstingets administrativa stab, är nöjda med den omfattande livsmedelsupphandling som avslutades under Nya livsmedelsavtal med höga miljöambitioner Landstinget vill laga mer mat baserad på ekologiska livsmedel. Det har varit en stark drivkraft i arbetet med de nya livsmedelsavtal som tecknades Målet är att 30 procent av våra livsmedelsinköp ska vara ekologiska senast 2016, säger Martin Magnusson, upphandlingskonsult i landstingets administrativa stab. Landstinget köper livsmedel för ungefär 20 miljoner kronor varje år. Totalt lagas cirka måltider per vecka på Centralsjukhuset. Mer än hälften är patientmåltider, är personalmåltider och lagas på uppdrag av kommunerna i Karlstad, Kil och Kristinehamn, berättar Maria Ohlqvist, enhetschef för landstingets patientmåltider. De stora framgångarna med att öka inköpen av ekologiska livsmedel som hittills syns i statistiken, har nåtts redan före den senaste upphandlingen var klar (se sammanfattning s 12). Detta har kunnat ske genom ökad kunskap, stort engagemang och en gemensam strategisk satsning, konstaterar Maria Ohlqvist. Vi bevakar ständigt marknaden för ekologiska storköksprodukter och som stor aktör bidrar vårt agerande även till en positiv utveckling. Där det är möjligt har vi styrt om från konventionellt producerade råvaror till prisvärda ekologiska, fortsätter Maria Ohlqvist. Arbetet gör sig inte självt. Det är viktigt att låta någon med engagemang och intresse ägna tid åt dessa frågor. Genom de nya avtalen har landstinget lyckats förhandla ner priset för många ekologiska produkter. Det innebär att statistiken den första tiden kan bli missvisande eftersom det är andelen inköp av ekologiska varor av totalkostnaden för livsmedel som mäts. Det måste vi dock se som en effekt av en lyckad upphandling, konstaterar Martin Magnusson. Trots lägre pris har vi inte heller gett avkall på kvaliteten. För vissa produkter har vi även skärpt kvalitetskraven, till exempel vad gäller kötthalten i köttbullar och andra färsprodukter. Avtalen innebär bland annat att nästan allt färskt nötkött kommer från Kils slakteri och värmländska gårdar. Potatisen kommer från Värmlandspotatis och Konsum Värmland levererar allt färskt bröd. UPPFÖLJNING av det MILJÖPOLITISKa PROGRAMmet

12 SAMMANFATTNING mat & måltider Mer ekologiskt och vegetariskt på menyn Inom målområdet mat och måltider har fokus varit att öka andelen ekologiska och klimatsmarta måltider. Inköpen av ekologiska livsmedel har mer än fördubblats under programperioden. Andelen uppgick 2012 till knappt 22 procent. Idag är mjölk, kaffe och bananer ekologiska till 100 procent. Fisken kommer från hållbara bestånd enligt Världsnaturfondens lista. Även övriga mejeriprodukter, nötfärs, frukt och grönsaker är till stor del ekologiskt producerade, en del även närproducerade. Andelen etiskt certifierade livsmedel har ökat från ett par promille 2009 till 5 procent Måltidsverksamheten har också ökat andelen vegetariska måltider samt tagit fram en säsongsanpassad råkostmatsedel. Ambitioner och tankar för framtiden mat & måltider Eva Bångerius områdeschef för bland annat måltidsverksamheten, Landstingsservice Senast 2016 ska minst 30 procent av våra livsmedelsinköp vara ekologiska produkter och tio procent etiska. Det är en utmaning men vi ser det som ett realistiskt mål snarare än en vision. Vi har erfarenhet av att göra smarta val och jobba kreativt. Idag är det en begränsning att vissa ekologiska produkter inte finns förpackade för storkök. Knäckebröd är ett exempel. Därför är samspelet mellan oss och livsmedelsproducenterna viktigt. Vi är en så stor aktör att vår efterfrågan kan bidra till ett större utbud. Jag kan önska att lagstiftningen hade tillåtit oss att i ännu större utsträckning köpa råvaror som inte transporteras så långt, som produceras max mil från Karlstad. Det är intressant att titta på produktens totala miljöavtryck, inte bara om den är ekologisk. Det nyrenoverade produktionsköket på Centralsjukhuset i Karlstad har utrustats med modern storköksutrustning som är betydligt mer energi- och vatteneffektiv. Det känns bra. Vi kommer också att se positiva effekter av att ha centraliserat verksamheten till Karlstad. När vi nu dessutom levererar kylda måltider istället för varma kan vi begränsa antalet transporter. I våra restauranger dyker allt fler vegetariska alternativ upp. Jag tror dock att det fortfarande behövs mer kunskap för att fler ska äta mindre eller avstå från kött och fokusera på annat än det miljöbelastande proteinet på tallriken. 12 UPPFÖLJNING av det MILJÖPOLITISKa PROGRAMmet

13 Miljö en självklarhet när landstinget upphandlar Idag ingår miljökrav- och kriterier i nästan alla upphandlingar som landstinget gör där det är relevant. Utifrån prioriteringar i det miljöpolitiska programmet diskuterar vi oss fram till vilken nivå vi ska lägga oss på för varje ärende, säger Pia-Britt Hildebrand, chef för enheten för upphandling och avtal. Förr var det nästan omöjligt att ställa miljökrav i offentliga upphandlingar. Men EU har förenklat sitt regelverk, fortsätter hon. Vi får idag också värdefull vägledning från Miljöstyrningsrådet i vilka möjligheter som finns att ställa miljökrav i våra olika upphandlingar. Samtidigt har vår skyldighet att följa upp de krav och kriterier som ställs stärkts och det måste vi jobba mer med. Upphandlingsenheten genomför utbildningar i Lagen om offentlig upphandling. Vi vill skapa en förståelse hos personalen för att de avtal landstinget har är kvalitetssäkrade. Visst kan man köpa en billigare stol någon annanstans, men tänker då kanske inte på att den är tillverkad utan tanke på varken miljö eller etik. Upphandlingar som görs inom de målområden som den politiska ledningen har pekat ut som prioriterade i landstingets miljöarbete innehåller extra höga miljökrav- och kriterier. Inom dessa områden vill Landstinget i Värmland ligga i framkant. Vi följer noga utvecklingen både nationellt och internationellt, säger Pia-Britt Hildebrand. Genom Miljöstyrningsrådet får vi kunskap om vilka och hur höga krav det är möjligt att ställa. Ett exempel är en aktuell upphandling av medicinteknisk utrustning. EU-kommissionen har föreslagit miljökrav- och kriterier inom ett 20-tal produktgrupper som skickats på remiss. Men vi kommer redan nu att lägga in dessa i vår upphandling. Att upphandla med hänsyn till miljön behöver inte bli dyrare. Landstingsservice gjorde en översyn av antalet transportdagar för patientmåltiderna. Genom att planera beställningarna annorlunda kunde antalet leveranser minska. Det sparar miljön. Men det gav också leverantörerna möjlighet att lämna förmånligare anbud vilket minskar landstingets kostnader för godstransporter. Upphandling Pia-Britt Hildebrand är chef för enheten för upphandling och avtal. UPPFÖLJNING av det MILJÖPOLITISKa PROGRAMmet

14 Läkemedel Gunilla Welander, läkare och ordförande Läkemedelskommittén i Värmland, och Susanne Carlsson, chef för Läkemedelsenheten, jobbar nära tillsammans. Att minska miljöpåverkan från läkemedelsanvändningen blir en allt viktigare del av deras arbete. Miljöaspekter styr läkemedelslistan Läkemedel botar och lindrar sjukdomar, räddar liv och bidrar till högre livskvalitet. Men en del substanser kan vara skadliga när de till sist samlas som rester i naturen. Vi vill gärna ta än mer hänsyn till miljöpåverkan när vi årligen listar våra rekommenderade läkemedel, konstaterar Gunilla Welander, läkare och ordförande Läkemedelskommittén i Värmland. Kopplad till landstingets miljöpolitiska program för de kommande åren ( ) finns en särskild handlingsplan för läkemedel och miljö. Syftet med aktiviteterna är att minska miljöpåverkan av landstingets läkemedelsanvändning (se notis s 15). Det känns bra att vi nu har en tydlig och konkret handlingsplan för vårt miljöarbete, även om tidigare aktiviteter också har gett miljövinster, säger Susanne Carlsson, chef för Läkemedelsenheten. Läkemedelsenheten och Läkemedelskommittén jobbar tillsammans för en rationell, säker och kostnadseffektiv läkemedelsanvändning i länet. Detta arbete leder även till positiva miljöeffekter. Konkret handlar det om: att inte förskriva mer läkemedel än vad som behövs att patienterna endast hämtar ut mediciner de behöver att minska kassationen av läkemedel att läkemedel källsorteras samt att delta i nationella nätverk. Vår huvudmålgrupp är förskrivarna men också allmänheten, säger Gunilla Welander. Jag vill bland annat se en ökad förskrivning av startförpackningar för att prova om behandlingen är rätt. Landstinget i Värmland ger genom Läkemedelskommittén varje år ut skriften Rekommenderade läkemedel, där det finns ett textavsnitt som handlar om miljöeffekter av läkemedel. Tyvärr finns inte tillräckligt med data om alla tillgängliga läkemedels miljöpåverkan, fortsätter Gunilla Welander. Men har vi fakta tar vi hänsyn till dessa. Vårt samarbete med Arbetsoch miljömedicinska kliniken i Örebro kommer bland annat hjälpa oss i detta arbete. Läkemedelsgenomgångar inom öppenvården och effektivare läkemedelshantering inom slutenvården är exempel på aktiviteter som, förutom att öka patientsäkerheten, även bidrar positivt till ekonomi och miljö. På varje sjukhus finns utöver avdelningsförråden även ett gemensamt läkemedelsförråd där man delar med sig av läkemedel som avdelningen själv inte behöver, säger Susanne Carlsson. Vi ser en minskning av kassationen av läkemedel när de kan användas på någon annan avdelning före sista förbrukningsdag. 14 UPPFÖLJNING av det MILJÖPOLITISKa PROGRAMmet

15 Handlingsplan för läkemedel och miljö Läkemedel Miljöpåverkan från läkemedel har uppmärksammats alltmer de senaste åren bildades ett nationellt nätverk för läkemedel och miljö där Landstinget i Värmland deltar aktivt. I Värmland togs en handlingsplan fram under Den innehåller ett antal målområden och aktiviteter som syftar till att minska landstingets negativa miljöpåverkan från läkemedelsanvändningen. Bland annat genomfördes under 2012 en informationskampanj riktad till allmänheten om att överblivna läkemedel och läkemedelsrester ska lämnas till apoteken. Informationsblad och affischer placerades på mottagningar på sjukhusen och vårdcentralerna. Under 2012 inleddes också ett samarbete med Arbets- och miljömedicinska kliniken i Örebro för miljöbedömning av rekommenderade läkemedel. Avfall Matavfall blir biogas Från 2012 samlas allt matavfall från landstingets produktionskök på Centralsjukhuset i Karlstad in för att bli biogas. Detta har blivit möjligt i samband med nybyggnationen. Tömning sker en gång i veckan för transport till biogasanläggningen som finns i Jönköping. När vi startade dessa diskussioner fanns planer på en biogasanläggning i Karlstad, konstaterar Maria Ohlqvist, enhetschef med ansvar för landstingets patientmål tider. Just nu är det inte längre aktuellt, men vi bestämde oss ändå för att satsa för framtiden. Landstinget planerar också för att samla in matavfall från samtliga verksamheter på sjuk husen i Arvika, Torsby och Karlstad senast Fokus på att förebygga avfall Källsortering är idag ett etablerat arbetssätt inom landstinget. För att minska den totala avfallsmängden och öka andelen återvinningsbart avfall, är fokus numera inställt på att förebygga avfall. Ett exempel på detta är projektet LiVREM (Landstinget i Värmlands Rationella Effektiva Materialförsörjning) som startade Projektet syftar till att halvera sortimentet genom ett enhetligt bassortiment och centralt lager för sällanvaror. Serviceverksamheten ska ta ansvar för såväl beställning som uppackning av varor på avdelningsförråden. Mottot är att rätt vara ska beställas i rätt tid och i rätt mängd, konstaterar projektledaren Roy Sjökvist på Landstingsservice. Under 2013 kommer ett par avdelningar på Centralsjukhuset att agera testpiloter för det nya arbetssättet. UPPFÖLJNING av det MILJÖPOLITISKa PROGRAMmet

16 Det miljöpolitiska programmet för åren har fokuserat på klimatfrågan. Fastigheter, transporter samt mat och måltider har varit tre tydliga målområden. Samtidigt har läkemedel, upphandling och avfall utgjort viktiga arbetsområden. I denna uppföljning presenteras ett antal av våra verksamheter och deras medvetna arbete för att nå det övergripande målet om en halvering av landstingets klimatpåverkan. Uppgiften har minst sagt varit utmanande och när vi nu summerar de senaste årens arbete gör vi det med stolthet. Vi ser betydande förbättringar som innebär att Landstinget i Värmland idag är på god väg att uppfylla målet om ett framtida klimatneutralt landsting. Fredrik Larsson (M) och Ulrik Andersson (S) 16 UPPFÖLJNING av det MILJÖPOLITISKa PROGRAMmet Landstinget i Värmland Landstingshuset Karlstad