Miljöredovisning 2012

Transkript

1 1 (11) Sekretariatet Miranda Fredriksson LK/ Miljöredovisning 2012

2 LANDSTINGET I VÄRMLAND (11) Sammanfattning Landstinget i Värmlands miljöpolitiska program för åren innehåller 16 olika målområden. Ett stort fokus i programmet är att minska landstingets klimatpåverkan ytterligare. Programmet innehåller exempelvis också mål om att minska den totala avfallsmängden och användningen av särskilt farliga kemiska ämnen samt mål för att leda, styra och samordna miljöarbetet i rätt riktning. Det miljöpolitiska programmet följs upp i landstingets årliga miljöredovisning. Redovisningen för 2012 visar tydligt att arbete pågår inom i stort sett alla målområden. Klimatpåverkan har exempelvis minskat inom områdena energi, tjänsteresor och sjukresor. I bilagorna 2-15 redovisas den årliga rapporteringen från verksamheterna.

3 LANDSTINGET I VÄRMLAND (11) Innehållsförteckning Sammanfattning 2 Mat och måltider 4 Energi 4 Transporter 5 Avfall och återvinning 8 Läkemedel 9 Kemikalier 9 Hälsofrämjande inne- och utemiljöer 9 Ledning, styrning och samordning 10 Bilagor

4 LANDSTINGET I VÄRMLAND (11) Mat och måltider Mål: Av den totala årliga livsmedelskostnaden ska andelen ekologiska livsmedel uppgå till minst 30 procent samt etiska livsmedel till minst 10 procent år Aktiviteter och åtgärder - Upphandlingar genomfördes inom samtliga livsmedelsgrupper och nya avtal trädde i kraft 1 november De nya avtalsprislistorna innehåller ett mycket större antal ekologiska och etiska produkter jämfört med tidigare. - Vegetariska måltider erbjöds som ett valbart alternativ på patientmenyn varje dag. I restaurangerna serverades ett vegetariskt alternativ cirka en gång i veckan. - Även 2012 fanns information via bordsryttare i restaurangerna om ekologisk och klimatsmart mat samt om landstingets miljöarbete med mat och måltider. Syftet var att öka gästernas kunskap och miljömedvetande. Andelen inköp av ekologiska produkter minskade från 21,9 procent 2011 till 21,6 procent Ekologiskt inköp (%) Etiskt inköp (%) Basår , ,6 5,2 Anledningen till detta var brist på vissa ekologiska mejeriprodukter i samband med att Milko gick upp i Arla. Sista kvartalet 2012 var andelen ekologiskt 23,2 procent vilket innebär att utvecklingen trots allt gått framåt även detta år. I produktgrupperna bananer, kaffe och mjölk är andelen ekologiskt nu närmare 100 procent. Mål Andelen inköp av etiska livsmedel för helåret var 5,2 procent, en liten ökning jämfört med föregående år. Energi Mål: Klimatavtrycket, i form av utsläpp av växthusgaser, som beror på användning av energi för värme, kyla och driftsel ska minska med 25 procent till och med år 2016 uttryckt som kg koldioxidekvivalenter per kvadratmeter BRA(t). År 2011 utgör basår. Aktiviteter och åtgärder - Arbetet har koncentrats till att befästa uppnådda resultat. Marginalerna för att lyckas behålla de låga energiförbrukningarna är små. Riskerna för driftavbrott och haverier måste därför hållas på en låg nivå. - Insatser har skett för att tillgodose krav på inomhusmiljön utan att öka behovet av köpt energi. Minskningen av energiförbrukningen till och

5 LANDSTINGET I VÄRMLAND (11) med 2011 var så stor att det fick konsekvenser på den upplevda inomhusmiljön. - Egenskaper hos fastighetstekniska installationer har trimmats i syfte att balansera den ökade energiförbrukningen för vårdverksamheten samt kostproduktionen och -distributionen. - Möjligheterna att förändra kyl- och värmeenergiförsörjningen för Sjukhuset i Torsby genom övergång till värmepumpar har utretts. Klimatpåverkan från användningen av energi för värme, kyla och driftsel uppgick 2012 till 5,15 kg koldioxidekvivalenter per kvadratmeter, en minskning med cirka 4 procent jämfört med Kg CO 2 ekv./kvm Basår , ,15 Mål ,945 Resultatet har uppnåtts trots ökad användning av elenergi i vårdverksamheten samt kostproduktionen och -distributionen. Energibehoven för uppvärmning har dessutom varit väsentligt förhöjda under året på grund av de ombyggnadsprojekt som pågår vid Centralsjukhuset i Karlstad respektive Vårdcentralen i Kristinehamn. Transporter Tjänsteresor Mål: Klimatavtrycket, i form av utsläpp av växthusgaser, från tjänsteresor ska minska med 25 procent fram till och med år År 2011 utgör basår. För tjänstefordon gäller att fossila bränslen inte ska användas från och med Aktiviteter och åtgärder - Under året har nya leasingbilar upphandlats. Krav ställdes på att bilarna inte fick släppa ut mer än 95 g koldioxidekvivalenter per kilometer, vilket är lägre än det utsläpp som de tidigare upphandlade etanolbilarna genererar. Resultatet blev bränslesnåla dieselbilar. - Fortsatt diskussion har förts kring utformningen av ett resebokningssystem. Ett samarbete har inletts med Värmlandstrafik. - Testresenärer inom projektet 2xKoll kunde under september utnyttja sitt månadskort på kollektivtrafiken till även tjänsteresor. En tiondel av testresenärerna uppger i självutvärderingen att de åkte fler tjänsteresor med kollektivtrafiken under testperioden. - Videokonferensutrustning har installerats i konferensrummet Rigel i Landstingshuset samt på Vårdcentralen Eda. Utrustning har också köpts in som gör det möjligt att koppla ihop webb- och videotekniken.

6 LANDSTINGET I VÄRMLAND (11) Klimatpåverkan från landstingets tjänsteresor med bil, tåg och flyg har minskat med cirka 4 procent under 2012 jämfört med 2011, trots att den totala körsträckan ökat (se nedan). Ton CO 2 ekv. Fossila bränslen (%) Basår Andelen fossila bränslen har samtidigt ökat under året till följd av en högre andel dieselbilar i fordonsflottan. För att nå målet om en fossilbränslefri tjänstefordonsflotta 2016 krävs att dieselbilarna drivs med biodiesel eller att ett nytt avtal tecknas som styr mot målet. Mål Körsträckan för resor i tjänsten med leasingbil och egen bil ökade med 5,9 procent 2012 jämfört med Sett över en flerårsperiod är det relativt små förändringar som syns på körsträckan. Sjukresor Mål: Klimatavtrycket, i form av utsläpp av växthusgaser, från de patientresor som landstinget finansierar i samband med vårdbesök, ska minska med 25 procent till och med år År 2011 utgör basår. Aktiviteter och åtgärder - I januari 2012 ändrades regler och avgifter för sjukresor till att stimulera val av mer miljövänliga färdsätt. De nya avgifterna innebär en lägre kostnad för att resa med servicelinje, tåg och buss samtidigt som egenavgifterna för taxi och bil höjdes. Gränsen för frikort höjdes också. - För att möta efterfrågan på servicelinjer från medborgare startade landstinget tre nya linjer i december. Turtätheten för vissa linjer har också utökats. Målet att minska klimatpåverkan med 25 procent från de sjukresor som landstinget finansierar i samband med vårdbesök är redan uppfyllt. Detta efter förändringen av regler och avgifter. Ton CO 2 ekv. Basår Mål Jämfört med 2011 har antalet sjukresor med taxi minskat med cirka 10 procent och antalet utbetalningar för resor med privat bil har minskat med 77 procent. Resorna med servicelinjerna har däremot ökat med cirka 30 procent.

7 LANDSTINGET I VÄRMLAND (11) När det gäller utbetalningar för privat bil finns ett mörkertal, de som åker privat bil utan att begära eller få ersättning. Även om målet har uppnåtts i praktiken behövs det fortsatta insatser för att minska antalet resor med privat bil. En ökning av antalet resor med servicelinjerna skulle kunna användas som mätetal för en positiv förändring. Arbetsresor Mål: Klimatpåverkan från arbetsresor ska ha minskat med 10 procent senast utgången av år Som jämförelse ska nyttjas resultatet från resvaneundersökningen som ägde rum våren Aktiviteter och åtgärder - En resvaneundersökning genomfördes under våren bland alla tillsvidareanställda inom landstinget inom ramen för projektet 2xKoll. Svarsfrekvensen låg på 60 procent. - Inom projektet 2xKoll genomfördes en testresenärskampanj. 225 anställda inom landstinget deltog och åtog sig att resa med buss och tåg minst tre dagar och turer i veckan en månad under hösten. Testresenärernas självutvärdering visar att huvuddelen av testresenärerna har som mål att fortsätta åka kollektivt till arbetet. - Ombyggnationen vid Centralsjukhusets huvudentré slutfördes. Utifrån resultaten från resvaneundersökningen 2012 är landstingets klimatpåverkan, som härrör från arbetspendling med bil ensam samt samåkning, 4438 ton koldioxidekvivalenter. Ton CO 2 ekv. Basår Mål Godstransporter Mål: Klimatpåverkan från godstransporter från landstingets upphandlade centrala varuförsörjning ska ha minskat med minst 10 procent senast utgången av Aktiviteter och åtgärder Under året genomfördes följande upphandlingar där Miljöstyrningsrådets miljökrav på godsdistribution användes i varierande grad. - Distribution av kylda patientmåltider till Arvika och Kristinehamn. - Distribution av inkontinensprodukter. - Flyttjänster. - Livsmedel som innefattar regelbunden distribution till främst Centralsjukhuset i Karlstad. Inför denna upphandling genomfördes en översyn av antalet leveransdagar per vecka. Genom att planera beställningarna annorlunda kunde antalet leveranser minskas.

8 LANDSTINGET I VÄRMLAND (11) En utredning genomförs av WSP Sverige AB under 2013 för attt få fram ettt utgångsläge samt hitta metoder för hur landstinget kan arbeta för att nå målet. Som basår kommer därför att användas. Basår 2013 Mål 2016 Ton CO 2 ekv - - Avfall och återvinning Mål: Den totalaa avfallsmängden från Landstinget i Värmland ska ha minskat med minst 5 procent senast utgången av år Jämförelseå år är Allt organiskt avfall från respektive sjukhus ska senast år 2016 insamlas och användas för energiutvinning genom rötning. Den totala avfallsmängden ökade under 2012 jäm- är en fört med basåret. En av orsakerna till detta ökad mängd deponiavfall i och med stängningen av köket i Arvika.. Mycket kunde återvinnas vid tömningen, men tyvärr inte allt. Samtidigt pågick under året ombyggnad inom projektet CSK 2013,, vilket medförde en del deponiavfall. Ton avfall Basår Mål Aktiviteter och åtgärder - Projektet LiVREM (Landstinget i Värmlands Rationella Effektiva Materialförsörjning) startades. Projektet syftar till att halvera landsting- etss produktsortiment genom ett enhetligt bassortiment och centralt lager förr sällanvaror. Mottot är att rätt vara ska beställas i rätt tid och i rätt mängd. Förväntade effekter är blandd annat minskade avfallsmängder. - Lathundar för r avfallssortering på sjukhusen, vårdcentralerna och folk- tandsvårdklinikerna uppdaterades. I arbetet deltog framför allt smitt- anordna- dess bland annat informationsträffar på p respektive sjukhus. skydd, transport samt miljö. För att nå n ut med förändringarna - Upphandling av transportt och destruktion av sjukvårdsavfall genomför- des. Det nya avtalet gäller från och med m april Insamling av matavfall från produktionsköket och restaurang Solsidan på Centralsjukhuset samt restaurang Treklövernn i Landstingshuset inför- des. Även mängden brännbart avfall ökade, vilket v delviss kan förklaras med attt Psykiatrihuset varr i full drift under året jämfört j medd 2011 då nflyttning fortfarande pågick.

9 LANDSTINGET I VÄRMLAND (11) Läkemedel Övergripande mål: Den negativa miljöpåverkan som härrör från läkemedelsanvändningen inom Landstinget i Värmland ska minska. I det miljöpolitiska programmet ingår bilagan Handlingsplan för att minska den negativa miljöpåverkan från Landstinget i Värmlands läkemedelsanvändning. Handlingsplanen är indelad i åtgärdsområden. För respektive åtgärdsområde anges ett antal mål och aktiviteter. För uppföljning av respektive mål se bilaga 1. Kemikalier Mål: Användningen av särskilt farliga ämnen ska minskas eller fasas ut. En inventering av landstingets märkningspliktiga kemikalier och kemiska produkter påbörjades. En preliminär utfasning- och riskminskningslista togs fram utifrån bland annat Stockholm läns landsting och Landstinget i Uppsalas listor samt Kemikalieinspektionens PRIO-lista och EU:s Kandidatförteckning över farliga ämnen. Kemikaliehanteringssystemet KemRisk upphandlades och avtalet gäller från och med december En projektplan togs fram för införande av systemet inom landstinget med bland annat utbildning av kontaktpersoner inom verksamheterna för inventering och registrering av kemikalier i systemet. Hälsofrämjande inne- och utemiljöer Mål: Landstingsfastigheter skall förbättra miljön kring de av landstinget ägda byggnaderna genom att använda blommande växter som inte orsakar överkänslighetsreaktioner. De på detta sätt odlade ytorna skall öka med minst 50 kvadratmeter per år. Förekomst av buller, allergener, partiklar och andra skadliga ämnen skall minska under tiden Inga aktiviteter har rapporterats.

10 LANDSTINGET I VÄRMLAND (11) Ledning, styrning och samordning Resurser för miljöarbete Mål: Landstingets organisation och dess processer för ledning och styrning främjar miljöarbetet och säkerställer dess framgång. Det finns tillräckliga resurser för samordning, uppföljning och utveckling av miljöarbetet. En miljöhandläggare med kemiinriktning projektanställdes under hösten. Arbetsuppgifterna under projektperioden är främst koncentrerade till att vara huvudansvarig för datasystemet som rör kemikalieregistrering samt bistå verksamheterna i arbetet med att registrera märkningspliktiga kemikalier och kemiska produkter. Strategiska miljöbedömningar Mål: Strategiska miljöbedömningar ska göras i alla ärenden där det är tillämpligt. Byggnationen av hus 60, Centralsjukhuset i Karlstad, bedömdes uppfylla kriterierna för att genomföra en Strategisk miljöbedömning (SMB). En konsult engagerades för att dels ta fram en mall för SMB samt tillämpa mallen för hus 60. Samordning av upphandlingsarbetet Mål: Miljökompetens och miljöstyrningsutveckling i upphandlingsarbetet samordnas, så att den kompetens som finns inom till exempel Landstingsfastigheter även kommer till nytta i landstingets övriga upphandlingsarbete. En arbetsgrupp har bildats som arbetar med frågor kring effektivare upphandlingsprocesser. Medverkande verksamheter är enheten upphandling och avtal, Medicinsk teknik, Landstingsfastigheter och Landstings-IT. Stor vikt läggs på att minimera effektivitetsförluster samt öka samsyn kring upphandlingarna, bland annat inom miljöområdet. Enheten har på uppdrag från Landstingsnätverket för upphandling (LFU) startat upp ett nytt produktråd inom funktionen avtalsuppföljning. Inom avtalsuppföljning är det ett stort fokus på att utveckla metoder för att ställa och följa upp, inte bara sociala krav, utan även miljökrav i upphandlingar.

11 LANDSTINGET I VÄRMLAND (11) För övrigt har medarbetare inom enheten upphandling och avtal deltagit i flera olika utbildningar och informationsinsatser under året. Utveckling av upphandlingsprocessen och utbildning i ekologisk upphandling Mål: Upphandlingsprocesserna utvecklas för att skapa bättre förutsättningar för ekologiska, etiska och närproducerade produkter. All relevant personal fortbildas i upphandling av ekologiskt, etiskt och närproducerat. Nya upphandlingar genomfördes inom samtliga produktgrupper och nya avtal trädde i kraft 1 november De nya avtalen innebär bland annat en större andel svenskt och värmländskt kött, fler lokala leverantörer samt ett avsevärt mycket större antal ekologiska och etiska produkter på avtalsprislistorna. Miljökriterier för investeringar Mål: Styrande riktlinjer, gällande miljökriterier och uppföljning av dessa, ska tas fram för alla investeringar. av år 2012 kommer att ske när så är möjligt. av det miljöpolitiska programmet Mål: Det miljöpolitiska programmet ska kontinuerligt följas upp, nya mål utvecklas och åtgärdslistor uppdateras genom att målsättningar förmuleras och följs upp i arbetet med de årliga landstingsplanerna. Utvärdering av 2011 års arbete avseende det miljöpolitiska programmet för åren har utförts och presenterats för teknikutskottet under våren Arbetet bedömdes fortlöpa enligt plan. Inläggning av samtliga miljödata i landstingets miljödatabas påbörjades. Under året inleddes också arbetet med kompletteringen av mål i det miljöpolitiska programmet.

12 Bilaga 1 1 (2) Sekretariatet Miranda Fredriksson Läkemedel Målområde Mål 1. Upphandling av läkemedel Läkemedel som upphandlas ska vara producerade under kontrollerade former samt inneha miljöinformation. Upphandling av slutenvårdsläkemedel för perioden genomfördes. I förfrågningsunderlaget ställdes miljökrav utifrån Miljöstyrningsrådets kriterier. 2. Minskad förskrivning av läkemedel med allvarlig negativ miljöpåverkan Förskrivningen av läkemedel som allvarligt påverkar miljön negativt ska minska. Arbets- och miljömedicinska kliniken i Örebro har engagerats för att bistå i detta arbete. 3. Ordination öppenvård Öka andelen ickefarmakologisk behandling genom rådgivning om levnadsvanor vid patientmöte. Förskrivning av fysisk aktivitet på recept (FaR) fortgår, men fortfarande i blygsam skala. Tyvärr kan totala antalet FaR inte längre mätas. Implementeringsaktiviteter genomförs som tidigare. Öka antalet expedierade minsta förpackning samt anpassade förpackningar för rekommenderad behandlingstid (startförpackningar och små förpackningar). Inga aktiviteter genomfördes. Minskad förskrivning av utpekade läkemedel med allvarlig negativ miljöpåverkan (med hänsyn tagen till patientnyttan), se punkt 2. Inga aktiviteter genomfördes. Öka antalet genomförda läkemedelsgenomgångar. Under perioden januari till november genomfördes 2614 läkemedelsgenomgångar varav 514 med apotekarstöd.

13 LANDSTINGET I VÄRMLAND (2) Målområde Mål 4. Läkemedelsförsörjning slutenvård Minimera miljöbelastningen från läkemedel genom en rationell och resurseffektiv läkemedelsförsörjning. Sortimentsstyrning av läkemedel i sjukhusens läkemedelsförråd. En apotekare har anställts för kvalitetsgranskning. Minska vikten kasserade läkemedel (fr. o. m. mars 2013). Vid upphandlingen av landstingets läkemedelsförsörjning för perioden ställdes krav på vägning av kasserade läkemedel. Distributionen av läkemedel genomförs med minimal miljö- och klimatpåverkan. Vid upphandlingen av landstingets läkemedelsförsörjning för perioden ställdes krav på godsdistributionen utifrån Miljöstyrningsrådets kriterier. 5. Omhändertagande av kasserade läkemedel i öppenvården Alla överblivna och använda läkemedel hos allmänheten lämnas till apoteken för destruktion. Informationsbladet Använder du läkemedel? (information om hur läkemedel ska kasseras), framtaget av landstingens nätverk för läkemedel och miljö, har informerats om och distribuerats till mottagningar på sjukhus och vårdcentraler. 6. Klimatpåverkande medicinska gaser Minska klimatpåverkan från användningen av lustgas med 50 procent. En lustgasdestruktionsanläggning installerades på Centralsjukhuset i Karlstad i slutet på december. Anläggningen kommer successivt att anslutas till förlossningssalarna i samband med ombyggnation under Samarbeten och nätverk Aktivt delta i nationella och lokala samarbeten för erfarenhetsutbyte och utveckling av arbetet med att minska läkemedels miljöpåverkan. Deltog i landstingens nationella nätverk för läkemedel och miljö.

14 BILAGA 2 LANDSTINGSSERVICE KOST - LIVSMEDEL Uppgiftslämnare Datum Avser år Martin Magnusson Uppgift Enhet EWC-kod LiV totalt CSK Livsmedelsinköp Totalt livsmedelsinköp Kr Ekologiska livsmedel Ekologiskt inköp Kr Andel ekologiskt inköp Procent 21,6 Andel ekologiska mejeriprodukter Procent Andel ekologiskt kaffe Procent Andel ekologisk/msc fisk Procent Andel ekologiska färska grönsaker, frukt, Procent potatis Andel ekologiskt kött och chark Procent Etiska livsmedel Etiskt inköp Kr Andel etiskt inköp Procent 5,2 Kommentarer

15 BILAGA 3 LANDSTINGSSERVICE KUNDSERVICE - SJUKRESOR Uppgiftslämnare Datum Avser år Annika Lindgren Uppgift Enhet EWC-kod LiV totalt CSK Resetjänsten Taxi Antal resor St Antal resenärer St Kostnad Kr Transportsträcka Km Resetjänsten Servicelinjer Antal resor St Antal resenärer St Kostnad Kr Transportsträcka Km Jumbolansen Antal resor St 540 Antal resenärer St 9657 Kostnad Kr Transportsträcka Km Samres Antal resor St Antal resenärer St Kostnad Kr Transportsträcka Km Labbil Säffle Antal resor St 250 Antal resenärer St 387 Kostnad Kr Transportsträcka Km Egen bil Antal resor St Kostnad Kr Transportsträcka Km Buss Antal resor St 1842 Kostnad Kr Transportsträcka Km Tåg inom länet Antal resor St 594 Kostnad Kr Transportsträcka Km Tåg utom länet Antal resor St 1060 Kostnad Kr Transportsträcka Km Flyg Antal resor St 11 Kostnad Kr Transportsträcka Km Taxi Antal resor St 195 Kostnad Kr Transportsträcka Km Kommentarer Samres samkörs med färdtjänst inom Karlstads kommun, (26051 resenärer inklusive färdtjänstresenärer). Jumbolansen är en Servicelinje för sittande, rullstolsburna samt liggande patienter. I Jumbolansen reser även riksfärdtjänst, personal, patienter från Örebro läns landsting samt förljeslagare med (alla resande är redovisade i statistiken dvs. även de som inte ingår i sjukresor). Liggande sjuktransporter redovisas av ambulansverksamheten LIST. Privat bil redovisas i antal utbetalningar, inte antal resor. Privat bil ersätts med 15 kr/mil Tåg och buss utomläns beställs ibland via Resia. Från dem får vi samlingsfakturor, därför är det svårt att redovisa exakt i antal resor samt transportsträcka.

16 BILAGA 4 TRANSPORT - FARLIGT AVFALL Uppgiftslämnare Datum Avser år Peder Röhr Uppgift Enhet EWC-kod LiV totalt CSK Farligt avfall Xylene Liter * Framkallare Liter * Fixerbad Liter * Laboratoriekemikalier Kg * Formaldehyd Liter * Blyfolie Kg * Blyförkläden Kg * Smittförande Kg * Smittförande skärande/stickande Kg * 5608 Avfall från labb, diagnostisk verksamhet etc Liter * Cytostatika/cytotoxiska läkemedel Kg * Vattenhaltigt avfall fr rökgasrening Kg * 665 Lösningsmedel Liter * Syror Liter * Basiskt avfall Kg * Fotokemikalier Kg * Bekämpningsmedel Kg * Kvicksilverhaltigt avfall Kg * Färg, lim etc Kg * Olja/fett Kg * Rengöringsmedel Liter * Batterier Kg * Trä innehållande farliga ämnen Kg * Övrigt farligt avfall. OBS Redovisa nedan! Kg 239 Redovisa övrigt Farligt avfall 239 kg kasserad utrustning från hjälpmedelscentralen Karlstad kg slam från oljeavskiljare i Arvika (redovisas under "Landstingsfastigheter - byggavfall internt m.m.") Summering Totalmängd Farligt Avfall i flytande form Liter Totalmängd Farligt Avfall i fast form Kg Totalmängd (liter=kg) Kg Kommentarer

17 BILAGA 5 TRANSPORT - ÖVRIGT AVFALL Uppgiftslämnare Datum Avser år Peder Röhr Uppgift Enhet EWC-kod LiV totalt CSK Återvinningsfraktioner Papper Ton ,2 81,8 Kartong/well Ton ,2 119,9 Ofärgat glas Ton ,9 8,9 Färgat glas Ton ,9 2,6 El, elektronik Ton ,4 15,5 Plast Ton ,4 5,2 Metall Ton ,4 130,9 Organiskt material Ton Summering Total mängd återvunnet Ton 475,4 364,8 Avfall till förbränning eller deponi Kroppsdelar och organ Kg Avfall (sopor) till förbränning Ton Avfall (sopor) till deponi Ton ,2 15,1 Summering Totalmängd som förbränns eller deponeras Ton 1303,1 843,8 Kommentarer

18 BILAGA 6 TRANSPORT - TRANSPORTER Uppgiftslämnare Datum Avser år Peder Röhr Uppgift Enhet EWC-kod LiV totalt CSK Tjänstebil Antal bensinbilar St 9 - inköpt mängd bensin Liter total körsträcka Km Antal etanolbilar St inköpt mängd etanol E85 Liter total körsträcka Km Antal dieselbilar St 83 - inköpt mängd diesel Liter inköpt mängd RME Liter - total körsträcka Km Antal gasbilar St 2 - inköpt mängd fordonsgas Nm inköpt mängd biogas Nm3 - total körsträcka Km Antal elbilar St - förbrukad mängd el kwh - total körsträcka Km Summering Totala antalet tjänstebilar St 213 Total körsträcka Km Dagleasingbil Antal bensinbilar St - förbrukad mängd bensin Liter - total körsträcka Km Antal dieselbilar St - förbrukad mängd diesel Liter total körsträcka Km Antal etanolbilar St - förbrukad mängd etanol Liter - total körsträcka Km Antal gasbilar St - förbrukad mängd gas Nm3 - total körsträcka Km Antal elbilar St - förbrukad mängd el kwh - total körsträcka Km Förbrukad mängd övrigt drivmedel Liter (blandning) Summering Totalt antal bilar som hyrts St Total körsträcka Km Egen bil Ersättning för egen bil Kr uppskattad mängd bränsle som förbrukats Liter körsträcka Km Koldioxidutsläpp bil Bensin Ton 31,7 E85 Ton 197,1 Diesel Ton 344,8 RME Ton Fordonsgas Ton 1,7 Biogas Ton El Ton Dagleasing Ton 77,2 Egen personbil Ton 327,2 Summering Total mängd koldioxid CO2 bilar Ton 979,6

19 Övriga transportslag Kostnad tåg Kr antal resor St total sträcka Km Kostnad buss Kr antal resor St - total sträcka Km Kostnad taxi Kr - antal resor St - total sträcka Km Kostnad flyg Kr antal resor St total sträcka Km Koldioxidutsläpp övriga transportslag Tåg Ton 0,007 Taxi Ton Buss Ton Flyg Ton 108,6 Summering Total mängd koldioxid CO2 övriga transporter Ton 108,6 Kommentarer Taxiresor ingår i kostnaden för buss. Antal flygresor anges i flygplansrader. Sträckan för flyg anges i personkilometer. Uppgifter för tåg (utom kostnad) hämtas från SJ.

20 BILAGA 7 AMBULANS - TRANSPORTER Uppgiftslämnare Datum Avser år Torbjörn Nyvall Uppgift Enhet EWC-kod LiV totalt CSK Ambulans/sjuktransporter Antal ambulanser bensin St - inköpt mängd bensin Liter - total körsträcka Km Antal ambulanser diesel St 25 - inköpt mängd diesel Liter total körsträcka Km Antal sjuktransportbilar bensin St - inköpt mängd bensin Liter - total körsträcka Km Antal sjuktransportbilar diesel St 8 - inköpt mängd diesel Liter total körsträcka Km Summering Totala antalet St 33 ambulanser/sjuktransportbilar Total mängd inköpt bensin Liter Total mängd inköpt diesel Liter Total körsträcka Km Koldioxidutsläpp Bensin Ton Diesel Ton 1166,2 Summering Total mängd koldioxid CO2 Ton 1166,2 ambulanser/sjuktransportbilar Kommentarer Diselförbrukningen är beräknad på körsträckan (mil) x 1,2

21 BILAGA 8 LANDSTINGSFASTIGHETER - ENERGI OCH VATTEN Uppgiftslämnare Datum Avser år Bengt-Åke Karlsson Uppgift Enhet EWC-kod LiV totalt CSK Lokalytor Tempererad bruksarea kvm BRA(t) Energi Köpt värmeenergi Köpt värmeenergi tot (graddkorr) MWh 22772,6 5147,4 KWh/kvm BRA(t) 58,1 30,1 Fjärrvärme (graddkorr) MWh 22689,2 5022,5 Olja (graddkorr) MWh Elenergi Elenergi tot MWh ,2 KWh/kvm BRA(t) 99,4 137,5 El värmepumpar MWh 4590, Fastighetsel MWh 34234, Elinköp El Nordisk Mix MWh Ursprungsmärkt el MWh ,2 Koldioxidutsläpp Svensk fjärrvärmemix Kg CO , ,5 Eldningsolja 1 Kg CO2 Nordisk elmix Kg CO2 Ursprungsmärkt el Kg CO ,2 Vatten Vattenförbrukning Kbm , ,3 Kommentarer

22 BILAGA 9 LANDSTINGSFASTIGHETER BYGGAVFALL INTERNT OCH EXTERNT M.M. Uppgiftslämnare Datum Avser år Gunnar Ohlsson Uppgift Enhet EWC-kod LiV totalt CSK Byggavfall internt Isolermaterial inneh asbets Ton * 127,3 90,9 Byggfrakt inneh kvicksilver Ton * 0,2 0,2 Byggfrakt inneh PCB Ton * 0,1 0,1 Övrigt byggavfall Ton ,2 737,3 Lysrör St * 9170,0 4845,0 Organiskt avfall Matavfall i tank från CSK Ton Reningsanläggningar Fett/slamavskiljare till deponi Kbm / Fett/slamavskiljare till rötning Kbm /09 Fast avfall från oljeavskiljare Ton * 6 Slam från oljeavskiljare Ton * 20 Lustgasdestruktion Destruktionsgrad Procent Anestesigaser Lustgas inköpt mängd Kg Sevoflurane (inkl Sevorane) inköpt Liter 153 mängd Isofluran (inkl Forene) inköpt mängd Liter 2 Desfluran (inkl Suprane) inköpt mängd Liter 31,7 Läckage köldmedia Påfylld mängd köldmedier Kg 21,3 9,5 Koldioxidutsläpp Lustgas Kg Sevoflurane (inkl Sevorane) Kg Isofluran (inkl Forene) Kg 700 Desfluran (inkl Suprane) Kg Köldmedia Kg Kommentarer

23 BILAGA 10 EXTERNA ENTREPRENÖRER FÖR YTTRE SKÖTSEL Uppgiftslämnare Datum Avser år Gunnar Ohlsson Uppgift Enhet EWC-kod LiV totalt CSK Bränsle Bensin Liter Diesel Liter Oljor Smörjolja Liter Träolja Liter Halkbekämpningsmedel Sand/stenflis Ton Salt Kg Kommentarer

24 BILAGA 11 ENHETEN UPPHANDLING OCH AVTAL Uppgiftslämnare Datum Avser år Pia-Britt Hildebrand Uppgift Enhet EWC-kod LiV totalt CSK Upphandlingar Antal genomförda upphandlingar St 149 Miljökrav Antal och beskrivning av upphandlingar där miljökraven har varit fler/högre ställda än motsvarande Miljöstyrningsrådets baskrav St 2 Antal och beskrivning av upphandlingar där miljökraven har varit färre/lägre ställda än motsvarande Miljöstyrningsrådets baskrav St 0 Överprövning domstol Antal överprövade upphandlingar St 10 Antal överprövade upphandlingar som inneburit att ny upphandling behövt genomföras St 1 Antal och beskrivning av överprövningar som beror på ställda miljökrav Kommentarer Beskrivningar finns att tillgå på efterfrågan. St 0

25 BILAGA 12 FLYGPLATSCHEF Uppgiftslämnare Datum Avser år Carl-Henrik Andersen Uppgift Enhet EWC-kod LiV totalt CSK Helikoptertrafik Antal flygrörelser CSK St Antal flygrörelser Torsby St 18 Antal flygrörelser Arvika St 30 Summa flygrörelser LiV St Avisningsmedel Totalt inköp Kg 425 Kommentarer

26 BILAGA 13 FOLKTANDVÅRDEN Uppgiftslämnare Datum Avser år Kerstin Johansson Uppgift Enhet EWC-kod LiV totalt CSK Avfall Mängd höghaltigt amalgam Kg * 348,31 Mängd låghaltigt amalgam Kg * 2149,35 Total mängd amalgam kg 2497,66 Drifts- och produktionsförhållanden Antal tandvårdskliniker St 25 Kommentarer Den stora mängden låghaltigt amalgam beror av storrengöring av tankar och genomgång av sugsystem på alla kliniker samt nedläggning av två kliniker.

27 BILAGA 14 KVALITETSENHETEN Uppgiftslämnare Datum Avser år Hans Carlsson Uppgift Enhet EWC-kod LiV totalt CSK Specialistvård Antal vårdplatser St Antal vårdtillfällen St Antal vårddagar St Antal läkarbesök St Primärvård Antal vårdcentraler St 28 0 Antal läkarbesök St Kommentarer

28 BILAGA 15 PA-STRATEGI Uppgiftslämnare Datum Avser år Laine Hammarbo Uppgift Enhet EWC-kod LiV totalt CSK Årsarbeten (antal anställningar omräknat till heltider) Antal årsarbeten St 6861,9 Kommentarer