VALDEMARSVIKS KOMMUN DETALJPLAN FÖR DEL AV GUSUM 13:1 MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING BILAGA TILL PLANBESKRIVNING TILL DETALJPLAN FÖR DEL AV GUSUM 13:1 Linköping 2014-02-06 Uppdragsansvarig: EBBA WADSTEIN Beställare HIFAB AB Valdemarsviks kommun Brigadgatan 5 615 80 587 58 Valdemarsvik Linköping 010-476 69 11 Org. Nr. 556125-7881 1(41)
ICKE TEKNISK SAMMANFATTNING Ärendet Detaljplanen omfattar ett vattenområde som utgör en del av Gusumsån. Ån ligger i Gusums centrala delar. Den del av Gusumsån som kommer att omfattas av detaljplanen rinner utmed det före detta bruksområdet. Detaljplaneändringen behövs för efterbehandlingen av f.d. Gusums bruk och den tillståndsansökan som Valdemarsviks kommun har gett in till Mark- och miljödomstolen. Ansökan omfattar tillstånd enligt miljöbalken att tillfälligt torrlägga Gusumsån genom att leda ån förbi det tidigare bruksområdet, gräva upp förorenade massor m.m. i mark- och vattenområden inom och i anslutning till det tidigare bruksområdet, tillfälligt lagra och genom siktning, tvättning och avvattning eller annan liknande behandling behandla uppgrävda massor samt släppa ut returvatten från de avvattnade massorna i Gusumsån, leda bort grund- och ytvatten från schakt- och grävarbeten; genom återfyllnad med för ändamålet lämpliga massor ändra Gusumsåns sträckning och att som en del av återfyllningen anlägga erosionsskydd längs Gusumsån. De åtgärder som omfattas av tillståndsansökan fordrar en ändring av gällande detaljplan för centrala Gusum och av den byggnadsplan som gäller den norra delen av Gusumsån. Denna miljökonsekvensbeskrivning avser ändring av detaljplanen som antogs av kommunfullmäktige 1988-04-13, respektive byggnadsplanen som fastställdes av Länsstyrelsen i Östergötlands län 1945-07- 30. Eftersom syftet med tillståndsansökan enligt miljöbalken och detaljplaneändringen till stor del är överlappande utgör denna miljökonsekvensbeskrivning underlag till både tillståndsansökan och ändringen av detaljplanen/byggnadsplanen (efter viss revidering). Det innebär att detta dokument är mer detaljerat, t.ex. såvitt avser beskrivningen av tillfällig omgivningspåverkan och skyddsåtgärder med anledning av denna, än vad som annars hade varit nödvändigt om det endast varit fråga om en detaljplaneändring. Miljökonsekvensbeskrivningen omfattar vidare efterbehandlingsprojektet i dess helhet även om detaljplaneändringen endast gäller vattenområdet. Föroreningssituation och risker Inom området har tillverkning av mässings- och kopparprodukter bedrivits sedan 1800-talet. Fyllnadsmassor i området är, till följd av denna verksamhet, kraftigt förorenade av framför allt metaller som koppar, zink och bly men även petroleumföroreningar förekommer lokalt. Bruksområdet har under åren byggts ut genom att bl.a. fylla igen delar av Gusumsån med förorenade massor som till stor del är klassade som farligt avfall. De förorenade massorna medför en spridning av föroreningar till ån, genom erosion och med grundvatten. Föroreningarna utgör också en källa till risker för människors hälsa vid vistelse inom området samt för miljön. Aktuella exponeringsvägar till människa är intag av jord hudkontakt, inandning av damm samt delvis inandning av ångor. Omgivningsförhållanden Berggrunden i Gusum har en kraftig topografi som varierar flera tiotals meter i närområdet, med höjdområden öster och väster om den dalgång genom vilken Gusumsån rinner och bruksområdet anlagts. De geologiska förhållandena karakteriseras av stor påverkan från mänsklig aktivitet på platsen under flera århundraden. Marken inom bruksområdet består överst av förorenad fyllning. Fyllningen utgörs av jord, sprängsten samt avfall från de verksamheter som bedrivits inom området. Under fyllningen finns naturligt material bestående av finkornig jord (silt/lera) på ett tunt 2(41)
täcke av morän (2-3 meter). En bergrygg där moränen går i dagen korsar dalgången och bildare en naturlig tröskel där Bruksdammen anlagts. Nivå och strömningsriktning i det ytliga grundvattnet i området styrs i hög grad av nivån i Gusumsån, mot vilken strömningen är riktad. Ytligt grundvattnet i fyllningsmaterial kan vid nederbörd stiga mycket snabbt (inom något tiotal minuter) eftersom avrinningen från kalt berg på omgivande kullar sker mycket fort och underliggande silt/lera är relativt tät. Ett undre grundvattenmagasin finns i moränen som underlagrar den täta jorden. I detta magasin sammanfaller strömningsriktningen med Gusumsåns och dalgångens sträckning från söder mot norr. Gusumsån bedöms ha kommunalt naturvärde, klass tre i en fyrgradig skala. Klassningen omfattar hela åns sträckning. Det förorenade bruksområdet i centrala Gusum, där saneringsåtgärder planeras, är den del av ån som är mest fysiskt påverkad. Vissa naturvärden finns i området såsom häckande strömstare och forsärla samt förekomst av stensimpa i ån. Gusum har en rik och väl dokumenterad brukshistoria. Inga fornlämningar finns emellertid inom det planerade saneringsområdet. Åtgärdsbeskrivning och åtgärdsmål, Nollalternativet De åtgärder som beskrivs i denna miljökonsekvensbeskrivning syftar till att minska riskerna för människors hälsa och för markmiljön samt minska belastningen av föroreningar på vatten och sediment i Gusumsån och nedströms belägna sjöar och vattendrag. Övergripande och mätbara åtgärdsmål utgår från områdets planerade användning som parkmark och samhällets fortsatta utveckling samt säkrar en minskning av föroreningsbelastning på vattendrag nedströms bruksområdet med 80 % jämfört med dagens nivåer. Den förorenade fyllningen ligger i direkt anslutning till Gusumsån och delvis under åns vattenyta och grundvattenytan. För att underlätta schaktarbetet och minska risken för spridning av förorenade partiklar till ån under genomförandetiden kommer ån att ledas förbi bruksområdet. Även vatten från de två dagvattenledningar som mynnar i ån inom bruksområdet kommer att ledas förbi området. Minsta tillåtna tappningsflöde från sjön Yxningen kommer att upprätthållas under entreprenadtiden, men trots detta finns risk för höga vattenflöden bl.a. på grund av vatten från avrinningsområdet mellan Yxningen och bruksområdet, varför en pumpstation sannolikt kommer att behöva installeras. Vatten från länshållning i schaktgropar mm kommer att renas i särskild reningsanläggning och analyseras med avseende på metaller och olja, innan det släpps till ån. Fyllningsmassor som ska grävas upp består, utöver sten och block, av metallförorenad jord, samt metallskrot, kablar, ledningar, brännbart avfall m.m. Större sten och block kommer att avskiljas från övriga fyllnadsmassor och användas för återfyllning inom området. Avfall kommer att sorteras bort och omhändertas separat. Förorenade massor kan efter bortsortering av eventuella massor innehållande olja, hög halt organiskt material som torv, ovidkommande avfall, och den rena grovfaktionen komma att användas för terrassering inför sluttäckning av kommunens avslutade deponi. Annat avfall än metallförorenad jord kommer att omhändertas på mottagningsanläggningar med tillstånd att omhänderta respektive fraktion. Efterhand som urgrävningen färdigställs och schaktbotten har konstaterats vara tillräckligt ren, kommer schakten att återfyllas med rena massor. Genom att begränsa återfyllningen skapas en större öppen vattenspegel och en något förändrad sträckning av åfåran genom området, se Figur 17. Längs med hela strandlinjen anläggs erosionsskydd med grövre material. 3(41)
Nollalternativet innebär att ingen detaljplaneändring genomförs. Detta innebär att saneringen inte kan genomföras. Nollalternativet medför således ett fortsatt påslag av metaller och andra föroreningar till vattensystem nedströms bruksområdet. Risk finns för ökad belastning i framtiden om inga åtgärder vidtas. Miljökonsekvenser på lång sikt Påslaget av koppar, zink och bly från det gamla bruksområdet bedöms, med de åtgärdsmål som tagits fram för efterbehandlingen, att minska med 80 % för samtliga tre ämnen. Naturmiljön inom området, som till stor del består av betongkonstruktioner och hårdgjorda ytor kommer att ändra karaktär. Långsiktigt förväntas övervägande positiva effekter på naturmiljön som ett resultat av efterbehandlingsåtgärden. Återfyllningen med rena massor på land innebär att en för området naturlig markmiljö kan etableras. Valdemarsviks kommun har att beaktat kulturmiljön i sitt arbete med den nya detaljplanen. Genom den återskapade vattenspegeln motsvarande 1930 års nivå samt anläggning av en kulturpark, kommer området att bli attraktivt för boende och besökande. Gusumsån tillhör Söderköpingsåns vattenförekomst. Delsträckan Gusumsån har idag otillfredsställande ekologisk status och uppnår inte god kemisk status med avseende på bly och blyföroreningar. Saneringsåtgärden är en delåtgärd för att vattendraget ska klara miljökvalitetsnormen god ekologisk status och god kemisk status till 2021. Saneringsåtgärderna har en betydande effekt för att det nationella miljökvalitetsmålet Giftfri miljö ska uppnås, d.v.s. att förekomsten av ämnen i miljön som har skapats i eller utvunnits av samhället inte ska hota människors hälsa eller den biologiska mångfalden. Även andra miljökvalitetsmål gynnas av saneringsåtgärden och detaljplaneändringen, t.ex. Levande sjöar och vattendrag. Miljökonsekvenser under entreprenadtiden Förbiledning av åns vatten i kombination med schaktning och länshållning kommer att innebära en tillfällig grundvattensänkning. Det finns inga grundvattentäkter inom påverkansområdet och bedöms heller inte finnas några hus grundlagda på lera där sättningar kan uppkomma till följd av det avsänkta vattentrycket. Under åtgärdsskedet kommer naturmiljön till viss del att påverkas inom saneringsområdet, inklusive Gusumsåns sträckning genom bruksområdet. Eftersom minimitappningen i huvudsak kommer att upprätthållas och Gusumsån förbileds så att direktkontakt mellan ån och saneringsytorna förhindras förutses liten påverkan på naturvärden och den akvatiska miljön uppströms eller nerströms bruksområdet. Entreprenaden kan tillfälligt komma att påverka eventuell häckning av t.ex. strömstare på saneringsplatsen eller stensimpans lek norr om bruksområdet. Strömstare räknas inte som prioriterad fågelart enligt artskyddsförordningen och stensimpa bedöms ha gynnsam bevarandestatus. Länsvatten som uppstår vid grundvattensänkningen och vid bortpumpning av eventuellt regnvatten i schaktgropar tas omhand och renas i vattenreningsanläggning innan det släpps ut i ån. Den kanske största risken för olägenheter under arbetstiden är förknippad med damning vid torr väderlek. Kommunen avser att vid upphandling av entreprenadarbeten ställa höga krav på bered- 4(41)
skap för dammbindning. Övriga utsläpp till luft är förknippade med transporter och påverkas av avstånd till godkända mottagningsanläggningar. Vid schaktningsarbeten i förorenad mark föreligger en generell risk för spridning av föroreningar från fordon genom förorenat material på hjul, etc. Dessa risker undviks genom att dela in arbetsområdet i ett rent och ett förorenat område så att fordon som vistas på allmänna vägar inte beträder förorenade områden. Maskininsatsen under större delen av arbetstiden kommer att vara begränsad till maximalt två grävmaskiner, två hjullastare, ett sorteringsverk samt ut- och inpasserande lastbilar för transport av massor. Bullerstörningar bedöms därför som jämförbara med en normal byggarbetsplats. Naturvårdsverkets allmänna råd för byggarbetsplatser tillämpas. Sammanfattning av miljökonsekvenser Sammanfattningsvis bedöms risker finnas för vissa negativa effekter under entreprenadtiden, så som buller, spridning av föroreningar till luft via damning och transporter samt utsläpp till mark genom spridning med fordon. Denna typ av risker kan förebyggas genom tydliga krav vid upphandling av entreprenadarbeten. Förbiledning av åns vatten i kombination med schaktning och länshållning kommer att innebära en tillfällig grundvattensänkning även utanför saneringsområdet. Risk för påverkan på bostadshus eller vattentäkter i och med grundvattensänkning bedöms inte uppkomma. Beredskap kommer dock att finnas för infiltration till grundvattenmagasinet under Gusums samhälle om avsänkningen blir stor. Genom rening av uppsamlat länsvatten bedöms inte entreprenadarbetet medföra ökad föroreningspåverkan på Gusumsån. Risk finns för tillfällig inverkan på naturmiljön genom störning under häckningstid för strömstare eller lektid för stensimpa framförallt på bruksområdet. På lång sikt bedöms åtgärderna få en positiv effekt på såväl naturmiljö, kulturmiljö, enskilda och allmänna intressen. Åtgärderna ligger i linje med de nationella miljökvalitetsmålen Giftfri miljö, och Levande sjöar och vattendrag. Åtgärden är också en del i arbetet för att miljökvalitetsnormen god ekologisk status och god kemisk status kan åstadkommas för Gusumsån. 5(41)
INNEHÅLL 1 INLEDNING... 8 1.1 BAKGRUND... 8 1.2 SYFTE... 9 1.3 EFTERBEHANDLINGSBEHOV... 10 1.4 ÅTGÄRDSMÅL... 12 2 GENOMFÖRDA UNDERSÖKNINGAR... 13 3 OMRÅDESFÖRHÅLLANDEN... 14 3.1 LOKALISERING... 14 3.2 NUVARANDE PLANFÖRHÅLLANDEN OCH PLANERADE ÄNDRINGAR... 14 3.3 GÄLLANDE ÖVERSIKTSPLAN GER INGEN VÄGLEDNING FÖR MARK- OCH VATTENANVÄNDNINGEN FÖR AKTUELLT OMRÅDE. DEN AKTUELLA DETALJPLANEÄNDRINGEN KOMMER INTE HELLER I ÖVRIGT ATT PÅVERKA NÅGRA ANDRA PLANER ELLER PROGRAM. GEOLOGISKA OCH GEOTEKNISKA FÖRHÅLLANDEN... 15 3.4 HYDROLOGISKA OCH HYDROGEOLOGISKA FÖRHÅLLANDEN... 17 3.5 FÖRORENINGSSITUATION OCH SPRIDNINGSRISK... 20 3.6 HÄLSO- OCH MILJÖRISKER... 22 3.7 SÄRSKILDA SKYDDSVÄRDEN... 22 3.8 ÖVRIGA SKYDDSINTRESSEN... 24 4 ALTERNATIVA GENOMFÖRANDEN AV EFTERBEHANDLINGEN... 24 4.1 NOLLALTERNATIVET... 24 4.2 ALTERNATIVA ÅTGÄRDSMETODER... 24 5 PLANERADE ÅTGÄRDER... 25 5.1 ALLMÄNT... 25 5.2 ÅTGÄRDSMÅL... 25 5.3 FÖRBILEDNING AV GUSUMSÅN... 26 5.4 SCHAKTNING OCH OMHÄNDERTAGANDE AV FÖRORENADE MASSOR... 28 5.5 GRUNDVATTENSÄNKNING OCH LÄNSHÅLLNING... 29 5.6 BEHANDLING OCH UTSLÄPP AV VATTEN... 29 5.7 ÅTERFYLLNING OCH FÖRÄNDRING AV GUSUMSÅNS STRÄCKNING... 32 5.8 ANLÄGGANDE AV EROSIONSSKYDD... 33 5.9 SKYDDSÅTGÄRDER... 34 6 MILJÖKONSEKVENSER... 35 6.1 LÅNGSIKTIGA EFFEKTER... 35 6.1.1 Framtida risker... 35 6.1.2 Effekter på naturmiljön... 35 6.1.3 Effekter på kulturmiljön... 36 6.2 EFFEKTER UNDER ARBETSTIDEN... 36 6.2.1 Utsläpp till vatten... 36 6.2.2 Utsläpp till luft, damning, lukt, mm... 37 6.2.3 Utsläpp till mark... 37 6(41)
6.2.4 Buller... 38 6.2.5 Grundvattensänkning... 38 6.2.6 Transporter... 38 6.2.7 Resurshushållning... 39 6.2.8 Kemikaliehantering och avfallshantering... 39 6.3 PÅVERKAN PÅ ALLMÄNNA OCH ENSKILDA INTRESSEN... 39 6.3.1 Miljömål och miljökvalitetsnormer... 39 6.3.2 Påverkan på Gusumsån i övrigt... 40 6.3.3 Påverkan på friluftsliv, mm... 40 7 REFERENSER... 41 7(41)
1 INLEDNING 1.1 Bakgrund Gusums bruk har anor från 1600-talet. Först uppfördes ett järnbruk med masugn till styckgjuteri som under andra halvan av 1600-talet kompletterades med ett mässingsbruk. Järnbruket revs 1665 och mässingsbruket brann ner 1677, men återuppbyggdes och mässingstillverkning har sedan dess funnits i Gusum in på 1990-talet. Verksamheten koncentrerades på 1870-talet till det gamla bruksområdet som nu ska efterbehandlas, där storskalig industriell tillverkning av mässings- och kopparprodukter, bl.a. viror, blixtlås och kopparrör bedrevs fram till nedläggningen. Genom bruksområdet (Figur 1 och Figur 2), rinner Gusumsån i nordlig riktning på sin väg från Yxningen till Byngaren. Yxningen Byngaren Gusumsån Bruksområdet Figur 1. Kartbild över Gusums samhälle, Yxningen, Byngaren och Gusumsån. Bruksområdet Figur 2. Kartbild över det gamla bruksområdet. 8(41)
Bruksdammen Kvarndammen Figur 3. Flygbild över Gusums f.d. bruksområde med Kvarndammen och Bruksdammen markerade. Bruksområdet och Gusumsåns strandlinje har under årens lopp successivt fyllts igen för att skapa nya markområden och ge plats åt fler byggnader. Fyllnadsmassorna är kraftigt förorenade med koppar och zink, ställvis även med olja, arsenik, kadmium och bly till följd av den verksamhet som har bedrivits. Ett mätbart påslag av metalltransporten, främst koppar och zink, i Gusumsån sker när denna passerar bruksområdet. Påslaget är i storleksordningen 100-150 kg/år för respektive metall. Naturvårdsverket har beviljat Länsstyrelsen Östergötland bidrag till efterbehandlingsåtgärder inom bruksområdet. Valdemarsviks kommun (kommunen) har i egenskap av huvudman för projektet (Miljöprojekt Gusum) upphandlat och genomfört en rivningsentreprenad 2010 (etapp 1) och har nu för avsikt att åtgärda fyllnadsmassor och underlagrande förorenad jord inom bruksområdet samt i Gusumsåns strandlinje, samt vid behov även sediment i Gusumsån inom området. En första, ej tillståndspliktig etapp 2a, på bruksområdets norra delar planeras utföras under nov, dec 2013, se Fel! Hittar inte referenskälla.. Berörd etapp 2b omfattar områden som kräver tillstånd till vattenverksamhet, genom bl.a. omledning av Gusumsån under schaktentreprenaden. Ett förslag till ny detaljplan för del av fastigheten Gusum 13:1 har getts in till Länsstyrelsen i Östergötlands län för samråd enligt 5 kap. 15 plan- och bygglagen (2010:900). Detaljplanen omfattar det vattenområde som berörs av saneringsåtgärderna. Länsstyrelsen har därefter i samrådsyttrande daterat 2013-12-06 funnit att den föreslagna detaljplanen ska antas medföra en betydande miljöpåverkan. 1.2 Syfte Följande miljökonsekvensbeskrivning redogör för de olägenheter och de konsekvenser för människors hälsa och miljön som bedöms uppkomma till följd av efterbehandlingen av f.d. Gusums bruk, både kortsiktigt under själva utförandet och långsiktigt samt hur detaljplaneändringen förhåller sig till andra relevanta planer och program. 9(41)
1.3 Efterbehandlingsbehov Det gamla bruksområdet har i de undersökningar som utförts inom ramen för projektet delats in i åtta delområden enligt kartbilden nedan (Figur 4). Figur 4. Områdesindelning. Det område som omfattas av denna tillståndsansökan är område 2 och 7 (västra och östra åbrinken), område 4 (asfaltsplan) samt södra delen av område 1. De mest förorenade områdena är delområde 1-3 samt 4 och 7. Under 2010 genomfördes rivning av samtliga hus i område 1 och 6. Det har även tidigare utförts en mindre oljesanering i område 6. Som nämnts planeras under november och december 2013 en första schaktetapp 2a, som omfattar område 3 och de norra och västra delarna av område 1 som kan schaktas utan omledning av Gusumsån eller omfattande ingrepp i denna, se Fel! Hittar inte referenskälla.. 10(41)
Figur 5. Etappvis indelning av bruksområde med hänsyn till genomförande av efterbehandlingen. Område 2a efterbehandlas inom ramen för en anmälan till Länsstyrelsen. Denna ansökan avser efterbehandling av område 2b Inom område 8 bedrivs verksamhet i form av tillverkning och montering av balkongkonstruktioner. Efterbehandlingsprojektet kommer att genomföras på ett sätt som så långt som möjligt minimerar störningar för verksamheten. Övriga områden är inte i förorenade i sådan omfattning att åtgärder anses motiverade. Gusumsån sträckte sig tidigare över stora delar av det f.d. bruksområdet men fylldes successivt igen för att ge plats åt fler byggnader. Sin nuvarande sträckning fick ån 1951. Vattenlinjens läge under olika tidsperioder framgår av Figur 6. Detta innebär att stora delar av den tidigare å-fåran fyllts ut. De förorenade massorna inom området utgörs huvudsakligen av sådant utfyllt material som till stor del består av jord och sprängsten men med inblandning av diverse avfall från verksamheten. 11(41)
Figur 6. Gusumsåns sträckning under olika tider 1.4 Åtgärdsmål Åtgärderna syftar till att minska riskerna för människors hälsa och för markmiljön samt att minska belastningen av föroreningar på vatten och sediment i Gusumsområdet och nedströms belägna sjöar och vattendrag. Följande åtgärdsmål har formulerats för efterbehandlingen av det gamla bruksområdet: Allmänt tillgängliga områden i Gusum ska kunna utnyttjas för rekreation och barns lek utan hälsorisk med hänsyn till (mark)föroreningarna. Föroreningarnas försvårande inverkan på framtida utveckling av Gusums samhälle ska minskas. Eventuell föroreningsspridning från förorenade områden ska begränsas så att dagvatten, grundvatten, Gusumsån och sjön Byngaren blir mindre belastade. Spridningen av föroreningar till Byngaren, Strolången och Hällaån ska minskas. 12(41)
2 GENOMFÖRDA UNDERSÖKNINGAR I Miljöprojekt Gusum har tidigare utförts en stor mängd undersökningar av jord, grundvatten och sediment på Gusums f.d. bruk. I Tabell 1 sammanställs ett urval av rapporter och PM som har utarbetats inom miljöprojekt Gusum. Tabell 1. Sammanställning av tidigare genomförda undersökningar och utredningar som är relevanta för sanering av bruksområdet på Gusums f.d. bruk. Rapporterna kan laddas ner digitalt via länken http://www.valdemarsvik.se/sv/publik/boende--miljo/miljoprojekt-gusum-- Valdemarsviken/Miljoprojekt-Gusum/Huvudstudierapporter/Gamla-Bruksomradet/ Upprättad av Beskrivning Område Fas Allren (2007a) Undersökning och inventering med avseende på föroreningssituationen, enligt MIFO fas 2 på fastigheten Gusum 6:141 Område 8, östra sidan. Översiktlig undersökning Allren (2007b) Miljöteknisk undersökning och inventering med avseende på föroreningssituationen av fastigheten Gusum 6:156 och Gusum 5:25. Område 1 och 2, G.a bruksområdet Översiktlig undersökning Allren (2010) Golder 2010 Golder (2011) Kompletterande utredningar med avseende på föroreningssituationen av fastigheten Gusum 6:141. PM Stabilitetsutredning f d Gusums bruk Fortsatta utredningar inom fdgusums bruk, Voiths område Område 8, östra sidan. Område 1-4 Område 1 och 2, G.a bruksområdet Huvudstudie Inför efterbehandling Etapp 1 (rivning av byggnader) Kompletterande. Huvudstudie Golder (2012) Hifab (2009) Uppdaterad riskbedömning och åtgärdsutredning Delar av fdgusums bruk, Gusum 6:141. FdGusums bruk, Riskbedömning och Åtgärdsutredning Område 4-6 samt omr 8. Område 1-3. Huvudstudie Huvudstudie Hifab (2011) Miljöprojekt Gusum Förnyad undersökning av Gusums bruk, område 4-6 Område 4-6 Huvudstudie-undersökningar Lindqvist A SGI (2009) Valdemarsviks kommun (2009a) Valdemarsviks kommun (2009b) Envipro miljöteknik (2008) Golder (2012) Medins Biologi AB(2013) Hejdå blixtlås. Industribyggnader och verksamhet vid Mellanbruket i Gusum under 1900-talet. Kompletterande markundersökning inför åtgärd på fd Gusums bruk Grundvattenprovtagning Gamla Bruksområdet 2008 Asfaltsprovtagning Gamla bruksområdet inkl. planen framför röda ladan. PM- Kartering av tillflöden till Gusumsån Delprojekt Gusumsån Referensundersökning Naturvärdesinventering 13(41) Område 1-8 Område 1, 2, 3,4,5 och 6. Område 1, 2 och 8 Område 1 och 4. Gusumsån Gusumsån Längs med Gusumsån Historisk inventering rikligt illustrerad med gamla foton och ritningar. Huvudstudie-undersökningar Kompletterande grundvattenprovtagning inför riskbedömning. Inventering av tjärasfalt. Inventering av tillflöden från studier av kartor. Regelbunden provtagning av ytvatten (stickprov o passiv i 16 punkter) och suspendat (7 lokaler). Ytavrinning från kala berg, grundvatten. Inventering och sammanställning om naturvärden i anslutning till Gusumsån
Under projekteringsskedet 2012 och 2013 har ytterligare undersökningar och utredningar utförts med avseende på miljö, hydrogeologi och geoteknik i syfte att närmare utreda hur åtgärden ska utföras. Undersökningarna fungerar som underlag till anmälningar/tillståndsansökningar och entreprenadupphandlingar för sanering av området. Dessa undersökningar redovisas i rapporter enligt Tabell 2. Tabell 2. Sammanställning av kompletterande undersökningar genomförda för projektering av saneringsåtgärder i mark för det f.d. bruksområdet i Gusum. Rapporterna finns digitalt tillgängliga via kommunens hemsida (http://www.valdemarsvik.se/sv/publik/boende--miljo/miljoprojekt- Gusum--Valdemarsviken/Miljoprojekt-Gusum/) Upprättad av Beskrivning Område Fas Hifab (2013) R-Miljö Område 1-4 och område 7 Miljötekniska undersökningar och utredningar i projekteringsstadiet. Hifab (2013) R-Hydro Område 1-4 och område 7 Hydrogeotekniska undersökningar och utredningar i projekteringsstadiet. Grontmij (2013) Markteknisk undersökningsrapport Geoteknik (MUR Geo) Område 1-4 och område 7 Redovisning av geotekniska undersökningar Grontmij (2013) Stabilitetsundersökning norra slänten Område 3 Hifab 2013 Karakterisering av lakning från förorenaed massor inför deponering, fd Gusums bruk. Område 1-8 Stabilitetsutredning inför schakt av område 3, norra slänten. Sammanställning av utlakningsdata från laktester och grundvattenprovtagningar på bruksområdet. 3 OMRÅDESFÖRHÅLLANDEN 3.1 Lokalisering Bruksområdet ligger i Gusumsåns dalgång i Gusums samhälle (Valdemarsviks kommun), c:a 10 km nordväst om Valdemarsvik. Gusumsån rinner genom bruksområdet i nordlig riktning på sin väg från Yxningen till Byngaren. I öster och söder avgränsas området av skogs- och hagmark, i norr och väster av Gusums samhälle. I direkt ostlig angränsning till det förorenade området ligger ett industriområde. Närmaste bostadsbebyggelse är belägen väster om Bruksgatan i områdets sydvästra del (vid område 4 enligt kartan i Figur 4). 3.2 Nuvarande planförhållanden och planerade ändringar Saneringsprojektet kommer delvis att genomföras i ett vattenområde som omfattas av två detaljplaner. För centrala Gusum, inklusive aktuell del av Gusumsån, gäller en detaljplan som antogs av kommunfullmäktige 1988-04-13. För den norra delen av området och ån gäller en byggnadsplan som fastställdes av Länsstyrelsen i Östergötlands län 1945-07-30. I samband med saneringen planerar kommunen att ändra den nuvarande utbredningen av vattenspegeln inom området så att den bättre ansluter till den historiska utbredningen. Den planerade ändringen av Gusumsåns vattenspegel fordrar ändring av gällande planer. Ändringen kommer att medföra att delar av gällande planer ersätts med en ny detaljplan för berörd del av vattenområdet inom fastigheten Gusum 13:1. Denna detaljplan möjliggör en ändring av vattenspegeln genom en breddning av Gusumsån. Kommunen avser att i ett senare skede även detaljplanelägga markom- 14(41)
rådet intill aktuellt planområde. Hänsyn kommer därvid att tas till möjligheten för människor att vistas vid vattnet, gynnsamma förhållanden för djur och växtlivet, bevarande av kulturmiljöer samt dagvatten och översvämningsrisker. Den framtida planändringen kommer bl.a. att möjliggöra anläggandet av en park för allmänheten. 3.3 Gällande översiktsplan ger ingen vägledning för mark- och vattenanvändningen för aktuellt område. Den aktuella detaljplaneändringen kommer inte heller i övrigt att påverka några andra planer eller program. Geologiska och geotekniska förhållanden Geologiska förhållanden i Gusum och i synnerhet på bruksområdet karakteriseras av stor påverkan från mänsklig aktivitet på platsen under flera århundraden. Berggrunden i Gusum har en kraftig topografi som varierar flera tiotals meter i närområdet kring det tänkta arbetsområdet. Stångberget nordväst om bruksområdet höjer sig 35 meter över markytan vid bruket och de djupaste borrningarna i dalgången där bruksområdet ligger visar på 17 meters jorddjup. Berggrunden i området är jämförelsevis tät. Berggrunden överlagras i de lägre liggande partierna i dalgången av ett tunt täcke av morän (2-3 meter). Moränen överlagras inom en stor del av området av varvig silt och lera med relativt stor mäktighet. Varvig glacial silt och lera övergår i postglacial lera uppåt i lagerföljden. I den norra delen av området avtar mäktigheten hos de lösa jordlagren och vid Bruksdammen finns morän nära markytan. En konceptuell modell som översiktligt redovisar tolkade geologiska (och hydrogeologiska) förhållanden återfinns nedan i Figur 9. Det är troligt att det under flera tusen år av postglacial tid har funnits en naturlig fördämningspunkt, ett vattenfall, på platsen för den nuvarande Bruksdammen. Uppströms vattenfallet (och senare fördämningen) har Gusumsån meandrat i dalgången upp till Kvarndammen som ligger ca 500 meter uppströms Bruksdammen. Vid Kvarndammen har det förmodligen funnits ytterligare en naturlig fördämningspunkt, en bergtröskel. På sträckan mellan Kvarndammen och Bruksdammen har ån meandrat i hela dalgångens bredd, eroderat och återsedimenterat jordmaterial. Det avspeglas t.ex. i att det finns lager med torv under fyllningen i dalgångens kant vilken kan ha bildats i igenväxande korvsjöar eller meanderbågar. Det är också troligt att jordlagren kring Bruksdammen schaktats om under flera hundra år av arbete med olika dammkonstruktioner som antas ha funnits på platsen. Det är därmed möjligt att den morän som påträffats intill dammkonstruktionen är ditlagd av människor. Intill dammkonstruktionen har lager med sand på torv påträffats. Det är en ovanlig lagerföljd som kan bero på mänsklig aktivitet på platsen eller naturligt av att sand vid högvatten svallats ut över torv som bildats vid lågvatten. Geotekniska undersökningar inom området redovisas i detalj i Markteknisk undersökningsrapport MUR Geo (Grontmij 2013a). Resultaten sammanfattas nedan genom beskrivning av förhållandena i tre representativa sektioner tvärs området, se Figur 7. Sektion A, Norra slänten (etapp 2a) Denna sektion representerar det område som efterbehandlas inom ramen för etapp. Norra slänten, består överst av upp till 5 m fyllning ovan 1 m gyttjig lera på silt ovan morän. Vid släntfoten i norr, i vattenbrynet, består marken överst av 1,9 m fyllning bestående av siltig sandig 15(41)
torv med inslag av sågspån. Under fyllningen följer 2,2 m halvfast till lös lera ovan 1 m siltskiktad lera ovan morän på berg. Efter avslutad sanering i etapp 2a kommer fyllningen och sannolikt också 0,2-0,5 m underlagrande naturlig jord som förorenats att vara avlägsnad och återfyllning utförd med rena massor. Återfyllningen kommer i huvudsak att vara mindre mäktig än nuvarande fyllning, varigenom stabilitetsförhållandena i den norra slänten, som före saneringen är otillfredsställande, säkerställs. Sektion B, Bruksområdet söder om fördämningen Närmast västra å-kanten består jordprofilen överst av 2 m mäktig fyllning bestående av sandig grusig lera, överst med inslag av mull, följt av 2 m gyttja med växtmaterial och inslag av silt på gyttjig lera följt av siltig lera ovan silt och slutligen morän på berg. Partier med mycket lös gyttjig lera har påträffats mellan 4 och 7 m under markytan. Sonderingsstopp med slagborr erhålls 12 m under markytan vid åns västra kant. Slagsondering inomhus (Östra sidan) genom naturlig torrskorpelera stannade 9,3 m under markytan. Sektion C, Asfaltplanen Väster om ån är marken uppfylld med 2,5 m grusig sand ovan siltig sand på grusig lera. Under fyllningen följer torrskorpelera ovan förmodat siltig lera ovan silt på berg. Östra sidan är uppfylld med 4 m fyllning bestående av lager av lera, friktionsjord och silt med växtdelar. I de översta två metrarna förekommer även grövre material såsom sten. Under fyllningen följer siltig gyttja med växtfragment ovan lera på silt. Stopp med slagsond erhölls 15,8 m under markytan väster om Gusumsån med avtagande djup österut. Viktsondering inomhus på östra sidan av ån stannade på endast 1,5 m under markytan. 16(41)
Figur 7. Bruksområdet med de geotekniska sektionerna A, B och C markerade. 3.4 Hydrologiska och hydrogeologiska förhållanden Gsumsån rinner i nordlig riktning genom Gusums f.d. bruksområde på sin väg från sjön Yxningen till sjön Byngaren. Det finns fyra dammar i ån som utgör vandringshinder för fisk. Den nedersta ligger vid Ursätters kraftstation vid inloppet till Byngaren och dämmer in hela den 2 km långa åsträckan upp till Bruksdammen vid det gamla bruksområdet i Gusum (Figur 3). Denna damm som utnyttjades för kraftproduktion under 1900-talets första hälft har en fallhöjd på två meter och dämmer in en 500 m lång sträcka fram till Kvarndammen, en gammal kvarndamm som renoverades 1994 och idag fungerar som en hålldamm. Fallhöjden är 1,4 meter och dämmer in cirka 3,7 kilometer av ån. Den fjärde dammen, som kallas Svinstadsdammen, ligger i Yxningens utlopp och håller sjöns nivå. Fallhöjden är cirka en meter. Karakteristiska data för vattenföringen i Gusumsån vid utloppet från Yxningen: Högsta högvattenföring HHQ: 11,0 m 3 /s Normal högvattenföring HQ: 5,0 m 3 /s Medelvattenföring MQ: 1,9 m 3 /s Normal lågvattenföring LQ: 0,6 m 3 /s Lägsta lågvattenföring LLQ: 0,2 m 3 /s 17(41)
Gusumsån är reglerad, vilket innebär att vattennivån vid Kvarndammen ska ligga på +37,16 m och vid Bruksdammen på +35,80 m med rätt till en variation om +/- 20 cm. Vidare ska minst 0,2 m 3 /s framsläppas genom Yxningens utlopp. Under efterbehandlingen kommer minimitappningen att upprätthållas. Angivna nivåer avser ett lokalt höjdsystem som avviker med -4 cm från RH00. Som framgår kan vattenföringen i Gusumsån variera betydligt. Efterbehandlingen av bruksområdet kommer att genomföras i samråd med Tekniska verken i Linköping som numera innehar regleringsrätten och har rådighet över dammarnas reglering. Grundvattenströmningen genom bruksområdets ytliga jordlager styrs i hög grad av Gusumsåns nivå och utgörs huvudsakligen av strömning i fyllnadsmassor, torv och uppsprucken torrskorpa. Strömningen i denna ytliga akvifär är huvudsakligen riktad ner mot Gusumsån. På djupare nivåer är jordmassorna relativt täta vilket medför att flödet i djupa lager inte är så betydande. Moränen under de täta jordlagren av lera/silt utgör en egen akvifär skild från grundvattenmagasinet i ytlig jord. Strömningen i de undre akvifären är huvudsakligen riktat längs med Gusumsåns dalgång samt uppåt och norrut mot området kring bruksdammen. Nära bruksdammen saknas täta lager mellan djupt och ytligt grundvatten och de båda akvifärerna förenas i ett gemensamt grundvattenmagasin. Vid den ursprungligen naturliga tröskel som utnyttjats vid uppbyggnad av Bruksdammen är vattenståndsskillnaden i ån på uppströmssidan och nerströmssidan betydande. Vattennivån nerströms Bruksdammen ligger normalt kring nivån +33,5 vilket även är lägre än åns botten uppströms dammen, som ligger på nivån +34,5. Detta medför att grundvattennivån vid dammen är lägre än Gusumsåns vattennivå uppströms denna och att åvatten uppströms dammen infiltrerar i omgivande jord. Trots nivåskillnaden finns det inte förutsättningar för ett betydande flöde i jordlagren kring bruksdammen eftersom jordmaterialet är relativt tätt, liksom berggrunden. Viss transport sker dock i morän och i sprickor i berggrunden. Förhållandena inom området visas översiktligt i en konceptuell hydrogeologisk modell, se Figur 8 och Figur 9. Vid nederbörd påverkas grundvattennivån och grundvattenflödet i bruksområdet på två olika sätt: 1. lokalt genom tillrinning av nederbördsvatten på markytan och från berghöjderna omkring Gusum samt 2. nivåhöjning i Gusumsån på grund av ökat flöde i ån. De undersökningar som utförts tyder på att ytligt grundvattnet i framförallt fyllningsmaterial kan stiga mycket snabbt eftersom avrinningen från kalt berg på omgivande kullar sker mycket fort och underliggande silt/lera är relativt tät. Grundvattennivåförändringar på grund av denna process kan förväntas ske ganska fort (några tiotals minuter) och beror på hur det regnar lokalt i Gusum. På sträckan mellan Kvarndammen (söder om bruksområdet) och Bruksdammen (norr om bruksområdet) kommer två olika dagvattenledningar ut till Gusumsån från Gusums samhälle. Därutöver kommer vatten mer eller mindre diffust ned mot Gusumsån från naturmark i bruksområdets omedelbara närhet i ytterligare tre olika delavrinningsområden. 18(41)
Figur 8. Konceptuell modell hydrogeologi, plan. Röda ekvipotentiallinjer avser trycknivåer i det undre grundvattenmagasinet medan blåa avser trycknivåer i det övre grundvattenmagasinet. 19(41)
Figur 9. Konceptuell hydrogeologisk modell tvärsnitt och längdsektion Gusumsån har ett stort avrinningsområde uppströms bruket, med sjön Yxningen som ett betydande magasin i avrinningssystemet. Grundvattennivåförändringar på grund av tillförsel från ytvattenmagasinet uppströms kan förväntas ske långsammare och beror på hur det regnar regionalt i Gusumsåns avrinningsområde och hur Yxningens nivå regleras. 3.5 Föroreningssituation och spridningsrisk Fyllnadsmassor i bruksområdet är kraftigt förorenade med koppar och zink samt ställvis även med olja, arsenik, kadmium och bly. Område 1 4 samt 7, se Figur 4, är mest förorenat. En stor del av fyllningen är klassad som farligt avfall med utgångspunkt på totalhalten av Cu, Zn och Pb. se den översiktliga redovisningen av förorenad fyllning i Figur 10. Föroreningar förekommer även i sediment i Gusumsån inom åtgärdsområdet. I Gusumsåns sediment finns även föroreningar av PCB som härstammar från ett tidigare utsläpp uppströms bruksområdet. Inom bruksområdet har PCB-haltig olja sannolikt hanteras, men någon PCB-förorening av betydelse har inte påträffats och PCB bedöms inte vara dimensionerande vare sig för föroreningssituationen, saneringsgenomförandet eller den fortsatta hanetringen av förorenade massor. Ställvis har även olja och PAH påträffats men inte i en omfattning som har betydelse för saneringens genomförande. 20(41)
Figur 10. Förorenad fyllning på området (R-Miljö). Fyllningens mäktighet anges i färgskala ljusgult till brunt där brunt är mäktigast fyllning. Punkternas färg och storlek anger avfallsklassning på olika nivåer. Rött anger att fyllningen klassats som farligt avfall medan orange anger icke-farligt avfall. Minsta punktstorlek avser nivån 0-0,5 m medan största punktstorlek avser nivån 3 m. 21(41)
Föroreningar av klorerade alifater har påträffats i djupare grundvatten strax söder om Bruksdammen. Klorerade alifater har även detekterats i något sedimentprov från samma område, dock med halter betydligt under generella riktvärden för mindre känslig markanvändning (MKM). Ett mätbart påslag av metaller, främst koppar och zink, sker i Gusumsån när denna passerar genom området. Påslaget är i storleksordningen 100-150 kg/år för respektive metall (koppar och zink). Undersökningar har visat att orsakerna till påslaget i synnerhet är spridning via gamla ledningssystemet (västra sidan om ån), erosion längs strandkanten (både västra och östra sidan om ån) samt via grundvatten (zink inom västra området). Sediment nedströms bruksområdet håller högre halter krom, koppar, zink och tenn än sediment uppströms (metaller typiska för fyllnadsmassor inom bruksområdet). Halter över effektgränser för vattenlevande organismer har uppmätts (kanadensiska lågriskvärden för vattenlevande organismer). I genomförda riskbedömningar påpekas också att stabilitetsförhållandena i området är otillräckliga och att det därigenom finns en risk för spridning av större mängder föroreningar i samband med ras eller skred. Det område där säkerheten mot skred är sämst (Norra slänten) kommer att åtgärdas i etapp 2a och denna risk kommer således att i huvudsak vara åtgärdad innan arbetena i etapp 2b (som beskrivs i denna ansökan) genomförs. 3.6 Hälso- och miljörisker Dominerande föroreningar inom området är främst koppar, zink och bly men lokalt har även olja, klorerade kolväten, PAH och PCB påträffats i mindre utsträckning. Hälsoriskerna inom bruksområdet har bedömts utifrån Naturvårdsverkets modellbeskrivning och vägledning beträffande riktvärden för förorenad mark. Aktuella exponeringsvägar är oralt intag, hudkontakt, inandning av damm samt delvis inandning av ångor. Skyddsobjekt är barn och vuxna som besöker området. Hälsoriskerna vid vistelse inom området är främst kopplade till förekomst av arsenik i den norra slänten, område 3, som kommer att efterbehandlas i etapp 2a. Intag av fisk från Gusumsån bedöms inte utgöra en hälsorisk, men ett kontinuerligt intag av kräftor bör undvikas i enlighet med lokala kostrekommendationer. Miljörisker inom bruksområdet är begränsade till att främst metaller förekommer i halter som är toxiska för marklevande organismer. De mest förorenade områdena är i dagsläget inhägnade, vilket förhindrar att såväl människor som högre stående djur exponeras. 3.7 Särskilda skyddsvärden Gusumsån ingår i Söderköpingsåns vattensystem och rinner från den näringsfattiga spricksjön Yxningen genom ett varierat landskap av öppen mark och bland- och lövskogar, passerar Gusums samhälle och rinner så småningom ut i sjön Byngaren. Ån är drygt åtta kilometer lång, huvudsakligen lugnflytande med en botten dominerad av sand och lera med ett stort inslag av finkornigt organiskt material. Strandzonen är trädbevuxen längs huvuddelen av sträckan. Stora delar av ån är påverkad av dämning och det förekommer fyra vandringshinder, varav tre är definitiva för fiskvandring. Fysiska ingrepp som rätning och rensning förekommer men är mindre omfattande. Gusumsån bedöms ha kommunalt naturvärde, klass tre i en fyrgradig skala. Klassningen omfattar hela åns sträckning. 22(41)
Det förorenade bruksområdet i centrala Gusum, där saneringsåtgärder planeras, är den del av ån som är mest fysiskt påverkad. Vattendraget är uppdämt, kanaliserat och avstängt från den övriga ån av två definitiva vandringshinder (Kvarndammen, Bruksdammen). Omgivningen utgörs av ett fabriksområde och en mindre asfalterad busstation samt klippta gräsytor och några grusytor med ung björk. Vissa naturvärden finns ändå i området. Strömstare (Figur 13) har häckat vid det nedre dämmet de senaste åren och noterades även i juni 2013. Vissa år häckar även forsärla i området (Figur 11). Nedströms dämmet förekommer en kort strömsträcka med förekomst av stensimpa (Figur 12). Figur 11. Forsärla, källa: www.wikipedia.org. Figur 12. Stensimpa, källa: www.wikipedia.org. Figur 13. Strömstare, källa: www.wikipedia.org. 23(41)
3.8 Övriga skyddsintressen Efterbehandlingsåtgärderna kommer inte att beröra något Natura 2000-område eller något annat område eller någon art som åtnjuter särskilt skydd enligt miljöbalken. 4 ALTERNATIVA GENOMFÖRANDEN AV EFTERBEHANDLINGEN 4.1 Nollalternativet Om saneringen inte genomförs kvarlämnas stora föroreningsmängder inom området. Den nuvarande situationen kvarstår med påtagliga risker för markmiljön inom området och spridning av föroreningar till Gusumsån genom främst partikelbunden transport. Det finns också en risk för ökad spridning i framtiden pga. erosion och ras. 4.2 Alternativa åtgärdsmetoder De föreslagna åtgärderna omfattar uppgrävning med sortering av förorenade massor samt omhändertagande av dessa på externa anläggningar med tillstånd att omhänderta respektive fraktion. Sortering av förorenade massor kommer där det är möjligt att ske genom siktning på en sikt med maskvidd 30-50 mm. I sorteringen avskiljs en grovfraktion, vilken kan betraktas som ren och återföras tillsammans med återfyllningsmassorna. Huvuddelen av de förorenade massor som behöver omhändertas kommer att bestå av jordmassor, betong och tegel med maximal kornstorlek 30-50 mm. Denna fraktion utgör enligt undersökningarna farligt avfall som kan omhändertas på en deponi för icke-farligt avfall. Därutöver uppkommer bortsorterade fraktioner av annan typ som måste omhändertas separat, exempelvis: Metallskrot Plast Trä och annat brännbart material Organiskt avfall som inte får deponeras Oljeförorenade massor Eventuella massor med andra föroreningar Längre gående sortering i samband med uppgrävning av massorna har övervägts men valts bort. Jordtvätt är en sådan möjlighet som bygger på antagandet att föroreningarna huvudsakligen är bundna till finpartikulärt material genom adsorption på kornytorna och därigenom kan avskiljas med finmaterialet. Detta bedöms inte vara fallet för stora delar av den förorenade fyllningen i Gusum, då delar utgörs av avfall (askor, slagg m.m.) där föroreningar kan finnas även i grövre fraktioner. Utförda försök med siktning visar dock att fraktionen över 50 mm kan betraktas som ren. Under genomförande av etapp 2a, som kommer att vara klar innan etapp 2b (denna ansökan) påbörjas, planeras en utredning för att klarlägga om avskiljning kan ske vid en mindre fraktion. En annan sortering som övervägts men förkastats är en kompletterande sortering av den framsiktade fraktionen förorenad jord med avseende på vad som klassificeras som icke-farligt avfall re- 24(41)
spektive farligt avfall. Detta har inte bedömts som meningsfullt eftersom båda fraktionerna kan tas emot som farligt avfall på en deponi för icke-farligt avfall samtidigt som en sådan sortering medför ett stort extra arbete. Undersökningarna visar vidare att föroreningarna förekommer på ett slumpmässigt sätt, som vanligt i ett fyllningsområde, varför några större sammanhängande volymer av den ena eller andra typen av avfall inte kan urskiljas. Det finns även metoder som kan användas på plats, utan uppgrävning. Eftersom föroreningarna huvudsakligen utgörs av metaller kan inte metoder som bygger på nedbrytning användas. Däremot är det tänkbart att använda metoder som immobiliserar föroreningarna på plats, dvs. olika typer av barriärlösningar som inneslutning (tät täckning, avskärande tätningar mot grundvattengenomströmning) och/eller solidifiering kompletterad med täckning. I praktiken betyder sådana lösningar att området omvandlas till en deponi som kräver framtida tillsyn och underhåll. Lokaliseringen har bedömts som mindre lämplig för sådana lösningar varför en uppgrävning och borttransport av de förorenade massorna förordats. 5 PLANERADE ÅTGÄRDER 5.1 Allmänt De planerade åtgärderna omfattar urgrävning av all förorenad fyllningsjord och en begränsad volym underlagrande naturlig jord som förorenats och vid behov även förorenade sediment i Gusumsån. Återfyllning utförs inom delar av området varvid vattenspegelns utbredning kommer att förändras permanent. Återfyllning som gränsar mot vattenområdet förses med erosionsskydd. För att minska risken för förorening i Gusumsån under genomförandet och för att underläta detta kommer Gusumsån att tillfälligt förbiledas eller kulverteras på sträckningen genom området, från Kvarndammen ner till en utsläppspunkt omedelbart nerströms Bruksdammen., Den totala mängden schaktmassor som kommer att åtgärdas genom uppgrävning i denna etapp, etapp 2b, bedöms omfatta upp till ca 25 000 m³ förorenade massor. Planerad tid för genomförande är 2014-2015. Etapp 2a som enligt planerna ska genomföras 2013-2014 omfattar upp till 17 000 m 3 förorenade massor. 5.2 Åtgärdsmål Saneringsprojektets övergripande åtgärdsmål är: Allmänt tillgängliga områden i Gusum ska kunna utnyttjas för rekreation och barns lek utan hälsorisk med hänsyn till (mark)föroreningar Föroreningarnas försvårande inverkan på framtida utveckling av Gusums samhälle ska minskas Eventuell föroreningsspridning från förorenade områden ska begränsas så att dagvatten, grundvatten, Gusumsån och sjön Byngaren blir mindre belastade Spridningen av föroreningar till Byngaren, Strolången och Hällaån ska minskas Följande mätbara åtgärdsmål har satts upp för avhjälpandeåtgärder inom Gamla bruksområdet: 25(41)
1. Resthalter av metaller och organiska föroreningar i jord på västra sidan Gusumsån ska ej överstiga Naturvårdsverkets generella riktvärden för mindre känslig markanvändning, MKM. 2. Påslaget av koppar, zink och bly från Gamla Bruksområdet till Gusumsån ska efter saneringen vara högst 15 kg koppar, 25 kg zink och 1 kg bly per år. Detta motsvarar en minskning av beräknad belastning med 80 % för samtliga tre ämnen. Mätning av påslaget görs i ytvatten i nära anslutning till Gamla Bruksområdet för att undvika inverkan från förorenade sediment nerströms området. För att tillgodose det mätbara åtgärdsmålet ska all fyllning inom området att schaktas bort varefter underlagrande naturlig jord tas bort till dess de mätbara åtgärdsmålen nås. Enligt genomförda undersökningar innebär detta att 0,2-0,5 m av den naturliga jorden under fyllningen behöver tas bort. Efter urgrävning ska en återfyllning med minst ca en meters mäktighet påföras och anpassas till omgivande marknivåer så att en för området naturlig markfunktion kan etableras, med undantag för det utökade vattenområdet. Längs med Gusumsån anläggs erosionsskydd med grövre jordmaterial, 0-200 mm eller grövre. 5.3 Förbiledning av Gusumsån Den förorenade fyllningen ligger i direkt anslutning till Gusumsån och delvis under åns vattenyta och grundvattenytan. För att undvika spridning av förorenade partiklar till ån under genomförandetiden kommer ån att pumpas förbi bruksområdet i en sluten ledning under den tid arbeten som påverkar åns fåra genomförs. Ledningen placeras inom området, exempelvis i nuvarande åfåra eller på redan sanerad och återställd yta vid sidan om denna. Alternativt kan förbiledningen, åtminstone delvis, ordnas i en kanal med erosionsskydd på färdigsanerad yta. En sådan kan utföras med större tvärsnitt vilket möjliggör förbiledning utan pumpning. Arbetet kommer att planeras i samråd med verksamhetsutövaren för reglering av Gusumsån, Tekniska Verken i Linköping så att tappningen från Yxningen begränsas under den del av arbetstiden då arbeten som berör Gusumsån genomförs. Minimitappningen (0,2 m 3 per sekund) kommer dock att upprätthållas under hela entreprenadtiden. Förutom tappningen från Yxningen tillkommer vatten som avbördas från avrinningsområdet mellan Yxningen och bruksområdet, samt dagvatten som belastar den avstängda delen av åfåran se Figur 14 och Figur 15. 26(41)
Figur 14. Avrinningsområden som har avrinning mot Gusumsån mellan Kvarndammen och Bruksdammen. På sträckan mellan Kvarndammen (söder om bruksområdet) och Bruksdammen (norr om bruksområdet) mynnar två dagvattenledningar som kanaliserar avrinningen från stora delar av de områden som avrinner mot ån längs den berörda sträckan. Dessa kommer att förbiledas samordnat med Gusumsåns förbiledning. Arbetet kommer att planeras så att den tid som förbiledning behövs blir så kort som möjligt. Vid större nederbördsmängder kan betydande dagvattenflöden uppkomma vilka behöver förbiledas. Beräkningsmässigt kan t.ex. ett tioårsregn med varaktigheten 1 timma ge ett flöde om närmare 1 400 liter per sekund om man inte tar hänsyn till fördröjningar i systemet. Det bedöms som angeläget att dimensionera arbetet så att förbiledningskapaciteten är stor och den tid under vilken förbiledningen behövs är kort, för att på detta sätt minska sannolikheten för översvämningar i Gusums samhälle under arbetstiden. 27(41)