MUR Markteknisk undersökningsrapport

Transkript

1 Valdemarsviks Kommun MUR Markteknisk undersökningsrapport Bruksområdet Gusum, Valdemarsvik Grontmij AB Linköping

2 Vår referens Linköping, Michael Danielsson MUR Namnteckning Michael Danielsson Granskad av Godkänd av Innehållsförteckning 1 Objekt Syfte Underlag för utredningen Geoteknisk kategori Befintliga förhållanden Positionering Geotekniska fältundersökningar Geoteknisk redovisning Geotekniska förhållanden Sektion A, norra slänten Sektion B, södra bruksområdet Sektion C, asfaltsplanen Hydrogeologiska förhållanden Utvärdering av släntstabilitet Ingående modellparametrar Norra Slänten Södra bruksområdet Asfaltsplanen... 7 Bilagor Plan... G Sektioner... G G Labbprotokoll rutinförsök, störd provtagning... Beräkningar släntstabilitet... Grontmij AB Besök Norra Oskarsgatan 27C E-post Michael.Danielsson@grontmij.com Org nr Direktnr Linköping Styrelsens säte Stockholm Fax

3 1 Objekt 2 Syfte Grontmij AB har som underkonsult till Hifab genomfört geoteknisk undersökning och miljöprovtagning inom det före detta bruksområdet i Gusum, Valdemarsviks Kommun. Undersökningen är en del av utredningen inför sanering av förorenad mark som drivs av Valdemarsviks kommun och finansieras genom medel från naturvårdsverket. Syftet med markteknisk undersökningsrapport är att redovisa genomförda fältundersökningar samt utreda släntstabiliteten utmed Gusumsån. 3 Underlag för utredningen Provtagningsplan Gusum provpunkter 2012 fältkarta, Hifab Grundkarta Gusums_bruk_Primärkarta_Valdemarsviks_Kommun_Sweref dwg Terrängmodell på inmätning av området, genomförd av Metria 4 Geoteknisk kategori Undersökningen är genomförd i enighet med geoteknisk kategori 2. 5 Befintliga förhållanden Gusums gamla bruksområde genomkorsas av Gusumsån. I områdets norra del låg det numera rivna gusumsbruk där det tillverkades bland annat blixtlås. Byggnaderna är numera rivna och endast grunderna står kvar. Söder om de rivna byggnaderna är en större asfaltsplan med en äldre timrad lada utmed Bruksgatan och ytterligare söderut återfinns Gusums busshållplats. På Gusumsåns östra sida ligger en större industribyggnad, före detta Voiths fabriksbyggnad. Numera används lokalerna för tillverkning av prefabricerade balkongelement. Undersökningsområdet begränsas i söder av Dalängsvägen, norrut av bruksområdets staket i tomtgräns, österut av berg på industribyggnadens baksida samt västerut av Bruksgatan. Undantaget detta område är två punkter väster om Bruksgatan. 6 Positionering Samtliga utförda undersökningspunkter har i detta projekt mätts in med RTK GPS i Sweref i plan och RH 2000 i höjd. 7 Geotekniska fältundersökningar Arbeten i fält genomfördes under perioden oktober - december 2012 av fältgeotekniker Johan Averland, Fredrik Stenqvist och Magnus Kippel med borrigg typ Geomachine GM65. För undersökningens omfattning, se tabell 1. Grontmij AB 3 (3)

4 Metod Punktnummer Skr Slb Vim Vb Symmetrix Gv-rör (PEH) G1 G2 G3 G4 G5 G6 G7 G8 G9 G10 G11 G12 H120 H121 H122 H123 H125 H126 H127 H129 H130 H131 H132 H133 H134 H135 H136 H137 H138 H139 H141 H142 H143 H144 H145 H146 H147 H148 H149 H150 H151 H152 H153 H154 H155 H156 H157 H158 H159 H160 H161 H162 Gv-rör (1 stål) Grontmij AB 4 (4)

5 H163 H164 H165 H166 H167 H168 H169 H170 H171 H172 H173 H174 H175 H176 H177 H178 H179 H180 H181 H182 H183 H184 H185 H186 H187 H188 H189 H190 H191 H192 H193 H st 10 st 12 st 3 st 7 st 10 st 1 st Tabell 1: Utförda undersökningar, Skr: Skruvprovtagning, Slb: Slagsondering, Vim: Viktsondering, Symmetrix: foderrörsborrning med tryckluftspolning 8 Geoteknisk redovisning Geoteknisk redovisning är upprättad i plan och sektion, se tabell 2, och avser endast punkt G1 - G12. Övriga undersökta punkter redovisas separat av Hifab. Ritningsnr. Beskrivning Format Skala G Plan A1 1:800 G Sektion A A1 L 1:100 / H 1:100 G Sektion B A1 L 1:100 / H 1:100 G Sektion C A1 L: 1:100 / H: 1:100 G Sektion D & E A1 L: 1:100 / H: 1:100 Tabell 2: Geoteknisk redovisning Grontmij AB 5 (5)

6 9 Geotekniska förhållanden 9.1 Sektion A, norra slänten Marken på toppen av slänten består överst av upp till 5 m fyllning ovan 1m skickt av gyttjig lera följt av silt ovan morän. Vid släntfot i vattenbrynet består marken överst av 1,9 m fyllning bestående av siltig sandig torv med inslag av sågspån. Under fyllningen följer 2,2 m halvfast till lös lera ovan 1 m siltskiktad lera ovan lerig silt ovan morän på berg. Stopp med slagsond i överkant på slänt uppstod 9,8 m under markytan på nivå +29,4 och nedanför slänt uppstod stopp 8,6 meter under markytan på nivå +24, Sektion B, södra bruksområdet Närmast västra åkanten består jordprofilen överst av 2 m mäktigt lager fyllning bestående av sandig grusig lera, överst med inslag av mull, följt av 2 m gyttja med växtmaterial och inslag av silt, ovan gyttjig lera följt av siltig lera ovan silt ovan morän på berg. Partier med mycket lös gyttjig lera har påträffats mellan 4 och 7 m under markytan Sonderingsstopp med slagborr uppgår till 12 m under markytan vid åns västra strandkant. Slagsondering inomhus genom naturlig torrskorpelera stannade 9,3 m under markytan. 9.3 Sektion C, asfaltsplanen Väster om ån är marken uppfylld med 2,5 meter grusig sand ovan siltig sand på grusig lera. Under fyllningen följer torrskorpelera ovan förmodat siltig lera ovan silt på berg. Östra sidan är uppfylld med fyra meter fyllning bestående av lager av lera, friktionsjord och silt med växtdelar. I de översta två metrarna förekommer även grövre material såsom sten. Under fyllningen följer siltig gyttja med växtfragment ovan lera på silt. Stopp med slagsond uppstod på 15,8 m under markytan väster om Gusumsån med avtagande djup österut. Viktsondering inomhus stannade på endast 1,5 m under markytan. 10 Hydrogeologiska förhållanden Elva stycken grundvattenrör varav 10 st 63 mm PEH-plaströr och ett 1 stålrör har satts under tiden för genomförda fältarbeten. Filterplacering är satta i naturligt material under fyllningsnivåer förutom enstaka djuprör som går ända ned till berg. Utredning av hydrogeologin genomförs separat av Hifab. 11 Utvärdering av släntstabilitet Utredning av släntstabiliteten i tre sektioner på området visar att i befintligt tillstånd står slänterna men att vid avschaktning av förorenad fyllning medför förändrad geometri i terrängen vilket ändrar förutsättningarna för respektive slänts stabilitet Ingående modellparametrar Stabilitetsberäkningarna har utförts med programmet Slope/W och i enlighet med Skredkommissionens rapport 3:95. I modellen har friktionsvinkeln för lera satts till φ = 30 och kohesionsinterceptet till 10 % av skjuvhållfastheten. Övriga ingående parametrar enligt tabell 3-5 nedan. Antaget grundtryck från trafik har satts till 20 kpa och grundtryck från byggnad till 30 kpa. Grontmij AB 6 (6)

7 Sektion A Material Cu k (kpa) φ γ (kpa) γ (kpa) Vägöverbyggnad Fyllning Morän Silt Lera Tabell 3: Ingående parametrar sektion A Sektion B Material Cu k (kpa) φ γ (kpa) γ (kpa) Vägöverbyggnad Fyllning Gyttja Lera Lera ,5 Silt Morän Tabell 4: Ingående parametrar sektion B Sektion C Material Cu k (kpa) φ γ (kpa) γ (kpa) Fyllning Gyttja Lera Silt Morän Tabell 5: Ingående parametrar sektion C 11.2 Norra Slänten Den mest påtagliga risken är i norra slänten där vid avschaktning i etapper medför en slänt nära bruksgatan. Någon kunskap om hur vägen är uppbyggd finns i nuläget inte, vilket medför att osäkerheter i beräkningsmodellen ger ett eventuellt sämre fall än vad som kan tänkas vara i verkligheten ifall vägen visar sig vara anlagd på avsprängt berg Södra bruksområdet I sektion B ska schaktning nära vägen göras. Stabiliteten i den blivande slänten i vägkanten blir för dålig och åtgärder måste tas till i hur man genomför schaktningen. En metod är att de sista metrarna närmast vägen, schaktas med bredd på 2 m med kontinuerlig återfyllning för att upprätthålla stabiliteten i vägbanken. I detta skede ska trafik endast ske i ena körfältet och/eller via en temporär väg väster om dagens väg där detta är genomförbart Asfaltsplanen Samma förfarande vid schakt nära Bruksgatan råder i sektion C som i sektion B, att schaktning med stegvis återfyllning görs för att upprätthålla stabiliteten i schaktslänten mot Grontmij AB 7 (7)

8 vägen. Schaktning kommer även att utföras i åns östra slänt på grund av förhöjda föroreningshalter. Beroende på hur föroreningsspridningen är styr detta hur pass långt man bör gå mot industribyggnaden. Stabiliteten kan då säkras i slänten med flack släntvinkel. Grontmij AB 8 (8)