ARBETSVERKTYG Genomförandefasen
Namn: Personnr: Datum: Skattare: LILLA STJÄRNAN BRUKARTILLFREDSSTÄLLELSE Vårdkonsumentens tillfredställelse självskattningsformulär Baserad på UKU-ConSat (Consumer Satisfaction Rating Scale) +33 GAF- Symtom 100-33 90/365 GAF-Funktion 100 0 DiVoS (Dagar i vård och stöd)
Namn: Personnr: Datum: Skattare: RESURSER DiVoS (Dagar i vård och stöd) På denna blankett registrerar skattaren verkställda insatser de senaste 3 månaderna före skattningstillfället. Antal besök respektive Antal inneliggande vårddagar markeras var för sig. Dagar med Besök inom psykiatrin ( )st. Vårddagar, heldygnsvård inom psykiatrin ( )st. Varav dagar i kontakt med Casemanager ( )st. Totalt dagar i psykiatrisk vård = (beräknas av applikationen) Dagar med insats som beviljats av kommun ( )st. Varav dagar i kontakt med Casemanager ( )st. Totalt dagar i psykiatrisk vård och beviljat stöd enligt SoL/LSS= (beräknas av applikationen) På lilla stjärnans resursaxel (klockan 6) kommer summan av besök och vårddagar ha värdet 90/365 i mitten av stjärnan och 1 besök eller 1 vårddag ligger längst ut. (I de undantagsfall som summan skulle vara mer än 365 får stjärngrafen ändå detta värde). Tre kvartal från Lilla stjärnan och årsskattningen från Kvalitetsstjärnan syns på samma bild. Syftet är att på detta sätt med jämna mellanrum göra en värdering tillsammans med brukaren och dennes resursgrupp för att lättare kunna fatta gemensamma beslut och utvärdera programmets effekter. Eventuella frågor som rör praktiska delar i skattningen besvaras av din metodhandledare.
VÅRDKONSUMENTENS TILLFREDSSTÄLLELSE Självskattningsformulär (Con-Sat) Så här fyller Du i! I detta frågeformulär vill vi att Du delar med Dig av hur Du upplevt den vård/behandling samt det stöd Du fått under de tre senaste månaderna av psykiatrins och/eller Kommunens personal. Formuläret består av 11 frågor på de följande sidorna. Vissa frågor är uppdelade i en a, b och en c del. Var vänlig och ringa in det påstående som stämmer bäst överens med hur Du har upplevt det som efterfrågas. Exempel: Om Du tycker att Du har haft ganska dåliga att få hjälp vid behov - ringa in på följande sätt: 1. Hur har Du upplevt möjligheten att få hjälp vid behov? dåliga Dåliga dåliga Lika god som dålig (kan ej avgöra) goda Goda goda -3-2 -1 0 +1 +2 +3 Ja = +1 Vet ej =0 Nej = -1 Fundera inte för länge, det är ditt spontana svar som efterfrågas.
Namn: Personnr: Datum: VÅRDKONSUMENTENS TILLFREDSSTÄLLELSE Självskattningsformulär (Con-Sat) 1. Hur har Du upplevt möjligheten att få hjälp vid behov? dåliga Dåliga dåliga Lika god som dålig (kan ej avgöra) goda Goda goda 2. Hur har Du upplevt stämningen inom psykiatrins och kommunens verksamheter? dålig atmosfär Dålig atmosfär dålig atmosfär Lika god som dålig (kan ej avgöra) god atmosfär God atmosfär god atmosfär 3. Hur har Du upplevt personalens förhållningssätt och bemötande? negativt Negativt negativt Lika positivt som negativt (kan ej avgöra) positivt Positivt positivt 4. Hur har Du upplevt möjligheten att få samtal eller annan insats än medicinering? dåliga Dåliga dåliga Lika god som dålig (kan ej avgöra) goda Goda goda 5. Hur har Du upplevt möjligheten att få träffa samma personal i behandling och stöd? dåliga Dåliga dåliga Lika god som dålig (kan ej avgöra) goda Goda goda
6. Hur har Du upplevt möjligheten att få information om ex. vårdplanering, fattade beslut, diagnostik osv? dåliga Dåliga dåliga Lika god som dålig (kan ej avgöra) goda Goda goda 7. Hur har Du upplevt möjligheten att vara delaktig i beslut som fattats? dåliga Dåliga dåliga Lika god som dålig (kan ej avgöra) goda Goda goda 8a. Har Du ordinerats medicin för psykiska besvär? Nej Vet ej Ja Om Du svarat Ja besvara också fråga 8b. Om Du svarat Nej besvara också fråga 8c. 8b. Om Du har mediciner? Hur har Du upplevt medicineringen? negativt Negativt negativt Lika positivt som negativt (kan ej avgöra) positivt Positivt positivt 8c. Om Du inte har ordinerats medicin? Hur har Du upplevt det? negativt Negativt negativt Lika positivt som negativt (kan ej avgöra) positivt Positivt positivt 9. Hur har Du upplevt möjligheten att få erbjudanden om psykosocial hjälp? (Exempel på psykosocial hjälp kan vara att träna sig i att klara sig socialt eller att få hjälp med familjeproblem. Det kan också vara sociala insatser för att försöka påverka ekonomi, arbets-/studiesituation eller bostadssituation.) dåliga Dåliga dåliga Lika god som dålig (kan ej avgöra) goda Goda goda
10. Hur har Du, så här långt, upplevt att den hjälp du får gör att du fungerar och mår bra? negativt Negativt negativt Lika positivt som negativt (kan ej avgöra) positivt Positivt positivt 11. Känns Dina kontakter inom psykiatri och kommun som en trygghet för att Du i framtiden skall känna tillfredsställelse med tillvaron, kunna känna Dig väl till mods? lite Lite lite Lika mycket som lite (kan ej avgöra) mycket Väldigt mycket
Global funktionsskala (GAF-skalan) GAF - Symtom GAF GAF - Funktion Inga symtom 91-100 Synnerligen god funktionsförmåga inom vitt skilda områden, livsproblem förfaller aldrig bli ohanterliga, andra söker sig till personen på grund av hans eller hennes många positiva egenskaper. Frånvaro av symtom eller minimala symtom (t.ex. lätt nervositet inför en tentamen) Om några symtom föreligger så rör det sig om övergående och förväntade reaktioner på psykosociala stressfaktorer, (t.ex. koncentrationssvårigheter efter familjegräl) 81-90 71-80 God funktionsförmåga i alla avseenden, intresserad av och engagerad i ett antal olika aktiviteter, socialt kapabel, allmänt sett tillfreds med tillvaron, endast vardagliga problem eller bekymmer (t.ex. tillfälliga konflikter med anhöriga) Endast obetydliga funktionssvårigheter med avseende på sociala kontakter, arbete eller skola (t.ex. tillfälligt på efterkälken med skolarbetet). Vissa lindriga symtom (t.ex. nedstämdhet och lindriga sömnbesvär) 61-70 Måttliga symtom (t.ex. flacka affekter och omständligt tal, enstaka panikattacker) 51-60 Allvarliga symtom (t.ex. självmordstankar, svåra tvångsritualer, frekventa snatterier) 41-50 Vissa funktionssvårigheter med avseende på sociala kontakter, arbete eller skola (t.ex. tillfälligt skolk, stulit från annan familjemedlem), men i stort sett tämligen välfungerande, har några etablerade, betydelsefulla personliga relationer. Måttliga funktionssvårigheter med avseende på sociala kontakter, arbete eller skola (t.ex. har endast få vänner, har konflikter med kolleger eller arbetskamrater) Allvarliga funktionssvårigheter med avseende på sociala kontakter, arbete eller skola (t.ex. inga vänner alls, oförmögen att behålla ett arbete). Viss störning i realitetsprövningen, kommunikationsförmågan, omdöme, tankeförmåga eller sinnesstämning (t.ex. uttrycker sig tidvis ologiskt, oklart eller irrelevant) Beteende avsevärt påverkat av vanföreställningar eller hallucinationer eller allvarlig störning av kommunikationsförmågan eller omdömet (t.ex. stundtals osammanhängande, beter sig gravt inadekvat, ständigt suicidtankar) Viss risk för att individen tillfogar sig själv eller andra skada (t.ex. suicidhandlingar utan uppenbar dödsförväntan; ofta våldsam; maniskt uppskruvad) eller grav störning av kommunikationsförmågan (t.ex. mestadels osammanhängande eller mutistisk 31-40 21-30 11-20 Uttalade funktionssvårigheter i flera avseenden, såsom arbete eller studier, familjerelationer, (t.ex. en deprimerad man som undviker sina vänner, försummar familjen och är oförmögen att arbeta; ett barn som ofta ger sig på yngre barn, misslyckas i skolan och är trotsig hemma). Oförmögen att fungera i snart sagt alla avseenden (t.ex. ligger till sängs hela dagen, inget arbete, ingen bostad, inga vänner). Stundtals oförmögen till elementär personlig hygien (t.ex. kladdar med avföring). Ständig risk att individen tillfogar sig själv eller andra allvarlig skada (t.ex. återkommande våldsamhet) eller allvarlig suicidhandling med uppenbar dödsförväntan 1-10 Otillräcklig information 0 Otillräcklig information Ständig oförmögen till elementär personlig hygien GAF-1 Symtom=[ ] GAF-2 Funktion= [ ] GAF-Total= [ ]
Anvisning för GAF-skattning GRUNDLÄGGANDE ANVISNING: Man skall enligt anvisningarna beakta psykologisk, social och yrkesmässig funktionsförmåga längs ett hypotetisk kontinuum, där psykisk hälsa respektive psykisk sjukdom utgör de bägge polerna. Inkludera ej sådan funktionsnedsättning som beror på somatiska begränsande faktorer eller på yttre begränsande faktorer. SKATTNINGSFÖRFARANDE Bedömningen avser den senaste veckan. 1. Skatta delskalan GAF-symtom 5. Börja uppifrån och läs igenom definitionen i symtomskalan och bestäm vilket intervall som bäst stämmer överens med patientens symtom. 6. Dubbelkolla mot de intervall som ligger över och under. 7. Skatta inom intervallet om patienten ligger i den övre, i mitten eller i den under delen och bestäm ett exakt GAF-värde för symtom 2. Skatta delskalan GAF-funktion 8. Följ instruktionerna enligt punkt 1 och skatta patientens värde för funktion. 3. Skatta GAF-aktuell (total) 9. GAF-aktuell (total) är det lägsta värdet av GAF-S och GAF-F, d.v.s. för vissa patienter är aktuell detsamma som GAF-symtom och för andra GAF-funktion. Observera att texten i definitionerna exemplifierar svårighetsgrad. I enskilda patientfall kan problemen te sig annorlunda ut. Med symtom avses en manifestation av ett patologiskt tillstånd, och en vid betydelse av ordet patologiskt. Exempelvis kan en uttalad tvångsmässighet sålunda värderas både som ett symtom (tillstånd eller benägenhet), likaväl som det också samtidigt skall värderas i vilken utsträckning detta innebär psykosocial funktionsstörning. OBS! När det gäller GAF skall man göra bedömning utan hänsyn till prognos eller tidigare diagnoser. Man skall inte heller automatiskt utgå ifrån att patienten just för tillfället har för sin störning typiska problem. Bedömningen skall inte heller påverkas av om huruvida patientens funktionsnivå påverkas av medicinering eller annan hjälp. Exempelvis kan lyckad medicinering göra att patient med schizofrenidiagnos fungerar bättre än vad man vanligen tänker om schizofrena patienter. Tanken om att hon/han inte skulle klara sig utan mediciner får alltså inte påverka den aktuella GAF- bedömningen.
UPPLEVD LIVSKVALITET Hur tycker Du att Ditt liv är just nu? Så här fyller Du i! Ett kryss längst ner på strecket representerar sämsta tänkbara livssituation Ett kryss längst upp representerar den bästa tänkbara livssituationen för Dig. Sätt ett kryss på strecket där du tycker att Ditt liv befinner sig just nu. Bästa tänkbara livssituation Sämsta tänkbara livssituation
UPPLEVDA PSYKISKA BESVÄR Hur besvärad har Du varit av Dina psykiska problem under den senaste månaden? Så här fyller Du i! Ett kryss längst ner på strecket representerar sämsta tänkbara situation med upplevelse av extremt svåra psykiska besvär. Ett kryss längst upp representerar en situation där Du inte alls har besvärats av psykiska problem under den senaste månaden. Sätt ett kryss på strecket som visar i vilken utsträckning Du har besvärats av psykiska problem den senaste månaden. Jag har inte alls besvärats av psykiska problem Mina psykiska problem besvärar mig extremt svårt
Namn: Personnr: Datum: Skattare: KVALITETSSTJÄRNAN BRUKARTILLFREDSSTÄLLELSE ConSat (Consumer Satisfaction Rating Scale) Upplevda besvär VAS(mm) 100 +33 Livskvalitet VAS(mm) 100 GAF Symtom 100 0-33 0 1 1 8 365 0 GAF Funktion 100 56 Specialaxel Remissionsindex Hälsoscreening 100 Närståendes situation VAS(mm) 0 Resurser, DiVoS (Dagar i Vård och Stöd)
ANVISNING FÖR SKATTNINGARNA CHECKLISTA Arbetsgång/arbetsverktyg Checklistan fylls i när varje moment/verktyg gåtts igenom med brukaren anhöriga/ personal. Checklistan kan användas under 1 år (4 ggr och kopieras nytt för år 2 o.s.v.) OBSERVERA: Handledningstillfällena ska markeras. MINI-KSI Följ anvisningarna på arbetsbladet BEDÖMNING AV PROGRAMTROHET (AUDIT) utförs av utomstående granskare Programtrohet är när 75 % av arbetet genomförts och uppnåtts. Detta för att nå evidensnivån för bedömning av resultat. Exempel: Poängnivån efter skattning blir sammanlagt 50 för de 9 områdena. Då återstår 25 % för att uppnå programtrohet. Så här fyller du i: Vilka av nedanstående moment har genomförts av dig eller av någon annan? Läs igenom de olika momenten för varje område Svara på frågan och markera ja eller nej Addera antalet ja-svar Sätt poäng efter varje punkt enligt poängsättning Multiplicera poängen med viktningen Skriv in resultatet efter = tecknet Summera resultaten från de olika punkterna och skriv in det i protokollet i slutet av dokumentet Viktningen sker eftersom vissa delar i metoden Integrerad Psykiatri är mera centrala än andra och därför får dessa ett högre vikt- tal. TÄNK PÅ: Programtroheten bör skattas vid årlig uppföljning av någon utomstående granskare (CM behöver inte själv ha utfört de olika momenten)
CHECKLISTA Brukare/Patient: Personnr: Information Delat ut pärm Samtycke finns Datum: Datum: Datum: Datum: Nätverksanalys Kontakter tagna Lista för nätverk med telefon och mailadresser Kvartalsutvärdering Individuell intervju Brukare/närstående/ resurspersoner Analys av en vanlig dag Behovsbedömning QLS- 100 m.fl. Livsstil/livskvalitet Anhörigbördan skattad Sammanfattat bedömningsfasen i en nulägesbeskrivning med definierade mål Personlig utvecklingsplan SIP Stressanalys Tidiga tecken med krisplan (nätverks kontrakt) Skickat ut planer och ev. minnesanteckningar till resursgruppen Nästa Resursgruppsmöte planerat Fysisk hälsa och tandhälsa Fokus familjeperspektiv (barn) Metodhandledning
Mini-KSI Kliniska Strategier för Implementering Reviderad (KSI-R) (mini är då en förenklad version) 1. Har brukaren en Case manager/vård- och stödsamordnare? För JA-svar krävs att Case manager/vård- och stödsamordnare har: ett övergripande ansvar för koordinering, kontinuitet, behandling, rehabilitering och krishantering, ett aktivt uppsökande t ex hembesök, engagerat samhällets olika instanser för att tillgodose brukarens behov Om nej, precisera 1 Åtgärden befogad men gjorda insatser fyller inte kriterierna för JA-svar 8 Otillräcklig uppgift 9 Åtgärden inte befogad 2. Har brukaren en läkare som deltar vid resursgruppsmöten? För JA-svar krävs att Case manager/vård- och stödsamordnare och läkare arbetar tillsammans med ömsesidigt iakttagande av varandras roller. Resursgrupp är den grupp av närstående och professionella som brukaren tillsammans med Case manager fortlöpande arbetar tillsammans med för att genomföra uppställda målsättningar och lösa olika problem för att kunna fullfölja den skriftliga utvecklingsplanen. Hela resursgruppen skall träffas med regelbundenhet och arbetet sker med gemensamt beslutsfattande med brukaren som expert på sin egen situation i väl strukturerade resursgruppsmöten. Resursgrupp omfattar endast personer som brukaren varit delaktigt i valet av. Dock är brukaren, Case manager och läkaren obligatoriska. Om nej, precisera 1 Åtgärden befogad men gjorda insatser fyller inte kriterierna för JA-svar 8 Otillräcklig uppgift 9 Åtgärden inte befogad 3. Finns en utsedd resursgrupp som arbetar för att genomföra uppsatta mål i personliga utvecklingsplanen/samordnade individuella planen (SIP)? Resursgrupp är den grupp av närstående och professionella som brukaren tillsammans med Case manager fortlöpande arbetar tillsammans med för att genomföra uppställda målsättningar och lösa olika problem för att kunna fullfölja den skriftliga utvecklingsplanen. Hela resursgruppen skall träffas med regelbundenhet och arbetet sker med gemensamt beslutsfattande med brukaren som expert på sin egen situation i väl strukturerade resursgruppsmöten. Resursgrupp omfattar endast personer som brukaren varit delaktigt i valet av. Dock är brukaren, Case manager och läkaren obligatoriska.
4. Träffas resursgruppen minst en gång per kvartal för uppföljning av delmål och insatser? JA-svar kräver att resursgruppen träffats minst var tredje månad under de senaste 12 månaderna. 5. Träffas brukaren, närstående och Case manager regelbundet, för att genomföra, stödja och följa upp utvecklingsplanen? För JA-svar krävs att Case manager och brukaren har träffar för fortlöpande arbete enligt utvecklingsplanen samt att resurspersoner ur det personliga nätverket medverkar enligt överenskommen planering och att brukaren och närstående dessutom på egen hand genomför de moment som överenskommits. 6. Har det under de senaste 12 månaderna funnits skriftlig personlig utvecklingsplan/sip upprättad tillsammans med brukaren? Den skall vara baserad på personliga mål, behov, problem och resurser. För klarläggande av dessa skall skattningar av brukarens sociala funktion och symtombild och brukartillfredsställelse ha gjorts Samtliga dessa omständigheter skall ha funnits för ett JA-svar. Även om flertalet moment är uppfyllda - men ej alla - skattas NEJ. Om nej, precisera 1 Åtgärden befogad men gjorda insatser fyller inte kriterierna för JA-svar 8 Otillräcklig uppgift 9 Åtgärden inte befogad 7. Har den gällande personliga utvecklingsplanen/sip reviderats utifrån brukarens aktuella behov och mål på resursgruppsmöte under de senaste 12 månaderna? Om nej, precisera 1 Åtgärden befogad men gjorda insatser fyller inte kriterierna för JA-svar 8 Otillräcklig uppgift 9 Åtgärden inte befogad
8. Innehåller den gällande personliga utvecklingsplanen/sip tydliga delmål? För ett JA-svar krävs att: delmålen tagits fram genom ett gemensamt beslutsfattande i resursgruppen. Om nej, precisera 1 Åtgärden befogad men gjorda insatser fyller inte kriterierna för JA-svar 8 Otillräcklig uppgift 9 Åtgärden inte befogad 9. Framgår det av den gällande personliga utvecklingsplanen/sip vad de olika resurspersonerna skall göra för att delmålen skall uppnås? Om nej, precisera 1 Åtgärden är befogad men gjorda insatser fyller inte kriterierna för JA-svar 8 Otillräcklig uppgift 9 Åtgärden inte befogad 10. Är insatserna i den gällande personliga utvecklingsplanen/sip utvärderingsbara? För ett JA-svar krävs att det finns tydligt beskrivna och utvärderingsbara insatser i utvecklingsplanerna. Om nej, precisera 1 Åtgärden befogad men gjorda insatser fyller inte kriterierna för JA-svar 8 Otillräcklig uppgift 9 Åtgärden inte befogad 11. Har speciella insatser gjorts för att hjälpa brukaren och närstående att hantera stress de senaste 12 månaderna? För JA-svar krävs att: stress- och sårbarhet klarlagts och att Case-managern lärt ut och tränat tekniker för strukturerad problemlösning för att brukaren och närstående bättre skall kunna hantera stress. brukaren och närstående regelbundet tränat att hantera stressande situationer. det är belagt att brukaren och närstående använder det man lärt om stresshantering i sitt dagliga liv.
Om nej, precisera 1 Åtgärden befogad men gjorda insatser fyller inte kriterierna för JA-svar 8 Otillräcklig uppgift 9 Åtgärden inte befogad 12. Finns det en utarbetad strategi för brukarens mediciner som också är känd för brukaren och alla resurspersoner? För JA-svar krävs att: brukaren och närstående är väl utbildade i aktuell medicinering och dess biverkningar. det är dokumenterat att sakkunnig medicinsk bedömning är gjord för optimal medicinering och att specifika undersökningar är gjorda (t ex koncentrationsbestämning, laboratorieprover för att utesluta biverkan etc.). Om nej, precisera 1 Åtgärden befogad men gjorda insatser fyller inte kriterierna för JA-svar 8 Otillräcklig uppgift 9 Åtgärden inte befogad 13. Har under de senaste 12 månaderna brukaren och närstående erhållit strukturerade insatser med praktisk social färdighetsträning? För JA-svar krävs att: brukaren erhållit utbildning inom området social färdighetsträning. det finns tydliga belägg för att uppnådda färdigheter används på rätt sätt i verkliga livet. att den sociala färdighetsträningen som görs finns dokumenterad i den personliga utvecklingsplanen/sip i syfte att uppnå brukarens och närståendes mål. att den sociala färdighetsträningen följs upp vid möten med resurspersoner (= det personliga närståendenätverket). Om nej, precisera 1 Åtgärden befogad men gjorda insatser fyller inte kriterierna för JA-svar 8 Otillräcklig uppgift 9 Åtgärden inte befogad 14. Har brukaren/patienten fått specifika psykologiska behandlingsinsatser de senaste 12 månaderna? JA-svar kräver att du på egen hand eller någon kunnig person arbetat med någon specifik psykologisk behandlingsmetodik mot ångest, depressiva symtom, rösthallucinationer, paranoida symtom, aggressivitet eller annat, t ex med KBT eller annan metod?
Om nej, precisera 1 Åtgärden befogad men gjorda insatser fyller inte kriterierna för JA-svar 8 Otillräcklig uppgift 9 Åtgärden inte befogad 15. Har brukaren och resurspersonerna en krisplan om hur man skall hantera en krissituation? För JA-svar krävs: krisplanen måste ha aktualitet och vara uppdaterad till aktuella behov samt dokumenterad i den personliga utvecklingsplanen/sip. Om nej, precisera 1 Åtgärden befogad men gjorda insatser fyller inte kriterierna för JA-svar 8 Otillräcklig uppgift 9 Åtgärden inte befogad 16. Har krisplanen upprättats tillsammans med brukaren och resurspersonerna? JA-svar kräver att du vet att alla resurspersoner är införstådda med krisplanens innehåll. Om nej, precisera 1 Åtgärden befogad men gjorda insatser fyller inte kriterierna för JA-svar 8 Otillräcklig uppgift 9 Åtgärden inte befogad 17. Är brukaren och resurspersonerna införstådda med de tidiga varningstecken som finns beskrivna i krisplanen? JA-svar kräver alltså att brukaren är införstådd med sina tidiga varningstecken och att alla i resursgruppen vet vad man skall göra om en försämring i tillståndet uppstår? Detta skall vara dokumenterat i personliga utvecklingsplanen/sip. Om nej, precisera 1 Åtgärden befogad men gjorda insatser fyller inte kriterierna för JA-svar 8 Otillräcklig uppgift 9 Åtgärden inte befogad
18. Har det under de senaste 12 månaderna gjorts en undersökning av brukarens kroppsliga hälsa och tandhälsa? För JA-svar krävs att - Hälsoscreening har genomförts OCH vid förekomst av kroppslig ohälsa att behandling och kontroll av denna skett av allmänläkare/berörd specialist årlig kontroll av tandhälsa skett vid graviditet har regelbunden kontakt med gynekolog och barnmorska skett Om nej, precisera 1 Åtgärden befogad men gjorda insatser fyller inte kriterierna för JA-svar 8 Otillräcklig uppgift 9 Åtgärden inte befogad
INSTRUMENT FÖR MÄTNING AV PROGRAMTROHET Instruktioner till CM: Formuläret fylls i ett år efter första kontakt med brukaren och därefter årligen. Efter att Du har fyllt i formuläret och räknat ut programtroheten sparar du blanketten i brukarens pärm. GRUNDDATA Brukaren (Initialer; Födelseår): Case Manager namn: Datum för första kontakt: Datum för granskning (AUDIT): Namn på utomstående granskare: Punkt 1: Bedömningar, mål och planer Ja Nej A B C D E Finns upprepade skattningar av klientens sociala funktion och symtombild? Finns skattningar av klienttillfredsställelse? Har klienten en skriftlig personlig utvecklingsplan som är baserad på personliga mål, behov, problem och resurser? Har planen reviderats vid resursgruppsmöten? Finns kvartalsgenomgångar av mål och delmål? F Finns kvartalsnoteringar av insatser av vård, stöd, och social service? G Finns tydligt beskrivna och utvärderingsbara behandlingsinsatser i utvecklingsplanen? Poäng 0 1 2 3 4 Viktning poäng x 1= (poängsättning: ja på 7 frågor = 4; ja på 5-6 frågor = 3; ja på 3-4 frågor = 2; ja på 1-2 frågor = 1; ja på 0 frågor = 0)
Punkt 2: Brukarens behov av insatser i samhället Ja Nej A B C Finns patientansvarig läkare med i resursgruppsarbetet? Har hembesök gjorts? Har du arbetat för att få med olika samhällsinsatser som kan vara till hjälp för att tillgodose patientens behov t ex socialtjänst, särskilda sjukvårdsinsatser, försäkringskassa, arbetsförmedling? Poäng 0 1 2 3 4 Viktning x 2= (poängsättning: ja på 3 frågor = 4; ja på 2 frågor = 2; ja på 1 fråga = 1; ja på 0 frågor = 0) Punkt 3: Resursgrupp och utbildning av resurspersoner Ja Nej A B C D E F Görs klientens personliga utvecklingsplan tillsammans med resursgruppen och klienten och med dig som ledare? Har utbildning till klienten genomförts med användning av moduler och arbetsblad utifrån klientens behov? Är klienten involverad som experten i resursgruppsmöten? Har klienten en resursgrupp som arbetar aktivt i att genomföra uppställda mål och lösa olika problem för att fullfölja utvecklingsplanen? Är kunskap om klientens sjukdom och dess behandling förmedlad till alla resurspersoner? Har ni haft möten i resursgruppen var tredje månad? G Träffar du klienten regelbundet för att genomföra, stödja och följa upp utvecklingsplanen? H I J Skriver ni om planen efter vad som framkommer vid resursgruppsmötena? Har det genomförts någon speciell utbildning utifrån klientens behov, som t ex den psykiska sjukdomen; medicineringen; tekniker för problemlösning; träning i kommunikation? Har du utbildat utifrån alla modulerna i manualen (tidiga varningstecken; stresshantering; tankar och känslor; krisintervention; kommunikationshantering)? Poäng 0 1 2 3 4 Viktning poäng x 6= (poängsättning: ja på 10 frågor = 4; ja på 7-9 frågor = 3; ja på 4-6 frågor = 2; ja på 1-3 frågor = 1; ja på 0 frågor = 0)
Punkt 4: Stresshantering för brukare och lilla resursgruppen Ja Nej A B C Har du arbetat med hur klienten och närstående bättre skall kunna hantera stress? Fungerar klientens lilla resursgupp, d v s träffas man regelbundet på egen hand (utan professionella utförare) för att tillsammans hantera stressande situationer? Har du gjort egenbedömning rörande stresshantering med klienten? Poäng 0 1 2 3 4 Viktning poäng x 4= (poängsättning: ja på 3 frågor = 4; ja på 2 frågor = 3; ja på 1 fråga = 2; ja på 0 frågor = 0) Punkt 5: Läkemedelsbehandling Ja Nej A B C D E Tar klienten några mediciner? Finns det utarbetade strategier vad gäller klientens medicinering? Har klienten utbildats om sin medicinering? Har klienten undersökts somatiskt gjorts med anledning av medicineringen? Har det gjorts en bedömning av medicineringen för att finna minsta effektiva doseringen av läkemedel? Poäng 0 1 2 3 4 Viktning poäng x 6= (poängsättning: nej på fråga A = 4; ja på 5 frågor = 4; ja på 4 frågor = 3; ja på 3 frågor = 2; ja på 1 fråga = 0) Punkt 6: Social träning Ja Nej A B C D Har ni arbetat aktivt med social träning i samhället, t ex ESL eller motsvarande? Finns tydliga belägg för att uppnådda färdigheter mestadels används på rätt sätt i verkliga livet? Genomförs social träning i samhället för att uppnå klientens och närståendes mål? Följs den sociala träningen upp vid möten i resursgruppen? Poäng 0 1 2 3 4 Viktning poäng x 2= (poängsättning: ja på 4 frågor = 4; ja på 3 frågor = 3; ja på 2 frågor = 2; ja på 1 fråga = 1; ja på 0 frågor = 0)
Punkt 7: Specifika psykologiska strategier Ja Nej A Har någon kunnig person arbetat med klienten och utnyttjat någon specifik psykologisk behandlingsmetodik såsom t ex KBT eller motsvarande mot ångest, depressiva symtom, rösthallucinationer, paranoida symtom, aggressivitet eller annat? Poäng 0 1 2 3 4 Viktning poäng x 1= (poängsättning: ja på frågan = 4 poäng; nej på frågan = 0 poäng) Punkt 8: Krishantering Ja Nej A B Finns det en krisplan om hur man hanterar en krissituation? Är klienten införstådd med sina tidiga varningstecken och vad han/hon och deltagarna i resursgruppen skall göra om en försämring i tillståndet uppstår? Poäng 0 1 2 3 4 Viktning poäng x 2= (poängsättning: ja på 2 frågor = 4 poäng; ja på 1 fråga = 2 poäng; ja på 0 frågor = 0 poäng) Punkt 9: Kroppslig hälsa Ja Nej A B C Görs regelbundna kontroller av klientens kroppsliga hälsa? Finns det en namngiven primärvårdsläkare och/eller specialist för klientens kroppsliga hälsa? Finns det en namngiven tandläkare och har årlig kontroll av tandhälsan gjorts? Poäng 0 1 2 3 4 Viktning poäng x 1= (poängsättning: ja på 3 frågor = 4 poäng; ja på 2 frågor = 2 poäng; ja på 1 fråga = 1 poäng; ja på 0 frågor = 0 poäng) Protokoll Summa viktade poäng: = Maximal summa viktade poäng: = 100 Programtrohet i % =