Delgeneralplan för Ömossa vindkraftspark

pvm. 3.7.2012 työnro: 82124440 Kristinestad Delgeneralplan för Ömossa vindkraftspark

Kristinestad Delgeneralplan för Ömossa vindkraftspark datum 3.7.2012 projektnr. 82124440 skriven av granskad av Dennis Söderholm Matti Kautto Ramboll Terveystie 2 FI-15870 Hollola Finland Puhelin: 02075 7800 www.ramboll.fi 2012 Ramboll 1

Bas- och identifikationsuppgifter Delgeneralplanebeskrivning av den delgeneralplanekarta som är daterad 23 november 2011 och som har ändrats 3.7.2012. Delgeneralplanen har uppgjorts av Ramboll, Terveystie 2, 15870 Hollola, tel. 020 755 7800. Initiering Planläggningen startade genom stadsstyrelsens beslut 3.9.2009. Det har meddelats i lokaltidningen och på stadens anslagstavla att delgeneralplaneringen av området har inletts. Hörande i beredningsskedet Planutkastet var offentligt framlagt till påseende 20.9 20.10.2010. Förslaget framlagt Förslaget till delgeneralplan var offentligt framlagt och utlåtanden kunde lämnas in 23.1 29.2.2012. Godkännande i stadsstyrelsen Stadsstyrelsen föreslog..201_ att stadsfullmäktige ska godkänna delgeneralplanen. Godkännande i stadsfullmäktige Stadsfullmäktige godkände delgeneralplanen _._.201_. Planområdets läge Planområdet ligger i södra delen av Kristinestad öster om riksväg 8 (Björneborgsvägen). Planområdet omfattar cirka 31,4 km 2. Från området är avståndet till Kristinestads stadscentrum cirka 15 kilometer och till tätorten Lappfjärd 10 kilometer. Planens syfte Syftet med delgeneralplanen är att göra det möjligt att bygga en vindkraftspark på Ömossaområdet. Vindkraftsparken består av 37 vindkraftverk, ett nätverk av jordkablar samt vägar som behövs för byggskedet och servicen. Den producerade elektriciteten överförs till stamnätet i Kristinestad via en ny elstation som Fingrid kommer att bygga. Eleffekten per vindkraftverk blir cirka 2,5 5 MW. Vindkraftverkens totala kapacitet kan bli totalt 90 190 MW. Vindkraftverken kan producera 300 600 GWh elektricitet per år. 2

Avgränsning av delgenralplaneområdet på grundkartan. 2012 Ramboll 3

Beskrivningens innehåll 1. Sammandrag... 7 1.2 Planläggningsprocessens skeden... 7 1.3 Delgeneralplan... 7 1.4 Fullföljande... 7 2. Utgångspunkter... 8 2.1 Naturmiljö... 8 2.1.1 Allmän beskrivning... 8 2.1.2 Landskap... 8 2.1.3 Jordmån och berggrund... 8 2.1.4 Grundvatten... 10 2.1.5 Ytvatten... 11 2.1.6 Vindförhållanden... 11 2.1.7 Vegetation och naturtyper... 11 2.1.8 Värdefulla naturobjekt på projektområdet... 13 2.1.9 Fågelbestånd... 15 2.1.10 Flygekorrar... 18 2.1.11 Fladdermöss... 19 2.1.12 Fiskbestånd och fiskerinäring... 19 2.1.13 Naturskydd... 20 2.1.14 Jord- och skogsbruk... 21 2.2 Byggd miljö... 22 2.2.1 Nuvarande markanvändning... 22 2.2.2 Bosättning... 22 2.2.3 Arbetsplatser och näringsverksamhet... 22 2.2.4 Rekreation... 23 2.2.5 Trafik... 25 2.2.6 Byggd kulturmiljö... 25 2.2.7 Fornminnen... 26 2.2 8 Teknisk försörjning... 27 2.2.9 Specialverksamhet... 27 2.2.10 Miljöskydd och miljöstörningar... 27 2.2.11 Social miljö... 27 2.2.12 Markägare... 27 2.2.13 Planeringssituation... 28 3. Skeden i planeringen av en delgeneralplan... 34 3.1 Behov av planering av en delgeneralplan... 34 3.2 Planeringsstart och beslut om den... 34 3.3 Deltagande och samarbete... 34 3.4 Delgeneralplanens mål... 34 3.4.1 Projektets mål samt betydelse på regional och nationell nivå... 34 3.4.2 Mål på basis av utgångsmaterialet... 36 3.5 Alternativ som undersökts i MKB... 36 3.6 Utkast till delgeneralplan... 37 3.7 Kontaktmyndighetens utlåtande och hur det har beaktats i... delgeneralplanen... 37 3.8 Uppgörande av ett förslag till delgeneralplan... 38 3.9 Ändringar i förslaget till delgeneralplan... 39 4

4. Beskrivning av delgeneralplanen... 41 4.1 Planens struktur... 41 4.1.1 Dimensionering... 41 4.1.2 Områdesreserveringar... 41 4.1.3 Bestämmelser som gäller hela planområdet... 43 4.2 Planens konsekvenser... 43 4.2.1 Konsekvenser för fast bosättning och fritidsbosättning... 43 4.2.2 Konsekvenser för arbetsplatser och näringsverksamhet... 43 4.2.3 Konsekvenser för rekreationen... 44 4.2.4 Konsekvenser för trafikregleringen... 44 4.2.5 Konsekvenser för den byggda miljön och fornminnen... 45 4.2.6 Konsekvenser för teknisk försörjning... 45 4.2.7 Konsekvenser för miljöskydd och miljöstörningar... 47 4.2.8 Konsekvenser för landskapet... 53 4.2.9 Konsekvenser för naturmiljön... 56 4.2.10 Konsekvenser för naturskyddet... 56 4.2.11 Konsekvenser för faunan, i synnerhet fågelbeståndet... 57 4.2.12 Konsekvenser för vegetationen... 65 4.2.13 Konsekvenser för skogsbruket... 66 4.2.14 Konsekvenser för yt- och grundvatten... 66 4.2.15 Konsekvenser för jordmån och berggrund... 66 4.2.16 Konsekvenser för klimatet och luftkvaliteten... 67 4.2.17 Konsekvenser för den kommunala ekonomin... 67 4.2.18 Konsekvenser för energiekonomin... 67 4.2.19 Konsekvenser för människornas levnadsförhållanden och hälsa... 68 4.3 Störande faktorer i miljön... 68 5. Fullföljande av delgeneralplanen... 69 5.1 Fullföljande och tidsplan... 69 2012 Ramboll 5

Bilagedokument till beskrivningen Program för deltagande och bedömning Naturskyddsområden (karta) Fastigheter och byggnader Kulturlandskap Elöverföring (uppdaterad 2011) Bullerområden (uppdaterad 2012) Analys av landskaps- och kulturmiljöer Konsekvenser för landskapet Fotomontage (uppdaterad 2012) Fladdermusutredning 2011 Kompletterande naturutredning Terränganteckningar från kraftledningens sträckning Modellberäkningar av skuggeffekter Ömossa vindkraftspark i Kristinestad, miljökonsekvensbeskrivning (uppgjord av Ramboll Finland Oy för EPV Vindkraft Ab) Kontaktmyndighetens utlåtande om konsekvensbeskrivningen 10.2.2011 Bemötanden av anmärkningar och utlåtanden om planförslaget Till beskrivningen hör en delgeneralplanekarta med dess beteckningar och bestämmelser Förteckning över andra dokument, bakgrundsutredningar och källmaterial som berör planen Ömossa vindkraftspark i Kristinestad, program för miljökonsekvensbedömning (uppgjord av Ramboll Finland Oy för EPV Vindkraft Ab 2.3.2009) Utredningar som gjorts i anslutning till miljökonsekvensbedömningen: grundutredning av naturens tillstånd utredning av fågelbeståndet utredning om flygekorrar landskapsutredning utredning av skuggeffekter bullerutredning plan för servicevägar Inventering av fornlämningar (Museiverket, Katja Vuoristo, 2009) 6

1. Sammandrag 1.2 Planläggningsprocessens skeden Stadsstyrelsen i Kristinestad fattade beslut om att planläggningen ska anhängiggöras 3.9.2009. Myndigheternas samråd i planeringens inledningsskede hölls i Vasa 13.11.2009. Programmet för deltagande och bedömning framlades offentligt under planens beredningsskede i december 2009. Planutkastet var offentligt framlagt 20.9 20.10.2010. MKB-konsekvensbeskrivningen för vindkraftsprojektet i Ömossa var offentligt framlagd 4.11 9.12.2010. Kontaktmyndigheten gav sitt utlåtande om miljökonsekvensbeskrivningen 10.2.2011. Under våren hösten 2011 gjordes de tilläggsutredningar som krävdes i kontaktmyndighetens utlåtande och planeringen av delgeneralplanen fortsatte. Planförslaget och dess dokument blev färdiga 14.12.2011. Förslaget till delgeneralplan var offentligt framlagt och utlåtanden kunde lämnas in 23.1 29.2.2012. Myndigheternas samrådet hölls 28.3.2012. Samråd med ELY-centralens myndigheter om planens naturutredningar och konsekvenser hölls 16.5.2012. Myndigheternas arbetsförhandling mellan ELY-centralen och Kristinestad hölls 15.6.2012. 1.3 Delgeneralplan På planområdet anvisas 37 byggarealer för vindkraftverk. Dessutom anvisas riktgivande körförbindelser till vindkraftverken under byggtiden och driften, elöverföringens sträckningar och elstationer. Delgeneralplaneområdet är huvudsakligen jord- och skogsbruksdominerat område. Den existerande bosättningen är utmärkt som byområde. 1.4 Fullföljande Vindkraftsparken byggs av EPV Vindkraft Ab. Miljökonsekvensbeskrivningen blev färdig hösten 2010. EPV Vindkraft Ab beslutar om investeringen efter att delgeneralplanen har fastställts. Tidpunkten för att genomföra projektet beror på projektets teknisk-ekonomiska ramvillkor. 2012 Ramboll 7

2. Utgångspunkter 2.1 Naturmiljö 2.1.1 Allmän beskrivning Planområdet ligger på fastlandet i östra delen av Kristinestad cirka 10 kilometer från havsstranden. Planområdet består till största delen av bergig och kuperad terräng. I sänkorna i terrängen finns försumpade områden, av vilka största delen är utdikade. Planområdet ligger i den sydboreala zonen, närmare bestämt på området vid Sydösterbottens kust. Faktorer som påverkar naturens särdrag är områdets geografiska läge och det lokala klimatet. Dessutom har områdets särdrag påverkats av landhöjningsfenomenet. 2.1.2 Landskap Projektområdet hör enligt Miljöministeriets indelning i landskapsvårdsområden till Södra Österbottens kustregion. Planområdet ligger på den västra sluttningen av en vidsträckt landrygg, vars högsta punkter är cirka +70,0 m ö.h. och avgränsar projektområdet i öster. Landryggen sluttar i jämn takt mot väster så att åkerområdena väster om projektområdet, norr och söder om byn Ömossa, har en höjd på något över +20,0 m ö.h. Öster och sydost om projektområdet i dess omedelbara närhet finns två sjöar, Lilla Sandjärv och Stora Sandjärv. Söder om sjöarna finns ett stort mossområde, Stormossen. Bosättningen finns främst på de mera låglänta områdena i närheten av åkrarna och riksväg 8 väster om projektområdet. Landskapet på projektområdet består av småskaliga bergs-, moss-, åker- och skogsområden. Största delen av projektområdet är obebyggt skogsområde. På grund av skogen är landskapet till stor del slutet. Större öppna områden finns på åkrarna i projektområdets mellersta del. I områdets södra del finns två stora mossområden, Stensmosanneva och Sandjärvmossen. Projektområdets bosättning finns främst intill den väg som går genom området i riktning sydväst nordost. Projektområdets högsta punkt (+70,0 m) ligger vid östra kanten av projektområdet. 2.1.3 Jordmån och berggrund Områdets jordmån består av moräntäckt berg. Ovanpå berggrunden finns ett tunt skikt av lös jord och det finns vidsträckta områden där berget kommer i dagen. I de försumpade sänkorna täcks moränen av tunna torvavlagringar. Dessutom finns det några vidsträckta mossar på området. 8

Karta: Kraftverkens numrering, förläggningsplatser enligt ALT 2 i MKB-beskrivningen. De kraftverk som avlägsnats ur planen har märkts ut med ett rött kryss. De flyttade kraftverkens nya platser har märkts ut med en röd prick. 2012 Ramboll 9

Figur 2.1 Topografi på området för Ömossa vindkraftspark (Topografia.jpg) 2.1.4 Grundvatten På planområdet finns inga klassificerade, värdefulla grundvattenområden. Närmaste grundvattenområde är 1 klass grundvattenområdet Kallträskåsen, som ligger som närmast cirka 500 meter från planområdet väster om riksväg 8. Grundvattnet på vindkraftsparkens område står inte i strömningsförbindelse med grundvattenområdet. 10

På vindkraftsparkens område är skiktet med lös jord mycket tunt och berget kommer i dagen på vidsträckta områden, vilket innebär att största delen av nederbörden rinner bort från området i form av ytvatten. En liten del av nederbörden infiltreras i marken och blir till grundvatten. Grundvattnet rinner endast korta sträckor i den tunna jordmånen och på det bergiga området uppkommer ingen vidsträckt, enhetlig grundvattenförekomst. I sänkorna rinner grundvattnet ut i dikena. Väster om vindkraftsparkens område, intill riksvägen, finns några bostadshus med egna brunnar. 2.1.5 Ytvatten Planområdet ligger på Bottenhavets kustområdes avrinningsområde. Det har gjorts rikligt med skogsdikningar på planområdet och i norra delen av planområdet finns Kackorträsket. På planområdet finns också Ömossa å, som får sin början från den grunda sjön Lilla Sandjärv och övergår i Härkmeriån utanför planområdet. Lilla Sandjärv och Stora Sandjärv finns i planområdets omedelbara närhet. 2.1.6 Vindförhållanden I Finland ligger de områden som beträffande vindförhållanden lämpar sig bäst för vindkraftsproduktion vid kusten, till havs och i fjällen. Platsspecifik och noggrannare information än förut om vindförhållandena i Finland finns tillgänglig efter att Motiva och Meteorologiska institutet och deras underleverantörer har fått Vindatlasprojektet färdigt. Finlands Vindatlas (http://www.tuuliatlas.fi), som offentliggjordes i november 2009, är en vindkartläggning baserad på datormodellering. Avsikten med atlasen är att ge en så noggrann beskrivning som möjligt av vindförhållandena på olika platser, bl.a. vindstyrka, riktning och turbulens från 50 meters höjd ända till 400 meters höjd som års- och månadsmedeltal. Resultaten kan för närvarande kontrolleras med en noggrannhet där kartrutorna är 2,5 x 2,5 kilometer samt vid kusten och på några orter i inlandet i 250 x 250 meters kartrutor. 2.1.7 Vegetation och naturtyper Projektområdet i Ömossa är ett relativt vidsträckt, enhetligt skogsområde i närheten av Björneborgsvägen. På området förekommer olika naturtyper. Största delen av området används som ekonomiskog. Det finns endast några åkerområden och de har liten areal. Bosättningen är koncentrerad till närheten av Sandjärvsvägen. Projektområdet är särpräglat genom dess mosaik av låga områden med berg i dagen och mossområden som dominerar speciellt den mellersta delen av området. De mera vidsträckta mossområdena på området med berg i dagen är utdikade, men det förekommer rikligt med mindre, försumpade områden som har bevarats i naturtillstånd. Största delen av de försumpade områdena i sänkorna bland klipporna består av moartad tallmyr och risrik tallmosse. De små försumpade områdena ökar bergsområdenas lokala värde genom deras biodiversitet. Områden där berg kommer i dagen har lägre virkesproduktion än karga moar och hör med tanke på skogarnas mångfald till de särskilt viktiga livsmiljöer som avses i 10 i skogslagen, om de är i naturtillstånd eller i ett tillstånd som påminner om naturtillstånd samt om de tydligt skiljer sig från sin omgivning. Skogen på sådana områden ska enligt skogslagen skötas och användas på ett sådant sätt att de allmänna förutsättningarna för bevarande av livsmiljöer som är karakteristiska för skogarnas biologiska mångfald tryggas. På projektområdet i Ömossa finns ställvis vidsträckta områden där berg kommer i dagen och virkesproduktionen är låg. Områdena med berg används dock också huvudsakligen som ekonomiskog. 2012 Ramboll 11

Figur 2.2 En talldominerad bergsrygg som är typisk för området. Den vanligaste skogstypen i närheten av områdena med berg i dagen är talldominerade torra och tämligen torra moar. Typiskt för tallbestånden är att de har inslag av både glas- och vårtbjörk. Friska moar förekommer främst vid projektområdets nord- och sydspetsar. På de friska moarna är andelen lövträd i granbestånden som störst i närheten av småvattnen och de små åkerområdena. På de här områdena påträffas på många ställen också flygekorre. Områdena där flygekorrar förekommer har behandlats senare i planbeskrivningen samt noggrannare i en separat utredning som finns som bilaga. De värdefullaste naturobjekten på projektområdet är äldre, grövre granbestånd samt mossområden som bevarats i naturtillstånd. Vidsträckta, grövre granbestånd finns speciellt i den norra delen av projektområdet. Projektområdets största mossområden, som delvis har bevarats i naturtillstånd, är Sandjärvmossen, Sjömossen och Stensmosanneva. Projektområdets mossområden som är i naturtillstånd beskrivs noggrannare nedan i kapitlet om värdefulla naturobjekt. Figur 2.3 Grövre, grandominerad skog på frisk mo. 12

Det finns rikligt med småvatten på projektområdet. Största delen av dem är skogsbruksdiken som har grävts på området. De mest representativa småvattnen är Ömossa å samt bäcken som mynnar ut vid södra ändan av Lilla Sandjärv och som ställvis är nära naturtillstånd. Sjöar i projektområdets omedelbara närhet är Lilla och Stora Sandjärv. Vid sjöarnas stränder finns fritidsbosättning i viss omfattning, men på grund av sparsam bebyggelse har strandområdena delvis bevarats i naturtillstånd. Vid norra ändan av projektområdet finns ett litet, vassbevuxet träsk, Kackorträsket. Mossarna vid sidorna om Kackorträsket är utdikade. Hösten 2011 färdigställdes en ny plan för kraftledningens sträckning (110 kv luftledning). Den del av kraftledningens sträckning som ligger inom planområdet har kontrollerats i terrängen hösten 2011, se planbeskrivningens bilaga 12. En miljöutredning uppgörs för kraftledningens hela sträckning. Utredningen blir färdig under år 2012. Efter att planen varit framlagd har 4 kraftverk samt jordkablarna avlägsnats från den mellersta delen av projektområdet. Den södra elstationen har flyttats längre söderut och kraftledningen på 110 kv har förlängts med cirka två kilometer. Efter framläggningen har dessutom kraftledningens sträckning flyttats i projektområdets mellersta del på grund av naturvärden. Beträffande kraftledningens ändrade sträckning har en naturutredning gjorts i juli 2012. Utredningen bifogas till planbeskrivningen. 2.1.8 Värdefulla naturobjekt på projektområdet Utöver nedan nämnda objekt omfattar de värdefulla naturobjekten på projektområdet också områden där flygekorrar förekommer. Dessa behandlas i kapitel 2.1.10. Värdefulla områden i fråga om fågelbestånd på projektområdet behandlas i kapitel 2.1.10. Ömossa å Ömossa å är ett strömmande vatten som slingrar sig fram i naturtillstånd. Den börjar från norra ändan av Lilla Sandjärv och fortsätter efter Ömossa som Härkmeriån. Ån är ställvis mycket stenig och har flera platser där vattnet är strömt. Stränderna vid Ömossa å är i naturtillstånd eller i ett tillstånd som påminner om detta. Ömossa å är ett värdefullt småvatten. Inom dess område påträffas bl.a. strömstare på vintern. Utöver naturvärdena erbjuder Ömossa å också fiske- och rekreationsmöjligheter. Figur 2.4 Ömossa å. 2012 Ramboll 13

Lilla Sandjärvs södra spets Bäcken som rinner ut vid Lilla Sandjärvs södra spets är i ett naturtillståndsliknande tillstånd, eftersom bäcken har rätats ut endast ställvis och den delvis går i sin naturliga fåra. Bäcken kantas av lundvegetation och trädbeståndet är påfallande grovt. På området förekommer också flygekorre. Vid Lilla Sandjärvs strand i området kring bäcken finns lövträdsdominerad strandängsartad skog där det också finns ett stort inslag av murket trä. Figur 2.5 Bäck söder om Lilla Sandjärv. Stensmosanneva, Sjömossen och Sandjärvmossen De mellersta delarna av de öppna mossarna i mellersta delen av projektområdet har inte blivit utdikade. De utdikade kanterna av mossarna är tallmyrar som efter torrläggningen har blivit till förändringar, och de karga, odikade mellersta delarna är trädlösa mossar. På de öppna mossarna är fältskiktets arter fåtaliga. De vanligaste arterna på tuvytorna är tuvsäv, rosling, daggört, ljung och dvärgbjörk. Fåtaligare arter är tuvull, kråkbär och tranbär. På de kargaste tuvytorna växer dessutom rikligt med lavar. Blåbärs- och mokärr I södra delen av projektområdet finns ett gammalt blåbärs- och mokärr i naturtillstånd. Där finns ett rikt inslag av asp samt även en stor mängd murket trä. Figur 2.6 Representativ skog i naturtillstånd. 14

2.1.9 Fågelbestånd Häckande fågelbestånd på vindkraftsparkens område Ömossa vindkraftspark placeras på ett område som till största delen karakteriseras av vidsträckta bergsområden, där vegetationen främst består av barrträdsdominerade skogar som behandlats på olika sätt. Den genomsnittliga fågeltätheten på projektområdet var enligt linjetaxeringarna cirka 134 par/km 2, vilket är betydligt mindre än den genomsnittliga fågeltätheten i Södra Finland. Att fågelbeståndet på området är så litet förklaras av de skogsbruksåtgärder som vidtagits på området samt att området är kargt. Dominerande arter på projektområdet är tättingarter som är typiska för barrskogar och barrträdsdominerade blandskogar, bl.a. bofink (35,0 par/km 2 ), lövsångare (15,0 par/km 2 ), rödhake (10,9 par/km 2 ) och kungsfågel (14,5 par/km 2 ) samt trädpiplärka (7,3 par/km 2 ) och grå flugsnappare (8,0 par/km 2 ) som trivs i ljusa bestånd av bergstallar och vid kanterna av kalhyggen. Fågeltätheterna är störst i de norra delarna av projektområdet där det ännu finns grövre, grandominerade blandskogar. På de här områdena finns också observerade revir för arter som är typiska för granskogar (bl.a. kungsfågel, gransångare, järpe och domherre). Bergsområdena i projektområdets mellersta och södra delar avviker dock betydligt från resten av projektområdet i fråga om fågelbestånd. Den mest beaktansvärda arten bland de häckande fåglarna på de bergiga områdena är nattskärran, som förekommer i mycket stort antal på det planerade vindkraftsområdet i Ömossa. Vid taxeringen i terrängen observerades nattskärra på natten på mer än 20 platser. Det innebär att antalet revir för nattskärra på området kan uppskattas till minst 16 18. Det totala beståndet av nattskärra inom Kristinestad uppskattades år 2002 till cirka 80 revir (Nousiainen 2002), som enligt uppskattning ligger främst på områdena med bergstallar i Sidebyområdet. Mängden lämpliga livsmiljöer för nattskärra i Södra och Mellersta Finland är dock allmänt taget ganska begränsad. Därför kan Ömossaområdet tillsammans med övriga områden med nattskärra i Sideby bedömas vara ett till och med regionalt viktigt område med koncentrerat bestånd av nattskärra. Andra för bergsområden typiska arter på projektområdet jämsides med nattskärra är också bl.a. gök och rödstjärt, som trivs i ljusa tallskogar. Dessa två arters revir observerades främst på de nyssnämnda områdena. Av skogshönsfåglar påträffades flera tjädrar vid taxeringarna av fågelbeståndet. Artens genomsnittliga täthet på området är enligt linjetaxeringen cirka 2,6 par per kvadratkilometer. Jämfört med de genomsnittliga tjädertätheterna enligt VFFI:s inventerade vilttrianglar är antalet tjädrar enligt linjetaxeringarna på projektområdet i Ömossa något större än de genomsnittliga tätheterna i svenska Österbotten (cirka 1,8 par/km 2 ), vilket dock är betydligt mindre än tjädertätheten i exempelvis övriga Österbotten (cirka 4,2 par/km 2 ). Metoderna för att uppskatta hönsfågeltätheten avviker i det här sammanhanget dock i viss mån från varandra, så jämförelsen måste anses vara endast ungefärlig. Av skogshönsfåglar förekommer förutom tjäder också orre regelbundet på projektområdet. Orren trivs dock i allmänhet inte på de kargaste områdena med bergstallar. De bästa livsmiljöerna för arten finns därför främst i de norra delarna av projektområdet samt i närheten av de stora mossarna vid östra kanten av området. I de tilläggsutredningar som gjordes våren 2011 ingick en kartläggning av tjäderspelplatser. Av de arter som föredrar enhetliga skogsområden har speciellt tjädern för närvarande ett mycket starkt bestånd på planområdet i Ömossa. I samband med kartläggningen av spelplatser på området våren 2011 observerades sammanlagt tre aktiva tjäderspelplatser samt ett eventuellt spelområde, där spelplatsens exakta läge och spelets omfattning dock förblev oklara. De största noterade spelområdena ligger speciellt i planområdets mellersta delar, medan inga observationer av aktivt spel gjordes i de södra delarna. Även på dessa områden förekom dock ställvis små områden med berg i dagen, vilket brukar vara potentiella föröknings- och spelplatser för tjäder. Därför är det möjligt att det kan förekomma spelområden som inte har hittats i den här utredningen på de här områdena samt utanför planområdets gränser. Speciellt antalet tuppar (minst 7) på spelplatsen i Mäntykangas är anmärkningsvärt stort (antalet revirtuppar på behandlade skogsområden i Södra och Mellersta Finland är i allmänhet 1 4, bl.a. 2012 Ramboll 15

Virtanen 2006), vilket ökar det här spelområdets betydelse med tanke på tjäderpopulationen i Ömossaområdet. Resultaten av kartläggningen av spelplatser samt läget för observerade spelcentrum anges noggrant i en separat rapport som inklusive kartor av skyddsskäl ges endast till myndigheterna. Tabell: Antalet vindkraftverk på området för uppskattade spelcentrum samt i de omgivande dagsrevirzonerna (utgående från projektplanen enligt alternativ ALT 2 i MKB-förfarandet). Antal tuppar enligt observationerna våren 2011 Antal kraftverk på området för spelcentrum Antal kraftverk i dagrevirzonen Mäntykangas 7 0 7 Åängen 3 4 0 3 Simonasmossen 1 3 0 9 Storberg 1-2? 0-1 4 Rovfåglar som häckar på projektområdet är enligt observationer i terrängen åtminstone duvhök, sparvhök, ormvråk och bivråk samt slaguggla och jorduggla. Alla dessa arters bon, med undantag av slagugglans, hittades vid taxeringen i terrängen. I stället för ett boträd för slaguggla observerades en hoande hane i de södra delarna av projektområdet sydväst om Stensmosanneva samt en flock med ungar i terrängen vid Söderändan. Lämpliga livsmiljöer för jorduggla (öppna mossar, områden kring åkrar) finns, till skillnad från slagugglan, i mera begränsad omfattning. Sådana finns främst i områdets södra och sydöstra delar vid de vidsträckta öppna mossområdena Stormossen och Furmosa. I samband med fågelutredningarna observerades på dessa områden sammanlagt två revir för jorduggla. I det ena av dem hittades förutom en vuxen fågel också ett bo. Av dagrovfåglarna har duvhök och ormvråk boträd i de mellersta delarna av projektområdet i Mäntykangas och ett bivråksbo hittades i de östra delarna av området vid Österback. Med tanke på fågelskyddet anges här inga närmare uppgifter om var rovfåglarnas boplatser finns, men kartpresentationer har getts till myndigheterna. På projektområdet eller i dess närhet finns enligt WWF:s havsörnsarbetsgrupp inga kända havsörnsrevir eller kända boträd. På projektområdet och i dess näromgivning finns flera större vatten- och våtmarksområden. Fågelbeståndet på dessa områden kartlades på en allmän nivå i samband med utredningarna av fågelbeståndet. I närheten av projektområdet finns sjöarna Stora och Lilla Sandjärv. De värdefullaste mossområdena på projektområdet med tanke på fågelbeståndet är Stormossen, Furmosa och Stensmosanneva, som alla till stor del fortfarande inte är utdikade. Vattendragen på projektområdet är i huvudsak tämligen karga i fråga om växtlighet och utgör därför ingen särskilt värdefull livsmiljö med tanke på sjöfåglar. Av de arter som skyddsmässigt är beaktansvärda och finns upptagna i bilaga I till EU:s fågeldirektiv häckar storlom vid både Lilla och Stora Sandjärv. Vid Stora Sandjärv häckar förutom storlom också enligt terrängundersökningarna sjö- och strandfåglar, bl.a. åtminstone knipa, kricka, gräsand, vigg, fiskmås samt vadarna drillsnäppa och enkelbeckasin. Det häckande fågelbeståndet vid Lilla Sandjärv består av motsvarande arter men är dock som helhet något mera begränsat. Fågelbestånden på de odikade mossområdena består enligt observationerna främst av arter som är typiska för myrmarksnatur. På området häckar jämsides med ovannämnda jorduggla också bl.a. trana, ljungpipare, grönbena och ängspiplärka. Bestånden av myrmarksarter har minskat betydligt i Södra Finland under 1900-talet till följd av att myrmarkerna har dikats ut. De vidsträckta mossområdena på projektområdet har därför ett både lokalt och regionalt värde med tanke på fågelarter som trivs på myrmarker. 16

Tabell: Arter som häckar på och i närheten av projektområdet och är betydelsefulla i skyddshänseende. Artens hotstatus = artens klassificerade hotstatus i Finland, NT = hänsynskrävande art, RT = regionalt hotad art i Österbottens mellanboreala zon (zon 3a). Naturvårdslagen = hotade och särskilt skyddade arter enligt 46 och 47 i naturvårdslagen, U = hotad art. Fågeldirektivet = art som nämns i bilaga I till EU:s fågeldirektiv. Art Hotstatus 2010 Naturvårdslagen Fågeldirektivet Storlom (Gavia arctica) - - x Järpe (Bonasa bonasia) - - x Orre (Tetrao tetrix) NT - x Tjäder (T. urogallus) NT, RT - x Trana (Grus grus) - - x Ljungpipare (Pluvialis apricaria) - - x Grönbena (T.glareola) RT - x Bivråk (Pernis apivorus) VU - x Ormvråk (Buteo buteo) VU - - Gök (Cuculus canorus) - - Slaguggla (Strix uralensis) - - x Jorduggla (Asio flammeus) - - x Nattskärra (Caprimulgus europaeus) RT - x Spillkråka (Dryocopus martius) - - x Varfågel (Lanius excubitor) - x Flyttfåglar I Kristinestadsområdet utgör Bottniska vikens kust ett viktigt flyttstråk för speciellt sjöfåglar och måsarter samt bl.a. storlommar både på våren och på hösten. Däremot går tättingarnas, tranornas och dagrovfåglarnas flyttning i Österbotten ofta tydligare över fastlandet, där flyttstråken ofta är koncentrerade till närheten av olika ledlinjer (bl.a. åsar, breda åfåror, vidsträckta och låglänta åkerområden). Fåglarnas flyttstråk kan dock vanligen inte anges som tydliga linjer utan de fördelas ofta över breda korridorer, inom vilka fåglarnas och flockarnas flyttstråk kan variera till exempel enligt fågelart eller väderförhållanden. Antalet flyttande fåglar är dock vanligen störst i flyttstråkets mellersta del och minskar mot stråkets kanter. Ömossa vindkraftspark placeras huvudsakligen på ett skogsdominerat bergs- och mossområde där det inte finns några tydliga linjer som styr fåglarnas flyttning. Därför är fågelflyttningen på projektområdet också huvudsakligen spridd. Småfåglar och trastar utgör antalsmässigt den största artgruppen. Större fågelarter som årligen flyttar via projektområdet i litet antal är bl.a. sångsvanar och sädgäss, vilkas flyttstråk enligt observationerna huvudsakligen tangerar projektområdets västra kant. Väster om projektområdet finns åkerområden i Ömossa-Back, som utgör ett beaktansvärt samlingsområde för både gäss och svanar och som i hög grad styr flyttningen genom Ömossa. En del av de gäss som sträcker via Ömossa-Back flyger också på östra sidan om riksväg 8 över den planerade vindkraftsparkens område. Via projektområdet flyttar enligt observationerna förutom svanar och gäss också ett litet antal arter som är typiska för åkermiljöer (bl.a. ringduvor och tofsvipor) samt dagrovfåglar (bl.a. ormvråk och fjällvråk). Mängderna av dessa arter påverkas sannolikt delvis av åkerområdena i projektområdets omgivning. De här arternas flyttning är liksom för svanar och gäss också koncentrerad till området väster om projektområdet i närheten av riksväg 8. 2012 Ramboll 17

Den viktigaste arten på projektområdet under höstflyttningen är tranan, som ofta sträcker mycket koncentrerat via Norra Österbotten, Suomenselkä och Österbotten. Vid flyttningen utnyttjar tranorna stigande luftströmmar som uppkommer vid markytan, s.k. termiker. Därför sträcker de gärna över land. Då höstflyttningen studerades under MKB-förfarandets gång observerades sammanlagt cirka 900 flyttande tranor, av vilka största delen sträckte främst över projektområdets östra delar. Vindarna påverkar ofta tydligt tranornas flyttsträck. Därför kan antalet tranor på projektområdet variera mycket mellan olika år och olika dagar. Antalet flyttande tranor vid Bottniska vikens kustzon är i allmänhet som störst vid ostlig och nordostlig vind som styr tranorna längre västerut. Över land flyger tranorna och dagrovfåglarna vanligen mycket högt, då de bärs av uppåtgående luftströmmar, s.k. termiker. Då sträcker de ofta betydligt över den höjd där vindkraftverkens rotorblad rör sig. Havsörnar rör sig regelbundet över projektområdet i Ömossa under både våroch höstflyttningen. När det gäller havsörnar är det dock svårt att bestämma antalet flyttande örnar, eftersom kretsande örnar också regelbundet observerades på projektområdet. Det var sannolikt fråga om individer som häckar i Kristinestad och Närpes. Under flyttobservationernas gång observerades sammanlagt 19 havsörnar (8 på våren, 11 på hösten). Deras flygstråk gick främst via projektområdets östra och södra delar och följde projektområdets vattenområden (Stora och Lilla Sandjärv). Också havsörnen Meri, som utrustats med en satellitsändare på Replot, flyttade hösten 2009 främst den här vägen. Enligt lokaliseringsdata flög den efter Uttermossa och Stora Sandjärv mot sydväst i riktning mot Västervik. De havsörnar som sågs medan utredningen av fågelbeståndet pågick flög på projektområdet främst på den höjd där vindkraftverkens rotorblad rör sig, på 80 100 meters höjd. På grund av att området i hög grad är skogbevuxet och mängden åkrar och våtmarker är liten har projektområdet mycket liten betydelse som födo- eller rastområde under fåglarnas flyttning. Vattenområdena Stora och Lilla Sandjärv i närheten av området utgör enligt taxeringen under flyttobservationerna inget viktigt samlingsområde för sjöfåglar utan antalet observerade sjöfåglar på området är som helhet mycket litet. Av platserna i närheten av projektområdet utgör åkerområdena i Back dock ett småskaligt samlings- och födoområde, speciellt för sångsvanar, sädgäss samt andfåglar som flyttar via området. Ett annat viktigt rast- och födoområde för speciellt sångsvanar och sädgäss är åkerområdet i Korsbäck norr om projektområdet. Bland annat 9.4.2009 sågs där samlingar med 59 sångsvanar och 42 sädgäss. 2.1.10 Flygekorrar Förekomsten av flygekorrar på projektområdet utreddes i samband med MKB våren 2009 och beträffande de ändrade kraftverksplatserna våren 2011 (se planbeskrivningens bilagor). På projektområdet finns flera livsmiljöer för flygekorrar. Å andra sidan finns det stora områden med talldominerade bergsskogar, som är olämpliga livsmiljöer för flygekorrar, i de mellersta delarna av projektområdet. Lämpliga livsmiljöer för flygekorrar finns främst i projektområdets norra del, där många observationer av flygekorrar gjordes i de grövre granbestånden. Andra observationer av flygekorrar gjordes i närheten av åkrar och intill småvatten. Observationsplatserna anges i planbeskrivningens bilaga 11. På grund av projektområdets stora areal är det möjligt att det på området kan finnas sådana flygekorrrevir som inte har framkommit i utredningarna. I utredningarna har huvudvikten legat på byggplatserna och deras omgivning enligt de tillgängliga planerna. 18

2.1.11 Fladdermöss På projektområdet har en fladdermusutredning gjorts under terrängsäsongen 2011 (Bathouse, se beskrivningens bilagor). I samband med kartläggningen på Ömossa utredningsområde observerades fem fladdermusarter: nordisk fladdermus, vattenfladdermus, mustaschfladdermus/brandts mustaschfladdermus (har räknats som två arter) samt trollfladdermus. Antalet stationära fladdermöss på området konstaterades inte vara särskilt stort. I utredningen konstaterades också att största delen av de planerade platserna för kraftverk hade sådana naturtyper att fladdermöss i allmänhet inte förekommer där (kalhyggen, torra bergstallbestånd). De områden som lämpar sig bäst som livsmiljö för fladdermöss ligger i närheten av kraftverk nummer 3 och 36 (observera att kraftverksnumreringen i fladdermusutredningen avviker från numreringen i MKB och planbeskrivningen). 2.1.12 Fiskbestånd och fiskerinäring Småvattnen på projektområdet hör till Kristinestads Storå fiskeområde och Ömossa delägarlag, som inte är organiserat. Enligt information från ELY-centralen i Österbotten gjordes de sista fiskutplanteringarna i Skaftungområdet, som ligger närmast projektområdet, år 2004 vid kusten i Kristinestad. Då planterades vandringssik och havsöring ut. Det är möjligt att fiskarna kan vandra upp i Härkmeriån och vidare till projektområdets småvatten. Ömossa å, som får sin början från Lilla Sandjärv, står i förbindelse med havet via glosjön Härkmerifjärden. Härkmerifjärden är klassificerad som sur eller mycket sur. Vattenkvaliteten har påverkats av bl.a. sänkningen av vattenståndet, muddringar och jordbruket. Sjön hör till skyddsnätet Natura 2000. Fiskbeståndet i Härkmerifjärden utreddes av fiskerienheten vid ELY-centralen i Österbotten 1997 1998. Enligt utredningen leker gädda, abborre, mört, braxen, gärs, id och lake i fjärden. Ömossa å leder till Härkmeriån, som rinner ut i fjärden. Det har observerats att gädda, abborre och mört leker i Härkmeriån. Kräftor och nejonögon har planterats ut åtminstone före 1995, men nuläget för dessa är inte känt. Vid lågvatten går det inte att ta sig från havet till Ömossa å på grund av en damm som är i dåligt skick i Härkmeriåns nedre lopp. Under andra perioder går det för fisk att ta sig ända upp i Ömossa å. Fiskvandringen försvåras dessutom av att ån på en lång sträcka rinner genom ett åkerområde som inte erbjuder lämplig livsmiljö för bl.a. laxfiskar. Ömossa å är ett mångsidigt strömmande vatten. Fiskbeståndet i ån har dock inte utretts närmare. Det finns ingen noggrann information om fiskbeståndet i Lilla och Stora Sandjärv, men det bedöms att vårlekande fiskar (gädda, abborre, mört) förekommer där. Fisket i sjöarna är småskaligt rekreationsfiske. Det är främst de som äger villor vid stränderna som fiskar där (muntlig information av fiskeområdets disponent Paavo Rantala). Det är möjligt att fisk vandrar upp via Ömossa å till Lilla Sandjärv. Det finns ingen närmare information om fiskar i övriga bäckar och diken på projektområdet. Då man granskar deras läge och avrinningsområde kan man anta att de inte är lämpliga livsmiljöer för fisk eller platser där man kunde fiska. Största delen av småvattnen på området är dräneringsdiken eller andra diken som samlar upp ytvatten från det närmaste avrinningsområdet. 2012 Ramboll 19

2.1.13 Naturskydd 2.1.13.1 Naturaområden Figur 2.8 Områden som hör till nätverket Natura 2000 i närheten av projektområdet. (Källa: Miljö- och geoinformationstjänsten OIVA. SYKE, Genimap Oy.) 20

På planområdet finns inga Natura 2000-områden. De Naturaområden som finns i närheten av vindkraftsparkens projektområde framgår av vidstående tabell. Områdets status Områdets namn och kod Avstånd Natura 2000, SPA/SCI Lappfjärds våtmarker FI0800112 2 km Natura 2000, SPA/SCI Hanhikeidas FI0800026 7 km Natura 2000, SPA/SCI Haapakeidas FI0200021 8,5 km Natura 2000, SCI Kukilankeidas FI0200017 8,5 km Natura 2000, SCI Mankaneva FI0200018 8,5 km Natura 2000, SCI Kasaböle åmynning 12 km Natura 2000, SPA/SCI Kristinestads skärgård FI0800134 12 km Natura 2000, SCI Lappfjärds ådal FI0800111 12 km Natura 2000, SPA Lålby åkerområde FI0800162 13 km 2.1.13.2 Andra skyddsområden På planområdet finns inga skyddsområden. Områden som hör till olika skyddsprogram och finns i närheten av projektområdet framgår av nedanstående tabell: Områdets status Områdets namn och kod Avstånd Områden i skyddsprogrammet för fågelvatten Härkmerifj., Lappfj. åmynning-norrfj.- Syndersjön, Blomträsk LVO100213 2 km Ramsar-områden Lappfjärds fågelvatten 3FI017 2 km Åsskyddsprogrammen Stenringarna HSO100092 4,5 km Myrskyddsprogrammet Hanhikeidas SSO100272 7 km Myrskyddsområden Myrskyddsprogrammet Haapakeidas myrskyddsområdessa020007 Området Haapakeidas-Huidankeidas- Mustasaarenkeidas SSO020076 7 km 8,5 km Myrskyddsprogrammet Kukilankeidas SSO020061 8,5 km Myrskyddsprogrammet Mankaneva-Kakkurinneva SSO020060 8,5 km Områden i skyddsprogrammet för fågelvatten Kotolahti-Riispyynlahti och Österbackanlahti LVO020060 12 km Strandskyddsprogrammet Domarkobban RSO100055 12 km Skyddsområdena framgår av kartan i bilaga 2 till den här beskrivningen. 2.1.14 Jord- och skogsbruk Planområdet används för skogsbruk. 2012 Ramboll 21

2.2 Byggd miljö 2.2.1 Nuvarande markanvändning Den nuvarande markanvändningen är enligt terrängdatabasens klassificering av markanvändningen fördelad på följande sätt: Område Areal (ha) biltrafikområde 0,3 berg 504,7 stenbrott 0,8 jordbruksmark, åker 55,1 äng 2,5 försumpning 118,0 myrmark lättframkomlig, skogbevuxen 390,2 myrmark lättframkomlig, trädlös 57,3 myrmark svårframkomlig, trädlös 1,9 stillastående vatten 0,3 annat öppet område öppen skogsmark 185, 0 totalt 1316,2 2.2.2 Bosättning På delgeneralplanens område finns cirka 30 bostadsbyggnader av vilka de flesta finns i Back intill riksvägen samt några fritidshus längre in i skogen från vägen sett. Bostadsbyggnader i närheten av delgeneralplaneområdet finns i Ömossa by väster om riksvägen samt i Uttermossa by nordost om delgeneralplaneområdet. Fritidsbostäder finns i närheten av planområdet, främst vid stränderna av sjöarna Lilla och Stora Sandjärv. Läget för bostäderna och fritidshusen framgår av bilaga 4. 2.2.3 Arbetsplatser och näringsverksamhet På planområdet bedrivs skogsbruk och det finns inga arbetsplatser där. Kristinestadsområdets viktigaste näringar är industri och tillverkning (20 %), jord- och skogsbruk (12 %), turism och service (65 %). Kristinestad har 7262 invånare och arbetskraften består av 3200 personer. I fråga om arbetsplatser är Kristinestad så gott som självförsörjande. Antalet personer som pendlar till arbete på annan ort är nästan lika stort som antalet som pendlar från andra orter till arbete i staden. Aktiva, växande små och medelstora företag finns på olika håll i Kristinestad. Viktiga branscher är metallindustrin och träförädlingsindustrin som har cirka 770 industriarbetsplatser. Antalet företag i industri- och servicebranschen är ca 600 st. Den viktigaste produktionsinriktningen inom livsmedelsindustrin är potatisodling och därtill hörande förädling. Handel och service är också viktiga branscher. Sommaren 2009 var arbetslöshetsgraden 6,8 %. Staden har månghundraåriga traditioner som centrum för hela regionens handel inom både dagligvaror och kapitalvaror. De största arbetsgivarna utöver staden och hälsovårdscentralen är Suomen Terveystalo, Pohjolan Voima Oy, Stora Ensos förpackningsfabrik, Puu-Component, Kristina Kök och ABC:s trafikbutik. 22

I Kristinestad bedrivs jordbruk på cirka 320 gårdar. Största delen av gårdarna odlar potatis. I omedelbar närhet av projektområdet för Ömossa vindkraftspark intill riksväg 8 finns företaget Öströmin Perunatuote Oy Ab, som också köper potatis av underleverantörer. I projektområdets omedelbara närhet finns också Ömossa bar. 2.2.4 Rekreation På delgeneralplanens område finns inga rekreationsområden. Officiella rekreationsmål i närheten av delgeneralplanen är rekreationsområdet vid nordöstra stranden av Lilla Sandjärv samt badstranden vid norra delen av Lilla Sandjärv. Rekreationsområdet är utmärkt i regionplanen för Vasa kustregion och i Kristinestads strandgeneralplan. Det här rekreationsområdet är avsett främst för friluftsliv i närområdet och rekreationscentra. I närheten av projektområdet, på dess östra sida, finns rekreations-/turistattraktionen Soldat, som är utmärkt i Österbottens landskapsplan. Där finns restaurang- och kaféverksamhet samt inkvarteringstjänster. I Soldats gamla restaurerade torp ordnas numera också olika evenemang. I närheten av Soldattorpet färdigställdes en ny vandringsled år 2009. Sevärdheter vid den här leden är bl.a. Ristikallio och Tönijärvi, där man också kan fiska. En del av leden ligger i östra delen av delgeneralplanens område. 2012 Ramboll 23

24 Figur 2.10 Friluftsled i Uttermossa.

Utöver de officiella rekreationsmålen kan man också utnyttja delgeneralplaneområdet och dess näromgivning för andra former av rekreation, bl.a. friluftsliv, bäroch svampplockning, jakt och fiske. För dem som bor i närheten erbjuder skogsområdena rikligt med olika möjligheter till rekreation. Av dem som bor i projektets närområde (avstånd mindre än 4 km från projektområdet) och besvarade invånarenkäten i samband med miljökonsekvensbedömningen använder 59 % projektets närområden för friluftsliv minst varje månad. Av dem som besvarade enkäten och som bor på mer än 4 km avstånd använder 27 % projektets närområden för friluftsliv minst varje månad. I invånarenkäten framkom också projektområdets värde i form av olika sätt att utnyttja området. Bland dem som besvarade enkäten och bor i områdets närhet utnyttjar 74 % projektets närområden minst en gång om året för bärplockning, jakt eller svampplockning. Av dem som besvarade enkäten och som bor på mer än 4 km avstånd utnyttjar 69 % projektets närområden varje år eller oftare. Projektområdets värde för olika former av nyttoanvändning framkom också i samband med terrängarbetet på området. Där påträffades personer som hade kommit från Kärjenkoski till projektområdet för att plocka bär. De berättade att projektområdet är populärt bland dem som vill plocka blåbär och lingon, också bland dem som bor i Kristinestads centrum. Området används också mycket för svampplockning. Antalet besökare ökas av att det är lätt att nå området med bil. 2.2.5 Trafik Delgeneralplaneområdet ligger i omedelbar anslutning till riksväg 8 (Björneborgsvägen) på östra sidan av vägen. Norr och öster om området finns Uttermossavägen. Från Uttermossavägen leder två grusvägar till delgeneralplaneområdet, Lillträskvägen och Sandviksvägen. Lillträskvägen går till Sandjärvsvägen som leder tvärs över projektområdet. Tvärs över södra delen av området går också Österbackvägen. Utöver dessa vägar har riksväg 8 flera anslutningar till skogsbilvägar som leder in på planområdet. Den genomsnittliga trafiken på Björneborgsvägen år 2008 var 2352 fordon i dygnet och på Uttermossavägen 126 fordon i dygnet. Den tunga trafikens andel på Björneborgsvägen var 511 fordon/dygn och på Uttermossavägen 5 fordon/dygn. 2.2.6 Byggd kulturmiljö På planområdet finns inga kulturhistoriskt värdefulla objekt eller områden. Närmaste kulturhistoriskt värdefulla miljöer finns cirka fyra kilometer från projektområdet. Kulturmiljöer i närheten av delgeneralplaneområdet är bl.a. Härkmeri bys kulturmiljö samt Honkajärvi by och kulturlandskap. Södra kanten av Härkmeri landskapsområde (MAO100108) ligger cirka fem kilometer från norra delen av projektområdet. Härkmeri landskapsområde är klassificerat som nationellt värdefullt kulturlandskapsområde. Dess värden beror på att kulturlandskapet har bibehållits enhetligt med öppet odlingslandskap, ståtliga bondgårdar längs byvägen samt rik natur. Honkajärvi by och kulturlandskap ligger cirka fyra kilometer söder om planområdet. Honkajärvi by har ett traditionellt byggnadsbestånd på gårdarna Vanhatalo, Pohjola-Mattila och Kallela (tid. Erkkilä). Husens arkitektur är mycket utsirad, i synnerhet beträffande farstukvistar och vällingklockor. Bosättningen i byn omges av små åkrar och hagmarker. De närmaste kulturlandskapen framgår av bilagekarta 4. 2012 Ramboll 25

2.2.7 Fornminnen I planområdets nordvästra hörn finns två registrerade fornlämningar: Kristinestad Lappfjärd-Back 1, gravröse Kristinestad Lappfjärd-Back 2, gravröse Lappfjärd Back 2 består av två delar, som ligger cirka 400 m från varandra. Den nordöstra av dem ligger på planområdet. Objekten är av fredningsklass 2, vilket innebär att det krävs närmare undersökningar för att utreda objektens värde. På ett berg söder om Back, öster om riksväg 8, finns dessutom ett utspritt röse, Sideby-Råddskogen, som har förstörts och inte mera är fredat. I planområdets näromgivning finns flera andra fornlämningar. Karta: Fornlämningar 26

2.2 8 Teknisk försörjning Öster om delgeneralplaneområdet för Ömossa vindkraftspark finns en 220 kv kraftledning från Ulvsby till Kristinestad. En miljökonsekvensbedömning av sanering av den här kraftledningen på platsen till en 400 kv kraftledning gjordes år 2008 och inlösningsförfarandet pågår. Arbetet med att bygga kraftledningen startar sommaren 2012. Den nya kraftledningen blir klar före utgången av oktober 2014. 2.2.9 Specialverksamhet På planområdet finns ingen specialverksamhet. 2.2.10 Miljöskydd och miljöstörningar Planområdet och dess omgivning består huvudsakligen av jord- och skogsbruksdominerat område. Väster om projektområdet finns riksväg 8. På området finns inga andra betydande bullerkällor. Bullersituationen på projektområdet och i dess omgivning påverkas i nuläget främst av vägtrafiken samt tidvis av maskiner som används i jord- och skogsbruksarbete. 2.2.11 Social miljö Som stöd för invånarnas deltagande och konsekvensbedömningen i MKB för EPV Vindkraft Ab:s projekt att bygga en vindkraftspark i Ömossa i Kristinestad gjordes en enkät bland invånarna våren 2009. Enkäten postades till hushållen i projektområdets närhet på postnummerområdena 64440, 64450, 64460, 64820 i Kristinestad och Storå. Från Kristinestads centrum (postnummerområde 64100) plockades dessutom slumpmässigt 15 procent av hushållen från uppgifterna i befolkningsregistret. Från hushållen valdes slumpmässigt en person i åldern 18 79. Sammanlagt 671 enkäter sändes ut. Antalet svar var totalt 164, vilket ger en svarsprocent på 24. De som besvarade invånarenkäten berättade att de idkar friluftsliv på området på sommaren och vintern, ger akt på naturen på området samt utnyttjar området på olika sätt. Projektområdet och dess näromgivning erbjuder invånarna många olika möjligheter till rekreation, till exempel att ströva i naturen, plocka bär och svamp, jaga och fiska. Projektområdets värde för olika former av nyttoanvändning framkom också i samband med terrängarbetet på området. Där påträffades personer som hade kommit från Kärjenkoski till projektområdet för att plocka bär. De berättade att projektområdet är populärt bland dem som vill plocka blåbär och lingon, också bland dem som bor i Kristinestads centrum. Området används också mycket för svampplockning. Antalet besökare ökas av att det är lätt att nå området med bil. Viktiga aspekter för boendetrivseln var enligt de svarande luftkvaliteten, den allmänna säkerheten, miljöns renhet och lugn samt naturnärheten och trafiksäkerheten. I nuläget fick naturnärheten det bästa omdömet och trafiksäkerheten det sämsta. 2.2.12 Markägare Delgeneralplaneområdet ägs av privata markägare. På området finns sammanlagt 220 fastigheter. Den projektansvariga har ingått arrendeavtal för vindkraftverkens byggnadsarealer med de fastighetsägare på vilkas mark kraftverken enligt planerna ska byggas. 2012 Ramboll 27

2.2.13 Planeringssituation 2.2.13.1 Landskapsplan Miljöministeriet fastställde Österbottens landskapsplan 21.12.2010. I landskapsplanen anvisas landskapets viktigaste områdesanvändningsbehov med tanke på de kommande tjugo åren, vilket styr kommunernas planläggning. I landskapsplanen behandlas alla former av markanvändning. I Österbottens landskapsplan betonas samhällsstrukturen, trafiken, energiförsörjningen och strandanvändningen. Den anvisar områden för havsbaserad vindkraft utanför Korsnäs och Sideby och ett landbaserat område för vindkraft på Bergö. Planen innehåller dessutom rikligt med utvecklingsprinciper för områdesanvändningen beträffande utveckling av stadsregionerna och ådalarna. Landskapsplanen ersätter de tidigare tre fastställda regionplanerna. Då landskapsplanen gjordes upp hade områden lämpade för vindkraft på fastlandet inte undersökts. På delgeneralplaneområdet finns inga områdesreserveringar utmärkta i landskapsplanen. Delgeneralplanen gränsar till riksväg 8:s vägområde. Intill den finns utmärkt en datakommunikationsförbindelse (tl) i nord-sydlig riktning. Öster om delgeneralplaneområdet vid stranden av Tönijärvi finns ett rekreations-/turistmål (utmärkt med grön triangel). Väster om riksväg 8 finns en by (at) utmärkt i Ömossa. Väster om riksväg 8 i närheten av projektområdet finns också ett behov av förbindelse för en naturgasledning (k) samt ett objekt med en vårdbiotop (utmärkt med grön cirkel). Figur 2.11 Utdrag ur Österbottens landskapsplan 28