Vilken sommar det har varit!

september 2009 Vilken sommar det har varit! Sommaren börjar lida mot sitt slut och med facit i hand kan vi konstatera att både vädret och börsen bjöd på temperaturer över det normala. Uppgången på Stockholmsbörsen hittills i år börjar närma sig 40 procent, en smått sensationell siffra. Varje månad sammanställer Skandia och Skandiabanken statistik över de fondaffärer ni kunder gör. En tydlig trend det senaste halvåret har varit att fonder med hög risk, t.ex. tillväxtmarknadsfonder och Sverigefonder, har ökat kraftigt i popularitet. Det är även samma fondkategorier som har gett absolut bäst avkastning i år. På grund av den starka utvecklingen för dessa fonder och det stora intresset bland er kunder, gör vi den här månaden en djupdykning på tillväxtmarknaderna. Hur ser förvaltarna på förutsättningarna för fortsatta uppgångar på tillväxtmarknadernas börser, och vad ska man tänka på som sparare? Om detta kan du läsa mer på sidan 5. Börskrönikan den här månaden står Erik Kjellgren, ny delförvaltare av Skandia Swedish Stars, för. Förväntningarna på bolagens framtida vinstutveckling har fallit samtidigt som börsen har stigit kraftigt i år. Att vinsterna visar tecken på att ta fart igen är en nyckelfaktor för börsens fortsatta utveckling, skriver Erik Kjellgren. Fondstatistik juli 2009: Mest nettoköpta fondkategorier privata investerare 1. Aktiefonder Sverige 2. Aktiefonder Blandfonder 3. Aktiefonder Nordamerika Mest nettosålda fondkategorier privata investerare 1. Räntefonder 2. Aktiefonder Asien exkl. Japan 3. Aktiefonder Global Mest nettoköpta fondkategorier professionella investerare 1. Aktiefonder Tillväxtmarknad 2. Aktiefonder Sverige 3. Aktiefonder Global Mest nettosålda fondkategorier professionella investerare 1. Räntefonder 2. Aktiefonder Asien exkl. Japan 3. Hedgefonder Statistiken baseras på byten, försäljningar och köp av fonder, exklusive månadssparande, i Skandia och Skandiabanken under augusti 2009. Även månadens makroskribent, Anders Wilson på Enter Fonder, efterlyser tecken på förbättringar i bolagens rapporter för att kursuppgången ska kunna ta ny fart. Anders ger även sin syn på hur Riksbanken kommer att agera med räntan framöver. Trevlig läsning! Jim Rotsman, chef Skandias investeringserbjudande 1

Årstiderna på börsen Den svenska sommaren har, på sedvanligt vis, erbjudit något för alla. En kort värmebölja i början av juli ersattes snart av intensivt regnande. På börsen däremot etablerades tidigt ett stabilt högtryck som varade under hela sommaren Som förvaltare är det viktigt att vara välinformerad. Täta kontakter med bolagsledningar och aktieanalytiker är viktigt för att kunna förstå vad som händer i bolagen, hur efterfrågan utvecklas och hur väl företagsledningen kan hantera kostnadskostymen när efterfrågan emellanåt sviker. Ett bra analysarbete strävar efter att urskilja de bolag som över tiden kan erbjuda den högsta vinsttillväxten eller den bästa totalavkastningen. Det som brukar vara avgörande är en handlingskraftig ledning, en dominerande marknadsposition eller ett starkt varumärke. Det finns dock en annan sida av börsen som inte lika lätt låter sig fångas i ett excelark. Jag åsyftar då det som brukar benämnas investerarsentimentet. På lång sikt är det vinstutvecklingen i ett bolag som är helt avgörande för kursutvecklingen. På kort sikt är det istället snabba skiften i investerarsentimentet som är den viktigaste drivkraften för börskurserna. Detta har visat sig vara särskilt påtagligt i år. Börsens årstider har under 2009 utvecklats påfallande likt de säsongsmönster vi har noterat ute i naturen. Vi inledde året mörkt och kallt. Börshösten 2008 hade serverat orkaner på finansmarknaden. Några finansiella institutioner hade slagits i spillror. Nu låg fokus på att hålla sig flytande. Riskviljan var obefintlig. Utländska investerare valde att lämna den starkt cykliska svenska börsen, vilket i sin tur pressade den svenska kronan. Livbolagen redovisade en rekordlåg exponering mot aktiemarknaden i sina bokslut. Nyemissioner i tre av de svenska storbankerna dränerade marknaden på det lilla riskvilliga kapital som återstod. Sedan kom våren. Lika plötsligt som en snödroppe kan dyka upp bland snödrivorna i mars, så kom investerarsentimentet tillbaka. När det visade sig att nyemissionerna fulltecknades började riskviljan åter att spira. Kvartalsrapporterna för det första kvartalet var nedslående, men aktiemarknaden hade redan prisat in allt. Orderingången bland verkstadsbolagen föll handlöst. Besparingsprogram sjösattes. Bankerna redovisade kraftiga reserveringar för kreditförluster. Aktiemarknaden lät sig inte påverkas nämnvärt. Trots att vinstprognoserna drogs ner avsevärt så föll inte aktierna vidare. Investerarna valde nu att fokusera på framtiden. 2009 sågs allt mer som ett förlorat år och de strukturprogram som bolagen lanserade ansågs snarast förstärka återhämtningen när efterfrågan väl kommer tillbaka. Inför sommaren rådde det delade meningar. Skulle rapporterna för det andra kvartalet räcka till för att hålla kurserna uppe? Nu vet vi facit. Bolagen levde i de flesta fallen upp till de lågt ställda förväntningarna och börssommaren 2009 går till historien som en av de starkaste någonsin. I skrivande stund är den svenska börsen upp 38 procent under 2009. Det betyder också att börsen står högre idag än den gjorde för ett år sedan. Samtidigt har vinstförväntningarna för 2009 fallit med över 35 procent under samma period. Det betyder att hela uppgången under 2009 är driven enbart av ett förbättrat investerarsentiment. De som väljer att nu öka sin exponering mot aktiemarknaden är villiga att betala mer i absoluta tal än man gjorde före Lehmankraschen och väsentligt mer om man ställer det i relation till underliggande vinster. Om inte vinsttillväxten tar fart inom kort så finns det en överhängande risk att investerarsentimentet svängt lite väl snabbt. Då kan man börja ana några gula löv på träden redan under sensommaren Erik Kjellgren Förvaltare Danske Invest Sverige Fokus och Skandia Swedish Stars 2

Makroekonomi Vi på Enter har sedan tidigt i våras trott på en positiv börsutveckling. Vår uppfattning baserades framförallt på synen att de oerhört stora finans- och penningpolitiska stimulanspaketen som sjösattes efter investmentbanken Lehman Brothers konkurs skulle leda till en stabilisering av världens finansmarknader. Sedan dess har risknivån på de flesta finansiella marknader fallit kraftigt, vilket bland annat resulterat i kraftiga uppgångar på världens börser och lägre kreditspreadar på företagsobligationer. När vi nu blickar framåt härifrån, efter en uppgång på Stockholmsbörsen hittills i år på närmare 40 procent, och i våra egna svenska aktiefonder mellan 50 och 55 procent, börjar vi bli lite mer försiktiga. Både aktiemarknader och många kreditspreadar är nu på nivåer som rådde före Lehmans konkurs. Vi ser det som att centralbankernas ränte sänkningar och de politiska stimulans paketen räddade det finansiella systemet från kollaps. Men vi har fortfarande en svag konjunktur att brottas med. Börsupp ån en tar paus Under vissa perioder tenderar aktiemarknaden att i hög grad drivas av makroekonomisk statistik. Framförallt gäller det i perioder då företag försöker anpassa sin produktion till kraftigt vikande efterfrågan. Som framgår av nedanstående graf har det senaste året varit en sådan period. Grafen visar dels inköpschefsindex i USA, ISM, dels Stockholmsbörsens utveckling. Vår bedömning är nu att aktiemarknaden successivt kommer att skifta fokus bort från makroekonomisk statistik och i stället i ökande grad drivas av mer bolagsspecifik information. "Vår slutsats blir därför att Stockholmsbörsen kommer att pendla krin nuvarande nivåer under hösten." Vår bedömning är att det kommer att dröja ett eller ett par kvartal innan den positiva bild som indikeras av makrostatistiken även bekräftas i bolagens rapporter. Vår slutsats blir därför att Stockholmsbörsen kommer att pendla kring nuvarande nivåer under hösten. 66,0 SIXPRX och ISM 1100 62,5 60,0 57,5 1000 55,0 52,5 900 50,0 47,5 800 45,5 42,5 700 40,0 37,5 600 35,0 32,5 jan mar maj jul sep nov jan mar maj jul sep nov jan mar maj jul sep nov jan mar maj jul sep nov jan mar maj jul 05 06 07 08 09 United States, Business Surveys, ISM Manufactoring, PMI total, SA Sweden, SIX, Portfolio Return, Close, SEK 500 3

Räntan höjs i början av nästa år Vad gäller räntemarknaden blev vi utomordentligt förvånade när Riksbanken sänkte räntan med ytterligare 25 punkter till 0,25 procent i början av juli. Vi hade räknat med att räntan skulle hållas oförändrad på 0,50 procent och att nästa förändring skulle vara en höjning. Vi tycker att den senaste sänkningen bekräftar vår uppfattning att Riksbanken tenderar att vara väldigt bakåtblickande i sin analys (vilket även kan förklara varför räntan höjdes i september förra året). "Den första räntehöjningen kan mycket väl komma redan i början av 2010, snarare än i slutet som Riksbanken sä er." Det verkar som att Riksbanken nu har en betydligt mer negativ bild av ekonomin än vad vi själva, och många andra med oss, har. Vår bedömning är att Riksbanken kommer att tvingas revidera sin syn, och redan under hösten kommunicera att den första räntehöjningen kan komma att behöva tidigareläggas. Detta kan komma att sätta press uppåt på marknadsräntorna under hösten och vintern. Idag är Riksbankens prognos att reporäntan kommer att ligga still i ett år fram över för att sedan höjas till 4 procent 2012! Den första räntehöjningen kan mycket väl komma redan i början av 2010, snarare än i slutet som Riksbanken säger. Däremot tror vi inte att vare sig den svenska ekonomin eller världsekonomin kommer att vara så pass stark att höjningar upp till fyra procent är rimligt. Det finns fortfarande stora obalanser i världsekonomin. Skuldsättningen både hos hushåll och inte minst hos stater är hög i ett historiskt perspektiv, och det mest sannolika är att det kommer att ta många år att få bukt med skuldbergen. Vår bedömning är därför att både USA och Europa kommer att växa i betydligt lugnare takt de närmaste åren än vad vi har varit vana vid. Även svenska hushåll är kraftigt skuldsatta. Den absoluta merparten av svenska folkets fastighetslån ligger dessutom till rörlig ränta. Räntekänsligheten i ekonomin är därmed mycket stor. Skulle Riksbanken höja så mycket som de säger kan svenska hushålls räntekostnad lätt tredubblas inom loppet av två år. Då vill det till att konjunkturen och arbetsmarknaden är stark annars riskerar räntehöjningarna att framkalla nya konjunkturproblem. Däremot ser vi behovet av att dämpa den extrema stimulans som de nuvarande exceptionellt låga räntenivåerna leder till. En reporänta på 0,25 är trots allt en krisränta. Men vi tror samtidigt att räntorna även under kommande år kommer behöva hållas låga, om än inte lika låga som nu. Detta för att stimulera den tröga ekonomin, eftersom vi räknar med att tillväxten kommer att vara tämligen svag under flera år framöver. Så vår slutsats blir att räntehöjningarna börjar tidigare, men att de slutar på en lägre nivå, kring 2,5 3 procent, 2012. 4,0 Riksbankens reporänteprognos 3,5 3,0 2,5 2,0 1,5 1,0 0,5 0,0 jul sep nov jan mar maj jul sep nov jan mar maj jul sep nov jan mar maj jul sep 09 10 11 12 Anders Wilson Chef ränteanalys och marknadsanalys Enter Fonder 4

Dina fonder: Vad är det som händer på tillväxtmarknaderna? Tillväxtmarknadsfonderna har varit vårens och sommarens stora vinnare. Fondspararna har inte missat utvecklingen. Hittills i år har tillväxtmarknadsfonder varit den mest köpta fondkategorin bland Skandias kunder. I den här artikeln tittar vi närmare på vad som ligger bakom uppgången och ställer oss frågan om börsfesten är uthållig. Vad har drivit på utvecklin en? De största tillväxtmarknadsländerna är de så kallade BRIC-länderna, Brasilien, Ryssland, Indien och Kina (China). Det finns flera anledningar till att dessa länders börser har gått starkt i år. Den främsta orsaken är att ekonomisk statistik under våren har visat tecken på att världsekonomin har börjat återhämta sig. Vidare drabbade fjolårets börsfall tillväxtmarknadernas börser mycket hårt. Lite för hårt, anser många bedömare. Att rekylen på dessa börser blir kraftigare än på utveck lade marknader är kanske därför inte så konstigt. Dessutom finns det skillnader mellan länderna som kan vara bra att känna till. Den ryska och brasilianska ekonomin domineras av råvarubolag. Ländernas aktiemarknader påverkas därför i hög grad av prisutvecklingen för olja och basmetaller. Efter att närmast ha kollapsat i fjol har råvarupriserna stigit rejält i år, vilket förklarar den stora uppgången på den ryska och brasilianska börsen. I Kina och Indien är det istället inhemska faktorer som har eldat på börserna. Kraftfulla finanspolitiska insatser från den kinesiska regeringen har gett stöd åt tillväxten i landet, vilket har skapat optimism på börsen. Uppgången på den indiska aktiemarknaden beror till största del på parlamentsvalet som hölls i landet under våren. Den ökade politiska stabilitet som valutgången ansågs medföra är central för förtroendet på aktiemarknaden. 160 Grafen visar avkastningen i Skandia BRIC januari september 2009 150 140 130 120 110 100 90 januari februari mars april maj juni juli augusti 09 Scandia BRIC 5

Tvära kast påminner om hö risk Baksidan av den starka uppgången är att börserna i dessa länder är känsliga. Under finanskrisen var nedgången mycket kraftig. Och i samband med vårens tecken på en ljusning i världsekonomin blev även uppgången mycket kraftig. Dessa skarpa reaktioner på börserna medför att risken är mycket hög. Negativa nyheter, såsom sjunkande oljepris, ökade regleringar eller stigande politisk oro i ett land, riskerar att få stora konsekvenser på landets börs och därmed på svenska fondsparares tillväxtmarknadsfonder. Den som planerar en kortsiktig investering i en tillväxtmarknadsfond bör vara beredd på stora svängningar både upp och ned. Placeringar av detta slag brukar därför endast rekommenderas för långsiktiga fondsparare. Kan upp ån en fortsätta? Efter den starka uppgången på tillväxtmarknaderna hittills i år undrar många sparare om festen är över för den här gången. Kortsiktigt finns det alltid risk för tillbakagång efter perioder med stark börsuppgång. Att förutsäga tillfälliga nedgångar är ytterst svårt att lyckas med. Michael Konstantinov, förvaltare av Skandias BRIC-fond, lyfter fram två anledningar till varför han spår att uppgången på tillväxtmarknaderna kommer att fortsätta att överträffa andra länders börser. Bör ja investera i tillväxtmarknadsfonder? För den som funderar på att investera i en tillväxtmarknadsfond, eller som vill se över en befintlig investering, följer här några punkter som kan vara bra att tänka på. Hur lång tid ska pengarna vara placerade? Planerar du att använda ditt sparkapital inom tre till fem år passar fondalternativ med lägre risk bättre. För långsiktiga sparare däremot erbjuder tillväxtmarknadsfonder en attraktiv möjlighet att höja avkastningen i portföljen. Synen på konjunkturen. Tillväxtmarknadsfonderna är i hög grad beroende av hur världsekonomin utvecklas. Under våren har tillståndet i världsekonomin visat tecken på förbättring. Om den positiva trenden fortsätter under kommande år skapar det förutsättningar för fortsatt god utveckling för tillväxtmarknadernas börser. Om den ekonomiska utvecklingen istället skulle ställas inför en ny kris, likt den vi upplevde i fjol, skulle det sannolikt drabba fonderna negativt. Sprid riskerna. Som nämnts tidigare i den här artikeln skiljer sig tillväxtmarknadernas ekonomier åt. För att inte vara beroende av hur ett enskilt lands börs utvecklas bör en placering fördelas mellan olika länder. Alternativet är att välja en bredare fond som placerar på fler tillväxtmarknader, såsom en BRIC-fond. Trots den senaste tidens tillväxtmarknadsrally är ländernas börser fortfarande attraktivt värderade. Dessutom är BRIC-länderna alltjämt underrepresenterade i globala förvaltarportföljer. Vi förväntar oss därför att intresset för dessa länders börser ökar över tid, vilket borde leda till stigande aktiekurser, säger Michael Konstantinov. En långsiktig investering i en tillväxtmarknadsfond brukar motiveras med att dessa länder, trots sin höga tillväxttakt, fortfarande ligger långt efter utvecklade länders välståndsnivåer. För att nå upp till västvärldens nivåer av välstånd kommer ländernas tillväxttakt att vara högre än övriga världens. Vi räknar med att gapet i levnadsstandard mellan BRICländerna och de utvecklade länderna kommer minska de kommande decennierna då den ekonomiska tillväxten kommer vara mycket högre i BRIC-länderna. Det borde även återspeglas på ländernas börser, fortsätter Michael Konstantinov. Johan Lundqvist Skandia Nordic Investment Management 6

Marknadsuppdaterin i lokal valuta 2009-08-28 Procentuell förändring i år 1 vecka 1 mån 3 mån 1 år 3 år 5 år Sverige OMXS30 39 % 1 % 8 % 19 % 5 % -6 % 33 % Norden FTSE, NOREX 30 27 % 2 % 7 % 11 % -11 % -12 % 32 % Europa STOXX 50 15 % 2 % 9 % 14 % -17 % -26 % -4 % USA S&P 500 14 % 0 % 5 % 13 % -21 % -21 % -6 % Japan Topix Nikkei, 225 18 % -1 % 1 % 8 % -18 % -35 % -5 % Global MSCI, All Countries 18 % 1 % 5 % 12 % -18 % -20 % 5 % Kina FTSE Xinhua 25 38 % -3 % -7 % 1 % -6 % 47 % 131 % Indien S&P Nifty 56 % 4 % 4 % 9 % 12 % 39 % 191 % Ryssland CSFB ROS 65 % 6 % 2 % 2 % -37 % -42 % 63 % Asien MSCI Asia All Countries 47 % 1 % -2 % 11 % -3 % 14 % 70 % Valutor Procentuell förändring i år 1 vecka 1 mån 3 mån 1 år 3 år 5 år EUR/SEK 10,2-7 % 1 % -4 % -5 % 8 % 10 % 11 % USD/SEK 7,1-9 % 1 % -5 % -7 % 11 % -2 % -6 % Räntor Procentenheter i år 1 vecka 1 mån 3 mån 1 år 3 år 5 år Kortränta 3 mån SSVX Sverige 0,2-1,2 0 0-0,3-4,2-2,3-1,9 Långränta 10 år Statsobligation Sverige 3,4 1 0 0-0,4-0,7-0,4-1 Källa: Thomson Reuters EcoWin 950 Sverige, OMXS30 9,5 USD/SEK 900 9,0 850 8,5 800 750 700 8,0 7,5 650 7,0 600 6,5 550 aug sep okt nov dec jan feb mar apr maj jun jul aug 08 09 6,0 aug okt nov dec jan feb mar apr maj jun jul aug 08 09 Fonderna med högst avkastning i augusti Fonderna med lägst avkastning i augusti i Skandiabankens sortiment i Skandiabankens sortiment 1. Danske Fund Baltic 1. Henderson HF China Fund 2. East Capital Baltikum 2. HQ Kina 3. Morgan Stanley European Property 3. Baring Hong Kong China Fund USD Inc 4. SEB Östeuropafond ex. Ryssland 4. Carlson Fund Equity China Micro Cap 5. SEB Östeuropafond Småbolag 5. Invesco PRC Equity Begränsning av ansvar: Informationen i denna publikation baseras på Skandias egna bedömningar vid tidpunkten för publicerandet samt på andra källor. Bedömningarna utgår från faktorer och uppgifter som kan visa sig vara oriktiga. Bedömningar och slutsatser som presenteras kan komma att ändras och det kan ske utan att Skandia distribuerar information om förändringen. Skandia ställer därför inga garantier och gör inga utfästelser vad gäller riktighet, tillförlitlighet eller fullständighet av den lämnade informationen. Den som tar del av informationen ska vara medveten om att den inte innebär något erbjudande om köp eller försäljning av finansiella instrument, någon uppmaning till sådana transaktioner eller något råd. Det ankommer på användaren av informationen att själv värdera riktigheten, tillförlitligheten och fullständigheten av informationen. Historisk avkastning är ingen garanti för framtiden. Pengar som placeras i fonder kan både öka som minska i värde och det finns i ngen garanti att få tillbaka hela det insatta kapitalet. Att fatta investeringsbeslut innebär alltid ett risktagande och varje sådant beslut fattas självständigt av kunden och på dennes eget ansvar. Denna information är avsedd enbart för personer och företag med hemvist inom den europeiska unionen och det ekonomiska samarbetsområdet samt i Schweiz och således inte riktat till person hemmahörande i USA eller något annat land där tillgängliggörande på något sätt är begränsad. 7