tillväxt och miljö, och hur ska man mäta (uthållig) tillväxt? Runar Brännlund Institutionen för nationalekonomi, UmU och Skogsekonomi, SLU
Vad skall jag prata om? Är ekonomisk tillväxt och god miljö oförenliga? Är ekonomisk teori användbar? Vad säger verkligheten? 2
Ekonomisk tillväxt och miljö Leder ekonomisk tillväxt oundvikligen till en sämre miljö? Är ekonomisk tillväxt en förutsättning för en god miljö? Kan ekonomisk teori vara till hjälp i att förklara sambandet mellan tillväxt och miljö? 3
Vad föreställer det här? 2000 1800 1600 1400 BNP Index, 1900=100 1200 1000 800 600 CO2 400 200 0 1900 1905 1910 1915 1920 1925 1930 1935 1940 1945 1950 1955 År 1960 1965 1970 1975 1980 1985 1990 1995 SO2 2000 4
Pessimisten och optimisten Pessimisten Miljö och naturresurser är begränsade. Sätter en definitiv gräns på tillväxten. En fortsatt tillväxt leder därmed till alltmer miljöförstöring Optimisten Ökad miljöbelastning och minskade naturresurser leder till förändrade relativpriser och preferenser och därmed beteendeförändringar och substitution från naturresurser. Tillväxten kan därmed fortgå, utan att miljön försämras 5
Pessimist I Thomas Robert Malthus, Essay on population (1798) Befolkning Matproduktion Befolkningen växer snabbare än produktionen av mat tid 6
Pessimist II Rom klubben. Limits to growth, Meadows, m.fl. (1972) befolkning utsläpp naturresurser 1900 2000 2100 7
Pessimisternas antaganden Rom-klubbens (och Malthus) förutsägelser byggde bl.a. På: En given markareal för jordbruksproduktion En övre gräns för jordbruksproduktionen per ha En övre gräns för det ekologiska systemet möjligheter att assimilera (ta hand om) restprodukter från konsumtion och produktion. Svårt att inkludera tekniska framsteg i denna typ av modell ex. tillväxt i telecomm. Och förbrukning av koppar 8
Miljökuznetskurvan The view that greater economic activity inevitably hurts the environment is based on too static assumptions about technology, tastes and environmental investments. World Development Report 1992, The World Bank Vid låga inkomstnivåer ökar utsläppen med ökad inkomst utsläpp Vid höga inkomstnivåer minskar utsläppen med ökad inkomst Inkomst 9
Produktionsmöjligheter och teknisk utveckling produktion, Q Q 3 Q 2 Q 1 Q = Q 3 (z 0 ) Q = Q 2 (z 0 ) Q = Q 1 (z 0 ) Teknisk utveckling innebär att vi med en given resursmängd kan producera mer. Alternativt kan vi producera samma mängd, men med mindre resurser z 0 utsläpp, z 10
Preferenser (smak) nytta, U (a) onytta, -U (b) U(Q) U 1 U 0 -U 1 Ökade utsläpp leder till ökad onytta. -U 0 Q 0 2 * Q 0 konsumtion, Q z 0 2 * z 0 utsläpp, z Konsumtion av varor (Q) ger högre tillfredsställelse (U), men nyttoökningen avtar med ökad konsumtion (den andra pizzan är inte lika god som den första) 11
Konsumtion eller miljö? konsumtion, Q konsumtion, Q U 2 U 2 U 1 U 2 > U 1 U 1 Q(z) b a utsläpp, z Kurvorna U 1 och U 2 visar på olika kombinationer av konsumtion och utsläpp som ger samma nytta U 1 respektive U 2. U 2 är en högre nyttonivå än U 1 utsläpp, z Punkt b är den kombination av utsläpp och konsumtion som ger högst nytta och samtidigt är uppnåelig. 12
Konsumtion eller miljö? Konsumtion (inkomst) U 2 U 2 U 2 Q 4 (z) U 1 Q 3 (z) Q 2 (z) Q 1 (z) Källa: Brännlund & Kriström (1999) utsläpp, z Teknisk utveckling skiftar produktionsfunktionen uppåt. Vi kan därmed konsumera mer, få bättre miljö, eller lite mer av bägge. Preferenserna ändras. Följden kan bli att vi avstår en del av den möjliga konsumtionsökningen för att få en bättre miljö. 13
Miljökuznetskurvan koldioxid och kväveoxid koldioxid kväveoxid Uts läpp av k oldiox id, ton per c apita 25 20 15 10 5 0 CO2 1,84 0,85 BNP 0, 02 BNP USA Sv e rig e Sc h we iz 0 10 20 30 40 2 150 120 90 60 30 0 NOx 14 4,19 BNP 0,008 BNP Be lg ien USA Sv e rig e 0 10 20 30 40 2 BNP per c apita, 1000-tals US $ BNP per capita, 1000-tals US $ 14
Miljökuznetskurvan svaveldioxid 150 SO2 43 2,45 BNP 0, 012 BNP 2 SO2, kg per capita 120 90 60 30 1 9 7 1 0 0 50 100 150 200 BNP per capita, 1000-tals kr 15
Slutsatser Man kan inte säga att ekonomisk tillväxt med nödvändighet leder till ökad miljöförstöring Teknisk utveckling i kombination med förändrade preferenser kan innebära förbättrad miljökvalitet Förekomsten av Miljökuznetskurvor innebär inte att miljöproblemen löses med enbart en tillväxtbefrämjande politik 16
Källor och litteratur Brännlund, R. & Kriström, B. (1999). Miljöekonomi. Studentlitteratur. Kriström, B. & Lundgren T. (2004). Swedish CO2-Emissions 1900-2010: An Exploratory Note, Energy Policy Lomborg, B. The Skeptical Environmentalist. Malthus, T.R. (1798). Essay on the principle of population. Penguin. Meadows. D.H., Meadows, D.L, Randers, J. & Behrens, W.W. (1974). The limits to growth. New American Library. Meadows. D.H., Meadows, D.L, & Randers, J. (1992). Beyond the limits to growth; Global collapse or sustainble future? Earthscan. Stern, D. (1998). Progress on the Environmental Kuznets Curve? Environment and Development Economics 3, 175-198. World Bank (1992). World Development Report 1992. Development and the Environment. Oxford University Press, New York 17
Vad är nationalräkenskaper och varför har vi sådana? Ett systematiskt sätt att bokföra ett lands ekonomiska verksamhet Fyra huvuduppgifter Att beskriva ekonomisk aktivitet Att ge en bild inkomstförändringar påverkar konsumtion och andra storheter i ekonomin Att ge underlag för strukturella (makro) analyser av ekonomin Att ge underlag för nationalbudgetar Att ge underlag för prognoser av den ekonomiska aktiviteten 18
BNP som välfärdsmått Vad är BNP? BNP = Konsumtion + Bruttoinvesteringar + Export - Import ( användarsidan ) BNP = Vinster + löner ( inkomstsidan ) BNP = Förädlingsvärde ( produktionssidan ) Bruttoinvesteringar = nyinvesteringar + reinvesteringar Är BNP ett bra mått på välfärd? 19
BNP som välfärdsmått Brutto och nettoinvesteringar Kapitalstocken, K, i period t är lika med: K ( d ) K I t 1 t 1 t d = kapitalförslitning I t = Bruttoinvestering Nettoinvestering, eller förändringen i kapitalstocken, är då: K K I d K t t 1 t t 1 dvs., lika med bruttoinvesteringar minus kapitalförslitning Bruttoinvesteringarna är då lika med: I ( K K ) d K t t t 1 t 1 dvs., lika med nettoinvesteringar + kapitalförslitning 20
BNP som välfärdsmått Antag att Ex = Im = G = 0: BNP t = C t + I t Genom att använda uttrycket för I får vi då att: BNP C ( K K K ) t t t t 1 t 1 BNP kan öka trots att kapitalstocken minskar. Betyder detta att välfärden ökat? Beror på hur välfärd definieras Om välfärd endast beror på konsumtion i period t, då innebär det ökad välfärd Om välfärd även beror på konsumtion i period t+1, t+2, osv. då ökar inte nödvändigtvis inte välfärden om BNP ökar. Hur kommer det sig? 21
BNP som välfärdsmått ett enkelt exempel En ekonomi med en resurs, olja. Konsumtion lika med utvinning av olja Kapitalstocken är lika med mängden olja under mark K K h C Förändring av kapitalstock, nettoinvestering t t 1 t t I K K C C C Bruttoinvestering t t t 1 t t t Vi har då: BNP t = C t + I t = C t - C t + C t = C t BNP i en given period är lika med oljeutvinningen. BNP mäter aktivitet i en enstaka period 22
BNP som välfärdsmått Men om välfärden även beror på framtida konsumtion? Vi kan då ställa oss frågan om BNP = C är en uthållig nivå? Konsumtionsmöjligheter på lång sikt beror på nettoinvesteringar. Om vi tar ut en enhet olja idag så har vi en enhet mindre för framtida användning. K K I K C C C C t t 1 t t 1 t t t t Vi sliter på kapitalet med C i varje period. Vi får då att Nettonationalprodukten är lika med: NNP C I K GDP K C C t t t t 1 t t 1 t t 0 NNP beaktar kapitalförslitning, reflekterar välfärd bättre 23
BNP som välfärdsmått BNP = C + bruttoinvesteringar NNP = BNP - kapitalförslitning NNP tar hänsyn till kapitalförslitning (nettoinvesteringar). NNP är därmed ett bättre välfärdsmått än BNP eftersom framtida konsumtion beaktas BNP och NNP i oljeekonomin BNP = C NNP = BNP - kapitalförslitning = C - C = 0 24
Gröna räkenskaper Problem med BNP och NNP Hemmaarbete (ej prissatt) är inte inkluderat Inkomtfördelningen i samhället beaktas inte Värdet av fritid är inte inkluderat Konsumtion av många miljövaror och tjänster är inte inckluderade ( de som inte är prissatta, eller har fel pris) Investeringar i naturkapital är inte inckluderade (endast investeringar i byggnader och maskiner är med BNP och NNP mäter inte aktivitet och välfärd på ett korrekt sätt 25
Gröna räkenskaper Miljöjusterade räkenskaper Från nuvarande BNP måste vi: 1. dra bort värdet av miljöskador Grön BNP = BNP värdet av miljöskador Från nuvarande NNP måste vi: 1. dra bort värdet av miljöskador 2. Lägga till nettoinvesteringar i naturkapital Grön NNP = NNP - värdet av miljöskador + nettoinvesteringar i naturkapital 26
Uthållig utveckling, vad menas? I UNCED:s rapport "Our Common Future" från år 1987 (Brundtlandkommisionen) definieras "uthållig utveckling" som: "...meets the needs of the present without compromising the ability of future generations to meet their own needs" 27
Uthållig utveckling, vad menas? Hållbar utveckling innebär att 1) välfärden, eller konsumtionen, inte minskar (Solow, 1974) 2) den naturliga kapitalstocken inte minskar. Att ersätta (substituera) naturligt kapital med tillverkat- eller humankapital är begränsade. 3) avkastningen från olika kapitalstockar erhålls. 4) summa välfärd över alla generationer inte minskar (Dasgupta och Mäler, 2000, 2001) 5) värdet av nettoförändringen av alla tillgångar minskar inte (genuint sparande) 1) Och 5) är de definitioner som ligger närmast den ursprungliga tanken (Brundlandtkommission) 28
Hur mäta uthållig utveckling Miljöjusterad BNP Beaktar inte framtida konsumtionsmöjligheter, kapitalförslitning finns inte med Miljöjusterad NNP Beaktar framtida konsumtionsmöjligheter, kapitalförslitningen beaktas Genuint sparande Värdet av nettoförändringen av alla kapitalstockar. Ett mått som är närbesläktat med NNP. 29
Miljöjusterade räklenskaper Skogens gröna guld Finland 1991 Sverige 1987 Sverige 1991 Virkesvärde 18,0 25,3 21,3 Insatsvaror från andra sektorer -2,6-4,3-4,3 Tillväxt av skogsförråd 3,3 5,6 5,7 Skogsvård -2,4-2,1-2,0 Delsumma 16,3 24,5 20,7 Bär 0,1 0,7 0,4 Ätbar Svamp 0,01 0,3 0,3 Lav 0,4 0,6 0,7 Jakt: köttvärde - 0,7 0,8 Delsumma 0,5 2,3 2,2 Biodiversitet -0,6-1,7-1,5 Koldioxidbindning 5,3 3,0 2,8 Förlust av utbytesbara katjoner - -1,0-1,0 Förlust av lavproduktionsförmåga - -0,03-0,06 Delsumma 4,7 0.4 0.3 Totalt nettovärde (skogsinkomst) 21,7 27,3 23,2 30
Genuint sparande Bruttosparande Avskrivningar Nettosparande Invest utbildn Resursutömning Energi Mineraler Skog (netto) Koldioxid skador Genuint sparande Irland 33,1 9,2 23,9 5,1 0,0 0,1 0,0 0,3 28,6 Japan 30,5 15,8 14,7 5,8 0,0 0,0 0,0 0,1 20,4 Holland 26,3 11,7 14,6 6,0 0,1 0,0 0,0 0,2 20,3 Belgien 22,3 10,1 12,2 4,9 0,0 0,0 0,0 0,2 16,9 Österrike 23,5 12,9 10,6 4,9 0,1 0,0 0,0 0,1 15,3 Finland 24,6 16,7 7,9 7,2 0,0 0,0 0,0 0,2 14,9 Spanien 21,4 11,4 10,0 4,8 0,0 0,1 0,0 0,2 14,5 Sverige 21,3 13,3 8,0 6,6 0,0 0,1 0,0 0,1 14,4 Italien 22,3 12,4 9,9 4,2 0,1 0,0 0,0 0,2 13,8 Tyskland 22,4 13,2 9,2 4,4 0,1 0,0 0,0 0,2 13,3 Kanada 21,5 12,5 9,0 6,1 1,5 0,4 0,0 0,4 12,8 Frankrike 19,7 12,9 6,8 5,0 0,0 0,0 0,0 0,1 11,7 USA 16,0 10,7 5,3 5,8 0,7 0,0 0,0 0,4 10,0 UK 15,1 10,4 4,7 4,5 0,8 0,0 0,0 0,3 8,1 Australien 20,7 14,6 6,1 4,7 1,2 1,5 0,0 0,4 7,7 Källa: Urval av Hamilton, K. I OECD Frameworks to Measure Sustainable Development, s.74 ff. Anm: Procent av BNP per land 1997, sorterat efter genuint sparande 31