Välkommen till SCB:s frukostseminarium

Transkript

1 Välkommen till SCB:s frukostseminarium

2 Frukostseminarium Nationalräkenskaper 12 juni 2015 Vinster, Lån och Investeringar Karl-Johan Bergström Mattias Bågling

3 Företagsbokföring (FEK) kontra Nationalräkenskaper (NR) Resultaträkning Försäljningsintäkter (FEK) kontra Produktion (NR) Inköpskostnader (FEK) kontra Insatsförbrukning (NR) Försäljningsintäkter minus Inköpskostnader = Förädlingsvärde (FEK) Produktion minus förbrukning = Förädlingsvärde (NR) Förädlingsvärde (FEK) Förädlingsvärde (NR)

4 BNP och Förädlingsvärde BNP = Förädlingsvärde+ Produktskatter, netto BNP = Produktion Insatsförbrukning + Produktskatter, netto (Standard) BNP från FEK blir: BNP Försäljningsintäkter - Inköpskostnader + Produktskatter, netto (Ej standard)

5 BNP från Inkomstsidan Faktorinkomster Arbete Kapital Skatter på produktion och import, netto BNP = Ersättning till anställda+ Driftsöverskott, brutto+ Skatter på produktion och import, netto Driftsöverskottet, brutto, beräknas utifrån givna värden på BNP, Ersättningar till anställda och Skatter, netto BNP givet från produktion och användning

6 Hopslagning av BNP-sambanden i syfte att hitta uttryck för Driftöverskott BNP Försäljningsintäkter Inköpskostnader + Skatter, netto BNP = Driftsöverskott, brutto + Lön + Skatter, netto Försäljningsintäkter Inköpskostnader + Skatter, netto Driftsöverskott, brutto + Lön + Skatter, netto Driftsöverskott Försäljningsintäkter Inköpskostnader - Lön Driftsöverskott (NR) Rörelseresultat före avskrivningar (FEK) Rörelseresultat före avskrivningarna är det mest jämförbara måttet med Driftsöverskottet brutto. Vinstmått som inte är helt beroende av det givna BNP

7 Företagens vinster i FEK och NR, löpande priser FEK NR

8 Orsak till nivåskillnader Exempel på olika definitioner FoU-kostnader Försäkringspremier Handelsmarginaler Skogsbruk Fastighetsförvaltning

9 Företagens vinster i FEK och NR, utveckling 30,00 25,00 20,00 15,00 10,00 5,00 FEK NR 0, ,00-10,00-15,00-20,00

10 Hur slår finansieringen av investeringar på det finansiella sparandet? 1. Vinst uppstår. Hur påverkas det finansiella sparandet sett från dels inkomstsidan dels från Finansräkenskaperna? 2. Vinsten används för realinvestering. Hur påverkas det finansiella sparandet sett från dels inkomstsidan dels från Finansräkenskaperna? 3. Lån upptas. Hur påverkas det finansiella sparandet sett från dels inkomstsidan dels från Finansräkenskaperna? 4. Lånet används för realinvestering. Hur påverkas det finansiella sparandet sett från dels inkomstsidan dels från Finansräkenskaperna?

11 1. Vinst uppstår på 10 kr Inkomstsidan: Finansräkenskaperna: Utgångsläge: finansiellt sparande = 0 kr Vinsten är ökad inkomst på 10 kr Inkomst - Utgift = 10-0 = 10 kr Finansiellt sparande = 10 kr Utgångsläge: finansiellt sparande = 0 kr Vinsten hamnar som plustransaktion (TR) på tillgångssidan (t ex i kassa) om 10 kr På skuldsidan ökar OMV med 10 kr TR Tillgång - TR Skuld = 10-0 = 10 kr Finansiellt sparande = 10 kr

12 2. Vinsten används för realinvestering Inkomstsidan: Finansräkenskaperna: Utgångsläge: finansiellt sparande = 10 kr Real investering görs för 10 kr vilket är en utgift Inkomst - Utgift = 0-10 kr = - 10 kr Det finansiella sparandet är åter 0 kr Utgångsläge: finansiellt sparande = 10 kr Real investering innebär att finansiell tillgång på 10 kr flyttas till reala tillgångar; skuldsidans TR ändras ej TR Tillgång - TR Skuld = = - 10 kr Det finansiella sparandet är åter 0 kr

13 3. Lån upptas på 10 kr Inkomstsidan: Finansräkenskaperna: Utgångsläge: finansiellt sparande = 0 kr Lånet påverkar varken inkomst eller utgift Inkomst - Utgift = 0-0 = 0 kr Det finansiella sparandet förblir 0 kr Utgångsläge: finansiellt sparande = 0 kr Både tillgångs- och skuldsidans transaktioner ökar med 10 kr, på tillgångssidan i t ex kassa och på skuldsidan som ökad skuld TR Tillgång - TR Skuld = = 0 kr Det finansiella sparandet förblir 0 kr

14 4. Lånet används för realinvestering Inkomstsidan: Finansräkenskaperna: Utgångsläge: finansiellt sparande = 0 kr Bara effekt på utgifterna = 10 kr Inkomst - Utgift = 0-10 kr = -10 kr Det finansiella sparandet blir -10 kr Utgångsläge: finansiellt sparande = 0 kr Real investering innebär att finansiell tillgång 10 kr flyttas till reala tillgångar medan skulden på 10 kr kvarstår TR Tillgång - TR Skuld = 0-10 = -10 kr Det finansiella sparandet blir -10 kr

15 Investeringarnas finansiering Vinster Lån Emissioner av räntebärande värdepapper Emissioner av riskkapital

16 Totala Fasta Bruttoinvesteringar (fasta priser, mnkr)

17 70 Sektorandelar Fasta Bruttoinvesteringar (fasta priser, %) Gruvor, mineralutvinnings- och tillverkningsindustri (B05-C33) Näringsliv exklusive tillverkningsindustrin Offentliga myndigheter

18 140 Totala Fasta Bruttoinvesteringar (fasta priser, index=100 i "krisår") Period Period Krisår Krisår+1 Krisår+2 Krisår+3 Krisår+4 Krisår+5 Krisår+6

19 120 Fasta Bruttoinvesteringar i tillverkningsindustrin (fasta priser, index=100 i "krisår") Period Period Krisår Krisår+1 Krisår+2 Krisår+3 Krisår+4 Krisår+5 Krisår+6

20 115 Offentliga Fasta Bruttoinvesteringar (fasta priser, index=100 i "krisår") Period Period Krisår Krisår+1 Krisår+2 Krisår+3 Krisår+4 Krisår+5 Krisår+6

21 160 Fasta Bruttoinvesteringar i näringslivet exkl. tillverkningsindustrin (fasta priser, index=100 i "krisår") Period Period Krisår Krisår+1 Krisår+2 Krisår+3 Krisår+4 Krisår+5 Krisår+6

22 1997K1 1998K4 2000K3 2002K2 2004K1 2005K4 2007K3 2009K2 2011K1 2012K4 2014K3 1997K1 1998K4 2000K3 2002K2 2004K1 2005K4 2007K3 2009K2 2011K1 2012K4 2014K3 Samband Fasta Bruttoinvesteringar och deras Finansiering 40 Vinster och Fasta Bruttoinvesteringar (% å-å, löp. priser) 30 Banklån och Fasta Bruttoinvesteringar (% å-å, löp. priser) Fasta bruttoinvesterin gar Driftsöverskott brutto näringslivet Fasta bruttoinvesterin gar Banklån till näringslivet

23 15 Samband Fasta Bruttoinvesteringar och deras Finansiering Fasta bruttoinvesteringar, % å-å fasta priser Genomsnitt banklån och vinst, % å-å fasta priser

24 Banklånen finns i Finansräkenskaperna

25 Analys av svag investeringsutveckling Hitta orsaker till svag utveckling av näringslivets vinster samt banklån till näringslivet Fokus på övriga näringslivet Fånga hur tillverkningsindustrin påverkar övriga näringslivet

26 Global konjunktur påverkar den svenska BNP-tillväxt i EU & Sveriges Varuexporttillväxt Sverige. Export av varor. % å-å fasta priser v.sk EU. BNP-tillväxt. % å-å fasta priser h.sk

27 Positivt samband mellan varuexport och export branschernas försäljningsintäkter Varuexport, % å-å fasta priser -5 Försäljningsintäkter i exportbranscher, % å-å fasta priser

28 Försäljningsintäkter finns under Företagens Ekonomi - Resultaträkningsposter

29

30 Vinstmått från Resultaträkningsposterna Vi definierar försäljningsintäkter som: Nettoomsättning exkl punktskatter + Förändring av lager av produkter i arbete, färdiga varor + Övriga rörelseintäkter Och inköpskostnaderna som: Råvaru- och handelskostnader + Övriga externa kostnader + Övriga rörelsekostnader Personalkostnader är separat post Försäljningsintäkter Inköpskostnader Personalkostnader = Rörelseresultat före avskrivningar

31 Spridning till övriga näringslivet från omvärlden och exportsektorn

32 Svag vinstutveckling i övriga näringslivet Näringslivet exkl. tillverkningsindustrin - Resultaträkningsposter Rörelseresultat före avskrivningar (% å-å) Försäljningsintäkter (% å-å) 2 Inköpskostnader (% å-å) Personalkostnader (% å-å)

33 Vad ligger bakom bankernas svaga utlåningstillväxt? Tuffare kapitalkrav en tänkbar orsak Real reporänta, % , ,10 20,00 18,00 16,00 14,00 12,00 10,00 8,00 6,00 4,00 2,00 0,00 De svenska storbankernas kärnprimärkapitalrelationer , % (källa Riksbanken) Kärnprimärkapital/ Riskvägt exponeringsbelopp

34 Analys av banklånens effekt på investeringarna Vi skapar två branschgrupper inom näringslivet exklusive tillverkningsindustrin 1. De branscher med hög korrelation mellan skuld- och investeringsutveckling (kallas lånenära) 2. Övriga branscher Cut-off: korrelationskoefficient 0,35 Skuldutvecklingen tas från Företagens Ekonomi, Balansräkningsposter, korta plus långa skulder Antagande: beräknad lånekänslighet gäller även Jämför branschernas investeringsutveckling resp

35 Divergerande investeringsutveckling visar att lånekänsliga branscher haft tufft

36 Funderingar / rekommendationer Lyft upp realinvesteringarnas roll i konjunktursammanhang Varför? Ökade realinvesteringar => högre produktivitet, vinster, sysselsättning, välfärd etc (tänk svagare hushållskonsumtion jmf 02-08) Lyft upp finansieringssidan i BNP-sammanhang, inte bara utgifterna Varför? Ökar förståelse för konjunktursamband och analysmöjligheter Lyft upp pengars roll för konjunktursvängningar. Hitta för realekonomin relevanta penningmängdsmått (ej kassa/inlåning/konto; ej pengar till finansmarknaden). Exemplet här bankers utlåning till näringslivet. Finansräkenskaperna har fler mått: finansiella bolags tillgångar (lån, värdepapper t ex) mot övriga sektorer Rekommendation: analysera realinvesteringarna utifrån 2*2- matrisen:

37 REALINVESTERINGAR KONJUNKTUR / KORT SIKT REALINVESTERINGAR STRUKTUR / LÅNG SIKT MARKNADSMÄSSIGA ORSAKER (endogenitet) EXTERNA / POLITISKA ORSAKER (exogenitet)