Tomelilla kommun Kommunstyrelsens kultur- och fritidsutskott Ledamöter kallas Ersättare underrättas Tid: Måndagen den 20 januari 2014 kl. 13.00 Plats: Ägget är löst, kommunhuset i Tomelilla Kallelse med föredragningslista Ärenden 1 Ändringar i föredragningslistan 2 Dialoger - Dialog om budget - Kultur- och fritidschefen informerar - Ordföranden informerar - Kurser och konferenser - Näringslivschefen informerar 2014/4 M. Hansson M. Hansson T. Bergström-Darrell A-L. Scheele 3 Beslutsärenden 3 Remiss av motion om Byagården inför Tomelillas 150-årsjubileum 4 Ansökan om medel från Lunnarps Bollklubb om att förvärva en fastighet för projektet Lunnarps Aktivitetshus 2013/288 4 2014/9 10 5 Anmälningsärenden 2014 2014/5 16 Tina Bergström-Darrell (S) Ordförande Britt Ekstrand Sekreterare Meddela förhinder i god tid till Kommunledningskontoret som kallar ersättare. Telefon 0417-182 45 Britt Ekstrand Telefon 0417-180 14 Carl-Henrik Andersson
Tomelilla kommun Kommunstyrelsens kultur- och fritidsutskott E-post: kommun@tomelilla.se
Tomelilla den 13 januari 2014 Dnr KS 2014/4 Kommunledning, Samhällsbyggnad, Kultur- och fritid Besöksadress: Gustafs torg 16 273 80 Tomelilla Kommunstyrelsens kultur- och fritidsutskott Växel 0417-180 00 Fax 0417-144 00 Postgiro 126 88-8 Bankgiro 5346-0465 www.tomelilla.se Handläggare: Britt Ekstrand Sekreterare Direkt Mobil britt.ekstrand@tomelilla.se Dialoger och informationsärenden kskfu den 20 januari 2014 Förvaltningens förslag till beslut Ärendet föranleder inget beslut Ärendebeskrivning 1. Dialog om budget Marina Hansson 2. Kultur- och fritidschefen informerar 3. Ordföranden informerar Tina Bergström-Darrell 4. Kurser och konferenser 5. Näringslivschefen informerar Anne-Line Scheel Kultur- och fritid Britt Ekstrand Sekreterare 1 (1)
TOMELILLA KOMMUN Kommunstyrelsens arbetsutskott SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum 4 december 2013 Ksau 206 Dnr KS 2013/288 Remiss av motion om Byagården inför Tomelillas 150- årsjubileum Kommunstyrelsens arbetsutskotts beslut Motionen remitteras till kultur- och fritidsutskottet för yttrande. Ärendebeskrivning Knut-Åke Pehrsson (SPI) har den 18 oktober 2013 inlämnat en motion med följande lydelse: Anledningen till min motion är att kommunen planerar fira samhällets 150 åriga tillvaro 2015 där Byagården utgör en stor del av historien. Denna gård är samhällets enda kvarvarande byggnad från tiden före järnvägsbygget. Byagården har bevarats tack vare Yngve Andren, Theodor Tufesson och David Jakobsons framsynthet. Dessa tre herrar inköpte gården och bildade Föreningen Tomelilla Byagård och restaurerade den utvändigt från grov missär till en vacker och verklighetstrogen gård från mitten av 1800 talet. Deras mål var att bevara gården både utvändigt som invändigt som - ett gamalt allmogehem såsom det tedde sig här i trakten. Men de hann förmodligen inte med att fullfölja restaureringen invändigt. Jag har under lång tid sökt få igång en diskussion med Styrelsen för Byagården - om Byagårdens bostad hur ett hem från förra århundradet kan ha sett ut men inte lyckats. Enligt samtida tidningsreferat fick inte Byagården bli ett kuriositetskabinett som en d:r Hazelius uttryckte sig eller en skräpkammare som det också sades. Det är därför jag ville lyfte frågan - om man kan fortsätta med de återställningsarbeten som aldrig blev gjorda. Förmodligen fanns där inga medel att genomföra den invändiga restaureringen - men dessa fattas inte i dag - tackvare mycket stora donationer. Därför anser jag det är dags att börja ta tag i frågan - och eventuellt fullfölja innovatörernas och donatorernas önskemål om att fullfölja Byagårdens restaurering. Se bilagorna. Justerandes sign
TOMELILLA KOMMUN Kommunstyrelsens arbetsutskott SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum 4 december 2013 Forts 206 Min generation - är förmodligen de sista som har sett - eller hört talas om dessa bostäder. De unga - och de som inte har den minsta anknytning till varken lantbruksnäringen eller till trakten - har ingen aning om - hur dessa hem kan ha sett ut när de var i dagligt bruk. Det finns säker de som anser sig både veta och begripa men har inte den minsta insikt i hur en dåtida bostad såg ut. Jag har vuxit upp i ett lantbrukarhem - där en likadan bostad fanns kvar när jag var barn på 30 talet, men som man använde som förråd. Denna bostad överensstämde helt med Byagårdens ursprungliga utseende. Mitt föräldrahem var en av de gårdar som flyttades ut från Tomelilla by i samband med Enskiftet 1840 till 1845. Kanske - kan de båda bostäderna vara byggda efter samma ritning. Beträffande Regionmuseets dokumentationer av aktiviteter på Byagården - är detta ett sätt att kontrollera att beviljade bidrag använts på rätt sätt. Dessa dokumentationer varken får eller ska - användas för att förhindra en diskussion om en fortsatt restaurering av Byagården. Dessa dokumentationer beskriver endast enskilda aktiviteter eller händelser - såsom reprationer av byggnaderna och tak inte bostaden i sin helhet och funktion. År 1925 gjorde - en Åke Campbell - en uppmätning och beskrivning av Byagården. Han anger där - med full rätt - att köket och spiskammaren låg i den västra delen av bostaden - där nu vävstolen finns. Till största sannolikhet fanns där en sättugn som värmekälla för denna del av bostaden där nu tvättgrytan finns. Detta - då man använde ilaren vid bakugnen för matlagning. Förmodligen är det denna sättugn som finns på logen - då den har samma utformning som den där inne. Tvättgrytan kom förmodligen dit betydligt senare kanske kring 1882 då man flyttade allt boende in i storstugan och delade det ursprungliga sovrummet. Dörren mot söder och gallret för fönstret där kan ha kommit dit förmodligen då man började använd utrymmet som kisthus och förråd för kisthus skulle ha egen dörr. Det halva fönstret i gaveln mot öster och det hela fönstret mot söder i sängkammaren baghuset fanns förmodligen inte där från början. Jag pekar på de förändringar av bostaden - som till stor sanerlighet skett under åren från 1860 och fram till 1925. Det är dessa förändringar av bostaden - som jag föreslår man ska börja diskutera och eventuellt återsälla - om detta är anses möjligt - för att därmed ge bostaden ett pedagogiskt och trovärdigt intryck - såsom Andren o. co. gjorde med utemiljön 1926. Det står utanför allt tvivel att bostadens nuvarande utseende har förvanskats genom åren - se på väggen vid vävstolen. Justerandes sign
TOMELILLA KOMMUN Kommunstyrelsens arbetsutskott SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum 4 december 2013 Forts 206 Att bevara en förvanskad bostad och kalla detta för ett hem från den tiden - är ett sätt att förvränga verkligheten och vilseleda besökarna och historien om hur gårdarna från den tiden såg ut. Jag kan mycket väl förstå - att det är svårt för många - som inte har den minsta insikt i bostäder från den tiden - att acceptera en förändring. Men för mig är det besvärande att inte få igång en diskussion. Det som driver mig är bilden av en verklighetstrogen interiör av det gamla allmogehemmet sådant det tedde sig här i trakten ändamålsenligt inrättat efter sin tids behov. Med sina donerade möbler och dörrar från rätt tidsperiod insatta på sin rätta plats, visserligen i behov av vård och konservering som också borde diskuteras hade gjort Byagården till en prydnad för samhället - såsom den var ärnad. Men även stallet borde göras trovärdigt med båsinredning, nackbom och uppbundna ko bindslen. Kanske med strö i båsen. Och även lantbruksinventarierna bör rekonditioneras och konserveras till eftervärlden. Allt detta borde diskuteras av intresserade och kompetenta personer för att ge Byagården sitt rätta värde nu inför jubileumet. Jag har lyft frågan i Byagårdens Styrelse vid flera tillfällen - men fått avvisande svar. Därför lyfter jag frågan här i Kommunfullmäktige. För att därmed få bekräftat om det kan finnas ett samhällsintresse i att Byagården bevaras enligt innovatörernas mål. Jag anser att detta inte är en fråga enbart för Byagårdens Styrelse utan fast mer för dess medlemmar i Föreningen Tomelilla Byagård samt samhället i övrigt. Personligen anser jag det bör finnas ett samhällsintresse i att bevara Byagården som en trovärdig gård från den tiden och inte som ett tomt skal utan innehåll. Detta - då skattemedel utbetalas årligen som driftsbidrag från Kommunen på ca 20 000 kr. Jag yrkar därför att Kommunfullmäktige beslutar: Att det finns ett historiskt och kulturellt värde för samhället i att Byagården bevaras enligt innovatörernas idéer. Att Kommunfullmäktige beslutar ge Styrgruppen för 150 års jubileum i uppdrag att tillsammans med Styrelsen för Tomelilla Byagård kalla föreningens medlemmar, sakkunniga inom området och övriga intresserade till möte - för att tillsammans ta reda på om det finns intresse - och möjlighet - att fullfölja innovatörernas bevarande idé av Byagården - nu inför samhällets 150 åriga tillvaro? Justerandes sign
TOMELILLA KOMMUN Kommunstyrelsens arbetsutskott SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum 4 december 2013 Forts 206 Tidigare behandling Kommunfullmäktige 168/2013: Kommunfullmäktige beslutar att remittera motionen till kommunstyrelsen för beredning. Beslutet skickas till: Kultur- och fritidsutskottet Justerandes sign
Till Kommunfullmäktige i Tomelilla kommun. 2013-10- 18 Motion angående Byagården Anledningen till min motion är att kommunen planerar fira samhällets 150 åriga tillvaro 2015 där Byagården utgör en stor del av historien. Denna gård är samhällets enda kvarvarande byggnad från tiden före järnvägsbygget. Byagården har bevarats tack vare Yngve Andren, Theodor Tufesson och David Jakobsons framsynthet. Dessa tre herrar inköpte gården och bildade Föreningen Tomelilla Byagård och restaurerade den utvändigt från grov missär till en vacker och verklighetstrogen gård från mitten av 1800 talet. Deras mål var att bevara gården både utvändigt som invändigt som - ett gamalt allmogehem såsom det tedde sig här i trakten. Men de hann förmodligen inte med att fullfölja restaureringen invändigt. Jag har under lång tid sökt få igång en diskussion med Styrelsen för Byagården - om Byagårdens bostad hur ett hem från förra århundradet kan ha sett ut men inte lyckats. Enligt samtida tidningsreferat fick inte Byagården bli ett kuriositetskabinett som en d:r Hazelius uttryckte sig eller en skräpkammare som det också sades. Det är därför jag ville lyfte frågan - om man kan fortsätta med de återställningsarbeten som aldrig blev gjorda. Förmodligen fanns där inga medel att genomföra den invändiga restaureringen - men dessa fattas inte i dag - tackvare mycket stora donationer. Därför anser jag det är dags att börja ta tag i frågan - och eventuellt fullfölja innovatörernas och donatorernas önskemål om att fullfölja Byagårdens retaurering. Se bilagorna. Min generation - är förmodligen de sista som har sett - eller hört talas om dessa bostäder. De unga - och de som inte har den minsta anknytning till varken lantbruksnäringen eller till trakten - har ingen aning om - hur dessa hem kan ha sett ut när de var i dagligt bruk. Det finns säker de som anser sig både veta och begripa men har inte den minsta insikt i hur en dåtida bostad såg ut. Jag har vuxit upp i ett lantbrukarhem - där en likadan bostad fanns kvar när jag var barn på 30 talet, men som man använde som förråd. Denna bostad överensstämde helt med Byagårdens ursprungliga utseende. Mitt föräldrahem var en av de gårdar som flyttades ut från Tomelilla by i samband med Enskiftet 1840 till 1845. Kanske - kan de båda bostäderna vara byggda efter samma ritning. Beträffande Regionmuseets dokumentationer av aktiviteter på Byagården - är detta ett sätt att kontrollera att beviljade bidrag använts på rätt sätt. Dessa dokumentationer varken får eller ska - användas för att förhindra en diskussion om en fortsatt restaurering av Byagården. Dessa dokumentationer beskriver endast enskilda aktiviteter eller händelser - såsom reprationer av byggnaderna och tak inte bostaden i sin helhet och funktion. År 1925 gjorde - en Åke Campbell - en uppmätning och beskrivning av Byagården. Han anger där - med full rätt - att köket och spiskammaren låg i den västra delen av bostaden - där nu vävstolen finns. Till största sannolikhet fanns där en sättugn som värmekälla för denna del av bostaden där nu tvättgrytan finns. Detta - då man använde ilaren vid bakugnen för matlagning. Förmodligen är det denna sättugn som finns på logen - då den har samma utformning som den där inne. Tvättgrytan kom förmodligen dit betydligt senare kanske kring 1882 då man flyttade allt boende in i storstugan och delade det ursprungliga sovrummet. Dörren mot söder och gallret för fönstret där kan ha kommit dit förmodligen då man började använd
utrymmet som kisthus och förråd för kisthus skulle ha egen dörr. Det halva fönstret i gaveln mot öster och det hela fönstret mot söder i sängkammaren baghuset fanns förmodligen inte där från början. Jag pekar på de förändringar av bostaden - som till stor sanerlighet skett under åren från 1860 och fram till 1925. Det är dessa förändringar av bostaden - som jag föreslår man ska börja diskutera och eventuellt återsälla - om detta är anses möjligt - för att därmed ge bostaden ett pedagogiskt och trovärdigt intryck - såsom Andren o. co. gjorde med utemiljön 1926. Det står utanför allt tvivel att bostadens nuvarande utseende har förvanskats genom åren - se på väggen vid vävstolen. Att bevara en förvanskad bostad och kalla detta för ett hem från den tiden - är ett sätt att förvränga verkligheten och vilseleda besökarna och historien om hur gårdarna från den tiden såg ut. Jag kan mycket väl förstå - att det är svårt för många - som inte har den minsta insikt i bostäder från den tiden - att acceptera en förändring. Men för mig är det besvärande att inte få igång en diskussion. Det som driver mig är bilden av en verklighetstrogen interiör av det gamla allmogehemmet sådant det tedde sig här i trakten ändamålsenligt inrättat efter sin tids behov. Med sina donerade möbler och dörrar från rätt tidsperiod insatta på sin rätta plats, visserligen i behov av vård och konservering som också borde diskuteras hade gjort Byagården till en prydnad för samhället - såsom den var ärnad. Men även stallet borde göras trovärdigt med båsinredning, nackbom och uppbundna ko bindslen. Kanske med strö i båsen. Och även lantbruksinventarierna bör rekonditioneras och konserveras till eftervärlden. Allt detta borde diskuteras av intresserade och kompetenta personer för att ge Byagården sitt rätta värde nu inför jubileumet. Jag har lyft frågan i Byagårdens Styrelse vid flera tillfällen - men fått avvisande svar. Därför lyfter jag frågan här i Kommunfullmäktige. För att därmed få bekräftat om det kan finnas ett samhällsintresse i att Byagården bevaras enligt innovatörernas mål. Jag anser att detta inte är en fråga enbart för Byagårdens Styrelse utan fast mer för dess medlemmar i Föreningen Tomelilla Byagård samt samhället i övrigt. Personligen anser jag det bör finnas ett samhällsintresse i att bevara Byagården som en trovärdig gård från den tiden och inte som ett tomt skal utan innehåll. Detta - då skattemedel utbetalas årligen som driftsbidrag från Kommunen på ca 20 000 kr. Jag yrkar därför att Kommunfullmäktige beslutar: Att det finns ett historiskt och kulturellt värde för samhället i att Byagården bevaras enligt innovatörernas idéer. Att Kommunfullmäktige beslutar ge Styrgruppen för 150 års jubileum i uppdrag att tillsammans med Styrelsen för Tomelilla Byagård kalla föreningens medlemmar, sakkunniga inom området och övriga intresserade till möte - för att tillsammans ta reda på om det finns intresse - och möjlighet - att fullfölja innovatörernas bevarande idé av Byagården - nu inför samhällets 150 åriga tillvaro? Med bästa hälsningar. Knut-Åke Pehrsson. Bilagor: Jag bifogar 8 st. kopior av tidningsurklipp samt bilder från hur gården såg ut innan den restarerades 1926 - och efter uppsnyggning 1998 som gjordes av oss på Jobbservice och ALU. anställda men även bilder på en del av inventarierna. Detta för att Kommunfullmäktige ska kunna bilda sig en uppfattning om mitt yrkande. Kanske kan ett besök i Byagården vara en fördel för de intresserade - för att därmed bedöma frågan rätt.
Tomelilla den 30 januari 2014 Dnr KS 2013/297 Kommunledning, Samhällsbyggnad, Kultur- och fritid Besöksadress: Gustafs torg 16 273 80 Tomelilla Kommunstyrelsens kultur- och fritidsutskott Växel 0417-180 00 Fax 0417-144 00 Postgiro 126 88-8 Bankgiro 5346-0465 www.tomelilla.se Handläggare: Britt Ekstrand Sekreterare Direkt Mobil britt.ekstrand@tomelilla.se Ändring av sammanträdesdagar 2014 för kultur- och fritidsutskottet Förvaltningens förslag till beslut Skriv beslutsförslag här. Texten kan flyttas till beslutsdokument Ärendebeskrivning Ordförande Tina Bergström-Darrell (S) föreslår att ändra datum för 2 sammanträdesdagar våren 2014 i kultur- och fritidsutskottet. Mötet den 24 mars 2014 ändras till måndagen den 31 mars 2014 kl. 13.00. Mötet den 15 december 2014 ändras till måndagen den 8 december 2014 kl. 13.00. Kultur- och fritid Britt Ekstrand Sekreterare Beslutet skickas till: Ledamöter och ersättare i kultur- och fritidsutskottet, kultur- och fritidschefen, kommunstyrelsen som anmälningsärende. 1 (1)
Tomelilla den 13 januari 2014 Dnr KS 2014/5 Kommunledning, Samhällsbyggnad, Kultur- och fritid Besöksadress: Gustafs torg 16 273 80 Tomelilla Kommunstyrelsens kultur- och fritidsutskott Växel 0417-180 00 Fax 0417-144 00 Postgiro 126 88-8 Bankgiro 5346-0465 www.tomelilla.se Handläggare: Britt Ekstrand Sekreterare Direkt Mobil britt.ekstrand@tomelilla.se Anmälningsärenden kskfu den 20 januari 2014 Förvaltningens förslag till beslut Anmälningsärendena läggs till handlingarna. Ärendebeskrivning 1. Protokollsutdrag från kommunfullmäktige den 16 december 2013, 185, Biblioteksplan 2014-2016 Tomelilla kommun. 2. Protokollsutdrag från kommunfullmäktige, Ystads kommun, den 21 november 2013, 177, Höjning av ansöknings- och tillsynsavgifter rörande serveringstillstånd. Kultur- och fritid Britt Ekstrand Sekreterare Beslutet skickas till: Ange mottagare för beslutsdokument här 1 (1)