HMS Sundsvall i Libanon

SFRO NYTT SVENSKA FLOTTANS RESERVOFFICERSFÖRBUND Februari 2008 HMS Sundsvall i Libanon Reservoffi cerare i karantän Äntligen en tidning i tid På besök i Köpenhamn

medlemsnytt SFRO-NYTT Organ för Svenska Flottans Reservofficersförbund. Tidningen distribueras till samtliga medlemmar i SFRO. Manus mottages tacksamt. Redaktionen förbehåller sig dock rätten att redigera och förkorta inkommet material. Återgivande av publiceras material medges med angivande av källan. Ansvarig utgivare: Olof Hermansson tel. 070-399 50 35 e-post: olof.hermansson@sfro.se Utgivning: 4 nr per år Redaktör: Johan Hamnegård sfronytt@sfro.se SFRO kansli: fax: 08-791 79 66 e-post: kansli@sfro.se Postadress: Box 5417 114 84 Stockholm Besöksadress: Östhammarsgatan 70. (Besök enl. ö.k.) Hemsida: www.sfro.se Glöm ej att adressändra till kansliet. Tryck: DAUS Tryck och media ISSN 1403-509X PG-nr: 585 50-5 BG-nr: 5327-2654 SFRO hälsar nya medlemmar välkomna Joachim Ander, född 1963 Staffan Anderberg, född 1945 Magnus Brännström Christoffer Carlander, född 1937 Leif Eriksson, född 1963 Thomas Falkeborn, född 1952 Håkan Flenhagen, född 1954 Rickard Fredsborn, född 1972 Carl-Johan Garsten, född 1942 Henrik Hallbäck, född 1947 Robert Hellström, född 1964 Johan Hernmarck, född 1956 Mikael Jansson, född 1974 Jan O Johansson, född 1943 Stefan Johansson, född 1956 Andreas Johansson, född 1975 Per Johansson, född 1979 Jan-Åke Jonsborg, född 1943 Claes Lachmann, född 1959 Christer Larsson, född 1952 Bo Levén, född 1951 Jonas Moberg, född 1971 Göran Mossberg, född 1958 Gabriel Munck af Rosenschöld, född 1947 Om du lämnar material till tidningen Text: * I Word eller monterad i e-mail. * Texten skall vara färdig för tryck * Ca 4 000 tecken i 12 pkt (ca 1,5 A4) motsvarar ungefär 1 helsida exklusive bilder. * Uppge artikelförfattare. Bilder: * Originalbilder. * Pappersbilder alternativt digitala bilder med högsta upplösning i jpeg eller tiff. * Klistra inte in bilder i texten. * Uppge fotograf och vad bilden föreställer samt i vilket sammanhang den är tagen. * Försök leverera bilder och text samtidigt. Robert Nilsson, född 1942 Jonas Nilsson, född 1967 Carl-Johan Norberg, född 1965 Jan Norström, född 1961 Christian Nydahl, född 1971 Bo Peders, född 1943 Tore Reinhold, född 1964 Carl Ripa, född 1977 Magnus Roglert, född 1971 Matts Rosendahl, född 1953 Henric Roth, född 1982 Nils Rudérus, född 1972 Gunnar Schumacher, född 1944 Örjan Sterner, född 1938 Patrik Strandberg, född 1971 Björn Svanström, född 1971 Peter Sörborn, född 1952 Andreas Takvam, född 1978 John Tengström, född 1968 Ulf Tingström, född 1960 Ulf Ökvist, född 1941 Erik Österlund, född 1977 Fredrik Överby, född 1976 Uppdatera ditt rullkort med din emailadress! www.sfro.se Omslag: Lt Rickard Hellman som flaggvakt på Cypern foto: FBB Nästa nummer kommer ut 1 april manusstopp 10 mars www.sfro.se SFRO-NYTT februari 2008 2

ledare En sammanfattning av reservofficerens 2007 FOTO: ANNE LARSSON "Vi kan konstatera att Försvarsmakten väljer att inte fullt ut nyttja och utveckla den kostnadseffektiva kompetensresurs som ligger i reservofficerssystemet." Så här vid ett årsskifte är det på sin plats att summera det år som gått. Hur har reservofficersfrågan utvecklats under 2007? Vi vet att reservofficeren kombinerar militär professionalism med utbildning och yrkeserfarenheter från den civila delen av samhället. Konceptet bygger på att den enskilde medarbetaren har sin huvudsakliga karriär utanför Försvarsmakten och därför knappast betraktar sina insatser som officer i termer av livstidsyrke. Som ung kan främst reservofficerens rent militära kunnande nyttjas men efterhand tillvinner denne sig så kallade dubbla kompetenser, vilket innebär att civilt förvärvade meriter kommer till användning vid militära tjänstgöringar i Sverige eller utomlands. Därtill kommer att kostnaderna för reservofficeren är mycket låga då han eller hon inte tjänstgör och att Försvarsmakten kan tillgodogöra sig civilt förvärvade kompetenser. Svenska Flottans Reservofficersförbund anser att Försvarsmaktens reformering mot ett insatsförsvar, som ska lösa uppgifter i Sverige och utomlands, understryker behovet av reservofficerare. Det nya försvaret ställs inför olika typer av hot i varierande konfliktnivåer och behöver därför en kompetensförsörjning som är anpassningsbar och flexibel. Anpassning innebär i detta sammanhang att dimensionera exempelvis officerskåren till nya eller förändrade uppgifter. Personalplaneringen måste vara flexibel så att kompetenser och antal individer svarar upp mot framtida behov som i många fall inte kan förutses idag. Mot den bakgrunden borde reservofficeren vara en nyckelkomponent i Försvarsmaktens framtida personalförsörjning. I början av året pekade mycket mot en positiv utveckling av reservofficersfrågan. Från den politiska ledningen i Försvarsdepartementet var signalen tydlig: reservofficerarna behövs även i framtiden och bör finnas kvar som en egen personalkategori. Högkvarteret gav ut detaljerade direktiv till förbanden som syftade till att återta en övad och motiverad reservofficerskår. Samtidigt skrev Överbefälhavaren handbrev till samliga reservofficerare och underströk att det även i framtiden finns plats för dem som vill ställa upp för att Försvarsmakten skall kunna lösa sina uppgifter i Sverige och utomlands. Det är nedslående att summera vad som verkligen hänt i reservofficersfrågan. Vi har egentligen inte sett någonting av betydelse som fört systemet framåt. Däremot har Förbundet fått lägga ner stor kraft på att reda ut en rad missförstånd och oklarheter. Vi har bemött och korrigerat felaktiga påståenden som går ut på att det inte finns något (eller möjligen endast ett mycket litet) behov av reservofficerare, att reservofficerssystemet ska avskaffas, att reservofficer bara ska vara en anställningsform och att ingen ska antas till utbildning mot reservofficer med start under hösten 2007. I flera fall handlar det om att man lokalt eller på mellannivåer gjort egna tolkningar. Ibland har man dessutom gått händelserna i förväg och agerat på löst skisserade framtidsidéer eller dragit egna slutsatser av förslag som Försvarsmakten framställt till regeringen. Vi kan konstatera att Försvarsmakten väljer att inte fullt ut nyttja och utveckla den kostnadseffektiva kompetensresurs som ligger i reservofficerssystemet. Om orsakerna till detta är att vi utmanat starka kårintressen eller om det snarare beror på brister i ledningsstrukturerna är sekundärt. Förbundet har ett ansvar gentemot medborgarna att öppet redovisa hur varje skattekrona kan bidra till en slagkraftig militär personalförsörjning av insatsförsvaret. Vi prioriterar därför arbetet med att ta fram en programskrift (se annan plats i tidningen), där vi tydligt förklarar hur reservofficerarna kan bidra till att höja Försvarsmaktens operativa förmåga. MIKAEL BRÄNNVALL 3 SFRO-NYTT februari 2008

redaktörens rader Äntligen ett unikt nummer Numret du nu håller i din hand är unikt. Det är det första numret som utkommer på utsatt tid sen arbetet med SFRO-Nytt övergick från vår tidigare kanslichef till att vara en del av styrelsens arbete. Till lessonslearned-pärmen skriver vi alltså att det tar ett år att komma in i arbetet. Det var nämligen för nästan exakt ett år sen jag började jobba med den här tidningen. Utgivningen var detta första år tämligen sporadisk, med endast två utgivna nummer. När nu en stor del av redaktörens tekniska tillkortakommanden har övervunnits, medelst många timmar med övningsskivor för olika layout- och bildbehandlingsprogram, kommer den ambitiösa ambitionsnivån för tidningens utgivning förhoppningsvis kunna hållas. Tillflödet av material till tidningen var ett område jag oroade mig för. Detta har dessbättre hittills varit i onödan. Jag har varken behövs jaga material eller påminna om deadline utan många texter har kommit utan prut, varav i vanlig ordning flera från kretsarna. SFRO-Nytt fortsätter sin redan inslagna internationella prägel med en intresseväckande rapport från flottans korvettstyrka i Libanon, ML 02. I detta nummer inleds en ny serie om navalakademierna. Slutna sällskap eller oväntat öppna? Avgör själv. Först ut en intervju med flaggkapten UppSjö, med stundande jubileumsbal. Anteckna genast 1 mars i kalendern. Det klassiska inslaget "Baksidan" är äntligen tillbaka med en tänkvärd text från SFRO-Nytt-veteranen Girion Blomdahl. Kallelse till SFRO:s årsmöte 2008 Så som årets första nummer plägar göra innehåller också denna utgåva kallelse till årsmöte, att beskåda nedan. Anteckna genast 12 mars i kalendern. Malmökretsen har i vanlig ordning farit över sundet och hälsat på. Läs om deras äventyr på sidorna 12 och 13. Göteborgskretsen har navigerat i huvudstadens skärgård. Hur det gick? Se sidan 10. Apropå navalakademierna: När Stockholmskretsen bjöd in Christian Braunstein som föredragshållare passade SjöHOLM på att fira sin 40-årsdag. Läs rapporten på sidan 11. Hur förklarar sig flaggkapten? Se nästa nummer. Väl mött! JOHAN HAMNEGÅRD Medlemmar i Svenska flottans reservofficersförbund kallas härmed till årsmöte. Datum: Onsdag 12 mars 2008 Plats: Berga Tid: kl 18.00 Motioner skall vara sekreteraren till handa senast den 12 februari. Kontakta sekreterare@sfro.se. Förvaltnings- och revisionsberättelse, propositioner och motioner samt yttranden över dessa tillhandahålls på begäran (sekreterare@sfro.se) senast den 26 februari. Efter mötet följer gemensam middag. Prisuppgift och detaljprogram anslås på hemsidan senast den 26 februari. Deltagande i middagen skall meddelas kansliet per e-post (kansli@sfro.se) senast onsdagen den 5 mars. Förslag på föredragningslista 1. Mötets öppnande 2. Val av mötesordförande 3. Fråga om mötets stadgeenliga utlysande 4. Val av mötessekreterare 5. Val av justerare och rösträknare 6. Framlagda propositioner 7. Framlagda motioner 8. Framläggande av förvaltningsoch revisionsberättelse samt fråga om godkännande av förvaltningsberättelse 9. Frågan om ansvarsfrihet för styrelsen 10. Valnämndens förslagsskrivelse 11. Val av förbundsordförande 12. Val av sekreterare 13. Val av skattmästare 14. Val av utbildningsansvarig 15. Val av övriga ledamöter 16. Val av personliga suppleanter 17. Val av två ledamöter till valnämnden 18. Val av ordförande i valnämnden 19. Val av tre ledamöter till Hederstecknets nämnd 20. Val av två revisorer samt två suppleanter 21. Fastställande av årsavgift och budget 22. Övriga frågor 23. Mötets avslutande. SFRO-NYTT februari 2008 4

förbundet En programskrift utformas Tidigt om morgonen en vacker höstdag samlades en skara män, alla i sina bästa år, på kansliet på Östhammarsgatan. De var där för att genomföra första steget ett projekt att upprätta något som har fått arbetsnamnet SFRO programskrift. Det pågår inom Försvarsmakten en reformering av personalsystemet. Inställningen till reservofficerare och reservofficerssytemet är skiftande inom Högkvarteret. Förbundet upplever att vi måste föra en kontinuerlig kampanj för att förklara de värden som vi ser i reservofficersinstitutet. För att på ett enkelt och lättillgängligt sätt presentera dessa, samt för att utgöra ett stöd för våra förtroendevalda i sitt påverkansarbete, har styrelsen beslutat att programskriften skall tas fram. Denna skrift skall ha som syfte att presentera SFRO:s svar på frågorna varför behövs reservofficeren i framtidens försvar, samt hur skall reservofficersinstitutet se ut för att bäst bidra till Försvarsmaktens operativa förmåga. Dagen inleddes med att strukturera våra argument för reservofficeren genom en fiskbensanalys. Under diskussionen, vilken enligt ordförande Brännvall drevs med rimligt högt i tak, konstaterades att det går att dela in argumenten för reservofficersinstitutet i nio kategorier (utan inbördes ordning): 1) det skapar säkerhetspolitisk handlingsfrihet och -utrymme för samhället; 2) det tillför attityder och förhållningssätt till Försvarsmakten; 3) det bidrar till en kostnadseffektiv personalförsörjning; 4) det tillför Försvarsmakten civil kompetens; 5) det ger Försvarsmakten ökad indirekt påverkansmöjlighet på övriga samhället; 6) det bidrar till Försvarsmaktens folkförankring; 7) det attraherar befolkningssegment som annars inte skulle sökt sig till Försvarsmakten; 8) det skapar mervärden för övriga samhället; samt 9) det utgör en kvantitativ personalresurs. Detta är alltså en sammanställning av de förtjänster som finns för ett samhälle att hålla sig med reservofficerare. Programskriften skall rikta sig främst till den rikspolitiska nivån, och vara skriven så att även en person utan militär bakgrund skall kunna ta till sig våra argument. Som sekundär målgrupp återfinns Försvarsmaktens högsta ledning. Dokumentet måste vara levande, och det är arbetsgruppens förslag att det årligen skall ske ett ställningstagande till huruvida det skall omarbetas. Detta för att medge anpassning till utvecklingen i samhället i stort och inom Försvarsmakten i synnerhet. Dock upplever arbetsgruppen att det finns en stabil evig sanning som torde stå sig genom de flesta av Försvarsmaktens konvulsioner. Efter lunch vidtog arbetet med att definiera hur systemet bör utformas. Huvudsakliga förändringar från dagens modell behandlar tydligare ömsesidiga åtaganden beträffande tjänstgöring samt återinförandet av en aspirantskola. Stycket utgör även ett allmänt klarläggande om hur reservofficeren bör rekryteras, utbildas, och tjänstgöra allt ur ett samhällsnyttoperspektiv. Arbetsgruppen hade så skapat den ideologiska basen till något som sedan förbundets arbetsutskott skapat ett dokument av. Under styrelsemötet i mitten av december hölls en diskussion om dokumentet och dess innehåll, och arbetsutskottet fick klartecken att fortsätta framtagningen av det slutliga förslaget till programskriften. Det är författarens förhoppning att kunna presentera en färdig produkt under förbundets årsmöte i mars. Eder ödmjuke sekreterare OLOF HERMANSSON Annonsera i SFRO-Nytt Det här skulle kunnat vara en annons för ditt företag. Tag chansen att nå ut till en bred krets av reservofficerare tillhörande svenska flottan och amfibiekåren. Nedan visas annonspriserna för 2008. Hör av dig till sfronytt@sfro.se. Svartvitt 4-färg Helsida 2200 kr 3700 kr Halvsida 1300 kr 1800 kr 1/4-sida 700 kr 1000 kr 1/8-sida 450 kr 600 kr Rabatt vid beställning av fyra nummer hel- eller halvsida: 10% Rabatt för medlemmar: 30% på ordinarie pris hel- och halvsida. 5 SFRO-NYTT februari 2008

försvarsmedicincentrum Medicinalreservofficerare i karantän Att bjuda in till reservofficersträff på en gammal karantänsanstalt skulle kunna tolkas på ett mindre smickrande sätt. När Försvarsmedicincentrum (FömedC) i Göteborg bjöd in sina reservofficerare till Känsö i Göteborgs södra skärgård var det däremot helt rätt, eftersom miljön är som klippt och skuren för att passa just medicinalpersonal. D et var en ovanligt brokig skara om drygt 40 reservofficerare som anmälde sig för tjänstgöring när sommaren övergick i höst. Här fanns sjuksköterskor och läkare. Miljöoch hälsoskyddsinpektörer fanns också på plats liksom veterinärer och några apotekare. Arméuniformer blandades friskt med marindito, och flera flygarvingar syntes också bland deltagarna. Efter flera år av låg aktivitet gentemot sina reservofficerare har nu FömedC blivit ett betydligt mer aktivt förband utifrån ett reservofficersperspektiv. Man har till exempel påbörjat utbildningen av 22 nya reservofficerare och rekryteringen till nästa års utbildningar pågår för fullt. Informationen till förbandets reservofficerare skall förbättras, och man har utsett major Lars-Arta Anderson, med lång erfarenhet av personal- och reservofficersfrågor, till Höga diskussionsvågor Sammantaget positiva tecken, men deltagarna efterlyste mer mycket mer! Detta framkom med all önskvärd tydlighet under de fria diskussioner, som var en av programpunkterna. Bland många intressanta frågor som fördes fram fanns bland annat Varför har vi numera nästan bara för internationell tjänst, men då mestadels som vanliga läkare, sköterskor etc. eftersom antalet befattningar som kräver en officersbakgrund är mycket litet. En annan fråga som togs upp var informationsflödet till reservofficerarna från FömedC. Att det inte är tillräckligt framkom med all önskvärd tydlighet. Detta är ett problem som FömedC delar med många andra förband och som måste förbättras. När behovet av fackinriktad utbildning kom upp, var miljö- och hälsoskyddsinspektörerna rejält på hugget. De upplever att nästan allt krut läggs på att diskutera läkar- och sköterskefrågor när det handlar om utbildning. Här finns med andra ord en klar förbättringspotential. reservofficershandläggare. Han planerar att utöka RO-träffarna och lägga in mer fackbetonade utbildningsmoment i dem för att på så sätt skapa mer aktivitet bland medicinalreservofficerarna. SFRO-NYTT februari 2008 medicinalreservofficerare? Utöver utlandsmissioner är antalet utbildningsoch övningstillfällen mycket få, liksom antalet befattningar i den numera mycket begränsade insatsorganisationen. Medicinalreservofficerare ianspråktas 6 Sjukvård i fält på riktigt Att antalet större sjukvårdsinsatser för våra förband är få är något som vi skall vara glada för. Desto viktigare är det att ta till vara på erfarenheter från de tillfällen då det verkligen har bränt till. På plats på Känsö var överstelöjtnant Hans Håkansson. Han var den 17 mars 2004 chef för de svenska trupperna i Kosovo, som hamnade mitt emellan

försvarsmedicincentrum i sjukvårdsorganisationen som gjorts i samband med att förbandet skulle åka ut passade sällsynt illa för den verklighet som förbandet mötte i mars 2004, några veckor innan det var dags att rotera hem. Reservofficersförbundet på plats För reservofficerare som sällan tjänstgör uppstår ofta en mängd frågetecken. Löner, premier och befordran är bara några av de områden som är svåra att ha uppdaterad kunskap kring som reservofficer. Där kan Reservofficersförbundet ofta ge konkreta råd, och det var också därför som Anne Larsson från förbundet var på plats. Förutom att informera om förbundets verksamhet fick hon också svara på många frågor från deltagarna. Det är många viktiga frågor som tagits upp här ute. På vilka grunder befordran sker är angeläget att klara ut. Det är viktigt att de medicinalofficerare som tjänstgör utomlands har lämplig grad i förhållande till sin kompetens och befattning. Sak samma gäller den frågan om varför vi utbildar medicinalreservofficerare, när det inte klart framgår vad de skall användas till. Det är vidare av vikt att det finns befattningar som tillvaratar reservofficerarnas kompetens. Och frågan om marknadsmässiga löner är alltid väsentligt. Försvarsmakten måste vara beredd att konkurrera med löner, och inte bara för läkarna, för att få kompetent personal till insatsförbanden och utlandsstyrkan. Sammantaget var det en nöjd Anne Larsson som lämnade Känsö, med förhoppningar om att nu få fler medi cinalreservofficerare som medlemmar i förbunden. Lars-Arta Anderson tusentals uppretade kosovoalbaner och invånarna i en serbisk by. Han berättade på ett mycket målande sätt om vad som hände under vad som beskrivits som Slaget om Caglavica, då Balkan var mycket nära att sättas i brand - igen. Dygnet runt den serbiska byn resulterade i 35 sårade svenska soldater. Ansvarig läkare på den svenska huvudbasen Camp Victoria var fänriken i medicinalreserven Per Skoog, som också fanns med på Känsö. Han berättade om hur man varit ett fåtal soldater kvar på campen, vilka förberedelser man vidtog och hur man tog omhand skadade och sårade. Sammanfattningsvis kan man konstatera att de neddragningar 7 Trots att frågetecknen under reservofficersträffen var många, var deltagarna överens om att den här typen av övningar ger mycket. Förväntningarna för det kommande året är höga och förbundet kommer att fortsätta att bevaka de viktiga frågor som togs upp. LENNART HAMMARSTRAND SFRO-NYTT februari 2008

libanon I Medelhavet med Sundsvall Sensommaren 2006 beslutade riksdag och regering, efter förfrågan från FN, att sända en styrka till Medelhavet och Libanon. Detta för att bidra till att de libanesiska farvattnen behölls öppna efter den israeliska blockaden som inletts i samband med det israeliska anfallet mot framförallt södra Libanon sommaren 2006. SFRO-medlemmen Rickard Hellman var med i denna styrka. HMS Gävle, korvett typ Göteborg, skickades till Medelhavet tillsammans med en framskjuten logistik- och underhållsgrupp. Flottan har sedan 2001 haft en internationell korvettstyrka (IKS) och nu skulle delar av IKS 06 att komma till användning. Detta var Sveriges första mission i flottans regi och missionen döptes i Sverige till ML 01. Rotation av fartyg samt personal genomfördes efter sex månader på plats i Medelhavet. ML 02 togs ur IKS 07 hade endast tränats för just denna uppgift. HMS Sundsvall kastade loss från Muskö den 22 mars 2007. Med ombord fanns jag som eldledare för (ELF). vakter. Dessa hade utbildats till att jaga talibaner i det afghanska grottsystemet, men blåsta på konfekten fick de istället bevaka landsmän och allierade i en fantastiskt tråkig hamnstad, i en än tråkigare hamn. Deras bistra uppsyn patrulleringar varade på motsvarande sätt mellan tre och åtta dygn där det som oftast var fem. Uppdraget på våra patrulleringar var enformigt till karaktären men med spännande inslag. Vi ingick i den styrkan bestående av de Då Libanon inte ansågs tillräckligt säkert för en flottbas hade en multinationell bas upprättats i den kommersiella containerhamnen i Limassol på Cypern. ML 01 hade under sina sex månader på plats arrangerat basen på ett ypperligt sätt och vi fann vår ankomst betydligt mer ombonad än våra kollegor hade gjort ett halvår tidigare. Att det finns infrastruktur i hamnen kan ses som en enkel och självklar sak, men det är oerhört störande och påfrestande då sådant saknas och vi alla i ML 02 blev med tiden tacksamma för de insatser som gjordes innan vår ankomst. En trång men trivsam bas Basen bestod egentligen av sambands-, stabs- och ledningscontainrar. Till detta fanns bostadsbaracker för landlaget och efter ungefär halva tiden även för besättningen. Det senare kan ha varit en lyx som jag personligen kunde ha varit utan, men (förstås) väldigt populärt i den allt trängre manskapshytten. Vi hade under våra nästan fem månader en blandad kompott av fartyg hemmahörande i den grekcypriotiska basen. Tyskland hade som ledarnation ansvaret för basen vilket resulterade i ett koppel bistra taliban-jägare som kan mycket väl ha varit befogad. Utöver de tyska robotbåtarna av Gepardklass, med dess lag- och stabfartyg av Elbe-klass hade vi till en början även norska patrullbåtar av Hauk-klass, danska Flyefisken-korvetter samt, endast för att göra vardagen ännu mer spännande, grekiska patrullbåtar av olika klasser. De turkiska fartygen som också ingick baserade i den norra delen av Cypern. Det trånga utrymmet för alla fartyg i hamn och de ständiga ändringarna i det, för patrulleringen, styrande dokumentet gjorde dagarna i hamn till en datumparkering av sällan skådat slag. Spännande inslag Dygnen i hamn var ofta fyllda med aktiviteter då vi passade på att utbilda oss, genomföra de viktiga materialkontrollerna och underhålla fartyget i allmänhet. Varje stillaliggande period försökte vi dessutom se till att vi var lediga åtminstone en eftermiddag eller ibland även en heldag. Hamnperioden varade mellan ett till fyra dygn med två som vanligast. Våra mindre fartyg som patrullerade närmast kusten till Libanon. Vattnet utanför Libanons kust var indelat i fyra zoner och ett fartyg ansvarade för varsin zon. Utanför denna indelning vakade tre fregatter över ett större område men med motsvarande arbetsuppgifter. Uppgifterna bestod som tidigare FOTO: BESÄTTNINGEN SFRO-NYTT februari 2008 8

libanon beskrivet att se till att sjövägarna hålls öppna. Till detta uppdrag ingick även ansvaret över området. Vi bevakade varje fartygs in- och utpassering till FOTO: FBB Libanon där vi även frågade ut fartygen om dess last, rutt och ägare. Totalt sett fanns det alltså alltid fyra patrullbåtar eller korvetter i de inre zonerna och tre fregatter i de yttre zonerna. Till detta fanns det dessutom ett underhållsfartyg med bunkermöjligheter för framförallt fregatterna i området. Utöver styrkans fartyg besöktes området ständigt av intresserade nationer då både italienska och tyska signalspaningsfartyg samt franska jagare ofta patrullerade planlöst(?) i området. Informationsutbytet enheterna mellan FOTO: FBB Information kring omvärldsbilden och målinformation utbyttes både över etern men även via länksändningar. Detta möjliggjordes efter att vi installerat ett NATO-standardiserat data-sändningssystem ombord. Då samtliga övriga enheter var NATOmedlemmar kom all information och taktik att utgå från NATO- reglementen, vilket både var nyttigt och aningen jobbigt. Avstånden mellan fartygen var så pass stora att man vid normal hotbild förlitade sig helt på självskydd och inte uppträdde i formation. Väl förberedda IKS 07 hade förmånen att kunna förbereda sig direkt efter inryck mot endast ett mål, att bli ML 02 och rotera den svenska medelhavsflottan. Detta gjorde att vi kunde göra organisatoriska förändringar och avsteg från generalfördelningen i fartyget till att passa endast för vårt kommande uppdrag. Vi genomförde dessutom ett omfattande arbete i att ändra i våra arbetsrutiner och standardprocedurer inom stridsledningstjänsten för att kunna uppträda efter de informationer på arbetsmetodik och hot som finns i området. Materiella och utrustningsmässiga förändringar ombord var förstås viktigt och det var betryggande att se den logistiska linjen i flottan verkligen fungerar, om rätt människor vill att den ska fungera. Detta var något som skulle visa sig fungera utmärkt och långt över förväntan även på plats i Medelhavet. Något som däremot var väldigt viktigt och krävdes för att kunna lösa den uppgift vi var ställda. saknades under både förberedelsetiden och själva missionen var en rotekamrat. Trots att man hade flera fartyg runt omkring sig från många länders flottor ville man gärna ha möjligheten att diskutera förhållningssätt och taktik med landsmän som själva hade samma materiella begränsningar och nationella regler att ta hänsyn till i sitt arbete. Området som vi bevakade var som tidigare beskrivet hårt trafikerat av både militära och civila fartyg. Detta gällde även luftrummet som konstant övervakades och kontakterna identifierades. Under missionen hade våra sensorer kontakt med 7353 flygfarkoster. Av dessa var 732 militära. Detta ger dels en bild av hur mycket militär aktivitet det var i detta området dels hur nördig man blir när man pluggar för mycket statistik. Jag tyckte det var intressant att se hur FOTO: FBB det arbete vi länge tränats för står sig i verkligheten. På ett flexibelt och engagerat sätt tycker jag att vi gjorde det som förväntades av oss. Personligen kan jag rekommendera en mission i flottans regi. Jag är säker på att de på flera sätt skiljer sig från övriga vapengrenars missioner. Men jag tycker det är kul och viktigt att även flottan visar sin internationella styrka. Vem vet, UNIFIL (FN:s namn på hela styrkan i Libanon) har fortfarande fartyg kvar som patrullerar området och håller sjövägarna öppna. RICKARD HELLMAN 9 SFRO-NYTT februari 2008

kretsarna GÖTEBORG Navigationsövning i Stockholms skärgård M20 besättning bestod av: Jacob Forssblad (befälhavare /FC), Johan von Otter (ÖvningL / FotO), Anders Håkis Håkansson (redarrepresentant), Lars Landström (MtjL), Jan Frumerie (kock), Patrik Lilja, Magnus Nelson (pressofficer), Bo Erlandsson, Göran Ringqvist, Mats Andersson, Lars-Åke Kristoffersson, Per Hedström. Under helgen 29/6 1/7 genomfördes en navigationsövning i SFRO-G:s regi i Stockholms skärgård. Övningen kunde genomföras i och med generöst bidrag från Föreningen för Göteborgs försvar. 12 glada reservare embarkerade på fredagkvällen M20 som låg förtöjd vid Wasamuseet på Djurgården. Framåt åttatiden kastade vi loss med Waxholm som mål. En kort första etapp men nu var vi på väg. Det var en varm och solig sommarkväll så det var en riktig fröjd att få stå på utomhusbrygga och glida ut ur Stockholm. Övningsledningen vilade inte på hanen utan såg till att vi hade uppgifter att utföra redan från start. En dryg timme senare förtöjde vi Waxholm och det var dags för fartygsledningen/övningsledningens genomgång. Efteråt bjöd vår eminente köksmästare för helgen, Jan Frumerie, på kvällsskaffning. Efter lördagens losskastning stävade vi norrut till Trälhavet för vidare färd ner genom Lindalssundet och passerade in i Lådna-området norr Grinda. Denna del av Stockholms skärgård var ny för mig men med den rutt som övningsledningen hade lagt upp, vilken bjöd på avstickare runt öar utanför ordinarie leder, så jag tror att vi hann se det mesta av detta område. Det var även i detta område som vi fick se vad skarvarna kan göra med en hel ö. Inga levande växter där de har hållit till. Färden gick vidare mot Möja ner över Kanholmsfjärden, Nämdöfjäden, Jungfrufjärden och förbi Dalarö. Under resans gång positionerades grundklackar, minerade områden passerades, man över bord övades och vi passerade områden med dimma. Efter ytterligare övningar fortsatte vi vidare till Gålå där vi förtöjde och fick tillfälle att göra studiebesök på några MTBer. Efter passage av Älvsnabben var det dags att ta oss till dagens slutmål, Utö. Efter genomgång av övningsledningen så blev det bastu och dusch och därefter samlades besättningen på däck för att gemensamt promenera upp till Utö värdshus där vi intog en trerättersmiddag med många sköna sånger och berättelser från förr. Middagen avslutades med besök på Utös nattklubb innan det var dags för kvällstjänst. Det hade uppdagats att vi yngre i besättningen (ca 40 år) hade en miss i vår utbildning. Denna kunskapslucka fyllde Håkis i åt oss genom att utbilda oss i spelet Kork. Efter losskastningen från Utö gick vi genom Järnholmsund och passerade en stund senare Långbäling. Inpassage skedde mellan Ornö och Kymmendö och medan vi stävade upp mot Baggenstäket sprack molntäcket upp och vi fick strålande sol. Passage genom Baggenstäket tycker jag är något speciellt. Ett stort fartyg genom en väldigt smal passage och med strömt vatten, en härlig känsla. Nu var det inte långt kvar på den här helgen, gång genom Skurusundet och sedan upp till Djurgården och förtöjning vid Wasamuseet. Det är inte lätt att i ord återge den härliga känslan av att få tillbringa en helg ombord M20 tillsammans med en trevlig besättning. Det är som en drog där känslan sitter i länge men man vill ändå ha mer. Ett stort tack till de entusiaster i M20- föreningen som lagt ner sin själ i att få M20 till vad det är idag och också ett stort tack till de medlemmar i SFRO- Göteborg som gjorde denna navigationsövning möjlig. MAGNUS NELSON (TEXT) JOHAN VON OTTER (BILD) SFRO-NYTT februari 2008 10

kretsarna navalakademierna STOCKHOLM Kavallerist firade 40-åring på Segelkronan När SFRO:s stockholmskrets bjöd in försvarsmaktens heraldiske expert Christian Braunstein som föredragshållare passade navalakademiska föreningen SjöHOLM på att göra händelsen till ett joint venture. Det slumpade sig nämligen så att dagen för föredraget sammanföll med datumet för SjöHOLMs födelsedag. För året en jämn dessutom, 40 år. Den fjärde november 1967 bildades den navalakademiska föreningen SjöHOLM. Föreningen var den andra i sitt slag, efter SjöLund som bildades tre år tidigare. Föreningen fyllde således jämt under 2007 och detta firades naturligtvis. I maj gick Föredragshållaren traditionsenlig jubileumsbal av stapeln på Operakällarens festvåning i Stockholm. Men för att göra jubileet extra uppmärksammat firades även själva födelsedagen. Genom att dra i lite trådar och kräva in lite tjänster lyckades SjöHOLMS flagg styra in styrelsen för SFRO:s Stockholmskrets att den fjärde november var ett ypperligt tillfälle för verksamhet-vilken-som-helst-som-drarfolk. Varför inte en trevligt föredrag? Sluga som de var i flaggen överlät de administrationen av händelsen på Stockholmskretsen. Christian Braunstein bokades upp för ett föredrag på M/S Segelkrona på Skeppsholmen bara ett stenkast från SjöHOLMs lokaler. Ett trettiotal gäster kom för att lyssna på Försvarsmaktens traditionsofficer. Christian Braunstein läste på Karlberg i mitten av 60-talet, men berättade att han hellre hängde på KSS eftersom festerna där var "fler och bättre". Christian Braunstein, som från början är kavalerist från K1, berättade vidare bland annat om arbetet med att ta fram ett heraldiskt vapen för Nordic Battle Group, vilket till slut blev ett lejon. Han nämnde även kalabaliken kring diskussionen härom året angående Födelsedagsbarnet den eventuellt nya logotypen för Försvarsmakten. Den bidde det som bekant ingenting med. JOHAN HAMNEGÅRD (TEXT) JOHN FORSELL (BILD) UPPSJÖ Föreningen som vände på upplägget Året efter SjöHOLMs bildande var det så dags för staden med nordens äldsta universitet att få en navalakademi. Namnledes vände den nystartade föreningen på traditionen med att inleda föreningens namn med "sjö" och satte det i stället sist. Detta orsakade viss uppståndelse. I år är det alltså dags för föreningen UppSjös 40-årsjubileum. SFRO-Nytt ringde upp UppSjös flaggkapten för att höra efter vad för stolligheter som planeras inför jubileumsbalen på Uppsala slott lördagen den första mars. Kan du säga något om balens tema? FK: Nej, det kan jag dessvärre inte. Inbjudan skickas ut i mitten av januari och då kommer jubileumstemat avslöjas för allmänheten. Du har ju redan tidigare flaggat upp för att 40-års jubileumet kommer att bli något alldeles extra. FK: Det stämmer. UppSjös balkommitté och corps inledde balarbetet tidigt i höstas och har jobbat hårt för att balen ska bli alldeles strålande och vördig. Spons har samlats in, underhållning har bokats och upptåg har planerats. Vördig? FK: Det betyder värdig men ändå lite till. Vad kan balgästerna förvänta sig? FK: Alla detaljer är ännu inte klara, men ett hejdlöst firande kan jag lova. Den viktigaste punkten är naturligtvis balsittningen på Uppsala slott. Ljuv underhållning och fantastisk musik kommer det att bli. Det har ryktats i byssan att herraktiviteten är inställd? FK: Vem har sagt det? Det stämmer verkligen inte! Herr- och damaktiviteterna blir av som vanligt. Det är ju nästan det som är roligast! Hur anmäler man sig? FK: Inbjudan går ut till medlemmar i navalakademierna. Är man inte medlem kan man gå in på www.uppsjo.com. JOHAN HAMNEGÅRD 11 SFRO-NYTT februari 2008

kretsarna MALMÖ Ny svensk-dansk sjöcentral Malmökretsen har gjort ett mycket intressant studiebesök på den nya sjötrafikledningscentralen som övervakar sjötrafiken genom Öresund. Centralen, som fått namnet Sound-VTS (Vessel Traffic Service), ligger i Sydkustens sjötrafikområdes snygga och ändamålsenliga lokaler överst i ett högt hus nära lotsbåtshamnen och den gamla flygbåtsterminalen i Malmö. Chefen för centralen Lennart Andersson berättar för oss att de danska och svenska regeringarna i maj förra året beslöt att inrätta en gemensam VTS-central med placering i Malmö. Denna central är den enda i världen som drivs av två länder tillsammans. Bemanningen är jämt fördelad med sju danska och sju svenska operatörer. Med en gemensam anläggning sparar man pengar både på driftsidan och på tekniksidan eftersom man slipper investeringskostnader för två olika anläggningar. Många enkelskrovsfartyg Syftet med VTS-centralen är att öka sjösäkerheten och miljöskyddet i Öresund som är ett av världens mest trafikintensiva områden. Mer än 40 000 fartyg passerar årligen genom Öresund, fiske- och nöjesbåtar oräknade. Trafiken fortsätter att öka och fartygen blir dessutom allt större vilket ökar risken för grundstötningar och kollisioner med oljeläckage som följd. Med en gemensam anläggning kan man agera i hela Öresundsområdet oavsett om en båt befinner sig på danskt eller svenskt farvatten. Centralen informerar trafikanterna om fartygsrörelser av betydelse, hinder i farleden, extraordinära metrologiska förhållanden, vattenoch strömförhållanden, isförhållanden, utfärdar navigationsvarningar mm. Genom Öresund finns två farleder dels Flintrännan som går under Öresundsbron dels Drogdenrännan som går ovanför tunneln på den danska sidan. Båda har samma farledsdjup men danskarna tillåter mindre avstånd mellan fartygets och farledens botten. Drogdenrännan är kortare och bredare varför något fler fartyg väljer denna väg. Många enkelskrovsfartyg passerar fortfarande Öresund men det kan man i Lennart Andersson vid ett av centralens flera operationsbord. nuläget tyvärr inte stoppa vilket känns nervöst sett ur miljörisksynpunkt. Lotsningen ökar Till Sydkustens Sjötrafikområdes Sydkustens Sjötrafikområdes hus i Malmö hamn. uppgift hör också lotsning. Man erbjuder lotsning genom Öresund, öppensjölotsning till och från alla hamnar i Östersjön, Kattegat och Skagerrak samt lotsning till samtliga hamnar i Sydkustens sjötrafikområde som omfattar Skåne- och Blekingekusten. Nära 95 % av Sveriges import och export av gods transporteras på fartyg och många av dessa behöver lots. Lotsningen i Malmö ökar och ligger nu på ca 9000 lotsningar per år. Vad som först och främst avgör om ett fartyg ska ha lots eller inte är om fartyget är lotspliktigt vilket i sin tur bestäms av fartygets storlek, last och destination. Befälhavaren på ett fartyg som ofta anlöper en viss hamn kan, efter prövning av Sjöfartsinspektion, få en s.k. lotsdispens. Man får då möjlighet att själv framföra sitt fartyg på svenskt inre vatten. Flottans fartyg är som bekant automatiskt undantagna lotsplikt. Efterfrågan på lots för ren passage genom Öresund eller för färd på Östersjön ökar. Konkurrens och begrepp som Just In Time vilket enkelt uttryckt kan beskrivas som att gods i så liten utsträckning som möjligt ska ligga på lager innebär att industrin och sjöfartsnäringen ställer höga servicekrav och lotsning ökar säkerheten. Lotsningen finansieras dels genom direkta lotsavgifter, dels genom farledsavgifter som betalas av alla fartyg som transporterar gods till och från Sverige. En lotsning av en normal containerlåda in eller ur Malmö hamn kostar ca 7000 kr. Själva lotsningen tar då ca 30 minuter exklusive transport av lotsen till och från fartyget. Stort tack för ett verkligt matnyttigt studiebesök! LARS R CARLSTEDT (TEXT OCH BILD) SFRO-NYTT februari 2008 12

kretsarna MALMÖ Svenskt gästspel i Köpenhamn Traditionsenligt tog vi tåget över Öresund till Svenska ambassaden i Köpenhamn där vi informerades om det försvarspolitiska läget i Danmark och den anpassning som deras försvar genomgår inför en aktivare internationell roll. Minister Mikael Lesko och militärattachén kommendör Lennart Bengtsson öppnade mötet med en Gammeldansk. D anmark har en annan försvarspolitisk situation än vi har. Man balanserar mellan Natos, FN:s, EU:s och i viss mån de nordiska grannarnas krav och förväntningar på insatser och politiska ställningstaganden. Viljeinriktningen är att ta för sig på den internationella arenan och inte längre spela en småstatsroll. Man gick som bekant aktivt in i Irak. Man hoppas mycket på EU som håller på att bygga upp både militär och civil kapacitet för sin krishantering medan Nato främst är militärt inriktat. Man ser även energin, klimatet och terrorismen som viktiga frågor för en stabilare värld. När det gäller den nordiska samverkan måste vi betänka att Danmark har gemensam gräns med Tyskland medan Helsingfors, Stockholm och Oslo ligger jämförelsevis långt borta. Johan Samzelius tackar värdarna Lennart Bengtsson och Mikael Lesko. marinen innebär det en rejäl satsning på nyproduktion av större tonnage. Det gäller både oceangående fregatter på ca 6500 ton och egna rejält stora stötteskip. Man satsar även på patrullbåtar och minsvepare medan man övergivit ubåtsvapnet. Den sista ubåten Saelen, Mathias Steuch, Sulev Pull, Lars Fränngård och artikelförfattaren Lars Carlstedt till bords. Östersjöns känsliga miljö är dock en stor gemensam fråga. som f.ö. deltog i Irakkriget, ligger nu som museifartyg på den gamla marinstationen Nyholmen i Köpenhamn. Hårdsatsning på internationella uppdrag. Medan vi i Sverige bara krymper vår krigsmakt satsar man i Danmark. För Satsningarna har möjliggjorts genom stor politisk enighet kring försvarsfrågorna. Man ser fördomsfritt på förändringar och har rationaliserat hårt 13 bl.a. genom en samordnad personaloch materieltjänst. Man skär hårt i overheadkostnaderna och minskar på civilanställd personal till förmån för militär. Från 60 % av budgeten på planering/materiel och 40 % på personal strävar man mot 40-60%. Samma hatt! Medan vi i Sverige har skilda myndigheter för flottan, kustbevakningen, sjömätning och isbrytning ligger detta under samma hatt i Danmark. Otänkbart säger vi i Sverige men det låter onekligen som om det är lättare att optimera de totala insatserna i Danmark. Man har även ett system som engagerar alla fritids- och fiskebåtar när det gäller rapportering av oljeutsläpp. Tusentals ögon m.a.o. I Danmark har man dessutom ett mycket starkt och aktivt hjemmevaern som sorterar direkt under ÖB. Det egna territoriet verkar därför inte vara lika övergivet som nu tycks gälla för Sverige. Stort tack till RIS för det trevliga arrangemanget och tack till våra värdar för undfägnaden. LARS R CARLSTEDT (TEXT OCH BILD) SFRO-NYTT februari 2008

reservofficersförbundet Aktuellt från SROF Höstens arbete inom SROF har inneburit uppföljning av förra årsskiftets direktiv till förbanden om kontakter med deras RO och av vårens framgångar med utgivandet av vår Vitbok och FM:s beslut inrätta en RO-enhet ledd av en RO med lägst överstes grad. Men arbetet med våra frågor gör trögt inom FM, och därför tvingats vi ägna allt mer kraft åt uppehållande strid kring reservofficerarnas fortsatta existens över huvud taget. Förhandlingar i en rad villkorsfrågor har fortsatt och till några delar avslutats. Arbetet med SROF:s framtida organisation befinner sig huvudsakligen i vänta-läge, men vi har bl a kunnat förstärka kansliet och förbättra villkoren i medlemmarnas numera frivilliga gruppförsäkring. Framtidens försvar behöver reservofficerare men dagens Försvarsmakt försöker avskaffa oss Från 5-30% av befattningarna inom många förband och utlandsstyrkor upprätthålls av RO. Ändå anger de i den stora behovsinventering som genomförts att de knappast behöver några RO alls framöver. I de politiska direktiven till FM understryks betydelsen av RO, medan FM återigen stryper utbildningen av RO och dessutom tunnar ut den. Försvarsledningens direktiv till förbanden sedan flera år att de ska utveckla en aktiv dialog med sina RO kommer just ingen vart. Inrättandet av en särskild RO-enhet som beslöts i maj har tagit lång tid. Chef och ställföreträdare har utsetts, men det är ännu oklart hur övriga medarbetare ska utses. Därför är det angeläget att intresserade RO snarast anmäler sitt intresse. SROF arbetar genom debattinlägg, uppvaktningar, förhandlingar och kontakter på alla nivåer. Vi tycker oss nå förståelse och positiva reaktioner på politisk nivå och hos Försvarsmaktsledningen, medan gensvaret och framför allt genomslaget för våra synpunkter och förslag genomgående är svagt från organisationen Försvarsmakten. Många enskilda reservofficerare får dålig eller ingen kontakt med sina förband, men SROF kämpar för att inga RO skall avskedas innan principdiskussionerna slutförts. Förbundsfrågor Arbetet med den 2006 beslutade översynen av reservofficersförbundens uppgifter, arbetsformer och samverkan har gått i stå sedan de framlagda gemensamma förslagen avvisades i början av detta år. De Stämmor som hållits under året har endast resulterat i vissa stadgeförenklingar, trots brådskan att nå resultat då både SFRO och SVEROF från i år bl a måst avveckla sina kanslier. Samtidigt ökar kraven på fackliga insatser snabbt, då förbanden har allt svårare att hantera reservarnas villkor och tjänstgöring, inte minst vid internationella insatser. SROF har kunnat bemanna en tjänst som ombuds-man hela året, och även tillsatt en deltidstjänst som senior-ombudsman under hösten. Förhandlingar Viktigast här är att en ny överenskommelse träffats med Försvarsmakten om ändring i utlandsavtalet. Den innebär att RO som tecknar tjänstgöringsbekräftelse för utlandsstyrkan från 1 november -07 ska ha likvärdig lönesättning, inklusive utlandstillägg och jourersättning, som den som tillämpas för YO. Individuell lönesättning (I - lön) skall tillämpas, det tidigare tariffsystemet utgår. Vid tjänstgöring utomlands utgår I lönen multiplicerad med faktorn 1.3, plus ett tillägg på 8 000 kr per månad, plus vissa andra typer av tillägg beroende på mission. SROF accepterar inte att reservofficeren skjuts åt sidan eller blir någon sorts restpost i framtidens försvarsmakt. Vi accepterar inte att våra nuvarande medlemmar försummas, friställs i brist på fantasi, eller ges oförmånliga villkor vid tjänstgöring. Om Du inte är nöjd med Din egen situation kontakta oss eller Ditt medlemsförbund. BJÖRN GRÜNEWALD AEA sänker avgiften från 080101 Från och med 1 januari sänks avgiften till AEA:s a-kassa till 170 kronor i månaden, från dagens 225 kronor. Anledningen till sänkningen är framförallt att det goda arbetsmarknadsläget lett till minskade kostnader för kassan. Som medlem i Sveriges Reservofficersförbund har Du tillgång till ett antal förmåner: Medlemskap i Akademikernas Erkända Arbetslöshetskassa (AEA). www.aea.se Medlemslån hos Salus Ansvar. www.salusansvar.se Medlemslån och medlemsbillån hos Swedbank. www.swedbank.se Gruppförsäkring i Skandia. www.skandia.se SACO:s inkomstförsäkring. www.saco.se SACO-EL i samarbete med Mälarenergi. www.saco.se Obs! Alla förmåner tecknas separat vid sidan om medlemskapet. SFRO-NYTT februari 2008 14

reservofficersförbundet Ny, utökad gruppförsäkring Som medlem SVEROF eller SFRO har du möjlighet att gå med i Sveriges Reservofficersförbunds mycket förmånliga gruppförsäkring. Försäkringsgivare är Skandia. Försäkringarna är ett utmärkt komplement till det försäkringsskydd du omfattas av via socialförsäkringssystemet och genom dina anställningar civilt och inom Försvarsmakten. Din make/maka/registrerade partner eller sambo kan vara medförsäkrad. Alltså ett bra försäkringsskydd för hela familjen. Även om du inte tycker att du behöver någon försäkring just nu, rekommenderar vi att du läser denna information. När du behöver en försäkring kan det vara för sent. Grupplivförsäkring Har du familj är livförsäkring ofta rent av nödvändig för att dina anhöriga ska kunna bo kvar i huset eller lägenheten. Med försäkringens skattefria belopp, kan t ex lån lösas bort och skapa förutsättningar för att familjens ekonomiska situation ska bli så bra som möjligt. Du kan numera välja mellan fyra olika försäkringsbelopp i vår livförsäkring; 5, 10, 15 och 20 prisbasbelopp (Prisbasbelopp 2007=40 300 kr) och premierna är mycket förmånliga. Barnförsäkring Alla kommuner har någon form av försäkring för dagis- och skolbarn, men de gäller ofta bara under den tid barnen är på dagis eller i skolan och enbart vid olycksfall. När barn drabbas av någon form av invaliditet, är sjukdom den absolut vanligaste orsaken. Reservofficersförbundets barnförsäkring gäller både vid sjukdom och olycksfall. Du betalar bara en premie oavsett hur många barn du har. Barnen kan vara försäkrade till dess de fyller 25 år. Olycksfallsförsäkring Ett olycksfall innebär inte bara personligt lidande utan det kan också medföra betydande ekonomiska konsekvenser. Skulle du råka ut för ett olycksfall på arbetet kan du få ersättning från TFA (Trygghetsförsäkring vid Arbetsskada). När du tjänstgör i Försvarsmakten eller är ute på utlandsuppdrag gäller särskilda regler. Om olyckan är framme på fritiden måste du ha en egen olycksfallsförsäkring. Reservofficersförbundets gruppolycksfallsförsäkring ger dig ersättning för kostnader som uppstår i samband med ett olycksfall under såväl fritid som arbetstid (förstörda kläder, läkarbesök, resekostnader etc). Skulle skadan vara så allvarlig att du blir invalidiserad får du dessutom ett väl tilltaget engångsbelopp. Grupp Privatvård Grupp Privatvård ger dig tillgång till kvalificerad specialistvård när du behöver den som bäst. Skandia tillhandahåller ett stort antal privata specialistläkare över hela landet som ger dig ett snabbt omhändertagande på privatsjukhus vid behov av operation. Grupp Privatvård gäller efter remiss från allmänläkare. Du och dina barn får också tillgång till sjukvårdsrådgivning dygnet runt av legitimerade sjuksköterskor. Du som vill gå med i vår förmånliga gruppförsäkring Mera information och ansökningsblanketter kan du få från förbundets kansli, telefon 08-661 86 42 eller kansli@srof.org. Dessa kommer även att finnas tillgängligt på hemsidan www.srof.org under Förmåner. Fyll i den och skicka till: Södertörns Försäkringsmäklare AB Box 154 136 23 Haninge Vår försäkringsmäklare Johan Lundgren hjälper dig om du har några frågor. Tel 08-505 343 30 eller epost; srof@sfmab.se Vi är glada att kunna erbjuda dig vår gruppförsäkring och hoppas att du ska ta tillfället att skaffa dig en mycket förmånlig försäkring. Individuell lönesättning för reservofficerare i utlandsstyrkan En ny överenskommelse har träffats med Försvarsmakten om ändring i utlandsavtalet. Överenskommelsen innebär att reservofficerare som tecknar tjänstgöringsbekräftelse för utlandsstyrkan skall ha likvärdig lönesättning, inklusive utlandstillägg och jourersättning, som den som tillämpas för yrkesofficerare. De nya bestämmelserna gäller för alla reservofficerare som tecknat tjänstgöringsbekräftelse den 1 november 2007 eller senare. För reservofficerare som tecknat tjänstgöringsbekräftelse tidigare, gäller de villkor som var gällande när bekräftelsen tecknades. Individuell lönesättning, I-lön, skall tillämpas, vilket innebär att lönen bestäms individuellt för varje reservofficer med hänsyn till såväl befattningens uppgifter, som till övriga kvalifikationer reservofficeren besitter. Det tidigare så kallade tariffsystemet skall alltså inte längre användas. Vid tjänstgöring utomlands utgår I-lönen multiplicerat med faktorn 1,3 plus ett tillägg på 8 000 kronor i månaden. Utöver detta tillkommer andra typer av tillägg beroende på mission. 15 SFRO-NYTT februari 2008

Returadress: SFRO Box 5417, 114 84 Stockholm Baksidan - personliga inlägg i debatten Led av leda eller giv oss försvarsgrenscheferna åter! Den här sidan innehåller ingen nyhet inte alls. Snarare är det ett välkänt faktum att Försvarsmakten är som ett mumintroll huvudet är alldeles för stort i förhållande till kroppen. Det skriver Girion Blomdahl i betraktelse över Högkvarteret. Härförleden plockade jag ner Sjömansinstruktion för Flottan, Del 1, från 1964. En sådan bok gör att man känner saltstänken av en tid jag aldrig fått uppleva och att man börjar fundera över dagens Försvarsmakt. Högkvarteret idag. Så var det nog inte riktigt 1964. Och så är det för övrigt inte i någon frisk organisation. Försök hitta en skola där var tionde lärare sitter på rektorsexpeditionen eller ett företag där var tionde anställd tillhör verkställande direktörens kansli. Ledning och Krigsmakt 1964 I boken finns bland annat ett organigram över Krigsmaktens organisation. Som framgår av detta finns det två och inte fler ledningslinjer år 1964. Det rör sig om en fredslinje för utbildning och utveckling genom försvarsgrenscheferna och en krigslinje för operativ ledning. Att den svenska Krigsmakten var betydligt större år 1964 än idag torde inte ens behöva nämnas. Vad som dock för att få rätt perspektiv i jämförelsen med dagens så kallade insatta insatsförsvar [sic!] kan nämnas att de två enda befälslinjerna ovan är hämtade från en epok då Sverige hade stridande svensk trupp och en flygflottilj i Kongo. Till det kom även vissa andra FN-uppdrag. Samlat var de internationella verksamheterna i vart fall inte avsevärt färre på 60-talet än idag. Man kan nog således anta att den insatta numerären 1964 inte avviker nämnvärt från dagens. Hur ser det då ut idag i Försvarsmakten? Antalet förband, organisationer och enheter i Försvarsmakten är som bekant betydligt färre (även om den bokstavligen kastrerade gökungen NBG tillkommit.) Behovet att hålla en organisationsstruktur som är flexibel nog att från en dag till en annan gå i krig finns inte idag. Och det internationella åtagandet är ungefär detsamma. Ledningen då? Det finns ett operativt spår och ett fredsspår. Så långt lika med 1964. Till detta kommer dock att de två spåren griper in i varandra som ett spindelnät. En del av utbildningsverksamheten ligger si och en annan så, detsamma gäller övningsverksamheten. Dessutom finns inspektörer med diminutiva ansvarsområden. Kort sagt något av en matriskökkenmödding. Jag skall inte ge mig in på någon matematisk beräkning om förhållandet mellan ledningslinjer och ledda förband 1964 jämfört med 2007. Men det är inte helt omöjligt att det förhåller sig så att ledningskopplingarna har ökat lika många gånger som gånger som Försvarsmakten har krympt. Man kan också konstatera att var tionde yrkesofficer arbetar på Ledningsinfarkt Självklart leder detta till ett slags infarkt. Det går helt enkelt inte att veta vad som gäller med alla dessa spår. Alla talar om varandra. Det leder till en del närmast humoristiska konsekvenser, till exempel att man kräver halkkörning av personer som skall köra bil i Afrika. Det leder också till olustiga konsekvenser som att överstelöjtnanter vägrar order och beslutar saker som saknar stöd i order uppifrån, som exempelvis skett ibland rörande reservofficersutbildningen. Kort sagt den ena handen vet inte vad den andra gör. Vilket inte är bra om man tänker på den fråga man fick gång på gång som ung sjövärnsaspirant: Vem har vad och i vilken hand? Med svaret Chefen har ansvaret i första hand! Att chefen, ÖB, ansvarar i första hand är en självklarhet. Det förutsätter dock i praktiken att det går att styra Försvarsmakten. Annars kan varken makt eller ansvar utövas. Det är även bra märkligt att en organisation som är så liten som Försvarsmakten nu är kan tänka sig att hålla sig med så barockt stor ledning. Giv oss vår amiral Nej, låt oss istället för denna rörighet återinföra försvarsgrenscheferna. Försvarsgrenschefer kan sina delar av Försvarsmakten. Försvarsgrenschefer kan hantera både utbildning, produktion, planering, personal och insats. Försvarsgrenscheferna räcker som ledningslinjer under ÖB. Tänk vad mycket enklare allting skulle bli. Och effektivare. GIRION BLOMDAHL