DELÅRSRAPPORT 1/2014 1.1 30.4.2014

DELÅRSRAPPORT 1/2014 1.1 30.4.2014 Stadsfullmäktige 16.6.2014 51

Pärmbild: Elina Paavola

Uppnåendet av verksamhetsmålen REVISIONSNÄMNDEN 1.1.-30.4.2014 budget 1.1.-30.4.2013 BS 2013 bokslut Uppgiftsområde TA 2014 REVISIONSNÄMNDEN Revisionsväsendet Verksamhetsintäkter 11 700 0 0,0 % 10 638 12 254 86,8 % Verksamhetskostnader -181 920-40 805 22,4 % -43 546-147 040 29,6 % VERKSAMHETSBIDRAG -170 220-40 805 24,0 % -32 908-134 786 24,4 % Tyngdpunkten i utvärderingen av de mål som uppställts för verksamheten och ekonomin låg på de ansvarsområden som är underställda stadsstrukturnämnden och byggnads- och miljönämnden i enlighet med revisionsnämndens arbetsplan för 2013. Revisionsnämnden sammanträdde sju gånger under perioden 1.1 30.4.2014. Under sina möten har revisionsnämnden hört ansvarsområdenas förtroende- och tjänstemannaledningen och andra sakkunniga. OFR-revisorn har rapporterat revisionsnämnden om revisioner som utförts enligt vad som överenskommits. Antalet köpta OFR-revisionsdagar var 36 under referensperioden. Det ekonomiska utfallet Utfallsprocenten för verksamhetskostnaderna är 22 procent. Intäkterna för räkenskapsåret faktureras huvudsakligen i maj efter att revisionen av bokslutet slutförts. Sammanträdesarvodena och revisionsarvodet för april månad fattas i de realiserade kostnaderna. Man har rapporterat revisionsnämnden månatligen om det ekonomiska utfallet. Revisionsväsendet behöver inga särskilda åtgärder för att hålla budgeten. 1

STADSSTYRELSEN 1.1.-30.4.2014 budget 1.1.-30.4.2013 BS 2013 bokslut Uppgiftsområde TA 2014 STADSSTYRELSEN Stadens ledning Verksamhetsintäkter 2 305 100 10 521 0,5 % 41 221 2 669 151 1,5 % Verksamhetskostnader -5 244 500-1 649 183 31,4 % -1 786 736-5 321 448 33,6 % VERKSAMHETSBIDRAG -2 939 400-1 638 661 55,7 % -1 745 515-2 652 297 65,8 % Stadskansliet Verksamhetsintäkter 8 550 850 2 804 155 32,8 % 2 560 130 8 134 542 31,5 % Verksamhetskostnader -10 883 890-3 123 498 28,7 % -3 362 232-10 193 152 33,0 % VERKSAMHETSBIDRAG -2 333 040-319 343 13,7 % -802 102-2 058 610 39,0 % Ekonomiförvalt. och it-tjänst Verksamhetsintäkter 4 523 270 1 591 626 35,2 % 1 664 076 4 874 814 34,1 % Verksamhetskostnader -6 054 590-2 157 691 35,6 % -2 473 973-6 466 017 38,3 % VERKSAMHETSBIDRAG -1 531 320-566 065 37,0 % -809 897-1 591 203 50,9 % Näringslivs- och stadsutveckling Verksamhetsintäkter 164 300 29 961 18,2 % 22 288 111 828 19,9 % Verksamhetskostnader -3 187 900-941 683 29,5 % -429 235-2 721 322 15,8 % VERKSAMHETSBIDRAG -3 023 600-911 721 30,2 % -406 947-2 609 494 15,6 % Planering och regionutveckl Verksamhetsintäkter 140 000 1 352 1,0 % 49 143 088 0,0 % Verksamhetskostnader -1 022 800-330 955 32,4 % -300 900-954 953 31,5 % VERKSAMHETSBIDRAG -882 800-329 603 37,3 % -300 851-811 865 37,1 % Dispositionsmedel Verksamhetsintäkter 842 000 0 0,0 % 0 0 Verksamhetskostnader 311 450-21 371-6,9 % -21 817-1 357 128 1,6 % VERKSAMHETSBIDRAG 1 153 450-21 371-1,9 % -21 817-1 357 128 1,6 % Räddningsväsendet Verksamhetsintäkter 21 400 22 600 105,6 % 174 600 432 962 40,3 % Verksamhetskostnader -3 876 751-1 264 111 32,6 % -1 262 244-3 307 069 38,2 % VERKSAMHETSBIDRAG -3 855 351-1 241 512 32,2 % -1 087 644-2 874 107 37,8 % Sysselsättningstjänster Verksamhetsintäkter 0 60 189 20 381 942 698 2,2 % Verksamhetskostnader 0-688 372-594 478-2 538 707 23,4 % VERKSAMHETSBIDRAG 0-628 183-574 097-1 596 009 36,0 % Personaltjänster Verksamhetsintäkter 898 560 23 720 2,6 % 23 860 1 037 567 2,3 % Verksamhetskostnader -3 676 800-1 428 957 38,9 % -1 399 786-3 934 165 35,6 % VERKSAMHETSBIDRAG -2 778 240-1 405 237 50,6 % -1 375 926-2 896 598 47,5 % STADSSTYRELSEN SAMMANLAGT Verksamhetsintäkter 17 445 480 4 544 125 26,0 % 4 506 605 18 346 650 24,6 % Verksamhetskostnader -33 635 781-11 605 820 34,5 % -11 631 401-36 793 961 31,6 % VERKSAMHETSBIDRAG -16 190 301-7 061 695 43,6 % -7 124 796-18 447 311 38,6 % Nettobindande: Lönereservering Verksamhetsintäkter 0 0 0 0 Verksamhetskostnader 3 299 400-18 187-0,6 % -21 218-1 357 128 1,6 % VERKSAMHETSBIDRAG 3 299 400-18 187-0,6 % -21 218-1 357 128 1,6 % Service för näringslivet Verksamhetsintäkter 164 300 29 961 18,2 % 22 288 111 828 19,9 % Verksamhetskostnader -3 187 900-941 683 29,5 % -429 235-2 721 322 15,8 % VERKSAMHETSBIDRAG -3 023 600-911 721 30,2 % -406 947-2 609 494 15,6 % Sysselsättande Verksamhetsintäkter 842 000 60 189 7,1 % 20 381 942 698 2,2 % Verksamhetskostnader -1 882 100-688 372 36,6 % -594 478-2 538 707 23,4 % VERKSAMHETSBIDRAG -1 040 100-628 183 60,4 % -574 097-1 596 009 36,0 % It-tjänster Verksamhetsintäkter 3 326 470 1 181 280 35,5 % 1 269 735 3 717 013 34,2 % Verksamhetskostnader -2 921 150-1 259 521 43,1 % -1 604 559-3 495 428 45,9 % VERKSAMHETSBIDRAG 405 320-78 240-19,3 % -334 824 221 585-151,1 % Kosthåll Verksamhetsintäkter 7 623 600 2 526 688 33,1 % 2 371 572 7 237 248 32,8 % Verksamhetskostnader -7 618 200-2 300 084 30,2 % -2 485 522-7 237 248 34,3 % VERKSAMHETSBIDRAG 5 400 226 604 4196,4 % -113 950 0 #JAKO/0! Utan nettobindande Verksamhetsintäkter 5 489 110 746 006 13,6 % 822 629 6 337 863 13,0 % Verksamhetskostnader -21 325 831-6 397 973 30,0 % -6 496 389-19 444 128 33,4 % VERKSAMHETSBIDRAG -15 836 721-5 651 968 35,7 % -5 673 760-13 106 265 43,3 % 2

Stadens ledning Utredningsrapporten rörande samarbetet mellan Karleby Turism Ab och KOSEK har färdigställts och med utgångspunkt i den fortsätter den nya verksamhetsmodellen att införas hösten 2014. Tryggandet av kontinuiteten i fl ygtrafi ken har påverkats genom den strategi som håller på att utarbetas. En fl ygförbindelse mellan Kronoby och Stockholm har startats. Yrkeshögskoleverksamheten har nu permanent tillstånd. Man har deltagit i förberedelserna inför inledningen på den nya EU-programperioden. De olika faserna i beredningen av modellen för anordnande av social- och hälsovård har följts upp, utlåtanden har getts och effekterna av förändringarna har utvärderats. Arbetet i första fasen av kommunstrukturutredningen i Karlebytrakten (Mellersta Österbotten, med undantag av Kannus och Kronoby) har organiserats och inletts. Arbetet slutförs i slutet av året, då kommunerna kan ta ställning till olika alternativ. Analysen av Karlebys konkurrenskraft samt den regionala och befolkningsmässiga konkurrenskraften ur ett fl yttrörelseperspektiv har färdigställts och publicerats. Stadens konkurrenskraft och dragningskraft har förbättrats väsentligt under de senaste åren. Man kan bidra till att den positiva spiralen fortsätter genom att genomföra den strategi som statsfullmäktige har godkänt. Bildningsväsendet samt social- och hälsoväsendet har med utgångspunkt i strategin påbörjat beredningen av verkställningsprogrammet inom den egna verksamheten. Strategipublikationen har tryckts. Man har dragit nytta av USO 2-projektet i insamlingen av jämförande information. I organiseringen av koncernförvaltningen och -tjänsterna samt i beredningen av utvecklingen av resursutvärderingen har man dragit nytta av USO 2-workshoppen. Beredningsarbetet fortsätter. I projektet Fungerande kommunkoncerner har man utvärderat utvecklingsbehoven inom koncern- och ägarstyrningen samt alternativa modeller för den. Beredningen av bolagiseringen av affärsverken (Karleby Hamn och Karleby Energi) har fortsatt och stadsfullmäktige har fattat principbeslut. Beredningen fortsätter. För att uppnå sparmålet i budgeten har man inlett samarbetsförhandlingar om permitteringar av personal eller om att hålla frivillig ledighet utan lön. Med utgångspunkt i förhandlingarna beslutade stadsstyrelsen om permitteringar på högst 14 dagar eller en frivillig ledighet utan lön på 10 dagar. En del av personalen hölls utanför permitteringarna. Stadskansliet Förnyelsen av stadens webbsidor har förberetts och huvudanvändarna har fått vägledning och rådgivning. Man har tagit in offerter från samarbetsparter och fattat beslut rörande dem. Arbetet med synligheten inom den regionala marknadsföringen med KOSEK och Karleby Turism Ab har intensifi erats med hänsyn till ekonomiska överväganden. Man har tagit in offerter från dagstidningar om prissättningen på evenemang och konsumentinformation. Utbildning i sociala medier har tillhandahållits och användningen har effektiviserats. Upphandlingstjänsterna och -verksamheten inom upphandlingssamarbetet har utvecklats och fördjupats. Överföringen av befogenheterna för upphandlingsbeslut inom upphandlingssamarbetet till upphandlingschefen har förberetts. Införandet av systemet för elektronisk upphandling har förberetts och användarutbildning hållits. Ett öppnare förfarande för utlysning av små upphandlingar och företagssamarbete har utretts. Utbudet av elektroniska tjänster har utökats och dessa kan användas på stadens webbplats. Beredningen av den elektroniska välfärdsberättelsen fortskrider enligt planerna. I ledningsgruppen för beredskap beslutade man att ordna en utbildning inom sektorerna i användningen av säkerhetsprogrammet PRO 24. 3

Ekonomi- och dataförvaltningstjänster Införandet av det nya ekonomistyrningssystemet förbereds för start den 1 januari 2015. I projektet rörande beskrivningen av god praxis inom koncernledningen har man hållit två lokala workshoppar. Under dessa har man kartlagt koncernsektionens roll och uppgifter samt mer ändamålsenliga metoder för ägarstyrning och resursbehov. Dataförvaltningstjänsterna har deltagit i förnyelsen av webbsidorna och systemen för elektronisk ärendehantering. Näringslivs- och stadsutveckling Personaltjänster Verksamheten har fortskridit enligt planerna. En betydande del av tiden har ägnats åt planeringen av sammanslagningen av KOSEK och Karleby Turism. Ett beslut har fattats i processen för rekrytering av en ny utvecklingschef, vilket stabiliserar verksamheten. När det gäller ekonomin har man hållit sig inom de givna budgetramarna. I uppdateringen av personalprogrammet som inleds på hösten drar man nytta av resultaten från arbetshälsoenkäten. I den interna kommunikationen har man fokuserat på snabb, öppen och aktuell kommunikation. I syfte att minska antalet sjukdagar har man påbörjat en effektivisering av verksamhetsmodellen för tidigt stöd och startat ett pilotprojekt för en verksamhetsmodell för utredning av arbetsolyckor för perioden 1.3 31.12.2014. Rekryteringsplaneringen och uppföljningen av denna överförs till följande år. Det ekonomiska utfallet Inkomsterna för verksamheterna som lyder under stadsstyrelsen har stigit med 0,8 % sedan år 2013. Den största ökningen har skett i understöd och bidrag till projekt, som uppgick till 163 000 euro. Däremot har de övriga verksamhetsintäkterna sjunkit med 148 000 euro från ifjol. I utfallet från ifjol ingick en försäljningsvinst på inventarier från räddningsväsendet på 174 000 euro. Verksamhetsutgifterna har sjunkit med 0,2 % jämfört med ifjol. Personalkostnaderna har minskat med 0,3 miljoner euro från ifjol. Utgifterna för företagshälsovården som ingår i personaltjänster har ökat med 11,6 % från i fjol, vilket kan innebära en betydande överskridning av budgeten om inga avhjälpande åtgärder vidtas. I stadsstyrelsens anslag ingår olika reservationsanslag, såsom utvecklingsanslag och dispositionsmedel. Hur dessa medel ska användas bestäms genom separata beslut. Enligt dagens prognos kommer de totala inkomsterna och utgifterna för funktionerna under stadsstyrelsen att bli något lägre än beräknat med undantag av utgifterna för företagshälsovård. I anslagen som lyder under stadsstyrelsen ingår det ett allmänt sparmål på 4 280 000 euro som gäller hela staden. 4

Uppnåendet av verksamhetsmålen Hälsoövervakning Veterinärvård MILJÖHÄLSOVÅRDSNÄMNDEN 1.1.-30.4.2014 budget Tillsynen enligt miljö- och hälsoskyddets tillsynsplan har förverkligats till cirka 20 procent. Arbetet med att uppdatera kvalitetssystemet har fortgått. Resultaten av inspektioner i livsmedelslokaler offentliggörs för allmänheten genom systemet Oiva i enlighet med Livsmedelssäkerhetsverket Eviras anvisningar. Hälsoövervakningens introduktionsanvisningar har uppdaterats. 1.1.-30.4.2013 BS 2013 bokslut Uppgiftsområde TA 2014 MILJÖ- OCH HÄLSOVÅRDSNÄMNDEN Miljö- och hälsoskydd Verksamhetsintäkter 1 556 800 482 682 31,0 % 478 793 1 396 204 34,3 % Verksamhetskostnader -2 390 200-661 336 27,7 % -632 037-2 229 807 28,3 % VERKSAMHETSBIDRAG -833 400-178 654 21,4 % -153 244-833 603 18,4 % Hälsoinspektörens verksamhetsställe i Tunkkari hälsocentral lades ner i början av året i enlighet med miljöhälsovårdsnämndens beslut (28.8.2013 43). Det har varit möjligt att erbjuda veterinärmedicinska tjänster inom hela samarbetsområdet i enlighet med lagstiftningen. I början av året har det varit brist på personal inom veterinärvården och särkilt inom tillsynen. Av de två lediga tjänsterna som tillsynsveterinär har endast den ena blivit delvis tillsatt. Det praktiska arbetet inom veterinärvården bestod mest (75 %) av att vårda nyttodjur. Prestationer registrerades sammanlagt 5 214. Av dessa var 167 hälsovårdsbesök och 59 var djurskyddsinspektioner. Det ekonomiska utfallet Utfallet av miljöhälsovårdsnämndens verksamhetsintäkter är 31,0 procent vid utgången av april. Utfallet av verksamhetskostnaderna är 27,7 procent och verksamhetsbidraget är 21,4 procent. 5

SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDSNÄMNDEN Uppnåendet av verksamhetsmålen Administration 1.1.-30.4.2014 budget 1.1.-30.4.2013 BS 2013 bokslut Uppgiftsområde TA 2014 SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDSNÄMNDEN Förvaltning Verksamhetsintäkter 10 576 800 3 466 396 32,8 % 3 682 128 11 465 136 32,1 % Verksamhetskostnader -1 767 490-510 986 28,9 % -573 451-1 895 873 30,2 % VERKSAMHETSBIDRAG 8 809 310 2 955 410 33,5 % 3 108 677 9 569 263 32,5 % Social omsorg och handikap Verksamhetsintäkter 3 897 300 876 939 22,5 % 828 042 3 929 776 21,1 % Verksamhetskostnader -35 682 447-11 129 545 31,2 % -10 114 147-34 282 104 29,5 % VERKSAMHETSBIDRAG -31 785 147-10 252 606 32,3 % -9 286 105-30 352 328 30,6 % Äldreomsorg Verksamhetsintäkter 8 570 700 2 836 912 33,1 % 2 864 431 8 481 406 33,8 % Verksamhetskostnader -42 977 460-13 086 883 30,5 % -13 475 757-44 288 119 30,4 % VERKSAMHETSBIDRAG -34 406 760-10 249 970 29,8 % -10 611 326-35 806 713 29,6 % Primärhälsovård Verksamhetsintäkter 9 459 500 3 027 641 32,0 % 2 404 376 7 724 179 31,1 % Verksamhetskostnader -36 794 575-11 492 665 31,2 % -10 847 759-36 930 096 29,4 % VERKSAMHETSBIDRAG -27 335 075-8 465 024 31,0 % -8 443 383-29 205 917 28,9 % Specialiserad sjukvård Verksamhetsintäkter 7 468 400 2 489 468 33,3 % 2 350 417 7 810 399 30,1 % Verksamhetskostnader -66 650 400-22 951 511 34,4 % -22 453 916-65 509 563 34,3 % VERKSAMHETSBIDRAG -59 182 000-20 462 043 34,6 % -20 103 499-57 699 164 34,8 % SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDS- NÄMNDEN SAMMANLAGT Verksamhetsintäkter 39 972 700 12 697 356 31,8 % 12 129 394 39 410 896 30,8 % Verksamhetskostnader -183 872 372-59 171 591 32,2 % -57 465 030-182 905 755 31,4 % VERKSAMHETSBIDRAG -143 899 672-46 474 235 32,3 % -45 335 636-143 494 859 31,6 % Nettobindande: Utkomststöd Verksamhetsintäkter 1 570 200 475 266 30,3 % 432 463 1 427 597 30,3 % Verksamhetskostnader -3 003 000-920 595 30,7 % -974 397-2 794 748 34,9 % VERKSAMHETSBIDRAG -1 432 800-445 330 31,1 % -541 934-1 367 151 39,6 % Arbetsmarknadsstöd Verksamhetsintäkter 0 0 0 0 Verksamhetskostnader -1 000 000-355 276 35,5 % -308 652-1 335 072 23,1 % VERKSAMHETSBIDRAG -1 000 000-355 276 35,5 % -308 652-1 335 072 23,1 % Utan nettobindande Verksamhetsintäkter 38 402 500 12 222 090 31,8 % 11 696 931 37 983 299 30,8 % Verksamhetskostnader -179 869 372-57 895 720 32,2 % -56 181 981-178 775 935 31,4 % VERKSAMHETSBIDRAG -141 466 872-45 673 630 32,3 % -44 485 050-140 792 636 31,6 % Social- och hälsovårdsväsendets mål i början av året har varit att utveckla en optimal servicestruktur i samarbete med Kronoby, Jyta och Kiuru. Tillsammans med Jyta och Kiuru har man utrett möjligheterna att bredda samarbetet. Ny lagstiftning kommer att medföra nya utmaningar exempelvis i förhållande till ordnandet och produktionen av tjänster. Som ett resultat av det goda samarbetet har kostnadsökningen blivit måttfull under 2012 och 2013 och samma tendens har hållit i också i början av 2014. En utvecklingsplan och effektiviseringsåtgärder har utarbetats i samråd med centralförvaltningen och stadsstyrelsen. Dessa ska nu omsättas i praktiken. Gemensamma mål är att genomföra strukturella reformer, utöka produktiviteten och bredda samarbetet. Till målen hör på samma gång också att stärka klientorienteringen och delaktigheten därför att man enbart med samhälleliga åtgärder inte på ett framgångsrikt sätt kan anta de utmaningar som den framtida ändringen av försörjningskvoten skapar. Den interna utvecklingen har fortsatt genom att skapa modeller för och klarhet i processerna. Ledningssyner har förrättats. I dem har företrädare för den högsta ledningen och de förtroendevalda deltagit. 6

I enlighet med målen som relateras till de kritiska framgångsfaktorerna för social- och hälsovårdsväsendet inriktas resurser på utveckling av öppenvård och förebyggande arbete och tidigt ingripande. Målet är en bredbasig välfärdspolitik och uppföljning av dess effekter med hjälp av välfärdsberättelsen. Man har nått goda resultat av satsningarna på förebyggande arbete inom barnskyddet. På samma gång har man utvecklat modeller för att utveckla det multiprofessionella samarbetet för att man också ska kunna tillmötesgå de behov som de som i omfattande utsträckning brukar tjänsterna har. Antalet sjukvikarier inom social- och hälsovårdsväsendet har minskat avsevärt. Social- och handikappservice Äldreomsorg Inom barnskyddet har man följt den av stadsfullmäktige godkända planen för barns och ungas välfärd för 2010 2015. Planen har inte kunnat realiseras till alla delar men Karleby har i regel haft kapacitet att agera inom de tidsgränser som krävs i barnskyddslagen. Inom socialt arbete för vuxna har man modellerat arbetsprocesser med hjälp av det material som producerades inom projektet Nuppu II som avslutades i oktober 2013. Resurser har kunnat anvisas det sociala arbetet för vuxna genom en reform av verksamhetssätten. I socialvårdslagen har framför allt den betydelse som det sociala arbetet för vuxna har i kommunens servicestruktur betonats. Inom det sociala arbetet för vuxna har man framför allt lagt vikt vid arbetet med att aktivera arbetslösa och utveckla processer för arbetsverksamhet i rehabiliteringssyfte. Under de senaste två åren har utgifterna för utkomststöd ökat. Under de fyra första månaderna 2014 har utkomststöd beviljats till ett belopp av 953 000 euro, vilket är 32 000 euro mindre än året innan. Antalet hushåll som ansökte om utkomststöd minskade med nitton jämfört med samma tid i fjol. Man har fortfarande klarat av att bevilja utkomststödet inom de tidsgränser som det föreskrivs om i lagen. Ett grupphem för utvecklingsstörda färdigställs i Mesill under senhösten 2014. Det ägs av Karleby hyresbostäder Ab. Bostäderna är avsedda för femton utvecklingsstörda som i stor omfattning är i behov av hjälp dygnet runt. ARA har beviljat understöd för grupphemmet som ska byggas. Inom handikappservicen har man modellerat arbetsprocesserna så att de ska stämma överens med de krav som ställs i lagen. De nya arbetsmodellerna har tagits i bruk i början av 2014. I Kronoby ansökte man om understöd hos ARA för att bygga fyra tilläggsplatser i anslutning till Solgården. ARA förkastade ansökan. Det finns dock ett behov av fler platser inom serviceboendet för utvecklingsstörda. Inom barnskyddet genomfördes inga omhändertaganden i början av 2014. Verksamheten har utgått från äldreomsorgslagen och de godkända kriterierna för stödtjänster, hemvård, slutenvård, serviceboende och köpta tjänster. Konkurrensutsättningen av det intensifierade serviceboendet behandlades av marknadsdomstolen och konkurrensutsättningsprocessen och besluten i anslutning till den konstaterades vara lagenliga. En optimering av hemvården framfl yttades eftersom upphandlingen överklagades och avbröts. Karleby administrerade projektet SenioiriKaste som pågår under tiden 1.1.2014 31.10.2016. I projektet deltar sammanlagt 40 kommuner inom Norra Finlands Kaste-område. Den totala budgeten för projektet uppgår till 1 662 433 euro. Syftet med projektet är att stödja möjligheterna att bo hemma, att göra innehållet i de äldres vardag mångsidigare och att utveckla den rehabiliterande verksamheten och kompetensen. Samarbetet med läroanstalterna har breddats. Åtgärdsmodeller enligt projekten Mallia Euroopasta och Vastuuta ottamalla opit har omsatts i praktiken. Hälsovårdarstuderande som utexamineras från yrkeshögskolan har genomfört hälsoundersökningar av en grupp närståendevårdare i deras hem. Samarbetet mellan läroanstalterna och äldreomsorgen fortsätter i fråga om lärdomsproven och utvecklingen av verksamheten. 7

Procentandelen för tjänster avsedda för äldre över 75 år i jämförelse med målen Service/ boendeform Mål Karleby Situation 12/2012 Situation 12/2013 Situation 4/2014 Kronoby Situation 12/2012 Situation 12/2013 Situation 4/2014 Hemmaboende 91 % 89,8 % 90,8 % 91 % 84,4 % 88,3 % 88 % Stöd för närståendevård 5-6 % 4,1 % 5,0 % 4,0 % 7,2 % 6,5 % 4,4 % Regelbunden hemvård 14,5 % 12,5 % 12,4 % 11,6 % 16,7 % 11,0 % 10,5 % Serviceboende - Intensifi erat serviceboende 6,5 % 8,5 % 7,9 % 7,7 % 6,0 % 5,3 % 7,6 % Slutenvård 1,9 % 1,4 % 1,3 % 1,1 % 9,6 % 6,4 % 4,4 % Personer över 75 år, enligt befolkningsprognosen 3 937 4 058 732 721 Stödtjänster Stöd för närståendevård för personer över 65 år Karleby Kronoby 12/2012 12/2013 4/2014 12/2012 12/2013 4/2014 210, varav över 75 år 156 281, varav över 75 år 197 232, varav över 75 år 163 53, varav över 75 år 39 63, varav över 75 år 48 47, varav över 75 år 32 Dagverksamhet 89 klienter 108 108 44 53 28 Färdtjänst 175 klienter 233 207 131 134 104 Hemkörning av varor 168 klienter 177 162-34 29 Måltidsservice 215 klienter 282 207 160 127 76 Trygghetstelefon 480 557 521 97 102 82 Förebyggande hembesök och servicehandledning/ hembesök 273 300 254 78 55 32 Veteranskötarbesök 96 66 23 16 Hjälpkarlsbesök av 159 84 - - - Kötider Karleby stödtjänster närståendevård hemvård intensifi erat serviceboende slutenvård kötid 0 3 dagar 1 3 månader 0 3 dagar 2 3 månader 2 månader Kronoby Hälsovårdstjänster kötid 0 3 dagar 1 3 månader 0 3 månader 1 veckor 2 månader Kötiderna till servicehandledningen, stödtjänsterna och serviceboendet ligger inom de tidsgränser som det föreskrivs om i äldreomsorgslagen. Början av året har inom hälsovårdstjänsterna varit en utmaning på grund av bristande läkar- och tandläkarresurser. Det här har lett till njuggt utbud av icke-brådskande vårdtider och köbildning. I början av året väntade över 1 00 patienter på icke-brådskande läkarvård. 8

Köerna har förkortats under början av året genom försorg av egna tjänstgörande läkare och i form av upphandlade tjänster. I början av maj stod fortfarande ca 240 patienter i kö. Läkarsituationen håller på att bli bättre mot sommaren och köerna kan sannolikt förkortas under sommaren. Regionförvaltningsverket i Västra och Inre Finland har som ett tillsynsärende behandlat tillgången till icke-brådskande vård på Karleby hälsocentral och instruerat hälsocentralen om användningen av en s.k. köbok. Det har även understrukit s skyldighet att se till att invånarna får vård i enlighet med hälso- och sjukvårdslagen. I syfte att förbättra rekryteringen av läkare ingick hälsovårdstjänsterna ett avtal med företaget Mediapu som har koncentrerat sig på rekrytering av läkare. Det har fortfarande varit svårt att kontakta hälsocentralen per telefon på grund av tekniska problem trots de underhandlingar som har förts med telefonoperatören och de reparationsåtgärder som har vidtagits. Dagjouren flyttade i början av året till samjourslokalerna på centralsjukhuset. Verksamheten har förlöpt enligt planerna och erfarenheterna av verksamheten har varit positiva. I samband med att dagjouren fl yttade gjorde man också en översyn av klassifi ceringen av brådskande vård vilken har visat sig vara fungerande. Den har ändrat praxisen och vårdprocesserna såtillvida att antalet besök på dagjouren har blivit färre jämfört med tidigare. Företaget Coronaria Hoitoketju har svarat för mottagningsverksamheten i Kelviå. Företaget Attendo Oy fortsatte som serviceproducent i Kronoby. Läkarresurserna på hälsocentralsjukhusavdelningen i Terjärv har inte varit tillräckliga i förhållande till behovet och det har bland annat lett till att vårdperioderna har förlängts. Stadsstyrelsen beslutade om permitteringar som även ska gälla hälsovårdstjänsterna och i början av året har det gjorts upp en plan för genomförandet av permitteringarna. Inom mun- och tandvården har tillgången till vård överskridit den gräns på sex månader som ställs i hälso- och sjukvårdslagen. Antalet patienter som hade stått i kö över sex månader uppgick till 137 och totalt stod 1 628 patienter i kö till icke-brådskande vård i slutet av april. Köbildningen beror på att tjänste- och befattningsunderlaget inte är tilläckligt stort med tanken på den vårdbehövande befolkningen. Beläggningsgraden på avdelningarna på hälsocentralsjukhuset har uppgått till i genomsnitt 100,04 procent. På beläggningsgraden har inverkat läkarbristen på avdelningarna och den låga beläggningsgraden (lägre än genomsnittet) i Terjärv. Bruket av patientplatser har tidvis begränsats av ett infektionsläge på avdelningarna. Därför har avdelningar inom Jyta och Terjärv använts i större utsträckning än tidigare. Den genomsnittliga vårdtiden på avdelningarna har förkortats till elva dagar (femton dagar i slutet av 2013). Antalet ködagar till den specialiserade sjukvården uppgick i januari april till ca 500. Det ekonomiska läget Verksamheten i Karleby Administration Verksamhetskostnaderna har sjunkit från föregående år med -11,2 procent närmast beroende på lägre personalkostnader. Utfallet stämmer överens med budgeten. Intäktsutvecklingen har varit positiv. Socialt arbete Inflödet av intäkter överskrider målen. Verksamhetskostnaderna har ökat med nästan 13 procent. Orsaken är att utgifterna för missbrukarvården har ökat med ca 90 procent. Kostnaderna för utlänningsverksamheten ligger på samma nivå som året innan. I år har inga nya fl yktinggrupper mottagits. Hur anslagen ska räcka till är mest kritiskt inom utkomstskyddet. Beloppet för det grundläggande utkomststödet har inte ökat men kommunandelen för arbetsmarknadsstödet har ökat med över 15 procent. Utgiftsutvecklingen för placeringar i vård utom hemmet har fortsättningsvis varit god. Anslaget för kommunandelen för arbetsmarknadsstödet uppgår till ett belopp som är 335 000 euro lägre än i bokslutet för 2013 och budgeten kommer antagligen att överskridas. Handikappservice Inkomstutvecklingen i januari-maj motsvarar målen. Verksamhetskostnaderna har ökat med över 7 procent. Ökningen beror på boendeservicen och på ökningen av ekonomiskt stöd. Behovet av personlig assistans och stödtjänster har alltjämt ökat. 9

Äldreomsorg Efter fyra månader ligger intäkterna i nivå med fjolåret. Målet är att intäkterna ska öka med 240 000 euro. Verksamhetskostnaderna har sjunkit något från året innan (0,8 %). Budgetmålet är att minska utgifterna för äldreomsorgen med ca 175 000 euro från i fjol. En övergång till s.k. lättare tjänster med hjälp av servicehandledning betonas ständigt och det innebär att omfattningen av s.k. tunga tjänster kan minska. Hemvård och stöd för närståendevård Infl ödet av verksamhetsintäkter har varit bra, ökningen uppgår till över 10 procent. Med infl ödet går det till en del att täcka utgiftsutvecklingen för äldreomsorgen vilken har varit svagare. Verksamhetskostnaderna har ökat med ca 0,5 procent. Tillväxten beror på ökningen av stödet för närståendevård och övrig vård som ges i hemmet i enlighet med strategin. Primärvård Inkomstutvecklingen är tillfredsställande och iakttar budgeten. Verksamhetskostnaderna ökade totalt med 2,1 procent i januari-maj. Störst var ökningen inom öppenvården (+6 procent) och inom mun- och tandvården (över 10 procent). Kostnaderna för vårdavdelningarna sjönk från nivån i fjol. Inom öppenvården beror utgiftsökningen på jouren och faktureringen av mottagningarna för laboratorie- och röntgentjänster. Inom mun- och tandvården beror utgiftsökningen bl.a. på att man förkortat vårdköerna genom extra arbete. Specialiserad sjukvård Utgiftsutvecklingen för den specialiserade sjukvården har varit positiv från början av året. På basis av de slutliga utgifterna för tre månader och förskottsbetalningarna för april var utgiftsökningen ca 0,3 procent. Bruket av tjänsterna har minskat inom många sektorer och speciellt inom resultatområdet för psykiatri. Inom den specialiserade sjukvården har det totala antalet besök i Karleby sjunkit med över 3 procent, antalet vårddagar har sjunkit med över 6 procent, antalet vårdperioder har sjunkit med över 10 procent. De genomsnittliga vårdtiderna har i någon mån förlängts. Besök inom psykiatrin har minskat från året innan med över 10 procent. Kostnaderna för prehospital akutsjukvård för Karleby har fördubblats i januari april från i fjol. En höjning av servicenivån och investeringar ledde fortfarande till ökade kostnaderna för den prehospitala akutsjukvården. Sammanfattning/Karleby Utvecklingen av intäkterna i Karleby under januari april motsvarar i stora drag det mål som har satts för året. Enligt budgeten får verksamhetskostnaderna för Karleby öka med sammanlagt ca 1 miljon euro (+ 0,6 procent). I januari april var ökningen måttlig men överskred klart det ovan nämnda målet. För att nå det mål som har satts i anpassningsprogrammet och budgeten förutsätts det att det görs stora nedskärningar i kostnaderna för tjänsterna under slutet av året. Effekterna som permitteringarna av personalen och personalens ledigheter utan lön utvärderas i ett senare skede. Inom den specialiserade sjukvården och den prehospitala akutsjukvården har det beräknats att kostnadsökningen kommer att tillta. Genomförandet av anpassningsprogrammet fortsätter. Ett program för stadens lokaler håller på att färdigställas. Ett genomförande av det innebär att man gör betydande kostnadsbesparingar också av kostnaderna för lokalerna inom social- och hälsovårdväsendet. Nettoavvikelsen från budgeten för social- och hälsovårdsväsendet i Karleby uppgår enligt inkomstprognoserna i början av året till 4,8 miljoner euro. Verksamheten i Kronoby Administration Verksamhetskostnaderna har sjunkit med över 6 procent. Man ligger dock något efter budgetmålet. Socialt arbete Intäktsinfl ödet iakttar budgeten. Verksamhetskostnaderna är på en lägre nivå än i fjol. Minskningen av utgifterna för vård utom hemmet har avtagit. Utgifterna för det grundläggande utkomststödet håller fortfarande på att öka (+29 procent). Utgifterna för arbetsmarknadsstöd har stannat på samma nivå som i fjol. Utgifterna för missbrukarvård och ekonomiskt stöd har minskat. Handikappservice De influtna intäkterna är lägre än budgetmålet. Kostnaderna har ökat med över 15 procent i början av året. Det har skett en ökning på alla delområden: ekonomiskt stöd, serviceboende och öppenvård. Äldreomsorg, hemvård och stöd för närståendevård De infl utna intäkterna motsvarar budgetmålet. Verksamhetskostnaderna har minskat med ca 8 procent. Ändringen beror på att 10

vårdavdelningsverksamheten i Terjärv överfördes från äldreomsorgen till primärvården. Utgifterna för hemvården har framskridit enligt de uppställda målen och ändringen av prioriteringarna i verksamheten. Inom stödet för närståendevården har man för närvarande framskridit enligt målen. Primärvård Intäktsutfallet motsvarar budgetmål. Verksamhetskostnaderna för öppenvården har ökat med totalt ca 8 procent. Ökningen beror på ökade kostnader för avtal om köpta tjänster. En delorsak till att primärvården expanderat är att det har inrättats en vårdavdelning på Terjärv vårdcenter och utgifterna för den bokförs på primärvården.. Utgifterna för mun- och tandvården har ökat med 14 procent. Tandläkarsituationen har varit bättre än i fjol. Intäkterna har också ökat påtagligt. Bruket av samjouren för primärvård har i Kronoby sjunkit med 17 procent. Det är till en del frågan om periodiseringsskillnader. Specialiserad sjukvård Användningen av och kostnaderna för den specialiserade sjukvården i Kronoby var i början av året bättre under kontroll än i fjol. Kostnaderna för den specialiserade sjukvården har i januari april sjunkit med över 3 procent. De besök inom Mellersta Österbottens sjukvårdsdistrikt vilka statistikförs för Kronobys del har sjunkit från föregående år med närmare 9 procent. Antalet vårddagar ligger på samma nivå som i fjol. Den genomsnittliga längden på vårdperioderna har minskat med ca 2 procent. Kostnaderna för den prehospitala akutsjukvården har i Kronoby i januari april nästan fördubblats. Sammanfattning/Kronoby Den ekonomiska situationen i Kronoby är totalt sett bättre än i fjol. Den totala utgiftsökningen ligger klart under 3 procent och inkomstinfl ödet är bättre än utvecklingen i fjol. Enligt kostnadsutvecklingen för Kronoby får utgiftsutvecklingen högst ligga på samma nivå som i fjol. Inkomstutvecklingen möjliggör inte att kostnadsavvikelserna täcks med inkomsterna. Av kostnadsökningen under början av året beror 1/3 på ökningen inom den prehospitala akutsjukvården, ca 45 procent på kostnadsökningen inom handikappservicen och den återstående delen på att de upphandlade tjänsterna inom primärvården har ökat. Kronobys nettoresultat kommer enligt en förhandskalkyl att vara sämre än budgeten. Inkomstmålet har nåtts. Verksamhetskostnaderna överskrids mest inom den specialiserade sjukvården, den prehospitala akutsjukvården och arbetsmarknadsstödet. Nettoöverskridningarna av budgeten beräknas på basis av resultatet för fyra månader uppgå till ca 700 000 euro. 11

NÄMNDEN FÖR UTBILDNING OCH FOSTRAN Uppnåendet av verksamhetsmålen Bildningscentralen 1.1.-30.4.2014 budget 1.1.-30.4.2013 BS 2013 bokslut Uppgiftsområde TA 2014 UTBILDNINGS- OCH BARNDAGVÅRDSNÄMNDEN Bildningscentralen Verksamhetsintäkter 300 105 35,0 % 133 320 41,6 % Verksamhetskostnader -824 810-248 391 30,1 % -255 820-797 850 32,1 % VERKSAMHETSBIDRAG -824 510-248 286 30,1 % -255 687-797 530 32,1 % Barndagvård Verksamhetsintäkter 3 328 500 866 671 26,0 % 925 599 3 131 436 29,6 % Verksamhetskostnader -29 889 035-9 343 816 31,3 % -9 265 375-28 242 424 32,8 % VERKSAMHETSBIDRAG -26 560 535-8 477 145 31,9 % -8 339 776-25 110 988 33,2 % Grundläggande utbildning Verksamhetsintäkter 935 210 1 036 273 110,8 % 964 073 1 785 445 54,0 % Verksamhetskostnader -42 336 774-14 075 807 33,2 % -13 694 166-42 418 784 32,3 % VERKSAMHETSBIDRAG -41 401 564-13 039 534 31,5 % -12 730 093-40 633 339 31,3 % Gymnasiet och annan utbildning på andra stadiet Verksamhetsintäkter 705 500 311 545 44,2 % 277 292 774 695 35,8 % Verksamhetskostnader -6 315 761-2 113 625 33,5 % -2 103 989-6 375 408 33,0 % VERKSAMHETSBIDRAG -5 610 261-1 802 080 32,1 % -1 826 697-5 600 713 32,6 % Karlebynejdens institut Verksamhetsintäkter 441 900 155 615 35,2 % 132 527 613 533 21,6 % Verksamhetskostnader -1 979 740-670 111 33,8 % -643 427-1 987 806 32,4 % VERKSAMHETSBIDRAG -1 537 840-514 496 33,5 % -510 900-1 374 273 37,2 % UTBILDNINGS- OCH BARNDAGVÅRDSNÄMNDEN Verksamhetsintäkter 5 411 410 2 370 209 43,8 % 2 299 624 6 305 429 36,5 % Verksamhetskostnader -81 346 120-26 451 750 32,5 % -25 962 777-79 822 272 32,5 % VERKSAMHETSBIDRAG -75 934 710-24 081 541 31,7 % -23 663 153-73 516 843 32,2 % Nettobindande: Karlebynejdens institut Verksamhetsintäkter 441 900 155 615 35,2 % 132 527 613 533 21,6 % Verksamhetskostnader -1 979 740-670 111 33,8 % -643 427-1 987 806 32,4 % VERKSAMHETSBIDRAG -1 537 840-514 496 33,5 % -510 900-1 374 273 37,2 % Utan nettobindande Verksamhetsintäkter 4 969 510 2 214 594 44,6 % 2 167 097 5 691 896 38,1 % Verksamhetskostnader -79 366 380-25 781 639 32,5 % -25 319 350-77 834 466 32,5 % VERKSAMHETSBIDRAG -74 396 870-23 567 045 31,7 % -23 152 253-72 142 570 32,1 % Stadens strategi (2013 2017) har styrt beredningen av bildningsväsendets utvecklingsplan 2014 2017 samt beredningen av ansvarsområdenas utvecklingsplaner. Utvärderingsuppgifterna från föregående strategiperiod har använts som grund för beredningen av planerna och förberedelserna har fortskridit i bred dialog mellan beslutsfattare och tjänsteinnehavare samt kommuninvånare. Bildningsväsendets ledningsgrupp har samordnat utvecklingsplanernas beredningsprocess. Bildningscentralen har hjälpt beredningen av de olika ansvarsområdenas projektansökningar och projekt har startat enligt de finansieringsbeslut som erhållits. Man har nått de mål som uppställts för verksamheten och ekonomin och erhållit mer fi nansiering för projekten än i fjol. Bildningsväsendet har deltagit i beredningen av anpassningsprogrammet som inom sektorn koordineras av bildningsväsendets ledningsgrupp. Planeringen av verkställandet av stadsstyrelsens permitteringsbeslut har inletts inom bildningsväsendet och dess ansvarsområden i enlighet med bildningscentralens anvisningar. Verkställandet är särskilt utmanande inom ansvarsområdena för småbarnsfostran och utbildning. Personalens fortbildning har framskridit planenligt. Bildningsväsendets utbildning för specialyrkesexamen i ledarskap pågår fortfarande. Den inom undervisningsväsendet 2003 inledda 12

Småbarnsfostran praxisen med mentorsverksamhet för nyanställda har tagits i bruk inom bildningsväsendets alla ansvarsområden och verksamheten håller på att bli allmänt vedertaget. Utvecklingen av den elektroniska kund- och förvaltningstjänsten pågår fortfarande. Anmälan till förskoleundervisningen, årskurs 1 inom den grundläggande utbildningen och eftermiddagsklubbar sker elektroniskt i likhet med tidigare år. Programmet KommunRekry har också underlättat rekryteringen av lärare och tillgången på behöriga lärare till lediga tjänster har varit tillfredsställande. Karleby undervisningstjänster erbjuder arbetsplatser som är attraktiva på riksnivå och sökanden kommer i stor utsträckning från olika delar av landet. Man har också lyckats med rekryteringen av skolpsykologer. Tillståndsförfarandet för att besätta tjänster och befattningar har fördröjt rekryteringsprocessen men processen har blivit något smidigare efter stadsstyrelsens beslut. Reparationsåtgärderna som startade 2011 i bildningscentralens utrymmen på Strandgatan 16 fortsatte med kontrollmätningar och med mindre reparationsåtgärder som planeras utgående från mätningarna. Bildningscentralen får permanenta lokaliteter när renoveringen av stadshuset blir klar och verksamheten fl yttar tillbaka till stadshuset. Bildningsväsendets anvisningar för kommunikation har tagits i bruk. Användningen av sociala medier som kommunikationskanal har ökat. Den goda nativiteten och den relativt goda sysselsättningen bidrar till att utgifterna och antalet vårdavtal ökar inom småbarnsfostran. Antalet sökande som beviljats Karlebystöd och hemvårdsstöd samt utgifterna ligger i stort sett på samma nivå som i fjol. Utvecklingsplanen för småbarnsfostran 2013 2017 har beretts under våren och småbarnsfostran har aktivt deltagit i upprättandet av en gemensam utvecklingsplan för bildningsväsendet. Permitteringsarrangemangen har sysselsatt förvaltningen och cheferna inom småbarnsfostran. Förskoleundervisningen i Kyrkbackens skola och Ykspihlajan koulu har flyttats till tillfälliga lokaler på grund av problem med inomhusluften. Dagvårdens kvalitet har bedömts i enlighet med utvärderingsplanen. Dagvårdsstarten är ett kontinuerligt utvärderingsobjekt. Barndagvårdstjänster har ordnats efter behov för båda språkgrupperna och man kunde fullfölja den subjektiva rätten till dagvård på hela stadens område. Kunderna har fått information om stadens lekparksverksamhet och församlingens klubbar samt om andra alternativ inom dagvården. Fortbildning har ordnats i enlighet med utbildningsprogrammet och en utbildningshelhet i pedagogiskt ledarskap har ordnats för cheferna. I fråga om personalens utbildning har man fäst vikt vid att ordna gemensam utbildning för arbetsgemenskaperna. Jet-utbildningen och mentorsverksamheten fortsätter. Nämnden har godkänt driftsekonomin för småbarnsfostran i januari. Man har försökt ordna småbarnsfostran så kostnadseffektivt som möjligt och ekonomin har följts upp på ett systematiskt sätt i ledningsgrupperna för småbarnsfostran och bildningsväsendet samt i nämnden för utbildning och fostran. Ekonomin för småbarnsfostran ligger inom de budgeterade ramarna. Effekterna av permitteringar och frivilliga ledigheter syns ännu inte i budgetutfallet för det första kvartalet. Programmet KommunRekry har använts för att rekrytera vikarier och permanent personal. Småbarnsfostran har deltagit aktivt i planeringen av fastigheten vid Vingesgatan, allaktivitetshuset i Storby och projektet i Storkisbacken. Projektet för daghemmet i Rytibacken har sysselsatt också i början av året. På basis av enkäten Työhyvinvointisyke har man ordnat verkstäder inom ansvarsområdets verksamhetsenheter där man diskuterat resultaten av enkäten och beslutat om viktiga utvecklingsobjekt med tanke på arbetshälsan. 13

Undervisningstjänster Grundläggande utbildning Specialundervisning Det totala antalet elever inom den grundläggande utbildningen förväntas öka i början av nästa läsår och den finskspråkiga grundläggande utbildningen får två nya grupper. På grund av den snäva budgeten krävdes grundliga förberedelser för hur resurserna ska allokeras höstterminen 2014. En optimal gruppstorlek har eftersträvats genom styrning av elevplacering inom närskolområden. Stora elevgrupper kunde fortsättningsvis göras något mindre med utbildnings- och kulturministeriets projektfinansiering. Projektfinansieringen för detta år låg på något högre nivå än i fjol. Man bör förbereda sig på att nivån på understöd kommer att minska år 2015 på grund av statens sparåtgärder. Projekten för byggandet av skolor som ingick i undervisningstjänsternas investeringsprogram 2013 har planerats men har inte framskridit enligt tidtabellerna. Problemen med inomhusluften i skolorna har fortfarande undersökts, och på basis av undersökningar samt bedömning av hälsorisker har verksamheten i Kyrkbackens skola och Ykspihlajan koulu fl yttats till tillfälliga lokaler under mars och april. De problem med inomhusluften som upptäckts i skolorna avspeglas också i det ökade antalet sjukfrånvaron bland lärare. Problemen i skollokalerna i Karleby var värre än någonsin tidigare våren 2014 och situationen är fortfarande svår. Temporära skollokaler används av skolorna Isokylän koulu, Torkinmäen koulu, Lucina Hagmanin koulu, Peltokorven koulu, Kyrkbackens skola och Ykspihlajan koulu. Att sprida undervisningen till andra skolbyggnader orsakar tilläggskostnader och stör verksamheten. Byggandet av allaktivitetshuset i Storby hade inletts och byggandet av Lucina Hagmanin koulu inleddes i mars med rivning. Planeringen av projektet för byggandet av en skola och ett daghem i Storkisbacken har fått fi nansiering av Tekes och ett förfarande för konkurrensutsättning med livscykelmodellen har inletts. En utmaning för planeringen är att man med tanke på framtiden borde sträva efter hållbara lösningar och omformbara inlärningsmiljöer. Avtalet om övningsundervisning vid Torkinmäen koulu godkändes, och undervisnings- och kulturministeriet kommer att rikta finansiering till utvecklingen av övningsundervisningen och praktikmiljön. En förberedandeprocess i syfte att utveckla personalen startade i Isokylän koulu, Lucina Hagmanin koulu och Torkinmäen koulu på grund av den nya verksamhetsmiljön. Hela den framtida multidisciplinära personalen deltar. Inom ansvarsområdet för den grundläggande utbildningen pågår 23 utvecklingsprojekt som allokeras genom 26 anslag i olika skeden. Projekten koordineras av utvecklingschefen. Nya projektansökningar bereds antingen som fortsättning på tidigare projekt eller också som nya projekt. Undervisnings- och kulturministeriet har beviljat anslag i början av året för projektet med avsikt att göra undervisningsgrupperna mindre. Det är det enskilt mest betydelsefulla utvecklingsprojektet. Största delen av projekten genomförs inom området för den finskspråkiga grundläggande utbildningen men inom det svenskspråkiga bildningsväsendet fortsätter koordineringen av lärmiljö- och internationaliseringsprojekt som ett nationellt koordineringsprojekt Undervisning på elevens eget modersmål för olika kultur- och språkgrupper har ordnats i 22 grupper och allt som allt på nio språk. Eftisverksamhet finns i nästan alla skolor med klasserna 1 6 och verksamheten har fortgått som tidigare, endera ordnad av staden eller av samarbetsparter. Ett betydande statsbidrag har erhållits för utvecklingen av klubbverksamheten och tack vare projektet kan man även i fortsättningen erbjuda mångsidig klubbverksamhet Behovet av särskilt stöd har stabiliserats. Antalet elever med förlängd läroplikt är stort jämfört med antalet platser i smågrupper. Enligt lagen om grundläggande utbildning ska de elever som behöver stöd för inlärningen få den stöd som behövs genast när behov uppstår. Särskilt stöd borde vara möjligt att ordna i första hand i elevens närskola i enlighet med den inkluderande principen om en gemensam skola för alla. Bedömningar av elevernas inlärnings- och koncentrationssvårigheter samt inlärningsberedskap har utförts av en skolpsykolog. Båda skolpsykologtjänsterna som varit lediga blir tillsatta från och med 1.8.2014. Utvecklandet av specialundervisningen har fortgått enligt planerna och stöd för inlärning enligt trestegsmodellen har ordnats för båda språkgrupperna i enlighet med 14

gemensamma principer. Uppdraget för den konsulterande verkstadsläraren fortsatte som ett led i projektet för främjande av utbildningsmässig jämställdhet. Ny fi nansiering som erhållits vid utgången av 2013 har säkerställt att uppdraget fortsätter också under läsåret 2014 2015. Den konsulterande verkstadsläraren är ett led i verkstadsundervisningen i Villa Elba. Konsulteringen som baserar sig på flexibel verksamhet har bidragit till uppkomsten av positiva effekter som stödjer arbetsförmågan hos enskilda elever, i hela klassmiljön och hos läraren. Störning i arbetsron i klassen har varit ett centralt arbetsområde för konsulteringen. Verksamheten koncentrerar sig till de skolor med årskurserna 1 6 som deltar i projektet. Resurserna för skolgångsbiträden koordineras av en arbetsgrupp. Antalet assistenter i ett arbetsförhållande inom den grundläggande utbildningen var sammanlagt 103 i början av 2014 och 12 inom förskoleundervisningen. I årsverken är detta cirka 76 årsverken. Behovet av assistenter har varit oförändrat i förhållande till situationen i början av läsåret. Tre speciallärare som arbetar inom den grundläggande undervisningen har från och med augusti skött specialundervisningen i gymnasierna på deltid. Gymnasier och övrig utbildning på andra stadiet Karlebynejdens institut Resultaten av den gemensamma elevansökan till andra stadiet visar att gymnasieutbildningens attraktivitet har ökat något och det förekommer fortfarande stor årsvariation i gymnasierna. Det totala antalet elever i gymnasierna förväntas öka något i början av det nya läsåret. I planeringen av gymnasiernas resurser används en kalkyl för uträkning av kursbehovet och beslutsfattande i två faser. Ledande rektorn för den finskspråkiga gymnasieverksamheten har koordinerat planeringen av nästa läsår. Stadsfullmäktige fattade ett beslut om reformen av de finskspråkiga gymnasiernas servicestruktur år 2016. Enligt beslutet kommer Lucina Hagmanin lukio att läggas ner och de fi nskspråkiga gymnasierna sammanslås till en gymnasieenhet som har två verksamhetsställen, en i Länsipuiston lukio och en i Kiviniityn lukio. Beslutet avvek från modellen med ett gymnasium som hade beretts. På basis av beslutet har man inlett förberedelser för att utse en uppföljningsgrupp, göra upp en personalplan och planera utvärderingen av effekterna av beslutet på de unga. Det landskapsomfattande samarbetet inom utbildningen på andra stadiet har blivit vedertaget i enlighet med den regionala samarbetsstrategin. Avtalet för vuxengymnasieverksamheten har ändrats i fråga om periodisering av studier. Inom ansvarsområdet för gymnasier pågick projekt, bl.a. en it-projekt, och nya projektansökningar är på gång. Inom Idrottsakademiprojektet har man förnyat koordineringen och grundat en styrgrupp. Institutets öppna undervisning har minskat under vårterminen med cirka 10 procent jämfört med tidigare år. Minskningen i utbudet beror på att antalet anställda som planerar undervisningen har varit mindre än under det förgående året. En servicesekreterare anställdes för att ersätta rektorn under dennes alterneringsledighet. Institutets verksamhetsbidrag var efter uppföljningsperioden 33,5 procent i förhållande till budgeten. Förberedelser inför permitteringar inleddes på basis av stadsstyrelsens beslut. Detta kommer att ha en inverkan på mängden undervisning som ordnas vid institutet på hösten eftersom man blir tvungen att minska undervisningsskyldigheten för undervisningspersonal i huvudsyssla. Försäljningen av undervisning har uppnåtts planenligt. Projektet som finansieras av utbildningsstyrelsen har ökat möjligheterna för de handledningstjänster och den utbildning som erbjuds för invandrarungdomar. Institutets verksamhet i det förnyade institutshuset har fått en god start. Den moderna lärmiljön och de moderna lärmedlen har fått beröm av eleverna. Det ekonomiska utfallet Utfallet av verksamhetsintäkterna för nämnden för utbildning och fostran är 43,8 procent. 15

Som understöd och bidrag har under januari april bokförts sammanlagt 1 010 036 euro. Utfallet av verksamhetsutgifterna är 32,5 procent. Utfallet av personalkostnaderna är 32,2 procent. Utfallet av personalkostnader för den grundläggande utbildningen är 33,4 procent. På basis av utfallet just nu kommer budgeten att överskridas med cirka 0,3 miljoner euro. Personalkostnadernas utfall inom gymnasieundervisningen är 32,3 procent. Personalkostnaderna har minskat något jämfört med föregående år. Utfallet av verksamhetsintäkterna för småbarnsfostran är 26 procent medan det året innan var 29,6 procent. Verksamhetsintäkterna höjds med 4,4 procent i budgeten för 2014. Verksamhetskostnadernas utfall är 31,3 procent, enligt det kommer anslagen att underskridas. Trycket på anslagsöverskridningar har varit störst vad gäller nämndens inköp av tjänster. Utfallet för hela nämnden är 32,7 procent i slutet av april. Utfallet av bidrag är 34,6 procent, och också denna kontogrupp har överskridningsbehov. Verksamhetsutgifterna för nämnden för utbildning och fostran har fram till slutet av april ökat med 1,9 procent i förhållande till motsvarande tidsperiod 2013. Verksamhetsbidraget för hela nämnden är 31,7 procent. Utfallet för verksamhetsbidrag för Karlebynejdens institut är 33,5. Nämnden har gjort upp anpassningsåtgärder för 2013 som följs upp regelbundet. Fastän den ekonomiska situationen verkar vara under kontroll just nu har man i synnerhet vid planeringen av följande läsår tagit i beaktande att den ekonomiska situationen blir allt stramare år 2015. Flyttningen av Ykspihlajan koulu och Kyrkbackens skola till tillfälliga lokaler under våren har orsakat extrautgifter. 16

KULTUR- OCH UNGDOMSNÄMNDEN Uppnåendet av verksamhetsmålen Gemensamma utgifter och kansliet Kulturtjänster 1.1.-30.4.2014 budget 1.1.-30.4.2013 BS 2013 bokslut Uppgiftsområde TA 2014 NÄMNDEN FÖR KULTUR OCH UNGDOMSVÄSENDET Gemensamma utgifter och kansliet Verksamhetsintäkter 500 751 150,2 % 90 2 026 4,4 % Verksamhetskostnader -255 800-87 878 34,4 % -74 034-235 188 31,5 % VERKSAMHETSBIDRAG -255 300-87 127 34,1 % -73 944-233 162 31,7 % Kulturtjänster Verksamhetsintäkter 17 500 2 836 16,2 % 3 753 10 371 36,2 % Verksamhetskostnader -3 235 800-1 069 900 33,1 % -1 054 884-3 169 783 33,3 % VERKSAMHETSBIDRAG -3 218 300-1 067 063 33,2 % -1 051 131-3 159 412 33,3 % Stadsbiblioteket-landskapsbiblioteket Verksamhetsintäkter 204 500 89 933 44,0 % 91 481 177 027 51,7 % Verksamhetskostnader -3 019 850-1 007 503 33,4 % -1 034 370-2 948 967 35,1 % VERKSAMHETSBIDRAG -2 815 350-917 571 32,6 % -942 889-2 771 940 34,0 % Museiväsendet Verksamhetsintäkter 91 300 15 144 16,6 % 31 898 68 254 46,7 % Verksamhetskostnader -1 067 050-307 350 28,8 % -304 709-1 040 810 29,3 % VERKSAMHETSBIDRAG -975 750-292 206 29,9 % -272 811-972 556 28,1 % Ungdomstjänster Verksamhetsintäkter 238 200 112 502 47,2 % 117 394 315 720 37,2 % Verksamhetskostnader -2 026 070-450 280 22,2 % -451 911-1 657 830 27,3 % VERKSAMHETSBIDRAG -1 787 870-337 778 18,9 % -334 517-1 342 110 24,9 % NÄMNDEN FÖR KULTUR OCH UNGDOMSVÄSENDET SAMMANLAGT Verksamhetsintäkter 552 000 221 166 40,1 % 244 616 573 398 42,7 % Verksamhetskostnader -9 604 570-2 922 912 30,4 % -2 919 908-9 052 578 32,3 % VERKSAMHETSBIDRAG -9 052 570-2 701 746 29,8 % -2 675 292-8 479 180 31,6 % Kultur- och ungdomsväsendet är en nettobindande enhet Bildningscentralens kansli betjänar kultur- och ungdomsväsendets förvaltning genom att ta hand om kansliarbete (föredragningslistor, protokoll, upprätthållning av beslutsförteckningar) samt kundbetjäning. Kansliet svarar därtill också för bildningscentralens telefonrådgivning samt annan daglig kanslibetjäning. Under det första tertialet har kansliets verksamhet utfallit planenligt. I Kieppi, Karleby naturhistoriska museum, har man ordnat verkstäder kring temat Ihmeellistämetamorfi set kivet. I anslutning till fjärilsamlingen har man ordnat en verkstad kring dagfjärilar. Grupper har fått guidning i alla samlingar. Antalet besökare var 1 777, antalet grupper 71. I början av året har ansvarsområdet organiserat sin verksamhet utgående från stadens anpassningsprogram och beslut om permitteringar som fattades under samarbetsförhandlingarna. Därtill har ansvarsområdet deltagit i fördjupandet av bildningsväsendets interna samarbete i enlighet med utvecklingsmål som uppställts för sektorn. Samarbete med stadens organisationsaktörer har planerats i kultur- och fritidssektorns gemensamma kommuninvånarmöten. Ansvarsområdet har deltagit i samarbete på nationell nivå bl.a. genom förberedelser inför projektet som jämför kommunernas kostnader. I uppställandet av mål för verksamhetsåret har man tagit i bruk av Kommunförbundet rekommenderade indikatorer för kulturverksamhet. Ansvarsområdet har delat ut projekt- och hyresunderstöd till olika kulturaktörer i enlighet med nämndens understödsbeslut. Även utbetalningen av de årliga understöden till konstinrättningar har inletts i enlighet med utbetalningstidtabellen som utarbetades i början av året. Vid beredningen av evenemangsåret har fokus varit på sommaren. Under årets första månader har evenemang enligt årskalendern ändå förverkligats med olika samarbetsparter och beredningen av höstperioden har inletts. Ansvarsområdets ekonomi har utfallit planenligt under det första tertialet. 17

Bibliotekstjänster Museitjänster Ungdomstjänster Alla projektansökningar som lämnades in året innan har lett till positiva beslut. Man har ordnat utställningar, evenemang och författarbesök i de olika verksamhetsställena. Vid huvudbiblioteket har man i enlighet med anpassningsprogrammet tagit i bruk en ny returautomat. Betjäningsdiskarna för barn- och ungdomsavdelningen och musikavdelningen har slagits ihop. Utvecklingsplanen för Björkhagens bibliotek har färdigställts. Granskningen av utlåningens skuldsaldo togs i bruk i början av mars. Jämfört med i fjol håller utlåningssiffrorna på att öka. Beredningen av personalens permitteringar har inletts utgående från stadsstyrelsens permitteringsbeslut. Museets utställningsverksamhet har framskridit enligt utställningskalendern. Tero Annanolli och Riku Riippa har ställt ut sina verk i Utställningshallen och Mirka Johansson har en utställning i Rooska gårdens bottenvåning. Efter Johanssons utställning hängs konst av Veikko Vionoja upp i Rooska gården. Hela museets personal har deltagit i beredningen av utställningen om Karleby skolverks historia. Utställningen öppnas på hösten. Museet fi ck ett positivt beslut av undervisnings- och kulturministeriet om projektunderstöd för digitalisering av fotosamlingar. Samarbetet har fortgått vad gäller ITE-konst, och verksamheten inom byrån med specialkunskap fortsatte livligt. Beredningen av personalens permitteringar har inletts utgående från stadsstyrelsens permitteringsbeslut. Ungdomstjänsters ekonomi ser ut att utfalla enligt budgeten. Beredningen av stadens sommarsysselsättning fördröjdes på grund av samarbetsförhandlingarna. Sommarjobb kunde slutligen sökas och sommararbetarna väljas före utgången av april. Tiden för sökning av sommarjobb blev kortare än normalt och inverkade därför negativt på antalet sökande. Ungas möjligheter att delta och bli hörda har främjats genom verksamhet i ungdomsfullmäktige och elevkårsnätverk och genom mötet mellan unga och beslutsfattare i april. Indikatoruppgifter som beskriver ungdomars levnadsförhållanden har i enlighet med ungdomslagen sammanställts och åtgärder planeras i maj-juni. Inrättandet av en ungdomscentral i fastigheten på Vingesgatan 18 har framskridigt enligt det uppställda tidsschemat. Flyttningen beräknas ske i september-oktober 2014. Kartläggning av hela personalens kompetens och intressen har gjorts och omorganiseringen av arbetsuppgifter och arbetsfördelningen framskrider enligt plan. Beredningen av personalens permitteringar har inletts utgående från stadsstyrelsens permitteringsbeslut. Det ekonomiska utfallet Budgetens utfall 1.1 30.4.2014 är på rätt nivå för hela nämndens del. Verksamhetsintäkternas utfall är 40,1 procent. Verksamhetskostnadernas utfall uppgår till 30,4 procent i slutet av april. Verksamhetsbidragets utfall är 29,8 procent. Med hänseende på tidsperioden ligger anslagen på rätt nivå. 18