Våldets påverkan på ungdomar i årskurs 9

Högskolan i Halmstad Akademin för hälsa och livsstil/hov Box 823 301 18 Halmstad Våldets påverkan på ungdomar i årskurs 9 - i Falkenberg & Varberg Författare: Erika Edqvist Hälsopedagogik i praktiken Vt 2015 Examinator: Bodil Klingvall

Sammanfattning Projektets syfte är att utvärdera effekten av antivåldsprojektet Akta Huvudet för att se om elevernas syn på våld har ändrats. Projektet är en pågående process som startades 2009 och hålls bland annat av räddningstjänsten väst som arbetar förebyggande. För att få fram ett resultat så har enkäter som eleverna fyllt i utvärderats. Projektet Akta huvudet innebär att nå eleverna i årskurs nio och belysa våldets konsekvenser. Akta huvudet är ute i två dagar i alla niondeklasser i Falkenberg och Varberg för att hålla föreläsningar, diskussioner, visa filmer och framhäva kunskapen bakom våldets mekanismer. Projektets mål är att ändra elevernas syn på våldet och resultatet som jag fick fram var att det fanns ingen skillnad i svaren mellan Falkenberg och Varberg. Man kunde även se att eleverna var positiva till projektet Akta huvudet. Arbetssättet sätter fokus i en beteendeförändring för att tillsvidare belysa om projektets budskap når fram till eleverna. Våld är ett betydande folkhälsoproblem i samhället och ger en negativ inverkan på ungdomar där Alm (2009) sammanfattar att år 2007 anmäldes det 4588 misshandelsbrott där den misstänkte var i åldern 15-19 år. I linje med detta är det viktigt att lära ungdomar om faran kring våldets konsekvenser vilket minskar skadorna och kostnaderna i samhället.

Innehållsförteckning Sammanfattning... 2 1. Inledning... 4 2. Syfte och frågeställningar... 4 2.1 Frågeställningar... 5 3. Bakgrund... 5 4. Tidigare forskning... 6 5. Teoretisk referensram... 7 5.1 KASAM... 7 5.2 Transteoretiska modellen (TTM)... 8 5.3 Empowerment... 8 5.4 Self-efficacy... 9 5.5 Health Literacy... 9 6. Metod... 9 6.1 Genomförande av projektet... 9 6.2 Datainsamling... 10 6.3 Urval... 10 6.4 Analys... 10 6.5 Etiska ställningstagande... 10 6.6 Metodkritik... 11 7. Resultat... 11 7.1 Falkenberg... 11 7.2 Varberg... 14 8. Diskussion... 16 9. Slutsatser och förslag till åtgärder... 18 10. Referenser... 19

1. Inledning Räddningstjänsten väst arbetar med ett antivåldsprojekt som heter Akta huvudet, som går ut på att få upp ögonen på ungdomarna i niondeklasserna i Falkenberg och Varbergs kommun. I projektet Akta huvudet så ingår det olika aktörer från räddningstjänsten bland annat folkhälsoutvecklare, samordnare och brandmän. Akta huvudet går ut på att komma ut till alla niondeklasser i Falkenberg och Varberg för att göra ett skolprogram, där det ingår diskussioner, lekar, föreläsningar och filmer. Syftet är att skaka om ungdomarna så att de verkligen får se och höra om konsekvenserna av våld. Logan-Greene et al (2012) skriver att ungdomsvåld ofta förekommer i samband med alkohol och droger. Det är även något som Akta huvudet tar upp i skolprogrammet för att belysa faran med våld i samband med droger och alkohol. För att kunna utvärdera projektet och se vilka resultat projektet ger så valde jag att analysera alla enkäter som eleverna har svarat på från år 2014 och 2015. Alm (2009) skriver i en rapport att år 2007 anmäldes det 4588 misshandelsbrott där den misstänkte var i åldern 15-19 år. Av dessa anmälningar var det 3873 som en kille var den misstänkte och motsvarande 715 där en tjej var misstänkt. WHO har satt ord på vad våld är och innebär. Att uppsåtligt bruka eller hota att bruka makt eller fysisk styrka mot sin egen person, mot en annan människa, en grupp människor, en gemenskap eller ett samhälle, med följd eller tämligen sannolik följd att någon dör eller att det uppstår kroppsskada, psykisk skada, skador i den känslomässiga utvecklingen eller funktionshinder. (WHO, 2002) 2. Syfte och frågeställningar Syftet med projektet är att utvärdera effekten av Akta huvudet hos eleverna i årskurs 9 med hjälp av enkäter, för att se om deras syn på våld har påverkats efter att ha deltagit i Akta huvudet. 2.1 Frågeställningar Har elevernas syn på våld ändrats efter att ha deltagit i Akta huvudet? Har kunskapen ökat kring konsekvenserna av våld efter att ha deltagit i Akta huvudet? 3. Bakgrund Projektet Akta huvudet är redan ett befintligt antivåldsprojekt som leds av räddningstjänsten väst, men bekostas av allmänna arvsfonden. Projektet startades 2009 som en del i Hjärnskadeförbundet Hjärnkrafts förebyggande arbete. Akta huvudet är ett projekt som inriktar sig till niondeklasser i både Falkenbergs och Varbergs kommun. Syftet med projektet är att skaka om ungdomarna och öka

deras kunskap om konsekvenserna av våld. Det görs genom två dagars skolprogram där verksamheten är ute och besöker elever i årskurs nio. Undervisningen sker utifrån upplevelsebaserad pedagogik då de arbetar med film, föreläsningar, interaktiva övningar och diskussioner, detta för att öka elevernas förståelse för våldets mekanismer. Under dessa två dagar är det mycket fakta som blandas med diskussioner och lekar. Verksamheten vill att ungdomarna ska få se våldet från olika perspektiv både från förövaren, offret och vittnets syn. John från KRIS föreläser om sitt liv om när han var kriminell och använde sig av våld, men som han har kommit ifrån nu. Idag lever han med skyddad identitet långt från hans hemort. Niklas Håkansson är en kille som berättar om när han var 15 år och blev nerslagen av en glasflaska i bakhuvudet, det gick så illa att han blev hjärnskadad. Niklas högsta mål är att komma ut till skolorna för att föreläsa om sin kamp tillbaka. Tyvärr har inte Niklas energi till att komma till alla skolor för att föreläsa då han bor i Stockholm, men alla som är med i skolprogrammet får se filmen motorsågar som är baserad på Niklas liv. Henrik är ambulansförare och håller i den medicinska föreläsningen. Han föreläser om våldets påverkan på kroppen och visar även bilder på skador som har uppkommit av våld. Under dessa två dagar är det väldigt många diskussioner och känslor som kommer fram. Viktigt att veta för eleverna är att alla har rätt till sin åsikt och får lära sig att stå för vad man tycker. 4. Tidigare forskning Ungdomsstyrelsen gav 2011 i uppdrag till Män för jämställdhet att undersöka våldspretentioner med fokus på pojkar och unga män ur ett genusperspektiv. Som resulterade i artikel Före han slår. Så vad är då våldsprevention? Det man först behöver tänka på är att våld rymmer många olika former tillexempel: psykisk, fysisk, sexuellt, våld i nära relation och hatbrott. Sen kan man även dela upp våld i lindrigt eller grovt längs en skala så kallat kontinuum. De lindriga våldet är kopplat till de grövre våldet, som innebär att insatser för att motverka de lindriga våldet även kan ha en positiv effekt på de grövre våldet (Sjögren, Berg, Hyllander & Söderström, 2012). För att få fram ett resultat så gjordes det en kunskapsinventering om arbete för att förebygga våld och även evidensbaserade våldsförebyggande metoder. Inventeringen gjordes både nationellt och internationellt, där de använde sig av internet, email kontakt, telefon eller fysiska möten med experter. Sjögren, Berg, Hyllander och Söderström (2012) kom fram till sju olika metoder som skulle kunna implementeras i Sverige för att förebygga våld. De olika metoderna är Bringing in the Bystander (BITB), Mentors in Violence Prevention (MVP), The Men's Program,The men's Projekct, Safe Dates, Know Your Power, Men of Strength (MOST). Metoderna som författarna skriver om handlar framförallt om att förebygga sexuellt våld. Författarna skriver även att det handlar om att hitta tillvägagångssätt som inte skapar motstånd hos deltagarna. Våld mot kvinnor som utförs av män skapar ofta starka känslor hos många män. Det kan ofta resultera i att männen känner sig utpekade och anklagande för vad andra män gör (Sjögren, Berg, Hyllander & Söderström, 2012). Metoderna som författarna skriver om handlar framförallt om att förebygga sexuellt

våld. Detta kan man göra med ett projekt som Akta huvudet, genom kunskap och delaktighet i tidig ålder. Genom att implementera de sju metoderna kan man förebygga sexuellt våld (kan även leda till att andra former av våld förebyggs). Detta genom kunskapsutveckling. Gällande motståndet kan det vara viktigt att behandla kvinnor och män jämlikt och inte "lägga skulden på" männen för som vi kan se i resultatdelen så har både killar och tjejer väldigt lika tankar om våld. Ring (2013) gjorde en rapport tillsammans med brottsförebyggande rådet Brå om sin skolundersökning som pågick 1995-2011 som heter Brott bland ungdomar i årskurs nio. Rapporten inriktar sig på samma målgrupp som Akta huvudet, jag tycker att det är intressant att se vad Brå har kommit fram till för statistik om våld och ungdomar. Syftet med deras rapport är att beskriva existensen av brottslighet hos ungdomarna, samt att jämför de olika åren för att få fram ett resultat. För att kunna utföra studien så använde de sig av enkäter som skickades till de valda skolorna, de besvarades anonymt och skickades tillbaka. Under frågorna i enkäten om våld så svarade flest på att de hade burit kniv, andra vanligast var att slå någon (exklusive familj) så att personen har fått uppsöka sjukvård. Ring (2013) skriver i sin rapport att det är vanligare att pojkar begår brott än flickor. År 2011 var det 9 % av pojkarna som svarade att de hade begått någon form av handling som innebar våld mot en person, medan det endast var 3 % av flickorna. Deras studie visar även att snatteri, stöld, skadegörelse och även våldshandlingar har minskat något från första undersökningen 1995. Det var flera som svarade att de hade blivit utsatta för lindrig våld, 19 % av pojkarna och 14 % av flickorna, utsatts för grovt våld, 5 % av pojkarna och 4 % av flickorna år 2011 (Ring, 2013). De har även kollat på sociodemografiska nivåskillnader på högbelastade brott (fler än 15 brott) så visar studien att det är några fler som bor i splittrade hushåll som begår brott än de som bor med båda föräldrarna, man ser även en relativ hög skillnad på om förövarna har invandrarbakgrund eller inte (Ring, 2013). Var inträffar våld? 45 % svarade att de hade blivit utsatta för våld i skolan eller på skolgården år 2011 och 30 % svarade annan plats så som på gatan och fritidsgård (Ring, 2013). I projektet Akta huvudet så är den enkäten mer inriktat på hur eleverna upplever själva skolprojektet och vad de har lärt sig av de, medan Rings rapport belyser mer konkret våldet. 5. Teoretisk referensram 5.1 KASAM KASAM (känslan av sammanhang) är ett begreppet som kommer från Aaron Antonovsky (2005). Där han beskriver att en person behöver ha hanterbarhet, meningsfullhet och begriplighet, för att lättare kunna stå i mot stress (Antonovsky, 2005). För att eleverna ska ta till sig informationen på bästa sätt är det viktigt att de har en hög KASAM. De behöver känna en meningsfullhet med att lära

sig om våldets konsekvenser, känna att informationen från den medicinska föreläsningen är begriplig så eleven förstår och även känna att den nya informationen är hanterbar. Antonovsky (2005) poängterar att det är viktigt att se de tre begreppen tillsamman och inte var och en för sig. Det är viktigt att man inte ser sig som ett offer om det inträffar en olycklig händelse, de personer som känner att de kan hantera livet blir mer motståndskraftiga för ohälsa (Antonovsky, 2005). 5.2 Transteoretiska modellen (TTM) Den transteoretiska modellen (TTM) är en modell som kan användas till all typ av beteendeförändring. Modellen består utav 5 olika stadier: Förnekelse, begrundande, förberedelse, handling och aktivitetsstadiet. Josefsson och Lindwall (2010) nämner även att det finns ett till stadie som är återfall. Ett återfall beror oftast på oförutsedda händelser. Josefsson och Lindwall (2010) beskriver att förändringen inte behöver ske i något speciellt mönster, utan många personer flyttar framåt och bakåt och kan även hoppa över ett steg. TTM handlar om att man utgår ifrån de stadie där personen befinner sig, modellen handlar även om hur personen ändrar sitt beteende. Jag har sett att det är många elever som får en ny syn på våld och dess konsekvenser efter att ha deltagit i projektet Akta huvudet. Som jag ser på det så befinner sig de flesta eleverna i de första stadiet omedveten innan de får ta del av alla information i från projektet och senare förflyttar sig till något av de andra stadierna. 5.3 Empowerment I Sverige säger vi ofta empowerment men om det skulle översättas så blir det egenmakt. Empowerment syftar till människans egna makt över sin situation (Askheim & Starrin, 2007). Det är viktigt att eleverna känner att det har stark egenmakt och det är något som de även får lära sig om under skolprogrammet. Att alla har rätt till en åsikt och man ska våga stå för vad man tycker. Sarnquist et al (2014) har skrivit en rapport om våldsförebyggande med hjälp av empowerment till unga flickor, de skriver att könsrelaterat våld inklusive sexuella övergrep fortfarande är en betydande folkhälsofråga. I deras rapport nämner de att data från USA visar att kvinnor och barn som är utbildade i empowerment och självförsvar är mer benägna att rapportera brott, de har även mer förtroende för sitt liv och även mindre benägna att utsättas för sexuellt våld. 5.4 Self-efficacy Self-efficacy är ett begrepp som är myntat av Bandura, på svenska blir det självförmåga. Selfefficacy handlar om när man har förmågan att tro på sig själv, att man klarar av att utföra en uppgift i en specifik situation (Josefsson & Lindwall, 2010). Josefsson och Lindwall förklarar att modellinlärningen kan delas in i fyra olika steg uppmärksamma, försöka minnas, repetera och reproducera. Elevernas egen tro på att de klarar att stå i mot tillexempel grupptryck.

5.5 Health Literacy Health Literacy blir på svenska hälsolitteracitet. Hälsolitteracitet är att förstå hälsorelaterade termer. Det har visat sig att låg hälsolitteracitet är en större risk för människans hälsa än etnisk bakgrund, ålder, inkomst, arbetsförhållande och utbildningsnivå. Men har man hög hälsolitteracitet så påverkar det sin Self-efficacy och makten att själv bestämma om sin empowerment (Larsson, Palm och Hasselbalch, 2008). Health Literacy är en viktig egenskap för eleverna att ha så att de förstår budskapet som kommer fram under skolprogrammet. 6. Metod 6.1 Genomförande av projektet Denna rapport bygger på kvantitativ studie då det har använts enkätundersökningar. Den kvantitativa studien bygger oftast på slutna frågor vilket detta utformas i en enkätundersökning (Sandberg & Faugert, 2012). Däremot beskriver Sandberg och Faugert (2012) att den kvalitativa studien utformas i intervjuform då det oftast handlar om öppna frågor. För att få fram ett resultat på vad eleverna anser om projektet Akta huvudet så sammanställdes de redan ifyllda enkäter. Enkäterna var både från Falkenbergs kommun (295 st) och Varbergs kommun (163 st). Det var fler ifyllda enkäter ifrån Falkenberg då skolprogrammet genomfördes där i höstas och i Varberg pågår det nu på vårterminen. 6.2 Datainsamling Sandberg och Faugert (2012) nämner att kvantitativ datainsamling är att rekommendera om syftet med enkäterna är att mäta olika effekter eller jämföra olika grupper. Enkäterna som används är gjorda av Gleb och Alexandra som arbetar som projektledare/samtalsledare på Akta huvudet. Andra dagen på skolprogrammet delas enkäterna ut till eleverna som har deltagit. Då datainsamlingen redan fanns och var ifylld av elverna, så blev min uppgift att sammanställa alla enkäterna som resulterade i 458 st. 6.3 Urval Då jag är med och utvärderar ett redan pågående projekt så var även urvalet redan valt. Djurfeldt, Larsson och Stjärnhagen (2010) nämner att urvalsramen ska kunna överensstämma med populationen som ska undersökas. Akta huvudet är ett antivåldsprojekt som inriktar sig till alla elever i årskurs nio i Falkenberg och Varbergs kommuner. Detta urval gjordes då vi förutsätter att denna åldersgrupp är mest utsatta för informationen. Men även för att de är på väg till en förändring när de slutar högstadiet och börjar i gymnasiet.

6.4 Analys För att på lättast sätt kunna sammanställa alla enkäter så användes programmet Statistical Package for the Social Sciences (SPSS) (Djurfeldt, Larsson & Stjärnhagen 2010). Det är ett program som används för att analysera och sammanställa statistik. I SPSS användes ett test som heter crosstabs för att få fram ett resultat. Jag valde att använda mig av crosstabs för att få fram åsikterna mellan könen på ett lätt överskådligt sätt. Delade upp kommunerna var för sig för att kolla på ifall det fanns några tydliga skillnader mellan svaren. Enkäterna bestod av 19 olika frågor, både öppna frågor, slutna frågor och skalor. 6.5 Etiska ställningstagande Ejlertsson (2014) skriver att när enkätundersökningar görs på elever som är under 15 år så ska det finnas ett godkännande från rektorn och föräldrarna. Eleverna som är med i Akta huvudet är mellan 15-16 år, både rektor och föräldrarna är informerade om projektet och har gett sitt medgivande. Ejlertsson (2014) skriver även om konfidentialitetskravet som innebär att ingen enskild person ska kunna identifieras. Enkäterna var anonyma och eleverna fick själva välja om de ville delta i enkätundersökningen, som även kallas samtyckeskravet (Ejlertsson, 2014). Ejlertsson (2014) skriver även om nyttjandekravet som Akta huvudet har tagit hänsyn till. Nyttjandekravet handlar om att insamlad information från eleverna endast får användas till enkätens syfte (Ejlertsson, 2014). 6.6 Metodkritik Enkäten består av många öppna frågor så jag upplevde ett problem att få fram ett resultat på just de frågorna. Märkte även av att det var svårt att förstå vad eleverna menade med sina svar på frågorna och de skrev även väldigt otydligt, så det blev ofta en tolkningsfråga. Ett annat problem som jag ser nu i efterhand är att de var väldigt många enkäter som skulle sammanställas. Men även att det skiljde sig ganska mycket i antal insamlade enkäter från de olika kommunerna så det blir inte lika lätt att jämföra mot varandra. Ejlertsson (2014) nämner att ett problem som kan uppstå när man lämnar ut enkäter i större grupper är att eleverna påverkar varandra när de svarar. Det var även något jag la märke till när jag förde in alla enkäterna, att visa elever svara precis samma saker på de öppna frågorna. 7. Resultat 7.1 Falkenberg I detta avsnitt kommer resultat att redovisas från enkätundersökningarna från Falkenberg. Första frågan som var intressant att få resultat på var en skalfråga som handlade om eleverna kände att de fått uttrycka sina åsikter under de två dagarna skolprogrammet pågick. Kön * Fått uttrycka sina åsikter? Crosstabulation

Count Fått uttrycka sina åsikter? 2 3 4 5 Total Kille 2 6 47 96 151 Kön Tjej 2 5 42 95 144 Total 4 11 89 191 295 Som det går att se i tabellen så tycker killarna och tjejerna likt i denna fråga och de flesta tycker att de har fått uttrycka sina känslor då de har valt att kryssa i 4 eller 5 på skalan. Något som samtalsledarna poängterar under programmets gång är väldigt viktigt att eleverna känner att de har rätt till. Resultatet visar på att eleverna har stark empowerment då de vågar uttrycka sina åsikter inför klassen. Nästa skalfråga handlade om ifall eleverna känner att deras sätt kring våld och hot har förändrats efter dessa dagar. Även här ser man att tjejerna och killarna svarar ganska likt. Man ser även att några har valt att kryssa i de lägre siffrorna i tabellen, då det fanns en följdfråga på denna fråga så kunde man se att de handlade oftast om att eleverna redan innan projektet tyckte illa om våld. Count Kön * Har ditt sätt kring hot och våld förändrats? Crosstabulation Har ditt sätt kring hot och våld förändrats? 1 2 3 4 5 Total Kille 1 11 26 41 70 149 Kön Tjej 3 5 15 35 84 142 Total 4 16 41 76 154 291 Nästa fråga som var intressant att få resultat på var en Ja och nej fråga som ville se om eleverna ansåg att det hade lärt sig något under dessa två skoldagar. Som man tydligt kan se så anser marginellt alla elever att de har lärt sig något under projektets gång. Det man även kan se är att 9 st elever har valt att inte svara på frågan. Kön * Har du lärt dig något från dessa 2 dagar? Crosstabulation Count Har du lärt dig något från dessa 2 dagar? Ja Nej Total Kön Kille 146 1 147

Tjej 138 1 139 Total 284 2 286 Hela projektet belyser mycket om faran av våld och vilka konsekvenser det kan få. Så en viktig fråga för mig att se resultat på är om eleverna har lärt sig mer kring kosekvenserna av våld. Även i denna fråga så ser man att killarna och tjejerna tycker väldigt likt och att nästan alla har lärt sig mer kring konsekvenserna. Kön * Har du lärt dig mer kring konsekvenserna kring våld? Crosstabulation Count Har du lärt dig mer kring konsekvenserna kring våld? Ja Nej Total Kille 140 4 144 Kön Tjej 136 4 140 Total 276 8 284 Har även plockat ut några olika citat från eleverna från de öppna frågorna. Frågan som de svarade på var Vad är Akta huvudet för dig? Tjejer från Falkenberg Bra information. Berör långt in i hjärtat En viktigt organisation som borde bli större och få mer uppmärksamhet Killar från Falkenberg En organisation som har förändrat mitt liv En fantastisk organisation som jag hoppas att många ungdomar kommer få ta del av En bra organisation som sprider glädje samt nyttig fakta En organisation som gör Sverige bättre Tankeställare

7.2 Varberg För att se resultatet från Varbergs svar på enkätundersökningarna så gör jag på samma sätt som med Falkenberg. Även här är första fråga om eleverna känner att de har fått uttrycka sina åsikter under dagarna. Det som syns i resultatet är att killarna och tjejerna tycker ganska så likt och de flesta anser att de har fått uttrycka sina åsikter, då de har kryssat i 4 eller 5. Ser även att det är en som valt att inte svara på frågan. Kön * Fått uttrycka sina åsikter? Crosstabulation Count Fått uttrycka sina åsikter? 3 4 5 Total Kille 3 28 47 78 Kön Tjej 3 22 59 84 Total 6 50 106 162 Nästa skalfråga i enkäten är ifall elevernas sätt kring våld och hot har förändrats efter dessa två dagar. Även i denna fråga är det väldigt likt mellan könen och de flesta har ändrat sitt sätt kring våld och hot. Precis som i Falkenberg så har eleverna som har kryssat i de lägre siffrorna svarat på följdfrågan att de redan tyckte illa om våld. Count Kön * Har ditt sätt kring våld och hot förändrats? Crosstabulation Har ditt sätt kring våld och hot förändrats? 1 2 3 4 5 Total Kille 2 3 13 29 31 78 Kön Tjej 1 2 13 25 43 84 Total 3 5 26 54 74 162 Resultatet på frågan om eleverna har lärt sig något under dessa två skoldagar. Visar väldigt positivt på att alla utom en tjej har lärt sig och förhoppningsvis tar med sig något från dessa dagar. Här är ett bortfall på två st som inte har svarat på frågan. Count Kön * Har du lärt dig något på dessa 2 dagar? Crosstabulation

Har du lärt dig något på dessa 2 dagar? Ja Nej Total Kille 78 0 78 Kön Tjej 82 1 83 Total 160 1 161 Har eleverna lärt sig mer kring konsekvenserna av våld efter dessa dagar. Som man ser i resultatet så anser alla utom tre stycken att de har lärt sig mer om våldets konsekvenser. Även här spelar inte könet någon roll om vad elverna tycker. Count Kön * Konsekvens Crosstabulation Konsekvens Ja Nej Total Kille 76 2 78 Kön Tjej 84 1 85 Total 160 3 163 Även i Varberg har jag plockat ut några citat från eleverna på frågan Vad är Akta huvudet för dig Tjejer från Varberg En väldigt bra organisation som gör ett väldigt bra jobb, väldigt bra att ni finns! De är några jättebra personer som verkligen visar hur farligt våld är och dem har även fått mig att våga stå för det jag tycker En av de viktigaste kurser vi haft på skolan, skulle vara för fler och för yngre Något riktigt bra, alla i alla åldrar borde få veta vilka konsekvenserna kan vara. Lärorikt! Något som är jobbigt, men på ett bra och viktigt sätt Killar från Varberg Två livsviktiga dagar

8. Diskussion Två bra dagar med många känslor Väldigt mycket. Akta huvudet har gjort mig väldigt berörd Projektets syfte har varit att se om elevernas syn på våld har påverkats av att ha deltagit i skolprogrammet. Resultatet visar på att det finns inga skillnader mellan Falkenberg och Varberg om vad eleverna har svarat på enkäterna. I resultatet framhävs det även att killarna och tjejerna tycker likadant i frågorna som finns i enkäten. Eleverna är positiva till skolprojektet och de påpekar att de har fått ta del av viktig information. Fördelen med att de inte finns några skillnader mellan kommuner är att de visar på att samtalsledarna arbetar på samma sätt även om det är i två olika kommuner. Sen kan de även spela in att Falkenberg och Varberg är liknande småstäder. I Falkenberg och Varberg visade resultatet på första frågan att nästan alla elever kände att de hade rätt till att uttrycka sina åsikter under skolprogrammet. Som kan kopplas till att eleverna har en stark empowerment, som gör att de vågar uttrycka sina åsikter i större grupper. En fördel är att visa elever har vågat öppna upp sig och även pratat om att de har varit med om en våldssituation. Nästa fråga som även den var en skalfråga, frågades eleverna ifall deras syn på våld och hot har förändrats. Även här tyckte kommunerna liknande, de flesta elverna svarade att deras sätt har förändrats. Fanns följdfråga där de kunde svara på om ja, varför? och om nej, varför? Där många av eleverna som hade svarat att de inte hade ändrat åsikt var för att de redan innan visste om skadorna eller inte tycker om våld. Många elever uttryckte även att de var förvånade för vad lite som krävs för att de ska bli stora konsekvenser. Det var intressant att ta del av hur deras tankesätt ändrades under skolprojektet. Min första frågeställning som är Har elevernas syn på våld ändrats efter att ha deltagit i Akta huvudet?, här syns tydligt att eleverna anser att deras syn har ändrats kring våld. Kan även kopplas till KASAM att eleverna kände en begriplighet till informationen om våld och dess konsekvenser, hanterbarhet med att ta det till sig, även om det var många elever som tyckte att det var hemsk information och meningsfullhet har man sett att de flesta tycker att det var. Den tredje frågan var en ja eller nej fråga som undrade om elverna hade lärt sig någonting under de två dagarna? De resultatet visar är att av både Falkenberg och Varberg som sammanlagt blir 458 st så har 455 st svarat ja på frågan, och det var ett bortfall på 11 st. Ett väldigt positivt resultat som visar hur viktigt projektet är och hoppas på att eleverna kommer ihåg dessa dagarna och tar till vara på den nya information. Eleverna får mycket information under dessa dagar, bland annat om våldets konsekvenser, hur kroppen fungerar när den utsätts för våld. De pratas även om att våld är ett stort begrepp som rymmer många olika former tillexempel fysiskt, psykiskt, sexuellt våld, våld i nära relation och hatbrott. Det är även något som Sjögren, Berg, Hyllander & Söderström (2012) skriver om i sin rapport, där nämner de även om att dela upp våld i lindrigt eller grovt våld.

Hela projektet handlar mycket om vad konsekvenserna blir av våld och även en av mina frågeställningar handlar om kunskaperna har ökat kring våld. Nästa fråga handlar om eleverna har lärt sig mer kring våldets konsekvenser? Alla elever utom 5 st ansåg att de har lärt sig mer kring konsekvenserna och de var 11 st bortfall från Falkenbergs kommun. Här märks tydligt att uppläget på skolprogrammet är bra då eleverna får en inblick i hur konsekvenserna kan förändra ett liv. Jag anser att det är väldigt positivt att nästan alla eleverna har ökat sina kunskaper kring konsekvenserna av våld, då jag tror att det blir en väckarklocka för många ungdomar att förstå att våra kroppar tål inte att utsättas för våld. Även viktigt att eleverna får vetskap om att alla skador syns inte på utsidan, att våld kan leda till psykisk skada eller inre skador. Som jag nämnde innan så kunde inte jag se några skillnader mellan könen på frågorna som jag har fått svar på, men i rapporten Brott bland ungdomar i årskurs 9 (2013) så har de jämfört skillnaderna mellan könen och kommit fram till att det är inga stora skillnader, men att det är oftare killar som begår brott än tjejer. Så frågan jag ställer mig är varför begår killar mer brott än tjejer? Varför visar mina resultat på att det inte är någon skillnad mellan könen? De nämner även att 45 % av våldet som inträffar händer i skolan och 30 % på annan plats så som fritidsgård eller i skolan. Då anser jag att det är ännu viktigare att eleverna får kunskap om våld, eftersom det händer så pass mycket våld i skolorna och i närmiljön. Har valt att ta med några citat från eleverna om vad Akta huvudet är för dem. Varför jag tog med citaten i resultatdelen var för att de var lättast att få ut ett överskådligt resultat från skalfrågorna och ja och nej frågorna, men anser att det även var viktigt att framhäva vad som kom fram i de öppna frågorna. Det blir lättare att förstå vad eleverna anser om skolprogrammet då och varför eleverna tycker att det är viktigt. 9. Slutsatser och förslag till åtgärder Studiens resultat visar en positiv effekt där elevers förståelse för våld ökat. Studien påvisar inga skillnader mellan kommunerna och även killarna och tjejernas resultat. Detta medför istället en positiv påverkan på eleverna och framhäver elevernas tacksamhet för deltagandet av projektet. Som förslag till Akta huvudet så skulle det vara intressant att se om våldet har minskat i Falkenberg och Varberg tack vare Akta huvudet. Samt om det syns någon långtidseffekt på eleverna som gör att våldet minskar.

10. Referenser Alm, A. (2009). Utvärdering av Kronobergsmodellen. En polisiär arbetsmetod för att förebygga våld i offentlig miljö. Brottsförebyggande rådet. Information och förlag: Västerrås. Antonovsky, A. (2005). Hälsans mysterium. (2 uppl.) Stockholm: Bokförlaget Natur och kultur. Askheim, O P & Starrin, B (red.) (2007). Empowerment i teori och praktik. Malmö: Gleerups. Berg, L., Sjögren, M., Hyllander, K & Söderström, P. (2012). Låt 101 blommor blomma. Våldsförebyggande projekt för killar och unga män. Djurfeldt, G., Larsson, R & Stjärnhagen, O. (2010). Statisktisk verktygslåda 1: samhällsvetenskaplig orsaksanalys med kvantitativa metoder. (2 uppl.) Lund: Studentlitteratur AB Ejlertsson, G. (2005) Enkäten i praktiken En handbok i enkätmetodik. (Uppl. 2). Lund: Studentlitteratur AB http://www.landstingetsormland.se/extra-ingang/samarbetspartners/vald-i-nararelationer/kunskapsoversikt/vad-ar-vald/ (hämtad 2015-06-02) Josefsson, K. & Lindwall, M. (2010). Motivation till motion och fysisk aktivitet (sid 207-225). I: Hallberg, R-M. L (red.) Hälsa och livsstil. Lund: Studentlitteratur AB Larsson, I, Palm, L & Rahle Hasselbalch, L (2008). Patientkommunikation i praktiken information, dialog och delaktighet. Norstedts Akademiska Förlag. Logan-Greene. P, S. Nurius. P, R. Herting. J, L. Hooven. C, Walsh. E, Adams Thompson. E. (2012). Multi-Domain Risk and Protective Factor Predictors of Violent Behavior among At-risk Youth. Ring. J. (2013). Brott bland ungdomar i årskurs nio Resultat från. Skolundersökningen om brott åren 1995 2011 Sandberg, B & Faugert, S. (2012). Perspektiv på utvärdering. Lund: Studentlitteratur AB Sjögren. M, Berg. L, Hyllander, K och Söderström, P (2012) Före han slår. Om effektiva våldsförebyggande metoder med genusperspektiv. Sarnquist. C, Omondi. B, Sinclair. J, Gitau. C, Paiva. L, Mulinge. M, N. Cornfield. D och Maldonado. Y. (2014). Rape Prevention Through Empowerment of Adolescent Girls.