Förslag till föredragningslista KF3 2003/2004

NYMBLE, 03-10-31 SIDA 1 (2) Förslag till föredragningslista KF3 2003/2004 Kårfullmäktigemöte 3 Datum 2003-11-13 Tid 18.00-23.00 Plats sal E2 * = bilaga finnes 1 Formalia Föredragande 1.1 Mötets öppnande 1.2 Mötets behöriga utlysande * 1.3 Anmälda förhinder 1.4 Justering av röstlängd 1.5 Publicering på webben 1.6 Adjungeringar 1.7 Val av två justerare tillika rösträknare 1.8 Fastställande av föredragningslista 1.9 Föregående protokoll, kårfullmäktigemöte 9 oktober 2003 1.10 Valnämndsprotokoll 1.11 Entlediganden* 1.12 Anmälningsärenden 2 Rapporter 2.1 Kårstyrelsen Kårstyrelsen 2.2 Projektledare Armada Agneta Szlufarska 2.3 Programgruppen Alfred Mosskin Hanna Bohlin 2.4 International Student Service ordförande Thomas Jansson 2.5 Osqledaren Kalle Boija 2.6 Kanslichef Mårten Dahlberg 2.7 Sektionerna 3 Bordlagda ärenden 3.1 Val av verksamhetsrevisorer 4 Stadgeändring - andra läsningen 4.1 Motion Namnändring RN* David Grimfors 4.2 Motion Medlemsantal RN* David Grimfors 5 Beslutsärenden 5.1 Granskning av verksamhetsberättelse 2001-2002* Kårstyrelsen 02/03 5.2 Fastställande av resultat- och balansräkning Kårstyrelsen 02/03 5.3 Ansvarsfrihet för styrelsen 2001-2002 Verksamhetsrevisorer 6 Valärenden 6.1 Val av valnämnd Peter Skar 6.2 Val av kårstyrelseledamöter, två stycken Valberedningen 6.3 Val av projektledare för Armada Valberedningen 6.4 Val av ISS ordförande Valberedningen Tekniska Högskolans Studentkår

6.5 Val av webmaster Valberedningen 7 Motioner 6.1 Motion angående mandatfördelning i KF* Jon Larsson 8 Övriga ärenden 8.1 Övriga frågor 8.2 Nästa möte 8.3 Mötets högtidliga avslutande SIDA 2 (2) Tekniska Högskolans Studentkår

NYMBLE 03-10-16 Till: Kårfullmäktiges ledamöter För kännedom: THS medlemmar Karriärservice THS Personal Kårstyrelsen Kårspexet Kanslichefen Programgruppen Promenadorquestern Valnämnden International Student Service Teknologkören Inspektor Armada Osqledaren Valberedningen THS råd Studentradion Verksamhetsrevisorerna QuarneVALen Webbgruppen Kallelse till kårfullmäktigesammanträde 3 Torsdagen 13 november kl. 18.00 i sal E2, KTH Campus Härmed kallas du till kårfullmäktigesammanträde. Mötet börjar klockan 18.00 i sal E2, KTH Campus, och beräknas sluta senast klockan 23.00. Reservtid är söndagen 16 november 11.00. Som vanligt ajourneras detta möte om det fortfarande inte är avslutat. Någon mat kommer inte serveras. Vi vill ha anmälan senast söndagen den 9/11 för att kunna beställa mat. I anmälan bör framgå för varje anmäld person om denne är vegan, vegetarian, allergiker eller dyl. Vi föredrar att få svaren sektionsvis via e-post till talman@ths.kth.se. Om ordinarie ledamot inte kan närvara vid sammanträdet, måste denne själv se till att informera sin suppleant! Förhinder anmäls senast den 12/11 till talman@ths.kth.se. Motionsstopp är torsdagen den 23:e oktober. Föredragningslista och möteshandlingar kommer att, senast torsdagen den 30 oktober, länkas till per e-post. Väl mött! Talmanspresidiet. Tekniska Högskolans Studentkår Talmanspresidiet E-POST talman@ths.kth.se POSTADRESS THS, Talmanspresidiet 100 44 Stockholm

NYMBLE 03-10-15 Entledigande KF Sofie Heldebro har hos talman begärt att få bli entledigad ifrån sitt uppdrag som kårfullmäktigeledamot. Talmanspresidiet beslutar att I enlighet med THS stadgar 5.7.4 entlediga Sofie Heldebro från posten som KF-ledamot för CL-sektionen fr.o.m. 2003-12-12 Beslutet kommer att tas upp för godkännande av KF3 den 13 november 2003. Stockholm 2003-10-15 Stefan Knutsson Talman Tekniska Högskolans Studentkår Stefan Knutsson, Talman POSTADRESS THS 100 44 Stockholm E-POST talman@ths.kth.se WEBBPLATS www.ths.kth.se

NYMBLE 03-10-16 Entledigande KF Caroline Hedfält har hos talman begärt att få bli entledigad ifrån sitt uppdrag som kårfullmäktigeledamot. Talmanspresidiet beslutar att I enlighet med THS stadgar 5.7.4 entlediga Caroline Hedfält från posten som KF-ledamot för IsC Beslutet kommer att tas upp för godkännande vid KF3 den 13 november Stockholm 2003-10-16 Stefan Knutsson Talman Tekniska Högskolans Studentkår Stefan Knutsson, Talman POSTADRESS THS 100 44 Stockholm E-POST talman@ths.kth.se WEBBPLATS www.ths.kth.se

Motion angående maximalt medlemsantal i Radionämnden Bakgrund: Radionämnden består av studenter med ljud och ljussättning som hobby. Det innebär att vi endast har en begränsad tid att lägga ner på att laga, ta emot och lämna ut utrustning. Verksamheten har erfarit en stadig uppgång i omsättning sedan kårhusombyggnaden, vilket naturligtvis är positivt, men samtidigt medför det mer jobb. Vi skulle därför önska att den nuvarande gränsen på maximalt 4 medlemmar plus en chef ändras till 8 medlemmar plus en chef. Vi yrkar att: 1. Antalet fyra i paragraf 10.2.8.2 i THS stadgar ändras till åtta. Radionämnden genom David Grimfors, Chef RN 030908 Postadress Besöksadress Telefon Email Radionämnden Drottning Kristinas 08-7909826 rn@ths.kth.se Tekniska Högskolans Studentkår väg 15-17, 2 tr. 100 44 STOCKHOLM

Motion angående namnändring från Nymble Ljud och Ljus till Radionämnden Bakgrund: Ända sedan grundandet 1930 har Radionämnden (RN) gått under detta namn i kontakterna med våra kunder. Vid Kårens stora omorganiseringsprojekt råkade dock RN av misstag kallas för Nymbla Ljud och Ljus istället. Vi skulle nu vilja byta tillbaka till det mer vackert klingande Radionämnden. Vi yrkar att: 1. Ljud och Ljuschef i THS stadgar paragraf 10.2.2 och paragraf 15.3 ändras till Radionämndschefen. 2. Nymble Ljud och Ljus i paragraf 10.2.8 ändras i alla förekomster till Radionämnden. Radionämnden genom David Grimfors, Chef RN 030908 Postadress Besöksadress Telefon Email Radionämnden Drottning Kristinas 08-7909826 rn@ths.kth.se Tekniska Högskolans Studentkår väg 15-17, 2 tr. 100 44 STOCKHOLM

NYMBLE, 03-09-25 Kårstyrelsens svar angående motion om maximalt medlemsantal i Radionämnden Kårstyrelsen tycker fortfarande att det låter vettigt med en arbetsgrupp på 8 personer i Radionämnden, särskilt som gruppen kan komma att få mer att göra nu i samband med att det förhoppningsvis blir mer aktiviteter i huset. Kårstyrelsen yrkar: att bifalla motionen i sin helhet. Kårstyrelsen genom Albina Garberg Tekniska Högskolans Studentkår TELEFON MOBIL FAX Albina 08-790 98 88 070-790 98 88 08-20 62 03 POSTADRESS 100 44 Stockholm BESÖKSADRESS Drottning Kristinas väg 15 E-POST ag@ths.kth.se WEBBPLATS http://www.ths.kth.se

NYMBLE, 03-09-25 Kårstyrelsens svar angående motion om namnändring från Nymble Ljud och Ljus till Radionämnden Kårstyrelsen ser fortfarande ingen anledning till att RN ska behöva heta något som de själva inte vill heta och som för övrigt inte är särskilt etablerat namn. Kårstyrelsen yrkar: att bifalla motionen i sin helhet. Kårstyrelsen genom Albina Garberg Tekniska Högskolans Studentkår TELEFON MOBIL FAX Albina 08-790 98 88 070-790 98 88 08-20 62 03 POSTADRESS 100 44 Stockholm BESÖKSADRESS Drottning Kristinas väg 15 E-POST ag@ths.kth.se WEBBPLATS http://www.ths.kth.se

THS 2002/2003 -- Året då kåren gick ut för att möta medlemmarna -- VERKSAMHETSBERÄTTELSE KÅRSTYRELSERUMMET MAJ 2003. FOTO: OSQLEDAREN

VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2002/2003 Året då kåren gick ut för att möta medlemmarna Verksamhetsåret 2002/2003 bestämde sig ths arvoderade, helt i linje med verksamhetsplanen, för att verkligen jobba för att komma närmare sina medlemmar. Redan under uppstarten av året bestämde man att allt man företog sig skulle vara med utgångspunkt från den enskilda medlemmen med verksamhetsplanen och dess profilfrågor som ledstjärnor. konsten att få medlemmarna mer delaktiga i verksamheten bemästrade man genom att lämna kårhuset och söka upp medlemmarna. Vid varje tillfälle då utrymme gavs fanns det minst en kårarvoderad på plats, vare sig det handlade om lådbilsbygge, sektionsmöten eller bal. Dessutom var det viktigt att öppna upp kårhuset och faktiskt börja se över varför medlemmarna väljer att inte infinna sig trots de många möjligheter som finns i det vackra hus vi både äger och förvaltar. En annan prioritering under hela året har varit att verkligen satsa resurser på informationsarbetet i form av en arvoderad som jobbade målmedvetet med att utöka kommunikationen mellan kåren och medlemmarna. I arbetet mot kth har ths valt att säga ifrån, då man ansett att studenternas åsikter har försummats i vissa frågor. För övrigt har man jobbat tillsammans med kth i frågor där man anser att både kth och ths har mycket att vinna på ett samarbete, såsom studenthälsan, kursutvärderingar, karriärservice, kårhusets grannar och studentbostäder. I samtliga av dessa frågor har ths uppnått ett positivt resultat, så som en egen fungerande studenthälsa, ett karriärcenter i regi av kth och en tillgång större än efterfrågan på tillfälliga studentbostäder för kth-studenter. Under året var ths generella inställning till kth, vad gäller studerandeinflytande, att det fungerade överlag bra på central nivå, men på utbildningsområdes- och institutionsnivå fanns det klara brister. verksamhetsåret har inte bara varit en glädjemanifestation utan vägen mot målen har varit kantad av svårigheter i form av uppsägning, sjukskrivningar, avhopp och en sargad ekonomi. 2

TEKNISKA HÖGSKOLANS STUDENTKÅR VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2002/2003 Redan i början av verksamhetsåret stod det klart att ths dåvarande kanslichef inte skulle bli kvar och att ny kanslichef behövde rekryteras. Att inte ha en kanslichef under hösten innebar stort merarbete för kårens arvoderade och då främst vad gäller ekonomi, förvaltning och arbetsgivaransvar. Omfördelning av arbetsuppgifter inom kårstyrelsen skedde efter kanslichefens avgång, vilket ledde till att samtliga inom arvoderadgruppen fick utökade arbetsområden. Den 1 januari 2003 tillträdde under hurrarop en ny kanslichef. Under sommaren 2002 var projektledaren för karriärservice sjukskriven och under vintern framkom det att en av kårstyrelseledamöterna för 2002/2003 var utbränd, och hon blev därför sjukskriven. Båda dessa sjukskrivningar ledde till omfördelningar av arbetet och självklart en ökad arbetsbelastning för kvarvarande arvoderade. de nya kårstyrelseledamöterna för 2003 valdes under ett sedvanligt långt kårfullmäktigesammanträde i november 2002. Bara tre månader senare begärde en av de två nyvalda, av personliga skäl, sitt entledigande. Detta ledde till ett avbrott i verksamheten men kårstyrelsen valde att göra som tidigare under året, det vill säga omfördela arbetet och ta in hjälp från den redan existerade arvoderadgruppen. Efter förslag från kårstyrelsen valde kårfullmäktige att heltidsarvodera ths klubbmästare på resterande halvtid för att arbeta som resursperson åt styrelsen. Detta var ett beslut som mottogs glatt av de arvoderade och arbetet kunde fortlöpa, om än med en högre arbetsbelastning. Under hela året tog alla arvoderade ett stort gemensamt ansvar och stor del i varandras arbete och därför kändes det alltid naturligt att hjälpa varandra under resans gång. Inte nog med att man under året led brist på arvoderade, det innehöll även bristande ekonomiska resurser på grund av den känsliga arbetsmarknaden. ths hade svårt att dra in de budgeterade intäkterna då intresset för Armada var lägre än på mycket länge. Dessutom slog elpriserna i taket under vintern och ledde till rejält utökade kostnader för kårens fastigheter. Men säg det mörker som inte innehåller ljuspunkter. Det bolag som länge tyngt kårens samvete, nämligen ths ab har under året gått bättre än någonsin och har börjat betala av det aktieägartillskott som gjordes för flera år sedan. året kan beskrivas med tre ord: omtumlande, utåtriktat och gemenskap. sammanfattningsvis kan året i korta drag beskrivas med tre ord: omtumlande, utåtriktat och gemenskap. Mycket har hänt, många har vi mött och alla har vi haft ett gemensamt mål 3

TEKNISKA HÖGSKOLANS STUDENTKÅR VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2002/2003 Innehåll Förord...5 Profilfrågor...6 Bostäder...6 Information och kommunikation...6 Studiesociala och utbildningsfrågor...7 Utbildningsfrågor...9 Studiesociala frågor...11 Studerandeinflytande...12 Internationellt...13 Organisatoriska frågor...14 Förvaltning, ekonomi och bolag...18 Programverksamhet...20 Arbetsmarknadsfrågor...21 Osqledaren...24 Visioner...24 4

TEKNISKA HÖGSKOLANS STUDENTKÅR VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2002/2003 Förord Det här är verksamhetsberättelsen för Tekniska Högskolans Studentkår, ths, verksamhetsåret 2002/2003. Verksamhetsberättelsen är framtagen av alla arvoderade gemensamt och har färdigställts under september månad 2003. De som inte var arvoderade under hela verksamhetsåret tar ansvar för den delen av året de var valda för, det vill säga hösten respektive våren. När det i verksamhetsberättelsen står arvoderade eller arvoderadgruppen åsyftas ths halv- och heltidsarvoderade. I framtagandet av verksamhetsberättelsen har vi valt att utgå ifrån den verksamhetsplan kårfullmäktige har fastställt. De underrubriker som är i kursiv stil är direkt hämtade ur verksamhetsplanen och berättelsen syftar till att förklara hur respektive verksamhetsplanspunkt behandlades under året. Fortlöpande arbete som hade stor påverkan på verksamheten under året har upptagits i verksamhetsberättelsen. Detta är samlat i slutet av respektive avsnitt med underrubriker i rak stil. På grund av avsaknad av kanslichef under hösten och avhopp samt sjukskrivningar av arvoderade blev arbetsbelastningen på de kvarvarande arvoderade omfattande. Med anledning av detta beslutade kårfullmäktige den 27 februari 2003 att omformulera och stryka punkter ur verksamhetsplanen. Det arbete som dessförinnan bedrevs under dessa punkter har vi valt att redovisa i verksamhetsberättelsen. verksamhetsberättelsen avslutas med stycket Visioner, där vi tar upp det vi önskar lämna efter oss. Det behandlar erfarenheter vi fick och åsikter vi skapade oss i långsiktiga och strategiska frågor. Vi har valt att ta med detta stycke i verksamhetsberättelsen eftersom detta är det dokument vi lämnar efter oss och förhoppningsvis kan det underlätta kommande arbete inom ths. med verksamhetsberättelsen följer två bilagor. Bilaga 1 är en förteckning över ths förtroendevalda under verksamhetsåret 2002/2003. I förteckningen upptas endast de poster som tillsattes genom val eller godkännande av kårfullmäktige eller kårstyrelsen, eftersom dessa uppgifter finns att hämta i ths protokoll. Bilaga 2 består av verksamhetsberättelser för ths kårorgan, officiella kårföreningar och fristående kårföreningar. De föreningar som inte har samma verksamhetsår som ths har redovisat sin senaste verksamhetsberättelse. Alla föreningar finns med i förteckningen men alla har dock inte lämnat in redogörelse. Osqledarens berättelse för verksamhetsåret redovisas tillsammans med resten av ths verksamhet. Det skall dock betonas att Osqledaren svarar direkt mot kårfullmäktige och kårstyrelsen ansvarar inte för Osqledarens verksamhet. till sist vill vi tacka alla vi har samarbetat med under året, ingen nämnd och ingen glömd. Stort tack! 5

TEKNISKA HÖGSKOLANS STUDENTKÅR VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2002/2003 Profilfrågor THS ska särskilt profilera sin verksamhet genom arbete med bostäder och information. Informationsarbetet ska löpa som en röd tråd genom THS verksamhet och bostadsfrågan särskilt belysas. Bostäder THS anser att bostadsfrågan är av hög prioritet då det är en grundläggande förutsättning som skapar trygghet. I dagens läge är problematiken kring bostadssituationen uppmärksammad och det är därför viktigt att THS påvisar studenternas specifika behov. Genom SFS, SSCO och egen lobbying ska THS öka intresset bland politiker för bostadsfrågan. Under sommaren fanns det stort medialt intresse för bostadssituationen, och ths uttalade sig i media flera gånger. Tillsammans med andra stockholmskårer författades både debattartiklar och ett öppet brev till regeringen. ths samarbetade även med kth i denna fråga, vilket bland annat resulterade i ett bostadsseminarium i november. ssco, Stockholms studentkårers centralorganisation, anordnade träffar med biträdande finansministern med ansvar för bostadsfrågor och med utbildningsministern. Kårstyrelsen deltog på båda dessa. THS ska tillsammans med KTH se till att de akuta bostadsproblem som uppstår löses Alla studenter som under året vände sig till kth:s andrahandsförmedling blev erbjudna någon typ av boende. Dock blev kårstyrelsen kontaktad av ett par studenter som inte var nöjda med vad de blev erbjudna inneboende till, enligt dem, orimligt höga priser. Representanter från kth:s bostadsförmedling var med på ett ordföranderåd för att informera om hur förmedlingen fungerar. THS ska genomföra en bostadsdemonstration. En bostadsdemonstration genomfördes den 4 september tillsammans med några av de andra stockholmskårerna och ssco. Trots att studenterna blivit informerade om demonstrationen dök det bara upp kåraktiva till demonstrationen, som bestod av ca 30 personer. En anledning kan ha varit det korta varslet. Demonstrationståget gick från studentpalatset till Stadshuset. Där hölls ett möte där stockholmspolitiker samt demonstrationsdeltagare talade. Trots det låga antalet deltagare såg det med alla plakat och banderoller relativt bra ut i media, som var snälla och inte visade hur få demonstranter det var. en bostadsdemonstration genomfördes Information och kommunikation Informationen är en nyckelfråga vid många problem i verksamheter som THS. Det är därför extra viktigt att THS lägger extra fokus på informationsfrågor. Information är också en förutsättning för kommunikation. För att förbättra kommunikationen inom THS krävs att verksamheten präglas av öppenhet, vilja till dialog och lyhördhet. THS ska under året ta fram en mediestrategi. Kårstyrelsen tog fram en mediestrategi under våren och den fastställdes på kårstyrelsemötet den 27 maj. Den ska implementeras under 2003/04. THS ska se över sina informationsvägar och utreda behovet av en informatör samt skapa en åtgärdsplan. Kårstyrelsens utredning visade sammanfattningsvis att en professionell informatör vore jättebra, men med tanke på situationen under året fanns det inte tid att göra den organisationsförändring som hade behövts. Kårstyrelsen uppdaterade ths informationspolicy och -strategi, vilka ska användas som åtgärdsplaner inom informationsområdet. 6

TEKNISKA HÖGSKOLANS STUDENTKÅR VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2002/2003 THS ska ge ut en medlemsmatrikel under hösten 2002 Av ekonomiska skäl utkom ingen medlemsmatrikel under året. Kårstyrelsen hade kontakt med företaget Tomat angående annonsförsäljningen till Kårkatalogen. Meningen var att den skulle vara självbärande, men företaget lyckades inte dra in nog med pengar och projektet lades ned. THS ska upplysa studenter vid magisterprogrammen om deras rättigheter. Kårstyrelsen och ordförande för International Student Service, iss, deltog på höstens informationstillfällen för de internationella magisterprogrammen. Kårstyrelsen informerade även de svenska magisterstudenterna. Mottagandet var överlag positivt. Kårstyrelsen ska synas mer under året, och mottagningen har här en viktig roll. Kårens arvoderade var väldigt aktiva under mottagningen 2002. Varje fest som kåren blev inbjuden till fick besök av minst en arvoderad. Dessutom var kårstyrelsen på plats vid en hel del andra aktiviteter för att möta de nyantagna och svara på frågor om och göra reklam för ths. Kårstyrelsen skrev också en sång som handlade om kårens verksamhet och styrelsens ansvarsfördelning. Arvoderadgruppen insåg snart att det var viktigt att komma ut och möta medlemmarna och detta arbete var något som fortsattes under hela året. ths deltog också under året i kth:s intensiva 175-årsjubileum som bland annat innefattade en bal i Stadshuset med kungaparet på besök. Kvällens höjdpunkt blev när kåren gav rektor en specialdesignad thsoverall, den enda i sitt slag. Självklart i kårens färger, blå, vit och grå, och med samtliga sektioners märken på ryggen. Då ths fick chans att synas och höras i media tackade kåren aldrig nej. Medverkan förekom både i interna och externa tidningar, riksradio och dessutom många gånger under året i Studentradion. THS ska under mottagningsveckorna marknadsföra sin webbplats. Webbgruppen medverkade på Kårens dag, där de marknadsförde sig med klistermärken: Kåren på ett klick: www.ths.kth.se. Webbplatsen marknadsfördes också i Kårbladet genom Veckans fråga, en webbomröstning som senare tyvärr lades ner av tekniska skäl. Antalet besökare på webbplatsen ökade stadigt under året. På THS webbplats ska det finnas lättillgänglig information om att aktuella frågor för THS heltidsarvoderade. Tidigt under året lades det upp varsin webbsida för de hel- och halvtidsarvoderade, där Osquariana-texterna, de senaste rapporterna och kontaktinfo fanns. Dock blev detta lite för komplicerat, eftersom ett bra gränssnitt saknades. Punkten utsträckte sig så småningom till att se till att alla arvoderade höll sina delar av webbplatsen uppdaterade, och att alla använde kalendern och ths Forum aktivt. Löpande informationsarbete Kårbladet utkom varje läsvecka under hösten och varannan under våren. Under sommaren producerade kårstyrelsen broschyren Osquariana, som delades ut till de nyantagna under kårens dag. Vidare producerades en ruta om kåren till kth-kartan, en sida om kåren i Armadakatalogen, färgglada affischmallar med mera. Studiesociala och utbildningsfrågor THS ska tillsammans med KTH se till att skriften om studenters rättigheter och skyldigheter är klar till terminsstart. kåren gav rektor en specialdesignad THSoverall Kårstyrelsen jobbade i samarbete med chefen för centrala utbildningskansliet, för att ta fram en bra text. Då denna var klar lämnades den över till kth för att tryckas. 7

TEKNISKA HÖGSKOLANS STUDENTKÅR VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2002/2003 THS ska följa upp KTH:s implementering av högskolepropositionen Den öppna högskolan. Propositionen innebär bland annat att Sveriges högskolor har getts i uppdrag att jobba med breddad rekrytering. Frågan förbereddes av grundutbildningsutskottet där kårstyrelsen framförde sina åsikter. Förslaget innebar minskning av platserna på civilingenjörsprogrammen och en ökning på högskoleingenjörsprogrammen. Detta för att man tror att de senare i större utsträckning än civilingenjörsprogram kan locka folk från studieovana miljöer. Förslaget fastställdes senare av universitetsstyrelsen. ths poängterade under året vikten av att skicka ut gymnasieambassadörer till skolor där elever läser vidare i lägre utsträckning än genomsnittligt. THS ska följa upp arbetet med och kring den öppna ingången och mikroelektronik. Öppen ingång Öppen ingång (open) hade sammanfattningsvis två problem. Processen med uppstartandet gick alldeles för snabbt, och det fanns en oklar ansvarsfördelning mellan programmets ledning och kåren. I och med detta fanns det till en början en hel del brister i utbildningen, och den sena antagningen ledde till att antalet som skulle börja var i stort sett okänt till sista stund. Dessutom blixtinkallade kårstyrelsen Datasektionens mottagning att hålla den inledande datorkunskapen. Delvis på grund av att open började terminen senare än övriga, fick studenterna en halvdan mottagning. Programadministrationen arrangerade ett par aktiviteter, och kårstyrelsen ordnade en rundvandring på n0llepubrundan och senare en enklare middag. Sektionslokalfrågan var oklar under hösten, men under våren blev det klart att de fick tillgång till Karins fik som lunchlokal. Mikroelektronik Kårstyrelsen etablerade redan vid terminsstart kontakt med mikroelektronikstudenterna (me). Representanter från me deltog i Utbildningsrådet under hela året. I början av terminen strulade en del praktiska saker, men tack vare en ambitiös programledning flöt arbetet snart på bra. Kårstyrelsen medverkade på planerings- och uppföljningsmöten med programledningen. Kårstyrelsen träffade också me:s interimsstyrelse som ville starta en egen sektion så snart som möjligt, vilket de ansökte om i slutet av höstterminen. Kårfullmäktige valde att gå emot kårstyrelsens förslag och me-sektionen grundades på kårfullmäktiges sammanträde den 5 december. THS ska tillsammans med Lärarhögskolans Studentkår följa upp arbetet med och kring lärarutbildningen. Programmet tillhör inte någon utbildningsnämnd utan ligger direkt under grundutbildningsutskottet. Det tillsattes dock en arbetsgrupp för att se över programmet och komma med förslag till utskottet. I denna grupp fanns representanter för programmet. Det visade sig tidigt att cl-studenterna, eller lärarteknologerna som de kom att kallas, var mycket engagerade och villiga att bilda sektion, vilket de fick hjälp med. Kårstyrelsen hade under hela året kontinuerlig kontakt med både studenter och programledning, bland annat i organisationen av mottagningen. Ett avtal skrevs mellan Lärarhögskolans studentkår och ths för att reglera cl-studenternas medlemskap. THS ska påverka KTH så att kanslierna fungerar likvärdigt vad gäller studieuppföljning och hantering av enskilda ärenden. Kårstyrelsen skickade under hösten ut en liten remiss till sektionerna om hur studenterna upplever sina kanslier, och fick en del svar. I mitten av februari togs ämnet upp till debatt på ett stormöte med kth:s administrativa personal. De studenter som deltog var inte alltför positiva till den det finns inga problem -attityd som rådde bland personalen. kth:s förvaltningschef lovade att en liten grupp skulle skapas för att arbeta vidare. Så skedde dock inte och kårstyrelsen hade inte tid att följa upp det. dessutom blixtinkallade kårstyrelsen Datasektionens mottagning 8

TEKNISKA HÖGSKOLANS STUDENTKÅR VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2002/2003 THS ska formulera mål till KTH:s utvecklingsplan 2003 2006. Inför Universitetsstyrelsens halvdagsdiskussion om kth:s utvecklingsplan hade kårstyrelsen möten med doktorandsektionen, rektor och övriga intresserade för att ta fram vilka delar som ths ville få med. På universitetsstyrelsens diskussionsmöte hade ths en egen punkt för att föredra hur studenterna ser på kth:s utveckling. Även skriftligt material överlämnades till de som jobbar med utvecklingsplanen. Universitetsstyrelsen kommer inte att besluta om kth:s nya utvecklingsplan förrän under hösten 2003. THS ska medverka när KTH tar fram de pedagogiska kurser som ges till KTH:s anställda så att de bland annat innehåller jämlikhetsperspektiv. ths tog i samarbete med jämlikhetansvarig på kth och Learning Lab fram ett förslag som innebar att undervisande lärare skulle ha minst 10 poäng utbildning i högskolepedagogik med jämlikhetsperspektiv. ths utövade påtryckningar för att kth skulle ta med det i sina jämlikhetsplaner, vilket de också gjorde i de utkast till planer som togs fram under året. I och med ny lagstiftning gällande pedagogisk meritering vid anställning som lektor eller adjunkt, tog kth fram ett förslag på hur detta skulle uppnås. Den sökande ska ha minst 10 poäng högskolepedagogik eller motsvarade kunskap. Dessutom ska den sökande ha egen insikt i jämställdhets- och genusfrågor. Förslaget fastställdes sedan i universitetsstyrelsen. THS ska under året åsiktsbilda kring och sedan påverka KTH vid framtagandet av reglerna för frikvoten (10 % av nominella platser). Denna punkt var planerad till våren, men den ströks av kårfullmäktige den 27 februari. THS ska förmå KTH att uppdatera och revidera KTH-handboken. Detta var en lite problematisk punkt, eftersom den sammanfattar det mesta av ths påverkansarbete gentemot kth. Punkten ströks av kårfullmäktige den 27 februari. Utbildningsfrågor THS utövade påtryckningar för att KTH skulle THS ska få KTH att ha klara, tydliga och pedagogiskt riktiga målformuleringar för vart och ett av utbildningsprogrammen. Frågan om en gemensam examensordning, där kth:s mål med respektive utbildning är en del, började diskuteras under hösten. Kårstyrelsen skrev, utifrån bland annat diskussioner i utbildningsrådet, ths remissvar på examensordningen. Bland annat behandlades frågan med målformuleringar. I remissvaret krävdes också tydligare examensmål i linje med högskoleförordningens krav på ingenjörsexamen. Kårstyrelsen såg till att även grundutbildningsutskottet tog upp samma synpunkter i sitt remissvar. THS ska få KTH att utreda reella förkunskaper hos nyantagna och göra planer för att möta ändrade förkunskaper. Grundutbildningsutskottet tillsatte en arbetsgupp som skulle titta på frågan om basår och bastermin. Gruppen kom fram till att man ska dela upp basåret i två terminer, den första är man behörig till om man har allmän gymnasiebehörighet samt Matematik b, till den andra om man har allmän gymnasiebehörighet samt Matematik c, Kemi a och Fysik a. Detta med anledning av att det i framtiden kommer att finnas många som har den behörighet som krävs för termin två. Arbetsgruppen satte ramar för det nya basåret och lämnade sedan över det till en annan grupp som skulle finslipa det hela samt göra en läro- och timplan. THS ska följa upp matematikundervisningen på KTH. I samband med att Grundutbildningsutskottet fördelade utvecklingsmedel fick ths igenom att man skulle ge pengar till projekt som integrerar matematik med andra ämnen. Mycket hände på matematikfronten under året, bland annat börjae kth i mycket större utsträckning än tidigare att använda sig av andra examinationsformer än skriftlig 9

TEKNISKA HÖGSKOLANS STUDENTKÅR VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2002/2003 tentamen i slutet av kursen. Detta upplevdes som positivt av studenterna, vilket ths påpekade för matematikinstitutionens studierektor, som på direkt fråga svarade att planen är att fortsätta enligt nuvarande system. THS ska utse årets lärare under höstterminen 2002. På grund av tidsbrist utsågs inte årets lärare under verksamhetsåret. THS ska delta i IVA:s (Ingenjörsvetenskapsakademins) projekt svensk ingenjörsutbildning. Kårstyrelsen var representerad i projektets styrelse samt i en av de tre arbetsgrupper som arbetade med projektet under året. Mycket av höstens möten gick åt till att konkretisera arbetet i den delgrupp kårstyrelsen deltagit. Fokus har legat på rekrytering och ingenjörens image. Genom olika delprojekt hoppades man kunna belysa dagens situation och därefter effektivt kunna motarbeta fördomar och missuppfattningar om rollen som ingenjör idag. Andra delprojekt utredde vad som kommer att hända med ingenjörsutbildningarna och de generella examina i framtiden. Även lärarkompetens och hur man kan skapa internationella nätverk för att främja lärarnas kompetens diskuterades. THS ska åsiktsbilda kring praktikarbete. Frågan diskuterades i utbildningsrådet under vårterminen. Kårfullmäktige fastställde den 21 maj åsiktsdokumentet och därmed också ths åsikt om praktikarbete. THS ska få upp punkten mer medel och tid för PA-arbete på KTH:s agenda. I ths bidrag till kth:s nya utvecklingsplan skrevs en tydlig rad om mer resurser till paarbete för att på så sätt få upp frågan på kth:s agenda. Texten löd: För att säkra programmens kvalitet är det viktigt att de programansvariga lärarna ges ökade resurser att lägga mer tid på utveckling och kvalitetsarbete. I kvalitetsarbetet ingår även att på ett tydligare sätt än tidigare göra alla som undervisar på programmet medvetna om utbildningens mål och syften. På grund av kth:s ansträngda budget motsatte sig förvaltningen dessa krav. Vidare arbete med punkten uteblev, den ströks av kårfullmäktige den 27 februari. THS ska skapa en grupp för årets lärare. Kårstyrelsen skapade en grupp som hade några möten under året. THS ska se till att KTH implementerar Diploma Supplement. Kårstyrelsen och iss tog upp frågan med internationella gruppen på kth under hösten och fick beskedet att ärendet låg hos examenshandläggarna, och att det redan fanns tydliga mallar framtagna. ths fick ta del av mallarna som verkade motsvara kårens krav. I början av vårterminen var Diploma Supplement infört på kth. på grund av KTH:s ansträngda budget THS ska se till att KTH inför regler kring kursutvärderingar och hur resultatet från dessa ska göras lättillgängliga för alla studenter. ths och kth var överens om att studierektorer, prefekter och programansvariga lärare behövde informeras om regler och rutiner kring kursutvärdering och kursuppföljning. Kårstyrelsen förberedde ett förslag till tydligare regler som betonade kursansvariges ansvar för uppföljning samt kansliernas ansvar för att hålla resultaten tillgängliga för studenterna. Grundutbildningsutskottet tillsatte en arbetsgrupp, där kårstyrelsens representant var sammankallande, med uppdrag att ta fram ett uppdaterat ramverk. Ett förslag till sådant i linje med ths åsikter fastställdes av Grundutbildningsutskottet, och det utprövades i liten skala under våren men utvärderades inte under verksamhetsåret. Magisterexamen i internationell belysning Under våren kom ett förslag från Utbildningsdepartementet om förändringar i magisterexamen. Eftersom kth har många magisterutbildningar arbetade kårstyrelsen med detta förslag. Kårstyrelsen ansåg att förslaget skulle innebära en urholkning av magisterexamen, 10

TEKNISKA HÖGSKOLANS STUDENTKÅR VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2002/2003 och därför kritiserades förslaget, både tillsammans med kth och i remissvar till Sveriges förenade studentkårer och Ingenjörsvetenskapsakademin. Nya gymnasieskolan En stor fråga på nationell nivå var ett förslag på ny gymnasieskola. I stora drag gick förslaget ut på att slopa de program som finns i dag och skapa åtta så kallade sektorsblock. Detta skulle innebära en specialisering på bekostnad av baskunskaperna. Kårstyrelsen kritiserade detta starkt, både tillsammans med kth och i remissvar till Sveriges förenade studentkårer. Studiesociala frågor THS ska utreda studenthälsan tillsammans med KTH så att THS medlemmar har en fungerande studenthälsa. kth startade under året egen studenthälsa och drog sig ur samarbetet med de andra stockholmshögskolorna. Studenthälsan öppnade portarna på Drottning Kristinas väg 25 i mars 2003. Invigningen blev lite försenad, men innan verksamheten kommit igång fanns alltid kth:s två kuratorer till hands för att ta hand om sargade studenter. ths utsåg två studenter till studenthälsans styrgrupp. Dessa studenter kommer i framtiden att ha som uppgift att bevaka studenternas välmående men också att bevaka så att studenthälsan fungerar som studenterna önskar. Studenthälsan öppnade portarna på Drottning Kristinas väg 25 Revidera handlingsplanen för sexuella trakasserier så att den är tillämpbar på alla sorters trakasserier samt marknadsföra densamma. Handlingsplanen kommer att ingå i jämlikhetsplanerna som skulle ha färdigställts under våren 2003, men beslutet blev förskjutet. ths har aktivt under hela året jobbat för att planen ska behandla alla typer av trakasserier, inte bara sexuella. Precis som att den ska behandla både jämlikhet som jämställdhet. Eftersom beslutet försköts har inte kårstyrelsen kunnat marknadsföra handlingsplanen. THS ska se till att KTH inrättar jämlikhetsplaner för studenter och att dessa implementeras. Enligt lag skulle jämlikhetsplanerna ha varit klara första mars år 2002, men det var de inte, vilket naturligtvis är mycket beklagligt. ths påpekade vid flera tillfällen detta för kth. Något som däremot måste ses som positivt är att ths under året hade ett stort inflytande på planerna, bland annat genom deltagande i kth:s jämlikhetsråd samt god kontakt med kth:s jämlikhetsansvarig. ths jämlikhetsråd var en viktig remissinstans. Rådet diskuterade planerna vid flera tillfällen och hade besök av kth:s jämlikhetsansvarig. Saker som ths drev i samband med planerna var bland annat att det tydligt ska framgå vart man vänder sig om man råkat ut för trakasserier, att kth ska ha kvar sin bostadsjour och att lärare ska ha kunskap i jämlikhetsfrågor. THS ska se till att alla sektioner som önskar ska ha en sektionslokal. Under året lämnade kth många lokaler, vilket resulterade i flytt av flertalet sektions- och kårföreningslokaler. Till exempel sades den barack som rymmer många studentlokaler upp och flera sektioner fick nya lokaler. Nytt var att sektioner planerade att dela lokal med varandra. Kårstyrelsen deltog vid projekteringsmöten i de fall det behövdes för att få kth och sektionerna att tala samma språk. Kårstyrelsen deltog inte bara i lokalarbetet på Campus Valhallavägen utan även på möten i Kista, men ingen gemensam lösning för sektionerna där hittades. THS ska följa upp sångboksrevideringen och skapa ett policydokument. Genom ordföranderådet väcktes på hösten frågan huruvida sångboksrevideringen verkligen har lett till färre trakasserade sånger eller bara ett hårt förbud från kårens sida. Ordföranderådet utsåg en grupp som fick i uppdrag att se över frågan. Gruppen kom fram till 11

TEKNISKA HÖGSKOLANS STUDENTKÅR VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2002/2003 att man inte ville riva upp beslutet utan snarare försöka nivåreglera alla sånger och ta fram en policy för vilken nivå som ska vara acceptabel inom ths. Policyn skulle också innehålla rekommendationer till de ansvariga på sektionerna/föreningarna. Det framtagna policydokumentet Tänk på vad du sjunger behandlades av kårfullmäktige den 15 maj och antogs med tillägget att kårstyrelsen ska ta fram nivåförklaringar. THS ska aktivt medverka i KTH:s studiesociala strukturgrupp i syfte att den psykosociala enkäten genomförs och resultatet analyseras. En åtgärdsplan ska implementeras. Syftet med enkäten var att få reda på hur studenterna mår och utefter det skapa en åtgärdsplan. ths och kth tog under hösten fram ett utkast till enkät, som färdigställdes under våren. De huvudsakliga ämnena som togs upp var utbildning, hälsa och jämlikhet. Resultatet blev en nätbaserad enkät som gick ut till alla studenter som läste sin sjätte respektive tredje termin. Det visade sig att endast 20% svarade på enkäten vilket gör det omöjligt att dra korrekta slutsatser. Utvärderingen blev inte färdig och därför upprättades ingen åtgärdsplan. Samverka med KTH om alternativ mottagning och sprida lärdomar från det nya lärarprogrammets mottagning. Under hösten anordnades föräldrafika i kårhuset. Ett tjugotal föräldrar, med barn och respektive, dök upp. Föräldrafikan var tänkt som en mötesplats för föräldrar som precis hade börjat på kth och sådana som gått på kth i ett eller ett par år. På våren hade både kårstyrelsen och kth svårt att komma på vad den alternativa mottagningen skulle innebära vilket ledde till att den rann ut i sanden. För mottagningen av studenter på Öppen ingång gav äldre studenter och kansliet sken av att ha lite på gång men hörde väldigt sällan av sig. Det nya lärarprogrammet planerade under våren sin allra första mottagning så det var svårt att sprida lärdom från något som inte utvecklats så långt. Säkerhet ths medlemmar påpekade under hösten, genom bland annat ordföranderådet och studiemiljörådet, att de kände sig otrygga på kth:s område. Många stölder förekom i kth:s lokaler, både hos institutioner och sektioner. Kårstyrelsen, kth:s säkerhetsansvarige och rektor ansåg att en säkerhetskampanj skulle kunna motverka denna negativa trend. Säkerhetsmedvetande spreds genom affischer, foldrar, sektionstidningar, webben och Kårbladet. Extra väktare hyrdes in som gick runt på området och kontrollerade att inga obehöriga uppehöll sig i kth:s lokaler. Under våren minskade antalet inbrott markant. Många stölder förekom i KTH:s lokaler Studerandeinflytande THS ska under året få in studeranderepresentation i KTH Holding. Frågan togs upp med rektor som hänvisade till kth Holding. Kårstyrelsen träffade under våren vd för kth Holding som tyckte att det var en intressant idé. Han skulle ta med sig frågan och återkomma, men inget hände innan verksamhetsåret var till ända. THS ska skapa enkla rutiner för hur studeranderepresentanter utses. Efter att ha gått igenom det nuvarande systemet kom kårstyrelsen fram till att det inte behövdes några förändringar, men att det däremot behövde formaliseras. Det gjordes med pm för utseende av ths representanter i externa organ och grupper, som fastställdes av kårstyrelsen den 21 februari. I detta pm fastställdes beslutsgångar och ansvarsfördelning, och det spreds sedan via Utbildningsrådet. THS ska markera för KTH att protokoll och utredningar ska vara lätt tillgängliga genom en fungerande registrering. Denna punkt var planerad till våren, men den ströks av kårfullmäktige den 27 februari. 12

TEKNISKA HÖGSKOLANS STUDENTKÅR VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2002/2003 THS ska samordna arbetet bedrivet av studeranderepresentanterna i KTH:s beslutande och beredande organ. Kårstyrelsen planerade att ordna en utbildningskväll för studeranderepresentanterna, men den prioriterades bort under våren. Frågor om studerandeinflytande kom främst från de utbildningsansvariga på sektionerna och besvarades glatt av kårstyrelsen. Internationellt Kårstyrelsen ska undersöka sektionernas intresse i internationella frågor. Insamlande av material från sektionerna var planerat till hösten. Tyvärr var det mycket svårt att få in formella remissvar från sektionerna, trots upprepande påminnelser. Under våren inventerade International Student Service den internationella verksamheten på sektionerna. Som ett resultat av det genomfördes en värvningskampanj för att få fler faddrar. Resultatet blev att fler studenter har anmält sitt intresse för att bli faddrar. ISS ska verka för att hjälpa de internationella studenterna vid KTH att utveckla ett socialt nätverk på KTH och i Stockholm. iss, International Student Service, utvecklade under verksamhetsåret 2002/2003 kth:s internationella studenters sociala nätverk genom diverse aktiviteter. Framförallt skedde detta genom introduktionsveckorna som ordnades under augusti. En viss introduktion skedde även för de studenter som kom under andra delar av året. Under året genomfördes nio stora fester: Osqvik, Franska, Österrikiska, Lucia, Italienska, Schweiziska, Salsa, Arkitekt och Osqvik. ISS ska hjälpa de internationella studenterna vid KTH att lära känna KTH, Stockholm och Sverige. Under introduktionsveckorna anordnades guidade turer över kth Valhallavägens campus. City Rally genomfördes också där studenterna fick svara på frågor medan de vandrade längs Stockholms gator. iss har tillsammans med andra föreningar informerat om olika aktuella händelser som ägde rum under året. Ett antal resor gjordes: julskyltningen i Mariefred, skidresa till Åre, fyra resor till Ryssland, och ett antal mindre resor till Lappland och Norge där iss hjälpte studenterna att planera och boka gruppresorna. skidresa till Åre, fyra resor till Ryssland De internationella studenterna ska ges möjlighet att ingå i den ordinarie mottagningen och mottagningskommittéerna ska ha de internationella studenterna i åtanke vid sina arrangemang. Efter introduktionsveckan i augusti kunde de internationella studenterna delta i de ordinarie mottagningarna vid de sektioner vars program de tillhörde. Sektionerna ordnade på olika sätt hur de internationella studenterna kunde inkluderas i respektive sektion. iss och kårstyrelsen pratade med alla mottagningsansvariga och bad dem att ta kontakt med de internationellt ansvariga på sektionerna för att på så sätt öppna upp mottagningen för de internationella studenterna där det var möjligt. Resultatet blev att drygt hälften av sektionerna hade internationella studenter som medverkade vid olika tillfällen, vilket måste ses som ett mycket bra resultat. THS ska samverka med KTH:s internationella avdelning om en internationell vecka. Denna genomfördes vecka 46, 11 15 november. Veckan valdes med tanke på att de flesta kanslier hade haft informationstillfällen om utbytesstudier för sina program veckorna innan. De hade då i uppdrag att informera om denna extrachans att få veta mer. På måndagen hade iss en visning av Fucking Åmål med engelsk textning. Den stora händelsen under veckan var plugga utomlands-mässan på onsdagen. Över 40 utbytesstudenter deltog och därtill folk från internationella kansliet, iaeste, kth:s handläggare för Minor Field Studies (mfs), csn, tyska ambassaden, franska institutet, Sverige Amerikastiftelsen och kth:s språkavdelning. 13

TEKNISKA HÖGSKOLANS STUDENTKÅR VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2002/2003 Marknadsföring skedde till kårfullmäktige, utbildningsrådet (om föredraget om högskolans internationalisering), internationella rådet, genom bordsryttare i matsalen, affischering (affischer även till ortssektionerna och Arkitektursektionen) och sist men inte minst flyers-utdelning. De internationella studenternas representation i kårfullmäktige kth:s utbytesstudenter i praktiken samma rättigheter som övriga kth-studenter. Vid de sektioner där utbytesstudenter har haft viljan att delta i val har dessa beviljats det. Däremot har de mest akuta problemen varit för de internationella magisterstudenterna som inte har tillhört någon sektion och därmed ej heller haft någon representation i kårfullmäktige eller i kårens råd. Problemet diskuterades under året i internationella rådet och man kom fram till att den bästa lösningen vore att de internationella magisterstudenterna ingår i de sektioner vars studieprogram mest liknar det de läser. Ingenjörsektionen i Haninge har redan inkluderat de internationella studenterna. Dock bör man göra en mer utförlig undersökning av problemet då andelen magisterstudenter ökar markant. Detta kommer att påverka vissa sektioner långt mer än andra, både ekonomiskt och organisatoriskt då flera mastersprogram skulle kunna verka under en och samma sektion. Antagningskriterier för gemensamma utbytesavtal Under våren togs gemensamma antagningskriterier fram av Internationella kansliet. Kriterierna berör de programgemensamma utbytesavtalen som existerar och framtogs för att underlätta jämförelse av studieresultat mellan studenter från olika program. Kriterierna kommer att användas från och med antagningen i januari 2004. Organisatoriska frågor THS ska skapa kontaktvägar till alumner. Under året hölls regelbundna möten med kth:s alumniverksamhet, främst kring hur man kan få unga alumner att bli intresserade av den verksamhet som bedrivs. kth stod inför ett viktigt beslut om inriktningen på sin alumniverksamhet, hur all kth-relaterad alumniverksamhet kan samordnas och vem som ska syssla med respektive del. ths drev linjen att om administrationen av all alumniverksamhet skall vara centralt samordnad, bör detta skötas av kth. Tack vare ths arbete mot kth har de numer sin alumni- och karriärvägledningsverksamhet i kårhuset Nymble. Arbetet ledde också till att de alumniföreningar som väljer att ingå i kth:s alumninätverk kommer att få administrativt stöd av kth. alumnioch karriärvägledningsverksamhet i kårhuset Nymble ths var representerade i föreningen kth Alumnis styrelse. Deltagandet bestod främst i att hjälpa till med rekryteringen av unga alumner, samt hur föreningens verksamhet, med anledning av kth:s nya upplägg, kan anpassas till framtiden. THS ska under året ta fram arbetsbeskrivningar för de arvoderade. De arvoderade såg över sina arbetsuppgifter och inkom med utkast till hur deras del av en arbetsbeskrivning skulle kunna formuleras. De kårarvoderade diskuterade sina arbetsuppgifter och sin arbetssituation mycket under året. Det resulterade bland annat i de, i inledningen beskrivna, organisationsförändringarna som kårfullmäktige beslutade om inför nästa verksamhetsår. THS ska implementera ett remissförfarande. Denna punkt var planerad till våren, men den ströks av kårfullmäktige den 27 februari. 14

TEKNISKA HÖGSKOLANS STUDENTKÅR VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2002/2003 THS ska genom sina råd inhämta kunskap och åsikter samt uppmuntra till diskussion. Råden är: Ordföranderådet I takt med att sektioner bildades och slogs ihop förändrades antalet sektionsordföranden. En fråga som diskuterades återkommande under året var säkerheten i sektionslokalerna och på Campus. Färgkoder och sektionsfärger för de nya sektionerna var, för vissa, ett hett ämne, men även sektionslokaler, kamratstipendier och gemensamma valveckor diskuterades. Ordföranderådet fungerade väl som forum för informationsspridning och förhoppningsvis hade ordförandena nytta av att träffas och utbyta erfarenheter. Studiemiljörådet Rådet träffades under året och diskuterade bland annat nästa års läsårsindelning, trakasserier, studenthälsan, ergonomiutbildning för studenter och att det behövs fler cykelställ på Campus Valhallavägen. Frågan om rökfritt kårhus väcktes igen av rådet men ledde inte till något resultat då intresset för en senare utredning var minimal från rådets sida. Årets sista möte arrangerades av kth:s studenthälsa och behandlade temat stresshantering. Under året inkom synpunkter från folk i rådet om att det kändes överflödigt med både ett studiemiljöråd och ett jämlikhetsråd, då många i råden dubblerar. Kårstyrelsen diskuterade denna fråga men valde att inte lägga fram någon proposition till kårfullmäktige på grund av oenighet. Utbildningsrådet Några ämnen som diskuterades under hösten var läsårsindelningen, kth:s utvecklingsplan, kursutvärderingar, utbildningsmål och ingenjörsrollen. Under våren diskuterades bland annat praktikarbete, pedagogik och hur man som förtroendevald kan arbeta för att få fler engagerade i utbildningsutveckling. I flera av dessa frågor har rådet fungerat som remissinstans för kårstyrelsens arbete mot kth. Internationella rådet rådet fungerat som remissinstans för kårstyrelsens arbete mot KTH Det internationella rådet hade sex möten under året. Mottagning, fadderverksamhet och internationalisering (utbytesstudier, magisterstudenter med mera) diskuterades vid dessa råd. Fadderverksamheten delegarades till största delen till medlemmarna i internationella rådet. Jämlikhetsrådet En del av de som var med i jämlikhetsrådet jobbade med jämlikhetsfrågor på sektionerna, andra deltog för att de var intresserade. Rådet bjödit in många föreläsare under året, bland annat besökte sfs jurist rådet för att prata om likabehandlingslagen och tillämpning av den. Rådet träffade också jämlikhetsansvarig på kth, dels för att ge rådets syn på likabehandlingsplanerna, men också i samband med besök av två ombudsmän. Arbetsmarknadsrådet Rådets möten under året handlade mest om prissättningen av monteryta under arbetsmarknadsdagar. Idrottsrådet I princip all idrottsrådets verksamhet under året kretsade kring kth-mästerskapen, vilka slutligen vanns av Sektionen för industriell ekonomi. Under våren bestämde rådet att Studentgolfen ska räknas in i kth-mästerskapen under 2003/04. Delar av idrottsrådet deltog också i ssco:s motsvarighet, för att där diskutera idrottsutbyte mellan de olika stockholmskårerna. 15