p"wc tad re,isirn (.11 i Ör bro 7 011 111 n 1jcll] L l ll'l'sslll1, CL'l'tHjc,l",( l-on 1l11lnall'c "isor

p"wc tad re,isirn (.11 i Ör bro 7 011 111 n 1jcll] L l ll'l'sslll1, CL'l'tHjc,l",( l-on 1l11lnall'c "isor

PlVC l. San1n1anfattning 3 2. Inledning 5 2.1 Bakgrund 5 2.2 Revisionsfråga och granskningsmål 5 2.3 Avgränsning 6 2.4 Metod 6 3. ReSllltat 6 3.1 Politisk organisation och ansvar för skogliga frågor 6 3.2 Förvaltningarnas handläggning av skogliga frågor 7 3.3 FillR11siella oell verl<.sall111ets111ässiga n1ål för sk.ogsilulel1avet 7 3.4 Styr- och planeringsinstrument för skogsilmehavet.. 8 3.5 Genomgång av skogsinnehavet 9 3.6 Affärsmässighet och avtal 9 3.7 Kvilmersta skolans skogsinnehav 10 4. Revisionell bedömning 11 4.1 Politisk organisation och ansvar för skogliga frågor 11 4.2 Förvaltningarnas handläggning av skogsinnehavet 11 4.3 Finansiella och verksamhetsmässiga mål för ilmehavet 11 4.4 Styr - och planeringsinstrument för skogsilmehavet. 12 4.5 Genomgång av skogsinnehavet 12 4.6 Affärsmässighet och avtal 13 4.7 IZvinnerstaskolan 13 4.8 Bedömning av granskningsmål och övergripande revisionsfråga 14 //1:'1 tf: 7

p"wc 1 S a n u 11 <'ll Ct l U 1 i l, ~, Stadsrevisionen har efter en bedömning av risk och väsentlighet beslutat att genomföra en förstudie av kommunens skogsförvaltning. Övergripande revisionsfrågor är: " Bedrivs skogsförvaltningen på ett ändamålsenligt och från ekonomisk synpunkt tillfredställande sätt och är den interna kontrollen tillräcklig? Förstudien utgör underlag för revisorernas ställningstagande till eventuell fördjupad granskning. I dagsläget bedömer vi att kommunstyrelsen och ansvariga nämnder bör ges tillfälle att besluta om hur markinnehavet ska förvaltas och brukas i framtiden. Efter ett eller två år är det lämpligt att stadsrevisionen följer upp föreliggande förstudie. Granskningsmål: Il!!il m \!l Finns dokumenterade riktlinjer (avkastningskrav) för skogsinnehavet? Hur leder, styr och följer ansvariga nämnder upp skogsförvaltningen? Är den interna kontrollen tillräcklig (från avverkning till inmätning)? Ger innehavet en tillfredsställande avkastning med avseende på avverkning och tillväxt (god ekonomisk hushållning)? Efter genomförd granskning kan vi sammanfattningsvis konstatera följande beträffande granskningsmålen: Vi bedömer att dolmmenterade riktlinjer och avkastningskrav för slmgsinnehavet finns i begränsad omfattning men att dessa bör kompletteras och uppdateras samt sammanställas i ett skogsprogram för hela kommunen. Det är en strategisk och elmnomisk fråga för kommunstyrelsen och fullmäktige att besluta om hur mark ska användas och förvaltas i framtiden. Vi bedömer att ansvariga nämnder inte på ett tillräckligt tydligt sätt leder, styr och följer upp den verksamhet som bedrivs. Den interna kontrollen beträffande uppföljning av avverkningar och kontroller i samband med avverkning till dess att virket mäts in bedömer vi fungerar tillfredsställande utifrån begränsade sticl<:.prov. Däremot behöver den interna kostnadsuppföljningen och interna redovisningen förbättras liksom rapporteringen till ansvarig nämnd. 3 of 15

pwc Vi bedömer även att en god ekonomisk hushållning föreligger med hänsyn tagen till att tillväxten överstiger uttagen, enligt uppdaterade skogsbruksplaner. Däremot bedömer vi att affarsmässigheten kan förbättras och därmed det ekonomiska utfallet. Vi gör följande sammanfattande bedömning av den övergripande revisionsfrågan: Med intern kontroll avses alla samverkande ekonomiska och verksamhetsmässiga mål, rutiner och riktlinjer i form av beslut och avkastningskrav som styr verksamheten i önskvärd riktning. Till viss del finns dessa, exempelvis avsättning till reservat och långsiktigt virkesuttag, men målen behöver ses över, uppdateras och samlas ihop i ett skogsprogram där både ekonomiska mål och naturvårdsmål balanseras och anpassas till varandra. Det är en strategisk och ekonomisk fråga för kommunstyrelsen och fullmäktige att ta ställning till hur markinnehavet ska disponeras. Ska virkesförrådet (förmögenheten) öka eller ska tillväxten tas ut? Om avsättningar till reservat görs behöver en beräkning göras av vad detta innebär i form av minskade ekonomisim intäkter i framtiden. Utifrån resultatet av förstudien bedömer vi att det finns en förbättringspotential både avseende ändamålsenligheten, det ekonomiska utfallet och den övergripande interna kontrollen avseende brukandet av markinnehavet. 4of15 vo

" " l ""J~"l' )tl '"h II l'l l Skogsinnehavet har ofta ett lågt redovisat anskaffningsvärde genom att fastigheterna funnits i kommunens ägo sedan lång tid. Detta gör att marknadsvärdet och avkast ningsvärdet inte alltid uppmärksammas vid genomgång och analys av den finansiella rapporteringen. Enligt skogsvårdslagen (SFS 1993:553) är "sl<.ogen en nationell tillgång som skall skö tas så att den uthålligt ger en god avkastning samtidigt som den biologislza mångfal den behålls. Vid skötseln skall hänsyn tas även till andra allmänna intressen". Stadsrevisionen har efter en bedömning av risk och väsentlighet beslutat att genom föra en förstudie av kommunens skogsförvaltning. :..0.,':'" T'1..'\-l.,.ill.. ll'~lg~l ul'll ~'r~ J :lull] :'sm11l Övergripande revisionsfrågor är: el Bedrivs sl<.ogsförvahningen på ett ändamålsenligt och från ekonomislz synpunkt tillfredställande sätt och är den interna kontrollen tillräc1dig? Förstudien utgör underlag för revisorernas ställningstagande till eventuell fördjupad granskning. Granskningsmål: ro Finns dokumenterade riktlinjer (avkastningskrav) för skogsinnehavet? m Hur leder, styr och följer ansvariga nämnder upp sl<.ogsförvaltningen?!il Är den interna kontrollen tillräcklig (från avverkning till inmätning)? " Ger innehavet en tillfredsställande avkastning med avseende på avverkning och tillväxt (god ekonomisk hushållning)? 5 0f1 5

pwc Förstudien avser 2010. Ansvariga nämnder är Programnämnd Samhällsbyggnad och Gymnasienämnden (Kvinnerstaskolan). Granskningen är, utifrån ett väsentlighetsperspektiv, till stor del inriktad på programnämnden, där huvuddelen av skogsinnehavet förvaltas. Jaktfrågor behandlas inte i rapporten. 2.'- i l du 1 Studier av styrande och stödjande dokument såsom skogsbruksplan, mål och riktlinjer för ansvariga nämnder. Genomgång av redovisningsinformation och intervjuer med skogsansvariga vid aktuella förvaltningar har genomförts. Ansvaret för mark och bostadspolitiken ligger på kommunstyrelsen ( 2 Ks reglemente). St)'relsen ska även "med uppmärksamhet följa" miljövårds- och naturvårdspolitiken och verka för en god miljö i kommunen". Programnämnderna ska stödja styrelsen i denna process. Några närmare uppgifter angående skogsförvaltningen framgår inte av reglementet eller delegationsordningen. I reglementet för programnämnd Samhällsbyggnad framgår i 1 att nämnden "ägermed fastighetsnämnden som förvaltare - kommunens markreserv och exploateringsfastigheter med förbehåll för den rätt som tillkommer fullmäktige och kommunstyrelsen att överlåta och förvärva fastighet för en köpeskilling som överstiger 10 Mkr". Ärenden av principiell beskaffenhet eller av större vikt ska beslutas av fullmäktige. Nämnden svarar för köp, försäljning, byte, fastighetsreglering, expropriation eller inlösen med stöd av plan och bygglagen. Nämnden beslutar även iförköpsärenden enligt reglementet, men den lag som reglerar förköp har upphört att gälla under 2010. Nämnden har även ansvar för att förverkliga kommunens Agenda 21-vision. Av delegationsordningen framgår (under p 16-18) vem som har rätt att teckna jakträttsavtal och vem som har rätt att ingå avtal om skogsbruksåtgärder i enlighet med godkänt skogsprogram (markingenjör - skogsansvarig). 6of15

P",C I reglementet för programnämnd Barn och utbildning samt Gymnasienämndens reglemente framgår inget om skogliga frågor utöver att nämnden har att förverkliga Agenda 21-visionen och verka för demokrati, folkhälsa och miljö. Gymnasienämnden har inga mål eller riktlinjer för Kvinnerstaskolan som rör skogsförvaltningen. I ett tilläggsuppdrag från programnämnd Barn och utbildning till Gymnasienämnden 2008, 76, uppdras bland annat "att utveckla och stärka Kvinnerstaskolans verksamhet kring en långsiktig ekologisk utveckling". I delegationsordningen för gymnasienämnden finns under p 4.7 rätten för gymnasieenhetschef att teckna avtal för köp och försäljning av djur för skolans verksamhet, vilket analogt torde innefatta rätten att köpa och sälja virke. Den praktiska hanteringen av jaktarrendefrågor och skogsbruksfrågor ligger på stadsbyggnadskontorets enhet mark och exploatering. Kontoansvarig och skogsansvarig är markingenjören, som på heltid hanterar bland annat följande frågor: försäljning av virke, planering av avverkning och skogsvårdsåtgärder, kontakter med myndigheter, allmänhet och förvaltningar inom kommunen, uppdatering av skogsbruksplan med mera. Vid frånvaro kan en verkmästare vid enheten Vuxenutbildning - arbetsmarknad gå in som ersättare. I delegationsordningen framgår att rätten att ingå avtal om skogsbruksåtgärder i enlighet med godkänt skogsprogram utövas av markingenjören, tillika skogsanvarig och enhetschefen för mark och exploatering. Enhetschefen är beslutsattestant för verksamhet skog. Vid upphandlingar och affårer utöver budget och godkänt skogsprogram beslutar Programnämnd Samhällsbyggnad. '3.:) ]'11 ~ l slc1h ocl,"ci',sal lhclslllhssig< Inål föl' sl-ogsiru el ~ "cl Kommunfullmäktige har antagit miljökvalitetsmål för 2005-2010 där det framgår att miljömål och sociala mål ska ha en högre prioritet än kraven på avkastning i kommunens egna skogsbruk. I miljömålen framgår att ca 650 ha avsatts för naturvårdsåtgärder eller fri utveckling. Som delmål anges att ca 1000 ha sim avsättas till naturvård och 2 000 ha för rekreationsändamåi senast 2008. Fullmäktige beslutade under 2009 ( 78) och 2010 ( 84) om avsättning av ca 1000 ha mark 70f15

p"wc Kommunstyrelsen tog i februari 1999 ( 50) beslut om en långsiktig avverkningsnivå årligen på ca 15 500 skogskubikmeter (m3sk) utifrån de förutsättningar som gällde då med en produktionsareal om ca 1600 ha och rekreationsskogar om ca 2 700 ha. Det finansiella mål som finns är det budgeterade årliga nettotillskottet hos stadsbyggnadskontoret. För 2010 budgeterades en nettointäkt med 1,2 Mkr. Redovisade nettointäkter för 2007-2009 har varit i genomsnitt ca 1,7 Mkr/år. För övrigt finns inga finansiella avkastningskrav i kronor för skogsinnehavet på övergripande nivå utan det är budgeterade belopp som gäller samt uttaget om ca 15 500 m3sk årligen. Det finns ingen skogsplan/policy där exempelvis samlade riktlinjer för skogsbruket är dolzumenterade. Däremot finns ett förslag till Miljöprogram ute på remiss som bland annat behandlar biologisk mångfald och brukande av kommunens marle Det bokförda värdet är ca 8,2 Mkr. Det totala taxeringsvärdet för innehavet har inte kunnat tas fram. Upplysningsvis uppgår taxeringsvärdet för Almby 11:278 med 34 fler ingående fastigheter om ca 565 ha till ca 14 Mkr. Utifrån utplockade uppgifter ur kommunens lagerredovisning (skogsbruksplanen finns i pe-baserat program) uppgår virkesförrådet totalt till ca 800 000 m3sk, vilket motsvarar ett uppskattat marknadsvärde för skogen om ca 320-350 Mkr. ;>~ ~ tyl'- oc11 pll1 1'"1 ~'S11)SI1'1l111pnt fil]' sl\.u~:r. jnnel1; \' t Det främsta planeringsinstrumentet för kommunens skogsinnehav är skogsbrukspla nen, som upprättades i sin helhet 1982/1983 och har uppdaterats årligen utifrån av verkning, tillväxt och utförda skogsvårdsåtgärder. Kommunstyrelsens mål från 1999 på högsta möjliga avverkningsnivå utifrån då gällande förutsättningar och skogsin nehav är också styrande för verksamheten. Kommunens miljömål för 2005-2010 är till stor del också styrande. Kommunen har certifierat sitt skogsbruk enligt FSC (Forest Stewardship Council), vilket styr utförandet av olika åtgärder. Det genomförs årliga kontroller från certifie ringsorganisationen där prövning slzer om kommunen lever upp till ställda krav. Programnämnden efterfrågar inte och får heller inte del av exempelvis sammanställ ningar över planerade avverkningar och utförd verksamhet under året (skogsbud get/plan och verksamhetsberättelse), 80f15

P",C Innehavet uppgår till ca 4 650 hektar produktiv skogsmark (Kvinnerstaskolans innehav ingår inte), vilket grovt har indelats i följande grupper: e () Q c Park ca 153 ha Rekreationsskog ca 2 770 ha Tätortsnära skog ca 40 ha Produktionsskog ca 1688 ha Gränserna i indelningen mellan kategorierna är "flytande" och där ingår ca 1 000 ha i reservatsavsättningar. Virkesförrådet uppgår till ca 800000 skogskubikmeter (m3sk) enligt lagerredovisning ur pe-skog och skogsbruksplanen. Enligt samma material uppgår tillväxten till ca 24 000 m3slc årligen. Enligt uppgifter från mark och exploateringslmntoret uppgår den årliga avverkningen till ca 15 000 m3sk Eftersom tillväxten, utifrån lagerredovisningen, under 10-årsperioden kan uppskattas till ca 240000 m3sk och avverlmingarna till ca 150000 m3sk innebär detta att kommunens virkesförråd och förmögenhet kommer att öka till ca 900000 m3sk 2020. Det finns ett behov av ungslmgsröjningar på ca 300 ha och gallringar av ungskog på ca 550 ha under 2010 och 2011. 3.(, ':j,fj-iil'slll~is~,i~)ltl'l UC11 a 'Lal Huvuddelen av intäkterna kommer från avverkningsuppdrag och innebär att köparen ansvarar för avverkning och uttransport av virke till väg och även för hämtning av virket för transport till opartisk inmätning av virket. För närvarande har Sveaskog AB genom anbudsförfarande avtal med kommunen om virkesleveranser under 2007-08-01-2010-07-31, vilket förlängts 1 år. Under våren 2011 skall en ny upphandling ske. Ersättningen för virket bygger på aktuell virkesprislista som tillämpas av köparen med ett tillägg på mellan 30-90 kr per kubikmeter levererat virke och sortiment. För framkörning av virke i kommunens tätortsnära- och parkskog har ett avtal upphandlats med en entreprenör under perioden 2007-05-11 till 2011-07-31. 90f15 ). '1 / /

p-wc Internt inom kommunen har avtal tecknats mellan Stadsbyggnadskontoret och Vux enutbildningen och arbetsmarknadsförvaltningen. Berörda enheter är "Skog och verkstad" och "Natur och miljö". Skog och verkstad samt Natur och miljö ska vara behjälpliga i skötseln av kommu nens skogsmark, exempelvis röjning och andra manuella insatser samt naturvård. Det finns inget avtal med någon extern entreprenör om utförande av skogsvårdsåt gärder utan dessa tjänster köps in löpande. Enligt uppgift från skogsansvarig är upp handling planerad till våren 2011. Under och efter avverkning görs uppföljningar av beräknad volym, avverkad volym enligt maskinmätning och uppföljning av inmätt volym från virkesmätningen. Den opartiska virkesmätningen utgör underlag för utbetalning av överenskommen likvid. Dåvarande Kultur - och Bildningsnämnden tecknade ett arrendekontrakt från år 2000 med Kommunfastigheter Orebro om arrende av ca 500 ha skog och ca 277 ha åker samt jakt. Arrendetiden förlängs med ett år i sänder och arrendet uppgår till 221600 kronor/år. Avkastningen från skogen tillfaller arrendatorn. För jakten har särskilt avtal upprättats 2010 till och med 2012 och arrendeavgiften är o kronor be roende på att jakt och viltvård ingår i skolans undervisningsplan. De riktlinjer som skolan följer avseende skogsskötseln grundar sig på skogsbrukspla nen med hänsyn tagen till rörligt friluftsliv och Hovsta närsamhälle. Skolan förvaltar skogen i enlighet med arrendekontralzt och inom undervisningens ram. De senaste åren har skogsdriften gett ett överskott på ca 1 Mkr/år efter underhåll och utbyggnad av skogsbilvägar, skötsel av naturreservat med mera. Det finns ingen särskild redovisning över skolans skogsverksamhet till gymnasie nämnden utan skolan ser skogen som "ett pedagogiskt hjälpmedel" i undervisningen. Gymnasienämnden har inga avkastningskrav på skolan utan skogens överskott an vänds i totalbudgeten för skolans verksamhet. Enligt en översiktlig genomgång av skogsbruksplanen för arrenderad fastighet, består fastigheten aven välvårdad och högproduktiv skogsmark med ett uppskattat marknadsvärcle på mellan 35-43 Mkr för enbart skogsmarken. 10 of 15 1.") Yr

'J p-wc Gymnasieenhetschef (rektor) är beslutsattestant för verksamheten med skogsansvarig som beställnings-/mottagningsattestant och oftast är det en tredje person inblandad som konterar och granskningsattesterar. Ingen verifiering av lämnade uppgifter beträffande attest har gjorts inom ramen för denna granskning, Vi bedömer att det finns anledning att förtydliga kommunstyrelsens och nämndernas reglementen och delegationsordningar beträffande det förvaltningsmässiga ansvaret. I samband med översyn av nuvarande indelning av kommunens innehav av mark är det viktigt att tydliga ansvarsgränser finns för Telmisl<. förvaltning Park, som för närvarande ansvarar för kommunens ca 150 ha parkmark och enhet mark och exploatering samt Kommunfastigheter Örebro. Enligt uppgift är ansvarsfördelningen inte helt självklar. -1.;:; Flll;ln.'lll1a ( el1 Yl'l'l~'~;nl 11l'L;Lll~i 'Sig;l 1n:i. föl' 1nn "']l:1yl'l Det finns många miljömässiga mål i olika styrdokument. Vi saknar underlag som visar ekonomiska konsekvenser av vad olika beslut kostar. Exempel på detta är de nyligen av fullmäktige fattade besluten om att avsätta ca 1 000 ha mark till kommunala reservat. Vad kostar detta i bortfall i form av intäkter från skogsbruket? 1999 års avl<.astningskrav i form av årlig avverkningsnivå bör anpassas till dagens förutsättningar med hänsyn tagen till avsättningar till naturvård och virkesförråd. Taxeringsvärden för kommunens skogsinnehav bör finnas med som en upplysning både i verksamhetsmål och finansiella mål och i årsredovisningen för kommunen som en vägledning om vilka värden som förvaltas. Bokförda värden är 8,2 Mkr, vilket inte säger något om de verkliga värden (marknadsvärden) som disponeras och förvaltas. 11 of 15

pw Den ursprungliga skogsbruksplanen är från 1982/1983 då samtliga fastigheter och skiften inventerades och planlades genom fysisk inventering. Samme planläggare har under snart 30-år skött uppdatering av planen. Den professionella kunskapen och yrkesskickligheten bakom nuvarande plan bedöms hög, men det är alltid bra med andra ögon utifrån (kvalitetssäkring). När det är dags att uppdatera planen i sin helhet med hänsyn tagen till nya avsättningar till naturvård med mera så rekommenderar vi att fler personer involveras i planprocessen. Vi bedömer också att det finns anledning att upprätta ett skogsprogram i enlighet med gällande delegationsordning där de produktionsmässiga förutsättningarna anges. I dessa bör det exempelvis framgå avkastningsnivå för skogsbruket i form av avverkningsnivå i m3sk och även i kronor. Där bör även framgå hur indelningen i produktionsskog och rekreationsskog, tätortsnära skog och exploateringsmark ska se ut framöver och vem som ansvarar för vad. Skogsprogrammet och miljömålen bör anpassas till skogsvårdslagen och de politiska ambitioner som gäller för skogsbruket. I skogsprogrammet bör framgå hur ansvariga politiker ska involveras i utformande av program samt hur uppföljning och avrapportering (redovisning) behöver göras över bedriven verksamhet, vilket inte sker i tillräddig utsträckning idag., r::: -.,.,} Kommunen har ett välskött skogs- och mark innehav utifrån skogsbruksplanerna (lagerredovisningen). Det finns ingen skarp gräns mellan indelningen i produktionsskog, rekreationsskog, tätortsnära skog, parkskog och exploateringsmark. Det är en strategisk fråga för ansvarig nämnd, kommunstyrelsen och fullmäktige att ta ställning till hur marken ska brukas och förvaltas utifrån målet med innehavet. Aktuella frågeställningar att ta ställning till är bland annat: o Ska vi ha denna "flytande" indelning mellan olika kategorier av mark eller ska vi på ett mer aktivt och styrande sätt ta ställning till brukandet av marken? ~ Ska vi bygga upp ett virkesförråd under de kommande åren eller ska vi ta ut den årliga tillväxten (räntan)? 12 of 15 J r"

r ~! p-wc ~ Om avsättning görs av mer mark för exempelvis naturvård bör det i beslutsunderlaget ingå en beräkning av hur denna avsättning påverkar produktionsbortfall och framtida intäl<ter för kommunen. _~.() :\!T~il'~lll;'issiglll' Ol'l1 ~l "t,d Utifrån en begränsad stickprovsmässig genomgång av anbudsunderlag för försäljning av virke och köp av skogsvårdstjänster är vår samlade bedömning att affårsmässigheten kan förbättras. Vi anser att exempelvis delar av avverkningsposterna bör utsättas för konkurrens från olika aktörer på virkesmarknaden, vilket oftast leder till ett bättre avverkningsnetto. Det är inte tillfredsställande att avtal saknas beträffande slmgsvårdsåtgärder (röjning). Utifrån genomgång av sl<.ogsbruksplanen finns behov av omedelbar röjningsinsats om ca 300 ha, vilket kostnadsmässigt kan uppskattas till mellan 700 - goo kl\.r. Vi bedömer att entreprenör snarast bör upphandlas. Den interna kostnadsuppföljningen av olika avverkningsobjel<t bedömer vi kan förbättras med objektvis redovisning av bland annat nettot från varje avverkning med avdrag för omkostnader, exempelvis sandning, plogning, återställning av väg med mera. Avrapportering och redovisning till ansvarig nämnd över den verksamhet som bedrivits under året behöver göras i form aven verksamhetsberättelse, vilket inte efterfrågas från ansvarig nämnd idag. Uppföljning av avverkningar och kontroller i samband med avverkning till dess att virket mäts in bedömer vi fungerar tillfredsställande. -'.7 F -inl1c'1 sl~1.1-o]all Det har inte gått att få fram ett taxeringsvärde på fastigheten (Kvinnersta 1:3) som totalt omfattar ca 800 ha mark, vilket beror på att hela markinnehavet är klassat som en skolfastighet och salmar taxeringsvärde, enligt uppgift från skogsansvarig genom besked från Skatteverket. Vi bedömer att detta måste klarläggas, vilket för övrigt gäller hela kommunens markinnehav. Även här bedömer vi att en tydligare avrapportering till ansvarig nämnd behöver göras efter varje verksamhetsår i form aven kort berättelse över årets verksamhet. 13 of 15

P",C Eftersom fastigheten används inom ramen för undervisning och utbildning bedömer vi att krav på affårsmässighet och avkastning inte kan vara lika höga som för övrigt innehav. Enligt uppgift från gymnasieenhetschefbesöker gymnasienämnden skolan varje år och informerar sig om verksamheten, vilket är positivt. Efter genomförd granskning (förstudie) gör vi följande sammanfattande bedömning av granslrningslnålen: Vi bedömer att dokumenterade riktlinjer och avkastningskrav för skogsinnehavet finns i begränsad omfattning men att dessa bör kompletteras och uppdateras samt sammanställas i ett skogsprogram för hela kommunen. Det är en strategisk och eko nomisk fråga för kommunstyrelsen och fullmäktige att besluta om hur mark ska an vändas och förvaltas i framtiden. Vi bedömer att ansvariga nämnder inte på ett tillräckligt tydligt sätt leder, styr och följer upp den verksamhet som bedrivs. Den interna kontrollen beträffande uppföljning av avverkningar och kontroller i samband med avverkning till dess att virket mäts in bedömer vi fungerar tillfredsställande utifrån begränsade stickprov. Däremot behöver den interna kostnadsuppföljningen och interna redovisningen förbättras liksom rapporteringen till ansvarig nämnd. Vi bedömer även att en god ekonomisk hushållning föreligger med hänsyn tagen till att tillväxten överstiger uttagen, enligt uppdaterade skogsbruksplaner. Däremot bedömer vi att affårsmässigheten kan förbättras och därmed det ekonomiska utfallet. Vi gör följande sammanfattande bedömning av den övergripande revisionsfrågan: Med intern kontroll avses alla samverkande ekonomiska och verksamhetsmässiga mål, rutiner och riktlinjer i form av beslut och avkastningskrav som styr verksamheten i önskvärd riktning. Till viss del finns dessa, exempelvis avsättning tilll'eservat och långsiktigt virkesuttag, men målen behöver ses över, uppdateras och samlas ihop 14 of 15

i ett skogsprogram där både ekonomiska mål och naturvårdsmål balanseras och anpassas till varandra. Det är en strategisk och ekonomisl\. fråga för kommunstyrelsen och fullmäktige att ta ställning till hur markinnehavet ska disponeras. Ska virkesförrådet (förmögenheten) öka eller ska tillväxten tas ut? Om avsättningar till reservat görs behöver en beräkning göras av vad detta innebär i form av minskade ekonomiska intäkter i framtiden. Utifrån resultatet av förstudien bedömer vi att det finns en förbättringspotential både avseende ändamålsenligheten och den övergripande interna kontrollen avseende brukandet av markinnehavet. Kjell Pettersson, projektledare Kurt Westerback, kundansvarig 15 of 15