Rapport en förändrad ekobrottsbekämpning ÅM-A 2012/0275 Februari 2012
Innehållsförteckning Inledning... 3 1 Förutsättningar för uppdraget... 3 2 Konsekvenser och omställningsfrågor... 4 2.1 Personal... 4 2.2 Verksamhet... 5 2.3 Ekonomi... 7 2.4 Samverkan... 8 2.5 Kommunikation... 8 3 Framtida samverkan... 9 3.1 Personal... 9 3.2 Verksamhet... 9 3.3 Ekonomi... 10 3.4 Administrativt samarbete... 10 4 Sammanfattning och förslag till åtgärder... 11
3 Inledning Riksåklagaren beslutade i maj 2011 att tillsätta en arbetsgrupp med uppdrag att klargöra de konsekvenser som uppkommer vid en förändrad organisation för ekobrottsbekämpningen. Grunden för arbetsgruppens arbete är betänkandet En samlad ekobrottsbekämpning (SOU2011:47) och utredarens förslag att bekämpningen av den ekonomiska brottsligheten ska övergå till Ekobrottsmyndigheten. Uppdraget ska rapporteras till Riksåklagaren senast den 10 februari 2012. Arbetsgruppen består av överåklagare Eva Lundström (ordförande), överåklagare Björn Blomqvist, personaldirektör Peter Brodd, ekonomidirektör Gunilla Bruun samt vice chefsåklagare Magnus Berggren (sekreterare). I betänkandet föreslår utredaren att all ekobrottsbekämpning ska hanteras av Ekobrottsmyndigheten och att en verksamhetsövergång bör ske snarast, helst redan den 1 januari 2012. Remisstiden gick ut den 15 oktober 2011. Regeringen har ännu inte (februari 2012) tagit ställning till utredarens förslag. En verksamhetsövergång av den omfattningen som utredaren föreslår och de ekonomiska konsekvenser som förslaget innebär förutsätter beslut av riksdagen i nödvändiga delar. Arbetsgruppen bedömer att tidigaste tidpunkten för verksamhetsövergång är den 1 januari 2013. Tills annat beslutats ska Åklagarmyndigheten fortsätta att hantera ekoärenden med samma höga ambitionsnivå som tidigare. I nuläget har företrädare för myndigheten, på grund av förslaget om en ändrad organisation, en kontinuerlig dialog med företrädare för Ekobrottsmyndigheten, i såväl strategiska som operativa frågor, för att förbereda en eventuell organisationsförändring. Om regeringen fattar beslut om en förändrad organisation så är det angeläget med en löpande dialog i nära samverkan också med berörda personalorganisationer. 1 Förutsättningar för uppdraget Arbetshypotesen och utgångspunkten för arbetsgruppen har varit att all ekoverksamhet i framtiden ska hanteras av Ekobrottsmyndigheten. Arbetet med att klarlägga möjliga konsekvenser av en förändrad organisation har försvårats av att förutsättningarna innehåller en rad osäkra faktorer. Det är exempelvis svårt att fullt ut göra en analys av personalsituationen då osäkerhet råder om hur berörd personal kommer att agera. Detsamma gäller hur inneliggande mållager ska hanteras och även vilka ekonomiska konsekvenser som uppkommer. Vad gäller rapporten så bör påpekas att de angivna huvuddelarna och rubrikerna i många fall svårligen kan separeras.
4 2 Konsekvenser och omställningsfrågor 2.1 Personal För närvarande finns 28 ekospecialisttjänster inom Åklagaramyndigheten. Av dessa är i dagsläget ca 18,5 tjänster bemannade med ekospecialister. Det råder sedan utredningsdirektiven blev kända en oro inom den berörda personalgruppen. Ekospecialister har sökt sig, och fler planerar enligt uppgift att söka sig, till annan verksamhet både inom och utanför myndigheten. Med all sannolikhet kommer oron och rörligheten bland ekoåklagarna att fortsätta under resterande del av 2012. Det är stor risk att arbetsmiljön utvecklas i negativ riktning. Arbetssituationen för de kvarvarande ekospecialisterna kan komma att bli oacceptabel på grund av ett alltför högt arbetstryck. Det är angeläget att noga följa denna utveckling. Det finns en klar risk att Åklagarmyndigheten inte klarar av uppdraget till följd av en minskad personalresurs. Med hänsyn till nuvarande situation finns det anledning att befara att kompetent och för den totala ekobrottsbekämpningen viktig personal, lämnar myndigheten vilket kan få allvarliga konsekvenser på sikt. Under de senaste åren har det också visat sig svårt att nyrekrytera. Resultatet har blivit underbemanning och svårigheter att klara uppdraget. Ledningen på ekokamrarna har försökt att minska effekterna genom att bland annat arbetsleda icke befordrade kammaråklagare att handlägga ekoärenden. Möjligheterna till arbetsledning försvåras mot bakgrund avarbetsrättsliga regler. I vissa fall har också en omfördelning av ärenden mellan kamrarna skett. Det finns risk för att ökad oro också leder till sämre fokus och mindre engagemang vilket sannolikt kommer att påverka arbetsmiljön på ett negativt sätt och dessutom leda till bland annat längre genomströmningstider och större balanser. Tydliga och detaljerade prioriteringar kan komma att bli nödvändiga. En motverkande faktor kan vara att utredande myndigheter minskar sin aktivitet vilket kan leda till färre anmälningar och utredningar, omständigheter som är olyckliga ur ett längre ekobekämpande perspektiv. Detta riskerar att leda till att brottsligheten utanför Ekobrottsmyndighetens upptagningsområden gynnas på ett synnerligen olyckligt sätt Det faktiska omställningsarbetet kan påbörjas först om regeringen fattar beslut som innebär en verksamhetsövergång. Förberedelse kan dock ske så att förhandlingar kan inledas skyndsamt efter fattat beslut. Förberedelsen bör genomföras i nära samråd med Ekobrottsmyndigheten. Berörda personalorganisationer bör informeras löpande. Olika åtgärder behöver sedan vidtas beroende på den enskilda individens inställning till en verksamhetsövergång. Dessa åtgärder berör även de som kan komma att tacka nej till en övergång. Omställningstiden för dessa kan komma att sträcka sig över en tolvmånadersperiod efter det att man konstaterats vara övertalig och kommer att medföra omplaceringar till andra arbetsuppgifter. Åklagarmyndigheten ambition, vilken vi uppfattat att Ekobrottsmyndigheten delar, är att varje enskild medarbetare så långt som möjligt ska kunna välja om man vill stanna inom Åkalagarmyndigheten eller gå över till Ekobrottsmyndigheten. Åklagarmyndighetens rekryteringsplanering i övrigt samt planering av utbildning försvåras mot bakgrund av den osäkerhet som råder
5 avseende hur enskilda medarbetare kommer att agera vid en verksamhetsövergång. Det finns för närvarande ett behov av att arbetsleda andra åklagare än ekospecialister att hantera ekoärenden. Arbetsrättsliga regler innebär att samtlig personal som stadigvarande arbetar mer än 50 procent med eko omfattas av en verksamhetsövergång. Detta har lett till att vissa ekokamrar omfördelat resurser i syfte att undvika att personal riskerar att omfattas av verksamhetsövergången. Med hänsyn till de arbetsrättsliga regler som gäller vid en verksamhetsövergång kan andra åklagare inte utan uttrycklig överenskommelse arbetsledas att hantera ekoärenden med mer än 50 procent stadigvarande. Det kan bli aktuellt att fördela ekoärenden till andra åklagarkammare än ekokamrarna i syfte att klara uppdraget. Detta förutsätter dock att det både finns ekokompetens och operativt utrymme hos dessa kammare. Det kan också bli aktuellt att försöka att tillfälligt förordna pensionerade åklagare med ekokompetens som extra åklagare. Det måste då klargöras hur detta påverkar budgeten samt hur omfördelning av medel ska ske och i vilken mån det kan beröra administrativ personal. Om sådana åtgärder vidtas är det viktigt att bedöma vilka effekter detta skulle få på verksamheten i övrigt. Sannolikt så kommer en rad olika åtgärder att behöva vidtas för att försöka klara uppdraget och lindra effekterna av den minskande personalresursen. I syfte att värna om arbetsmiljön och underlätta den operativa handläggningen är det av stor vikt att berörd personal under hela processen får gott stöd av respektive kammarledning samt myndigheten centralt. 2.2 Verksamhet Arbetstrycket på ekoåklagarna är i dag, i vart fall på en del av ekokamrarna, alltför högt. Allt tyder på att denna utveckling kommer att fortsätta. Det finns en överhängande risk att antalet ekoåklagare minskar ytterligare med ett allt högre arbetstryck på de kvarvarande som följd. Konsekvenserna av detta ur ett operativt perspektiv kan innebära försämrad rättsäkerhet och även försämrad kvalitet i övrigt. Under 2011 ökade inflödet av ekoärenden till Åklagarmyndigheten jämfört med året innan med knappt 3 procent. Samtidigt minskade balansen med 19 procent. Vad gäller genomströmningstiderna så minskade dessa, såväl den korta som den långa och lagföringsresultaten förbättrades om man jämför verksamheten enbart på de sex ekokamrarna. Allt sammantaget tyder på en allt bättre kvalitet och effektivitet i myndighetens ekohantering. Denna positiva utveckling kommer dock sannolikt inte att fortsätta under 2012. En rad olika åtgärder kommer att behöva vidtas för att skapa en, i vart fall tillfällig, resurs för hantering av ekoärenden. En av dessa kan vara att på olika sätt omfördela ärenden. Trots att olika åtgärder vidtas finns det anledning att befara ett försämrat balansläge. En minskande personalresurs i kombination med en utdragen process kan medföra ett ökat utbildningsbehov av icke befordrade åklagare som arbetsleds att hantera ekoärenden under en övergångsperiod. Utbildningen och arbetsledningen i sig påverkar verksamheten i stort då resurser då måste omfördelas från övrig verksamhet.
Detta kan också leda till behov av att se över vissa administrativa frågor såsom arbetsordningar och riktlinjer. Risken är stor att konsekvenserna av den uppkomna situationen kommer att drabba övrig verksamhet i myndigheten i relativt stor omfattning. Det finns en risk att kompetensen även hos polismyndigheterna vad avser ekoärenden försämras än mer. Redan idag kommer signaler från några ekokammare att polisen på vissa orter i stort sett upphört med utredningsverksamhet på ekosidan. Sannolikt har även övriga myndigheters verksamhet, exempelvis Skatteverkets, påverkats av den aktuella organisationsförändringen. Vid ett ökat personaltapp och möjligtvis också ett förändrat arbetssätt vid anmälande och utredande myndigheter riskerar ärendeinflödet till Åklagarmyndigheten att påverkas och minska. Det finns därmed en risk för vita fläckar inom myndighetens upptagningsområde där ekobrottsbekämpningen minskar eller avstannar. En sådan utveckling får givetvis negativa konsekvenser för Åklagarmyndighetens verksamhet och riskerar att medföra allvarliga konsekvenser för ekobrottsbekämpningen ur ett nationellt perspektiv. All utveckling pekar på att blandbrottsligheten kommer att öka. Målen tenderar att öka i komplexitet, med en utveckling mot allt fler brottstyper inblandade i enskilda ärenden. Ju allvarligare brottsligheten blir desto större blir sannolikt också risken för att brottsligheten emanerar utifrån eller leder till ekonomisk brottslighet. En verksamhetsövergång kommer att medföra ett behov av samordningsinsatser mellan Åklagarmyndigheten och Ekobrottsmyndigheten i operativa ärenden. För att ekobrottsbekämpning i framtiden ska bli framgångsrik är det ytterst angeläget att Åklagarmyndigheten och Ekobrottsmyndigheten på tydligt gemensamt klarlägger och beslutar hur en sådan samordning ska ske. I syfte att uppnå en rationell och effektiv verksamhetsövergång bör samråd mellan myndigheterna ske så snart det är möjligt om hur den faktiska verksamhetsövergången ska genomföras. Det kan finnas skäl att överväga en successiv överföring av ärenden, inte minst om balanser skapas inom Åklagarmyndigheten. Det kan trots att olika åtgärder vidtas intern finnas en risk att Åklagarmyndigheten redan under 2012 tillsammans med Ekobrottsmyndigheten måste finna lösningar som innebär en målöverföring mellan myndigheterna, med en omfördelning även av medel till följd. En myndighetsgemensam plan bör tas fram som beskriver hur pågående ärenden ska lämnas över till Ekobrottsmyndigheten vid en verksamhetsövergång. Planen bör innehålla en inventering av befintliga ärenden samt en konkret planering för överlämnande som båda myndigheterna är överens om. I detta arbete bör även myndigheterna komma överens om ett slutdatum för mottagande av anmälningar till Åklagarmyndigheten. Det förefaller rimligt att detta datum inträffar tidigare än det faktiska övertagandet i syfte att motverka effektivitetsförluster. Det kan även på kort sikt uppkomma ett behov av att ändra kompetensen inom Åklagarmyndigheten vad gäller gränssnitts- och blandbrottslighet, dels på grund av förlorad kompetens men också på grund av behov av ökad samverkan 6
7 mellan myndigheterna. Det finns då ett ökat utbildningsbehov och sannolikt också behov av en ny karaktär på utbildning. Ekokamrarnas bemanning kan behöva ses över. Det finns en risk att annan verksamhet, till exempel utredning av kvalificerade förmögenhetsbrott i övrigt kan komma att påverkas negativt av en arbetsledning innebärande att andra åklagare hanterar ekoärenden. Det riskerar uppstå ett resurstapp i den allmänna verksamheten. Nuvarande föreskrifter för handläggning av mål och fördelning av ansvar och uppgifter mellan myndigheterna (ÅMR 2006:7) måste justeras. UC:s arbete innefattande tillsyn och utveckling inom ekoområdet kommer att påverkas vid en verksamhetsövergång. Ekobrottsmyndigheten kan behöva representation vid Eurojust och då stå för delar av kostnaden. 2.3 Ekonomi Om regeringen beslutar om en verksamhetsövergång kommer troligen både Åklagarmyndigheten och Ekobrottsmyndigheten att få i uppdrag att förbereda och genomföra omorganisationen, vilket medför omställningskostnader för båda myndigheterna. För Åklagarmyndigheten handlar det om omställningskostnader och hanterandekostnader när verksamheten minskar. Innan vi har mer information om hur Ekobrottsmyndigheten har för avsikt att organisera den framtida verksamheten kan man inte utesluta att det kan uppstå personalrelaterade kostnader för övertalighet och andra omställningskostnader för att genomföra förändringen på ett smidigt och professionellt sätt. Det kan bland annat innebära kostnader för konsultstöd. Därutöver uppstår kostnader för att anpassa IT-system, vissa lokalanpassningar etc. I betänkandet föreslås att omfördelning av medel med drygt 40 miljoner kr bör ske från Åklagarmyndigheten till Ekobrottsmyndigheten motsvarande kostnaden för en fullt bemannad organisation inklusive hälften av de gemensamma kostnaderna som belöper på ekoorganisationen. Ekoorganisationen vid Åklagarmyndigheten är idag inte fullt bemannad. Det innebär att utredningens förslag omfördelar mer anslagsmedel från myndigheten än vad verksamheten som övergår kostar. I april 2010 lämnade myndigheten underlag till utredningen som redovisade att kostnaderna för den dåvarande ekoorganisationen beräknades till 28,9 miljoner kr inklusive lokalkostnader och central OH. Ekonomiavdelningen gör nu en fördjupad analys av kostnader för den befintliga ekoverksamheten. Analysen måste kontinuerligt uppdateras mot bakgrund bland annat av personalrörlighet och kan inte med någon säkerhet bestämmas innan beslut fattats av regeringen och personalen gjort sina överväganden. Konsekvensen av förslaget är att myndigheten kommer att behöva ta medel från andra verksamheter för att frigöra den föreslagna omfördelningen. Åklagarmyndighetens anpassning av kostnadsnivån för gemensamma kostnader tar längre tid att genomföra. Det är dock rimligt att anta att regeringen ställer kortsiktiga medel till förfogande för att anpassa den relativa ökningen av gemensamma kostnader.
Det är troligt att kostnaderna för utbildning kommer att öka då utbildningsbehovet sannolikt kommer att ändra karaktär. Utbildningsbehovet kan komma att förändras vad gäller komplicerad brottslighet med ekonomiska inslag. En rutin för former och villkor för ersättning vid överflyttning av ärenden kommer att behöva upprättas mellan myndigheterna för att hantera eventuella överflyttningar av ärende så smidigt som möjligt. 8 2.4 Samverkan Det är angeläget att myndigheterna samverkar i alla situationer som berör praktiska frågor i samband med en verksamhetsövergång. Detta gäller särskilt frågor som rör personal- och ärendehantering. Myndigheterna bör i de arbetsrättsliga frågorna ha som målsättning att klarlägga och överenskomma om ett gemensamt förhållningssätt vilket måste tydliggörs så att möjligheten till arbetsledning för ekokamrarna så långt möjligt skapas. I vissa delar ska denna samverkan ske i samråd med Arbetsgivarverket. En gemensam arbetsgrupp har på uppdrag av myndighetscheferna inrättats för att påbörja hanteringen av gemensamma frågor. I arbetsgruppen hanteras såväl övergångs- som framtidsfrågor. Arbetsgruppens uppdrag bör kvarstå till dess organisationsförändringen är genomförd. 2.5 Kommunikation Det är av stor vikt att information löpande ges till medarbetarna. Transparens och tydlighet får stor betydelse för att minska oro, effektivisera arbetet och underlätta omställningen. Om regeringen fattar beslut om verksamhetsövergång är det under övergångsskedet angeläget med myndighetsgemensam löpande information för att kontinuerligt informera samtliga berörda om nuläget, i syfte att skapa så goda arbetsförutsättningar som möjligt och också bidra till att skapa en smidig verksamhetsövergång. Denna information bör samordnas av respektive myndighets informationsavdelningar för att säkerställa att den blir både kontinuerlig och kvalitetssäkrad. Det kan finnas behov att i samråd med Ekobrottsmyndigheten besluta om en gemensam kommunikationsplan/informationsplan under genomförandefasen. Det finns skäl att tro att medarbetare inom Åklagarmyndigheten också kommer att ha behov av att direkt kommunicera med företrädare för Ekobrottsmyndigheten. En ordning för hur detta skulle kunna ske behöver också struktureras och beslutas.
9 3 Framtida samverkan 3.1 Personal Två centrala och gemensamma framtidsfrågor för båda myndigheterna är rekrytering och utbildning. I dagsläget är Åklagarmyndigheten i huvudsak rekryteringsmyndighet för båda myndigheterna. Myndigheterna har sedan ett gemensamt ansvar för utbildning och kompetensutveckling av åklagare, Åklagarmyndigheten generellt för grundutbildningen och Ekobrottsmyndigheten för vidareutbildning avseende ekobrott. En förändrad organisation kommer att påverka de idag gemensamma rekryterings- och utbildningsfrågorna. Det är av stor vikt att dessa frågor utreds och att samsyn nås mellan myndigheterna om hur dessa frågor ska hanteras i framtiden. För Åklagarmyndighetens del kan det också finnas behov av förändrad utbildning av åklagare vad gäller ekorelaterade och ekonära frågor i övrigt. Detta för att åtgärda den kompetensförlust som en överflyttning av ekoåklagare skulle medföra och för att täcka de nya behov som kan uppkomma vid utredning av komplicerad brottslighet med ekonomiska inslag. Det finns en risk att båda myndigheterna får en minskad attraktivitet som arbetsgivare på grund av oro för inlåsningseffekter. På sikt är det därför angeläget att myndigheterna försöker utveckla möjligheterna att växla anställning mellan myndigheterna. En annan uppenbar risk är att det uppkommer konkurrens om medarbetare vilket sannolikt leder till en oönskad lönedrivning. Även denna fråga bör myndigheterna gemensamt samverka omkring. Det är angeläget för ekoåklagarna inom Åklagarmyndigheten att så snart det är möjligt får besked om Ekobrottsmyndighetens tänkta organisation. Först då är det möjligt för varje enskild medarbetare att på ett konstruktivt sätt ta ställning till önskemål och intresse för att även i framtiden arbeta med ekobrottsbekämpning. 3.2 Verksamhet Behovet av samverkan och samråd mellan myndigheterna kommer att öka i framtiden. En organisationsförändring där all ekobrottsbekämpning förs över till Ekobrottsmyndigheten kommer att medföra behov av kontinuerlig myndighetssamverkan på flera olika nivåer. Det är av stor vikt att myndigheterna så snart det är möjligt gemensamt beslutar om riktlinjer och föreskrifter avseende framtida samverkan i operativa ärenden. Detta gäller allmänt i samtliga utredningar där blandbrottslighet ingår, både nationella och internationella, där viss del av misstankarna avser ekobrottslighet och andra annan brottslighet. Vad gäller gränssnittsbrottslighet finns inget uppdrag att vidta någon förändrad uppdelning mellan myndigheterna men det kan finnas anledning att gemensamt klarlägga att myndigheterna har en gemensam uppfattning om vad som gäller. Om tydliga riktlinjer saknas är risken stor att utredningar inte kommer att hanteras så att myndigheterna går i takt och det finns då risk att
förundersökningar kommer att läggas ned i större utsträckning än vad lagstiftaren avsett. I många fall kommer förundersökningar inom Åklagarmyndigheten avseende till exempel grova narkotikabrott och grova förskingringar att behöva handläggas brådskande genom tillslag mm. Samma sak kan givetvis gälla Ekobrottsmyndigheten i ekobrott. I allt fler ärenden kommer det sannolikt i framtiden att finnas ekobrottsinslag. I nuvarande organisation finns möjlighet för ekokamrarnas ledningar att direkt avdela ekospecialister att bistå dessa ärenden. Den möjligheten riskerar att försämras för det fall att en begäran måste skickas till Ekobrottsmyndigheten som av resursskäl eller andra prioriteringshänsyn kan välja att inte avdela resurser. I dylika fall riskeras att hela ekodelen att hanteras på ett mindre tillfredställande sätt. Det finns starka skäl att överväga en gemensam samordningsfunktion med beslutsbefogenhet. Det finns skäl för båda myndigheterna att överväga tillskapandet av en särskild resurs i syfte att på ett effektivt sätt hantera akuta händelsestyrda ärenden. Denna fråga är av avgörande betydelse för att skapa en framgångsrik ekobrottsbekämpning och sannolikt också över möjligheterna att bekämpa även annan grov brottslighet. För arbetet i Operativa Rådet kan det vara en fördel att Ekobrottsmyndigheten får ett nationellt ansvar. Det betyder att EBM kan rikta in adekvat kapacitet i alla ärenden oavsett var dessa kommer att handläggas. 10 3.3 Ekonomi En förändrad organisation skapar behov av en gemensam samordningsfunktion på operativ nivå. Dessutom kommer behovet av ytterligare samverkan på olika nivåer att öka. Myndigheterna bör gemsensamt göra en bedömning av behoven i dessa avseenden och beräknade ekonomiska konsekvenserna av detta. 3.4 Administrativt samarbete Åklagarmyndigheten och Ekobrottsmyndigheten har ett nära samarbete på flera administrativa områden. Det enskilt största området är IT och stödsystem. Idag bygger samarbetet på att Ekobrottsmyndigheten är ansluten till Åklagarmyndighetens system och infrastruktur med utgångspunkt i Åklagarmyndighetens prioriteringar. Vid en omorganisation finns en risk att Åklagarmyndigheten utifrån egna verksamhetskrav inte kommer att kunna lägga samma vikt vid utvecklingsinsatser och/eller nya system som är specifikt anpassade för ekobrottshantering. Formerna för samarbetet behöver utvecklas och förtydligas. Det finns anledning för myndigheterna att överväga om samarbete inom ytterligare områden kan bidra till ökad effektivitet och samordningsvinster för åklagarväsendet till sin helhet. Exempel på sådana områden skulle kunna vara - Löneadministration - PA-administration - Ekonomiadministration - Upphandling - Lokalförsörjning, intern service Dessa frågor bör dock efter en omorganisation omhändertas i särskild ordning.
11 4 Sammanfattning och förslag till åtgärder En verksamhetsövergång kommer att i hög grad och i olika avseenden att påverka Åklagarmyndigheten avseende bland annat verksamhet, personal och ekonomi. Förändringen kommer sannolikt att påverka hanteringen också av övrig brottslighet, inte minst den grova. Det är av vikt att övergången sker på ett sådant sätt att den utredande och lagförande verksamheten påverkas så lite som möjligt. Personal som omfattas av eller påverkas av en övergång måste tas om hand på bästa möjliga sätt. De ekonomiska konsekvenser som uppkommer måste kontinuerligt efter hand uppmärksammas och följas upp. Det är angeläget att förberedelsearbetet inför en eventuellt förändrad organisation aktivt fortsätter, både inom Åklagarmyndigheten intern och tillsammans med Ekobrottsmyndigheten, samtidigt som fokus också måste hållas på att tills vidare med oförminskad kraft även hantera ekomålen i myndigheten. Arbetsgruppen föreslår Riksåklagaren att besluta om att; uppdra åt personalavdelningen och ansvarig överåklagare med områdesansvar att verkställa en fördjupad analys av personal- och balansläge syftande till att upprätthålla verksamhet på en acceptabel nivå ur rättssäkerhets-, rättstrygghets- och rättstillgänglighetsperspektiv. I uppdraget ingår också ett ansvar för att vidta åtgärder för att i vart fall tillfälligt bemanna myndigheten s ekoorganisation. Denna analys bör kontinuerligt vid behov uppdateras. uppdra åt personalavdelningen att så långt möjligt vidta adekvata åtgärder för att förbereda de konsekvenser som en förändrad organisation kan komma att medföra på personalsidan såvitt avser bland annat förväntad övertalighet och förändrade arbetsuppgifter. uppdra åt personalavdelningen att utreda om det finns en möjlighet att arbetsleda icke befordrade åklagare att arbeta mer än 50 procent med ekoärenden utan att omfattas av en verksamhetsövergång. uppdra åt ekonomienheten att göra en fördjupad analys av de ekonomiska konsekvenser som uppkommer inför och vid en verksamhetsövergång. Denna analys bör kontinuerligt vid behov uppdateras. uppdra åt utbildningsenheten att påbörja en analys av behovet av utbildningsinsatser till följd av en förändrad organisation. uppdra åt den med Ekobrottsmyndigheten myndighetsgemensamma arbetsgruppen att arbeta vidare med genomförandet av en möjlig organisationsförändring. I uppdraget ska också ingå att utreda och föreslå hur en myndighetsgemensam samordningsfunktion för operativ ärenden bör se ut.
uppdra åt ansvarig överåklagare med områdesansvar att fortsätta den påbörjade diskussion med Ekobrottsmyndigheten om en plan för hur överflyttning av ärenden ska ske. Diskussionen bör bland annat hantera frågor om en succesiv ärendeöverflyttning bör ske, i vilken ordning olika ärendetyper bör flyttas och lämpligt stoppdatum för nylottningar av ekoärenden till Åklagarmyndigheten. uppdra åt informationsavdelningen att tillsammans med Ekobrottsmyndigheten skapa en gemensam kommunikationsplan för att på ett effektivt sätt informera respektive organisation under genomförandefasen 12 Riksåklagaren ska under arbetets gång löpande underrättas om utvecklingen. Information ska även ske till personalorganisationerna. Eva Lundström Magnus Berggren