Rikspolisstyrelsens författningssamling

Transkript

1 Rikspolisstyrelsens författningssamling ISSN X Utgivare: chefsjuristen Lotta Gustavson Rikspolisstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om polismyndigheternas lokala personsäkerhetsverksamhet; beslutade den 15 juni RPSFS 2009:16 FAP Utkom från trycket den 27 augusti 2009 Rikspolisstyrelsen föreskriver följande med stöd av 13 e förordningen (1989:773) med instruktion för Rikspolisstyrelsen och meddelar följande allmänna råd. Inledning 1 Denna författning innehåller bestämmelser om polismyndigheternas arbete med personsäkerhetsverksamhet, utöver det särskilda personsäkerhetsarbetet. Författningen gäller inte för Säkerhetspolisens verksamhet. Författningsbestämmelser 2 Enligt 1 polislagen (1984:387) (PL) ska Polisens arbete syfta till att upprätthålla allmän ordning och säkerhet samt att i övrigt tillförsäkra allmänheten skydd och annan hjälp. Enligt 2 1 och 4 PL hör till Polisens uppgifter bl.a. att förebygga brott och att lämna allmänheten skydd, upplysningar och annan hjälp, när sådant bistånd lämpligen kan ges av Polisen. 3 Bestämmelser om Polisens särskilda personsäkerhetsarbete finns i 2 a PL och i förordningen (2006:519) om särskilt personsäkerhetsarbete m.m. Närmare bestämmelser om det särskilda personsäkerhetsarbetet finns i Rikspolisstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om särskilt personsäkerhetsarbete m.m. (FAP 480-1). 4 Bestämmelser om personskyddsverksamheten avseende den centrala statsledningen, statsbesök m.m. finns i Rikspolisstyrelsens föreskrifter i ämnet (FAP 224-2). 5 Enligt 3 första stycket PL åligger det Polisen särskilt att fortlöpande samarbeta med myndigheterna inom socialtjänsten och snarast underrätta dessa om förhållanden som bör föranleda någon åtgärd av dem. 1

2 RPSFS 2009:16 6 Enligt 4 kap. 1 socialtjänstlagen (2001:453) har den som inte själv kan tillgodose sina behov eller få dem tillgodosedda på annat sätt rätt till bistånd av socialtjänsten för sin försörjning (försörjningsstöd) och för sin livsföring i övrigt. Socialnämnden får, enligt 4 kap. 2, ge bistånd utöver vad som följer av 1, om det finns skäl för det. I 5 kap. 11 samma lag finns särskilda bestämmelser om stöd och hjälp till brottsoffer. Definitioner 7 I denna författning används följande beteckningar med nedan angiven betydelse. - Brottsoffersamordning: Verksamhet som i första hand omfattar information, stöd och annan hjälp till brottsoffer, men som även kan omfatta vissa skyddsåtgärder, som t.ex. larmpaket och uppföljning av besöksförbud, när hotbilden inte når upp till en nivå som motiverar skyddsåtgärder inom ramen för personsäkerhetsarbetet. - Defensiva åtgärder: Åtgärder inom personsäkerhetsarbetet som riktar sig till skyddspersonen och dennes anhöriga. - Offensiva åtgärder: Åtgärder inom personsäkerhetsarbetet som riktar sig mot den som utövar eller förväntas utöva hot mot skyddspersonen. - Lokalt personsäkerhetsarbete: Det operativa arbete som polismyndigheten ansvarar för enligt 1 och 2 PL, i syfte att vid behov på ett säkert och effektivt sätt ge ett adekvat skydd till en skyddsperson. - Personsäkerhetshandläggare: Särskilt utsedd personal med ansvar för att handlägga ärenden om personsäkerhetsarbete. - Personsäkerhetskoordinator: Befattningshavare vid varje polismyndighet som, enligt 3 andra stycket FAP 480-1, har kunskap om det särskilda personsäkerhetsarbetet och som svarar för kontakterna och samarbetet mellan polismyndigheten och de särskilda personsäkerhetsenheterna. - Skyddsperson: Den person som har utsatts för eller förväntas utsättas för ett allvarligt hot mot liv, hälsa eller frihet och som efter en strukturerad hot- och riskbedömning befunnits vara i behov av insatser inom personsäkerhetsarbetet. Begreppet skyddsperson kan även avse anhöriga till den som har utsatts för eller förväntas utsättas för ett hot. - Skyddsplan: Polismyndighetens beslutade och dokumenterade plan för genomförandet av skyddsåtgärder för skyddspersonen. Planen ska vara grundad på en strukturerad hot- och riskbedömning i det enskilda fallet. - Skyddsärende: Ärende som efter ett särskilt beslut, baserat på en strukturerad hot- och riskbedömning, inleds i syfte att genomföra skyddsåtgärder inom ramen för personsäkerhetsarbete. 2

3 Ansvarsområden Nationell samordning 8 Rikspolisstyrelsen har det övergripande ansvaret för Polisens personsäkerhetsverksamhet i fråga om strategisk samordning, kvalitetssäkring, metodutveckling, utbildning och utrustning. 9 Personsäkerhetsenheten vid Rikspolisstyrelsen (Rikskriminalpolisen) som anges i 2 första stycket i Rikspolisstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om särskilt personsäkerhetsarbete m.m. (FAP 480-1) bistår vid behov polismyndigheterna med rådgivning i fråga om metodstöd och samordning av personsäkerhetsarbetet. Detta gäller såvida sådant stöd inte kan ges av någon av de fyra personsäkerhetsenheter som beskrivs i 3 första stycket samma författning. Rikskriminalpolisen ansvarar för övergripande operativ samverkan med externa myndigheter och organisationer på nationell nivå. 10 Rikskriminalpolisen ansvarar vidare för samordning och stöd till polismyndigheterna i samband med slutlokaliseringar av skyddspersoner utomlands. Om polismyndigheten bedömer att det föreligger synnerliga skäl för att slutlokalisera en skyddsperson utomlands, ska samråd ske med Rikskriminalpolisen, som ansvarar för kontakterna med det land där skyddspersonen ska placeras. Om skyddspersonen själv väljer att flytta utomlands, ska polismyndigheten informera Rikskriminalpolisen om detta. RPSFS 2009:16 Regionalt stöd 11 De personsäkerhetsenheter som anges i 3 första stycket Rikspolisstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om särskilt personsäkerhetsarbete m.m. (FAP 480-1), ska inom sina ansvarsområden bistå polismyndigheterna med specialistkompetens, råd och stöd i skyddsärenden enligt denna författning. Polismyndigheternas ansvar 12 Polismyndigheten ska ha en väl sammanhållen personsäkerhetsverksamhet, med en tydlig organisation och ansvarsfördelning för personsäkerhetsarbetet. Personsäkerhetsverksamheten bör vara nära sammankopplad med polismyndighetens brottsoffersamordning. Det bör framgå av arbetsordning, tjänsteföreskrift eller liknande vem som ansvarar för att fatta beslut om att inleda och avsluta ett skyddsärende. 3

4 RPSFS 2009:16 13 Personsäkerhetsverksamheten ska bedrivas strukturerat, långsiktigt och med hög säkerhet. Arbetet ska organiseras så att polismyndigheten kan upprätthålla högt ställda krav på ett professionellt och säkert skyddsarbete. Personsäkerhetsverksamheten ska bedrivas åtskilt från brottsutredningsverksamheten. Det är av väsentlig betydelse att objektiviteten och effektiviteten i brottsutredningsverksamheten inte otillbörligt påverkas av bedömningar och åtgärder inom personsäkerhetsverksamheten. Personsäkerhetshandläggaren bör emellertid ha en nära dialog med undersökningsledare och ansvarig utredare i fråga om planerade och genomförda åtgärder. 14 Polismyndigheten ska utse personsäkerhetshandläggare. En personsäkerhetshandläggare kan samtidigt vara personsäkerhetskoordinator. En personsäkerhetshandläggare bör ha personsäkerhetsfrågor som sin huvudsyssla. Inledande åtgärder 15 Ett skyddsärende ska inledas när hot- och riskbedömningen innebär att hotet bedöms som så allvarligt att det krävs skyddsåtgärder, som inte kan vidtas inom ramen för brottsoffersamordningen. Polismyndigheten ska utvärdera och uppdatera hot- och riskbedömningen kontinuerligt. 16 När ett skyddsärende inleds ska en skyddsplan upprättas och fastställas. Skyddsplanen ska innehålla en beskrivning av de skyddsåtgärder som bedömts nödvändiga enligt en strukturerad hot- och riskbedömning. Skyddsplanen ska utvärderas och uppdateras kontinuerligt och när det annars föreligger ett särskilt behov av det. 17 Skyddsplanen ska särskilt innefatta 1. en övergripande beskrivning av skyddspersonens bakgrund och levnadsförhållanden, 2. uppgifter om vidtagna akuta säkerhetshöjande åtgärder och beslut, 3. planerade skyddsåtgärder inklusive förslag till åtgärder som ska vidtas vid en akut situation, 4. villkor och krav som polismyndigheten bedömer nödvändiga att skyddspersonen följer för att skyddsåtgärderna ska få avsedd effekt, 5. en objektsplan med planskisser över t.ex. bostad och arbetsplats, 6. förslag till hur åtgärderna ska avslutas och 7. en beräkning och fördelning av kostnader för planerade skyddsåtgärder. 4

5 18 Planerade skyddsåtgärder ska bedömas som nödvändiga och rimliga att genomföra. Skyddsåtgärdernas beskaffenhet och nivå ska anpassas efter den enskilda skyddspersonens behov, miljö och situation. Skyddsåtgärderna ska beslutas efter samråd med skyddspersonen. Om akuta skyddsåtgärder behövs ska sådana dock vidtas omgående. Om skyddsåtgärderna förutsätter att skyddspersonen uppfyller vissa villkor eller krav för att de ska få avsedd effekt, bör dessa dokumenteras särskilt och tillställas skyddspersonen. I dokumentet bör det framgå att förutsättningarna måste uppfyllas för att skyddsåtgärderna ska få avsedd effekt. Det bör även framgå att om villkoren eller kraven inte uppfylls kan skyddsåtgärderna komma att minskas eller, i sista hand, avslutas. 19 Offensiva skyddsåtgärder får genomföras endast efter att ett särskilt beslut fattats om detta. Beslutet ska dokumenteras noggrant. RPSFS 2009:16 Offensiva skyddsåtgärder bör föregås av noggranna överväganden och en grundlig planering. Det är angeläget att åtgärderna inte riskerar att betraktas som partiska och därför bör de inte planeras i samråd med skyddspersonen. Det är särskilt viktigt att åtgärderna inte får karaktären av förundersökningsåtgärder. Objektiviteten och opartiskheten i en förundersökning får inte åsidosättas och åtgärderna bör därför alltid planeras i samråd med undersökningsledaren. Avslutande av ett skyddsärende 20 Polismyndigheten ska noggrant dokumentera skälen för ett beslut om att avsluta ett skyddsärende. Innan polismyndigheten beslutar om att avsluta ett skyddsärende bör en förnyad hot- och riskbedömning göras och ett samtal hållas med skyddspersonen. Om polismyndigheten efter en förnyad hot- och riskbedömning finner att hotet har upphört eller påtagligt minskat, bör skyddsärendet avslutas. Andra skäl som kan ge anledning till att ett skyddsärende bör avslutas är att skyddspersonen vägrar medverka eller motarbetar polisen eller att skyddspersonen inte uppfyller väsentliga villkor eller krav som utgör förutsättningar för att skyddsåtgärderna ska få avsedd effekt. 5

6 RPSFS 2009:16 Samverkan 21 Polismyndigheterna ska aktivt verka för en strukturerad samverkan med varandra och med andra samhällsorgan och organisationer. Strukturerad samverkan En nära och strukturerad samverkan med andra polismyndigheter är många gånger avgörande för att skyddsarbetet ska fungera ändamålsenligt och effektivt. Särskilt gäller detta i samband med omplaceringar av en skyddsperson och vid överföring av skyddsärenden mellan polismyndigheter. Skriftliga rutiner för samverkan bör upprättas mellan polismyndigheterna inom respektive ansvarsområde som anges i 3 första stycket Rikspolisstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om särskilt personsäkerhetsarbete m.m. (FAP 480-1). Polismyndigheten bör träffa en överenskommelse om samverkan med kommunens socialtjänst angående informationsutbyte, samverkansrutiner, ansvarsfördelning av åtgärder och kostnader m.m. Ansvarig polismyndighet Den polismyndighet inom vars distrikt skyddspersonen har sin stadigvarande hemvist bör ha det polisiära huvudansvaret för att ge ett planerat skydd åt skyddspersonen. Om en annan polismyndighet än den där skyddspersonen har sin stadigvarande hemvist leder en förundersökning i vilken skyddspersonen ingår, bör myndigheterna samråda om planerade skyddsåtgärder. Den polismyndighet som uppmärksammar ett behov av skyddsåtgärder bör underrätta den polismyndighet där skyddspersonen har sin stadigvarande hemvist om behovet. Överlämnande av skyddsärende mellan polismyndigheter Polismyndigheten bör samråda med den personsäkerhetsenhet enligt 11 inom vars ansvarsområde polismyndigheten ingår eller med Rikskriminalpolisen innan skyddspersonen slutlokaliseras inom riket på en ort utanför polisdistriktet. Om skyddspersonen behöver omlokaliseras permanent eller för en längre tid på en ort utanför polisdistriktet, är det lämpligt att överlämna skyddsärendet till den polismyndighet inom vars distrikt skyddspersonen placeras. Ett överlämnandet bör som regel ske successivt. Innan ett skyddsärende flyttas över bör polismyndigheterna samråda och träffa en överenskommelse om ansvaret för planerade skyddsåtgärder, fördelning av kostnadsansvaret, tidsplan för överflyttningen m.m. 6

7 Diarieföring 22 Handlingar i ett skyddsärende ska registreras i enlighet med bestämmelserna om hemligt diarium i 3 kap. Rikspolisstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om postbehandling och diarieföring vid polismyndigheterna (FAP 181-1). Polismyndigheten bör inrätta ett särskilt hemligt diarium för registrering av handlingar i personsäkerhetsärenden. En korshänvisning bör göras mellan det allmänna diariet, där endast begränsade uppgifter registreras i enlighet med 5 kap. 2 offentlighets- och sekretesslagen (2009:400), och det hemliga diariet. Om ett skyddsärende överförs från en polismyndighet till en annan bör en korshänvisning göras i respektive polismyndighets diarium. RPSFS 2009:16 Uppföljning Polismyndigheten bör årligen granska att personsäkerhetsverksamheten bedrivs rättssäkert och effektivt. I syfte att utveckla verksamheten och förbättra rutiner, åtgärder och metoder bör särskild vikt läggas vid uppföljning och utvärdering av skyddsärenden som inte lett till avsett resultat. Sådana ärenden bör granskas och utvärderas löpande. Utbildning 23 Personsäkerhetshandläggare ska genomgå funktionsinriktad utbildning enligt utbildningsplan som Rikspolisstyrelsen beslutar om. Rikspolisstyrelsen beslutar om sådan utbildning som sägs i första stycket ska anordnas som central eller lokal utbildning. Lokala föreskrifter Polismyndigheten bör i lokala föreskrifter meddela de ytterligare bestämmelser som behövs för tillämpningen av denna författning. Särskild vikt bör läggas vid frågor om beslutsbefogenheter beträffande åtgärder och kostnader, samverkan, säkerhet, handläggningsrutiner och dokumentation. 7

8 RPSFS 2009:16 Undantag 24 Rikspolisstyrelsen får, om särskilda skäl föreligger, medge undantag från dessa föreskrifter. Denna författning träder i kraft den 1 september På Rikspolisstyrelsens vägnar BENGT SVENSON Jessica Lundahl (Polisavdelningen) 8