Sida 1(26) Årsredovisning 2013 Grebbestads folkhögskola 1. Sammanfattning och slutsats Folkhögskolekansliet har under året bildats med start den 1 februari då tf förvaltningschef tillsattes. En plan för arbetet med bildandet av den gemensamma organisationen skapades av rektorsgruppen som består av rektorer för de sju regionsägda folkhögskolorna. Denna rektorsgrupp har utgjort ledningsgrupp för arbetet under hela 2013. Ett gränssnitt som hanterar uppgiftsfördelning mellan skola och kansli har upprättats samt därefter andra dokument som en följd av gränssnittsdokumentet. Det gemensamma kansliet består nu av 400% tjänst som hanterar ledning, ekonomi, samverkan, IS/IT, och HR. Kansliet har sitt säte i Vänersborg och arbetar med gemensamma folkhögskolefrågor inom ramen för sitt uppdrag. Folkhögskolekansliet finns organisatoriskt under regionutvecklingsnämnden och rapporterar till utförarstyrelserna för de sju folkhögskolorna. 1. Sammanfattning och slutsats Grebbestads folkhögskola är en välmående skola som utvecklas kontinuerligt samtidigt som vi behåller och värnar vår historia. Skolan har hantverksutbildningar och allmänna utbildningar med olika inriktningar. 2. Verksamhetens övergripande uppdrag Skolan har uppdrag från två olika aktörer. Stat (genom folkbildningsrådet) och Västra Götalandsregionen (genom kulturnämndens uppdrag). Huvuduppdraget ligger i att vara en folkbildare lokalt, regionalt, nationellt såväl som internationellt. För Grebbestads folkhögskola tar det sig i uttryck genom en rad olika kurser, möten och aktiviteter med inriktning mot hantverk, marinbiologi, spa och hälsa, grafisk form och friluftsteknik. 3. Medborgarperspektivet Kulturen skapar mening och delaktighet sammanfattar den verksamhet som drivs genom våra kurser. Kurserna är öppna för alla som uppfyller de krav staten ställer. Vi eftersträvar att deltagarantalet på alla våra utbildningar ska ha en jämn könsfördelning då söktrycket medger detta. Grebbestads folkhögskola öppnar sig fortsatt för olika typer av kulturyttringar och samarbetar med ett antal olika aktörer. Gemensamt har de regionsägda folkhögskolorna en bred geografisk spridning. Tillgängligheten för medborgare förbättras ständigt och tillsammans med Västfastigheter. Elevernas engagemang och synpunkter medför en ständig utveckling av både den enskilda kursen och skolans verksamhet i stort. Representanter för deltagarna har alltid möjlighet att närvara vid alla möten. 4. Verksamhetsperspektivet Grebbestads folkhögskola arbetar på en konkurrensutsatt marknad. Deltagare söker till oss inför varje läsår. Detta upplever vi som både en möjlighet och risk, vilket inspirerar oss att vidareutveckla verksamheten. Vi har under hösten 2013 haft 104 deltagare med en genomsnittsålder på 22-24 år som deltar på våra utbildningar. Förutom själva undervisningen genomför skolan också olika kulturaktiviteter för studerande, allmänhet och personal. Folkhögskolans höst och vårkurser, flera med inriktning på hantverk och hantverkstraditioner, är i sig kulturverksamhet som främjar den regionala utvecklingen i norra Bohuslän. Våra korta kurser med utbildningar inom olika hantverk, kurser om Bohuslän samt kurs i marinbiologi rekryterar deltagare från hela landet och i olika åldrar och är till största delen förlagd till sommaren. 5. Medarbetarperspektivet Vi har under 2013 fortsätta att arbeta med det kontinuerliga arbetsmiljöarbetet. Regelbundna träffar mellan skolans ledning, fackliga företrädare och skyddsombud förbättrar kontinuerligt arbetsmiljön. Vi arbetar kontinuerligt för ökad jämställdhet på vår arbetsplats. Bland våra lärare är 38,9 % män och 61,1 % kvinnor. I kök, städ, vaktmästeri och expedition har vi en mer traditionell könsfördelning som är svår att bryta p.g.a. den låga personalomsättningen. Vid nyrekryteringar arbetar vi för en jämnare könsfördelning inom dessa områden. Varje år ser vi
Sida 2(26) över lönespridningen mellan olika grupper. Målet för 2013 års löneöversyn har varit att eventuella löneskillnader mellan könen ska minska. 7. Ekonomiperspektivet Våra intäkter är beroende av sommarverksamheten. I denna verksamheten finns möjligheteratt få in medel för satsningarsamtidigt som det ligger en risk i att sommaren inte ger det förväntade resultatet. Sommaren 2013 gav ett resulltat större än budget. Resultatet för året är positivt mot budget. Det positiva resultatet ligger främst i sommarverksamheten samt projektet "unga arbetslösa" som gav mer än budgeterat. 2. Verksamhetens övergripande uppdrag UPPDRAG TILL GREBBESTADS FOLKHÖGSKOLA 2012-2014 Regionens sju folkhögskolor har en samlad kompetens som ger förutsättningar att vara en viktig aktör på vuxenutbildningens område. Genom att utveckla sin särart som folkbildare är skolorna en aktiv part i utvecklingen av den lokala kulturverksamheten. Utbudet av kurser beslutas av respektive skola, men folkhögskolorna har ett gemensamt ansvar att rikta sig till hela regionen. Folkhögskolorna prioriterar särskilt deltagare med låg formell utbildning och personer som står långt från arbetsmarknaden. I det regionala uppdraget har Grebbestads folkhögskola ett särskilt ansvar för att utveckla sin hantverksprofil. Det ska ske bland annat genom en ökad samverkan med andra aktörer på området. Gemensamma förutsättningar Vision Västra Götaland Det goda livet, den regionala kulturstrategin och Kulturnämndens handlingsplan för mänskliga rättigheter är den självklara basen för de verksamheter som får stöd av regionen. Grebbestads folkhögskolas verksamhetsplan skall, i relation till kulturnämndens bidrag, utgå från visionerna med avseende på jämställdhet, mångfald, tillgänglighet, internationalisering och regionalt mervärde. Grebbestads folkhögskola förutsätts förhålla sig till de handlingsprogram som beslutas under uppdragsperioden (för närvarande: Rätt att vara med, Lust att lära, Det maritima och industriella kulturarvet, Naturoch kulturturism samt Handlingsprogram för att näringslivsutveckla kultursektorn). I arbetet med Grebbestads folkhögskolas verksamhetsplan och i årsredovisningarna skall också Regionfullmäktiges prioriterade mål beaktas: * Barn och ungdomars tillgång till kultur ska öka vid de verksamheter, institutioner och organisationer som regionen stöder. * Tillgängligheten till natur- och kulturturistiska anläggningar och aktiviteter ska öka, och omfatta fler perioder under året. * De fria kulturaktörernas roll ska stödjas för att uppnå en god geografiskt spridning av kulturaktiviteter. * Grebbestads folkhögskola förutsätts samverka lokalt och regionalt men också med aktörer på nationell och internationell nivå för ett optimalt uppfyllande av uppdragen. * Grebbestads folkhögskola förutsätts redovisa uppgifter till en kartläggning av jämställdhet och mångfald 2013-2014. Uppgifter omkring övriga kvantitativa data rapporteras fortlöpande enligt beställarens former för detta. * Grebbestads folkhögskola förutsätts också medverka i framtagandet av regional kulturplan. Folkhögskolornas statliga uppdrag Genom sitt arbetssätt, beskrivet i det statliga uppdraget, är folkhögskolorna en viktig resurs för att stärka en social hållbarhet i det regionala utvecklingsarbetet. I det statliga uppdraget till folkhögskolorna anges fyra syften med uppdraget samtidigt som sju verksamhetsområden pekas ut. Syftena med statens bidrag till folkbildningen är att: 1. stödja verksamhet som bidrar till att stärka och utveckla demokratin, 2. bidra till att göra det möjligt för människor att påverka sin livssituation och skapa engagemang 3. att delta i samhällsutvecklingen (genom t ex politiskt, fackligt, kulturellt eller annat ideellt arbete), 4. bidra till att utjämna utbildningsklyftor och höja bildnings- och utbildningsnivån i samhället, bidra till att bredda intresset för och delaktigheten i kulturlivet.
Sida 3(26) De sju verksamhetsområden som är fastställda för folkbildningen är: 1. Den gemensamma värdegrunden Syftet med statens bidrag till folkbildningen är att stödja en verksamhet som bidrar till att stärka och utveckla demokratin. Att arbeta för att påverka alla människors grundläggande värderingar om bl.a. alla människors lika värde och jämställdhet mellan könen är en viktig del av folkbildningens uppdrag. 2. Det mångkulturella samhällets utmaningar Folkbildningens möjligheter ska vara öppna för alla människor i Sverige. Att människor med olika etnisk, religiös och kulturell bakgrund möts inom folkbildningen skapar en dynamik i verksamheten. Folkbildningen kan erbjuda och aktivt verka för möten på mångkulturella arenor. I folkhögskolor och studieförbund ska människor kunna utveckla metoder för interkulturell dialog och reflektion. 3. Den demografiska utmaningen I arbetet med att möta den demografiska utmaningen behöver studieförbund och folkhögskolor mångfald både i utbud och kontaktvägar. För folkbildningen är det en utmaning att få med ungdomar i en verksamhet som motsvarar en ung generations intressen och behov. Samtidigt är det en stor utmaning för folkbildningen att möta pensionärernas efterfrågan på stimulans, kunskap och nöje genom en inspirerande bildningsverksamhet. 4. Det livslånga lärandet Folkbildningen är en given del av det livslånga lärandet. Folkbildningen har dock en unik ställning i det svenska utbildningssamhället genom sin förankring i civilsamhällets organisationer och sin roll både som institution och som fri och obunden aktör. I det livslånga lärandet är det angeläget att personer som kommer från studieovana miljöer intresseras för fortsatta studier. Folkhögskolor och studieförbund har också i fortsättningen en stor uppgift som anordnare av yrkesinriktad utbildning som bär folkbildningens karaktäristika i metod och inriktning. 5. Kulturverksamhet Folkbildningens uppgift att främja det svenska kulturlivet ska vara oförändrad. Folkhögskolor och studieförbund kan fungera som lokala och regionala drivkrafter för amatörkulturen i dess olika former i samverkan med kommunala och statliga kulturinstitutioner. De kan vara arenor där deltagare inte bara upplever kultur utan också skapar kultur. 6. Personer med funktionshinder Inom folkbildningen finns sedan länge en omfattande verksamhet för personer med funktionshinder. Verksamheten fungerar för många som vägröjare när det gäller att ta stegen från maktlöshet till delaktighet i och möjlighet att påverka samhället. Hög kompetens kring funktionshinder är nödvändig inom folkbildningen. Naturligtvis kan detta uppnås lättare om funktionshindrade finns representerade i personalstyrka, ledning och styrelse. 7. Folkhälsa, hållbar utveckling och global rättvisa I det lokala folkhälsoarbetet kan folkbildningen spela en framträdande roll. För många människor ger deltagandet tillfälle till reflektion över sin livssituation, kontakt med andra människor, ett avbrott i en stressad vardag. Folkhögskolor och studieförbund har ett omfattande utbud av utbildning för hållbar utveckling som spänner över bl a miljö/ekologi, ekonomi och lokal utveckling, folkhälsa, demokrati och global solidaritet. För att kunna bidra till en rättvis och hållbar global utveckling, krävs insikt om hur vårt agerande påverkar förutsättningarna för andra. Ett arbete för att stärka kunskapen om de globala utvecklingsfrågorna måste bedrivas av många aktörer. Till dessa hör folkbildningens organisationer. Det finns fördelar med att samordna det regionala uppdraget med det statliga uppdraget för regionens folkhögskolor. I det regionala uppdraget skall varje skola ta fram tre indikatorer med vilka uppdraget följs upp. Dessa indikatorer skall även kunna stödja skolans arbete med det statliga uppdraget. Regionalt uppdrag 2012-2014 * Grebbestads folkhögskola ska i samråd med beställaren utveckla och följa upp tillgängligheten till verksamhetens resurser * Grebbestads folkhögskola ska i samråd med beställaren utveckla och följa upp sin regionala roll för en långsiktig och hållbar samhällsutveckling * Grebbestads folkhögskola ska i samråd med beställaren utveckla och följa upp medborgarnas delaktighet i verksamheten Utifrån det regionala uppdraget har
Sida 4(26) följande strategiska mål och indikatorer överenskommits mellan kulturnämnden och Grebbestads folkhögskola för perioden 2012-2014: Mål 1 Skolan som mötesplats Skolan vill vara en mötesplats för olika kulturyttringar och verka för att kursdeltagare såväl som boende i skolans närhet ska få ta del av dessa. Ange antal kulturarrangemang på skolan under året. Grebbestads folkhögskola har under 2013 genomfört 25 olika kulturaktiviteter med 7 245 deltagare varav 3738 var kvinnor. Mål 2 Skolan som förändrare Skolan vill vara och är en utbildare av hög kvalité inom hantverksområdet. Vi vill också vara och är en bra skola för deltagare som vill komplettera och/eller uppnå allmän behörighet till högskola universitet. Under läsåret 2012-2013 har 30 deltagare fått grundläggande behörighet 19 kvinnor och 11 män. Samt ytterliggare 21 st som fått någon behörighet 12 kvinnor och 9 män. Under 2013 har grebbestads folkhögskola utdelat 48 studieomdöme och haft 51deltagare på specialkurser som inte får studieomdöme. Mål 3 Skolan som socialiserare Skolan vill arbeta med respekt och hänsyn för varje människas sätt att lösa sin vardag. I det arbetet är det viktigt att vi tror att var och en kan och vill göra sitt bästa. Skolan ska i varje situation anpassa verksamheten så att det fungerar för skolan, studiegruppen såväl som den enskilde individen. Särskilt under 2013: Beskriv hur skolan arbetar för att öka jämställdhet, mångfald och tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning. Under 2013 har Grebbestads folkhögskola utarbetat en plan för hur man kan utveckla sitt arbete med att på ett folkbildningsmässigt vis öka antalet behörigheter. Grebbestads folkhögskola förutsätts samverka lokalt och regionalt men också med aktörer på nationell och internationell nivå för ett optimalt uppfyllande av uppdragen. Grebbestads folkhögskola förutsätts redovisa uppgifter till en kartläggning av jämställdhet och mångfald 2013-2014. Uppgifter omkring övriga kvantitativa data rapporteras fortlöpande enligt beställarens former för detta. Grebbestads folkhögskola har medverkat i framtagandet av regional kulturplan. Regionalt uppdrag 2012-2014 Grebbestads folkhögskola ska i samråd med beställaren utveckla och följa upp tillgängligheten till verksamhetens resurser Grebbestads folkhögskola ska i samråd med beställaren utveckla och följa upp sin regionala roll för en långsiktig och hållbar samhällsutveckling Grebbestads folkhögskola ska i samråd med beställaren utveckla och följa upp medborgarnas delaktighet i verksamheten 3. Medborgar-/Patient-/Kundperspektivet Under 2013 har skolan haft 105 deltagare på vårtermin och 104 deltagare på hösten i våra långa kurser. Sommarkurser, konferenser och andra grupper som kommer till oss har givit över 500 deltagare möjlighet att nyttja skolans lokaler. Kulturarrangemang såsom utställningar har lockat över 7 000 deltagare till det skolan pressenterar. Totalt har verksamheten omfattat 4 011 deltagarveckor. 2013 har inneburit ännu ett steg av utveckling för våra kurser med exempel som nya kontakter för skolans allmänna kurs i spa och hälsa, nya sommarkurser, projekt som "unga arbetssökande i fyrbodal". Nya nätverk kring skolan växer fram vilket "Grebbestads folkmusikfestival" är ett exempel på samt skolans arbete inom kompetensplattformen i Tanum är ett annat. Kulturen ska skapa mening och delaktighet kan sammanfatta den verksamhet som drivs genom våra kurser i hantverk. Våra hantverkskurser är öppna för alla som uppfyller de krav staten ställer på deltagare i folkbildningen. Vi eftersträvar att deltagarantalet på alla våra utbildningar ska ha en jämn könsfördelning då söktrycket medger detta. Grebbestads folkhögskola öppnar sig ständigt för olika typer av kulturyttringar och samarbetar med ett antal olika aktörer, inte minst de andra regionsägda folkhögskolorna. Gemensamt har vi en bred geografisk spridning där kulturen når ut. Tillgängligheten för medborgare med funktionsnedsättning förbättras ständigt och
Sida 5(26) tillsammans med Västfastigheter planeras fortsatta förbättringsåtgärder. Deltagarnas engagemang och synpunkter medför en ständig utveckling av både den enskilda kursen och skolans verksamhet i stort. En av skolan utsedd medarbetare har speciellt ansvar för att deltagarnas inflytande ska fungera. Representanter för deltagarna har alltid möjlighet att närvara vid alla arbetsplatsmöten på skolan. Under hösten 2013 har vi att fortsatt med det omfattande kvalitetssäkringsarbete som påbörjades 2007. Skolan har en alkohol och drogpolicy. Detta dokument talar om förbudet att använda alkohol eller droger i våra lokaler. Vi har under 2013 fortsatt vårt arbete mot att minska ungdomars användning av alkohol, droger och tobak. Varje år anordnar skolan en dag där alkohol- och drogfrågor står i fokus. 3.1 Verksamheternas mål i medborgar-/patient-/kundperspektivet Det uppdrag kulturnämnden gett till Grebbestads folkhögskola står det: "I det regionala uppdraget har Grebbestads folkhögskola ett särskilt ansvar för att utveckla sin hantverksprofil. Det ska ske bland annat genom en ökad samverkan med andra aktörer på området." I arbetet med att fullfölja detta uppdrag har Grebbestads folkhögskola fortsatt att bedriva dessa kurser: - Väv och textilkurs år1 och år2 - Keramisk kurs år1 och år2 - Trä grundkurs - Trä möbelhantverkskurs - Allmän kurs silver och smycke - Allmän kurs grafisk Förutom reguljär undervisning har de lärare som arbetar på dessa utbildningar kontinuerliga kontakter med företag, konsulenter, andra utbildningsaktörer, mässarrangörer, utställningslokaler, högskola och universitet bland mycket annat. I dessa kontakter utvecklas idéer och nya möjligheter. Under 2013 har detta givit: - utställning på möbelmässan i Stockholm av Trä Möbelhantverk - deltagit på keramikdagar i Lidköping - en specialinriktad hantverkskurs år 2013 på Grebbestads folkhögskola - Besök av specialister i undervisningen - Grebbestads folkmusikfestival i skolans lokaler under september 2013 3.1.1 Barn och ungdomars tillgång till kultur ska öka vid de verksamheter, institutioner och organisationer som regionen stöder. Under 2013 har skolan fortsatt sitt arbete med de långa kurser skolan driver. I det arbetet har skolan alltid en rik flora av olika kulturyttringar såsom musikframträdanden, teater, studiebesök och föreläsare..grebbestads folkhögskola skall fortsätta att arbeta med de grupper och kontakter som skolan har och har haft under ett antal år. Under 2013 har skolan bland annat att haft dessa aktiviteter speciell riktade mot barn och ungdomar: Hantverkskurs tillsammans med Tanums kommun. Skolbesök med hantverksaktiviteter Sommarvecka med Attention Utställningar av skolans deltagare i skolans lokaler Utställningar i externa lokaler av skolans deltagare Alla våra långa kurser vänder sig till ungdomar men också till äldre. Under sommaren har skolan öppnat sig mot bredare grupper. Vi har haft deltagare i åldern 9 till pensionärer som har deltagit i hantverksdagar, vandringsveckor, kost och matupplevelser, marina upplevelser, föreläsningar och konserter. Sommarkursutbudet gör det möjligt för unga att komma i kontakt med kultur i olika former samtidigt som mötet generationer emellan kommer till stånd. 3.1.2 Grebbestads folkhögskola ska i samråd med beställaren utveckla och följa upp medborgarnas delaktighet i verksamheten Grebbestads folkhögskola har under 2013 varit öppen för att föra den dialog som efterfrågas och i samråd med beställaren utveckla och följa medborgarnas delaktighet i vår verksamhet. Vi ser fram emot det initiativ till samråd som vi förstår att beställaren kommer ta. Utifrån det regionala uppdraget har följande strategiska mål och indikatorer överenskommits mellan kulturnämnden och Grebbestads folkhögskola för perioden 2012-2014 3.1.3 Beskriv hur skolan arbetar för att öka jämställdhet, mångfald och tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning. Under 2012 har Grebbestads folkhögskola arbetat fram en mångfaldsplan, på skolan kallad likabehandlingsplan. I denna likabehandlingsplan beskrivs vårt mångfaldsarbete samt hur
Sida 6(26) skolan agerar då någon form av kränkning äger rum. Likabehandlingsplanen antogs av skolans styrelse under september månad 2012. Arbetet enligt planen har fortsatt 2013. 3.1.4 Skolan som förändrare: Skolan vill vara och är en utbildare av hög kvalité inom hantverksområdet. Vi vill också vara och är en bra skola för deltagare som vill komplettera och/eller uppnå allmän behörighet till högskola universitet. Indikator: under läsåret 2012-2013 har 54 deltagare genomfört allmän kurs varav 30 st klarat grundläggande behörighet samt 21 st som klarat någon eller några behörigheter totalt 51 behörigheter. Vi utfärdade 48 studieomdömen. På specialkurserna deltog 51 deltagare. 3.1.5 Skolan som socialiserare: Skolan vill arbeta med respekt och hänsyn för varje människas sätt att lösa sin vardag. I det arbetet är det viktigt att vi tror att var och en kan och vill göra sitt bästa. Skolan ska i varje situation anpassa verksamheten så att det fungerar för skolan, studiegruppen såväl som den enskilde individen. Deltagarna uppger att dom är nöjda med året på Grebbestads folkhögskola enligt deltagarnas utvärdering. 3,1.6 Grebbestads folkhögskola har använt delar av det statliga utvecklings och profileringsbidraget till utveckling av vår kurs "Spa och hälsa" samt samarbete med Vitlycke museum. Samarbetet fortsätter under 2014 med fler och mer utveckling av gemensamma kurser. 3.2 Insatser för kommunikation De sju regionsägda folkhögskolorna har en gemensamt antagen marknadsföringsplan som hanterar det övergripande marknadsföringsarbetet. Vid upprättandet av denna plan skapades en gemensam marknadsföringsgrupp som arbetar med att förvekliga planens intentioner. Varje skola arbetar lokalt med kommunikationsinsatser till de personer som är lokalt förankrade. Det kan vara lokala politiker, tjänstemän och potentiella deltagare. Dessa insatser har som mål att marknadsföra och informera om den verksamheten specifikt. Detta sker i traditionella medier, sociala medier samt personliga möten. Alla skolor samarbetar även kring större kommunikationsinsatser som har syftet att få ut folkhögskola som begrepp och utbildningsform. Detta sker t.ex. på folkhögskolans dag, bokmässan och gemensamma annonser i t.ex. Cupé. Vi utbildar varje år 4-8 deltagare på varje skola till ambassadörer för våra folkhögskolor, Dessa är sedan med och arrangerar gemensamma insatser samt finns med på lokala mässor, studiebesök på skolorna osv. Medborgare - deltagare Kulturen skapar mening och delaktighet kan sammanfatta den verksamhet som drivs genom våra kurser i hantverk. Den öppenhet som finns i alla skolans kurser medverkar till den ständigt pågående dialog med den del av medborgarna som vi kallar deltagare. Medborgare - lokalområde Vi öppnar oss ständigt för olika typer av kulturyttringar och samarbetar med ett antal olika aktörer kring en rad olika aktiviteter. Dialogen som förs inom ramen för dessa aktiviteter bidrar till den utveckling som skolan och samhället är i ständig process att forma. Ett exempel på detta är samarbetet kring Grebbestads folkmusikfestival som anordnades för första gången 2012 och fortsatte 2013. Under 2013 har Grebbestads mattcurlingklubb haft sina träningar 2ggr per vecka på Grebbestads folkhögskola. Medborgare - region och nationellt Vi arbetar aktivt med kortkursverksamhet på sommaren där stora delar av deltagarna kommer från både vår region men också nationellt. Dessa kurser formas och utvecklas efter deltagarnas egna önskningar. Ett exempel på detta är Attention som under en vecka 2013 samarbetade på och med skolan kring den grupp av deltagare de engagerar. Skolan deltagarrådråd Representanter för deltagarna har alltid möjlighet att närvara vid alla arbetsplatsmöten på skolan. Skolan har en ur personalen som är utsedd att ansvara för att deltagarrådetrådet ska ha möjlighet att hitta vägar för sitt arbete. Studeranderättslig standard Skolan har sedan några år en studeranderättslig standard. I den står det beskrivet hur skolan skall agera i en rad frågor.
Sida 7(26) Detta dokument finns publicerad på skolans webbplats (www.grebbestads.fhsk.se). Förutom hur vi agerar när någon är kränkt fungerar dokumentet som en information om vad som väntar blivande deltagare på skolan vad gäller ekonomi, verksamhet, studier och boende. Planen revideras årligen. 3.3 Rättighetsfrågor Systematiskt arbetsmiljöarbete Grebbestads folkhögskola har under flera år arbetat med händelserapporter. Dessa händelserapporter lämnas in då en incident har inträffat vare sig den ledde till skada eller ej. Ur rapportera kan vi utläsa om det råder skillnader mellan män och kvinnor kring de tillbud vi har. Detta är ett led i vårt systematiska arbetsmiljöarbetet som vi kommer att arbeta vidare med under 2014. Arbetet har fortsatt under 2013 och vi kan inte utläsa några systematiska arbetsmiljöproblem utan snarare se enstaka förbättringar av arbetsmiljön i vårt arbete. Löner Under lönerevisionen 2013 har vi fortsatt arbetet för att bevaka osakliga löneskillnader mellan könen. Likabehandlingsplan Under 2012 antog skolans styrelse en Likabehandlingsplan. Denna plan beskriver arbete mot kränkande behandling och diskriminering på alla nivåer i verksamheten. I den finns riktlinjer för hur arbetet skall bedrivas såväl som handlingsplaner som beskriver arbetssätt om någon blivit utsatt. Funktionsnedsättning Tillgängligheten för medborgare med funktionsnedsättning förbättras ständigt och tillsammans med Västfastigheter planeras fortsatta förbättringsåtgärder. Vi anpassade under 2010 stora delar av våra lokaler för att medborgare med funktionsnedsättning skall få större tillgänglighet, arbetet med de sista delarna fortsätter västfastigheter att arbete med. Skolan har mer aktivt och strukturerar identifierat de deltagare som har funktionsnedsättning och är i behov av stöd. En ansvarig arbetstagare har utsetts för att ansvara och leda arbetet med identifikation, samtal och planering av åtgärder. Resurser för att tillmötesgå de behov som uppstår söker skolan från specialpedagogiska skolmyndigheten. Mångfald Plan mot diskriminering Under 2012 antog styrelsen för Grebbestads folkhögskola en plan mot diskriminering. I denna plan beskrivs skolans arbete mot diskriminering i olika aspekter. Dels det förebyggande arbetet och dels då diskriminering påtalats. Skolan kommunicerar denna plan med alla deltagare som studerar på skolan. En ständigt pågående process i att identifiera platser och verksamhetsområden som behöver förbättras beskrivs i denna plan. Studeranderättslig standard: Skolan har sedan två år en studeranderättslig standard. I den står det beskrivet hur skolan skall agera i en rad frågor. Detta dokument finns publicerad på skolans webbplats (www.grebbestads.fhsk.se). Förutom hur vi agerar när någon är kränkt fungerar dokumentet som en information om vad som väntar blivande deltagare på skolan vad gäller ekonomi, verksamhet, studier och boende. Funktionsnedsättning: Tillgängligheten för medborgare med funktionsnedsättning förbättras ständigt och tillsammans med Västfastigheter planeras fortsatta förbättringsåtgärder. Vi har under åren anpassat stora delar av våra lokaler för funktionsnedsatta, arbetet med de sista delarna slutförs av västfastigheter under 2013. Skolan har mer aktivt och strukturerar identifierat de deltagare som har funktionsnedsättning och är i behov av stöd. En ansvarig arbetstagare har utsetts för att ansvara och leda arbetet med identifikation, samtal och planering av åtgärder. Resurser för att tillmötesgå de behov som uppstår söker skolan från specialpedagogiska skolmyndigheten. 4. Verksamhets-/Processperspektivet Folkhögskolekansliet arbetar aktivt med att finna synergier mellan skolorna för att på så sätt effektivisera de verksamhetsprocesser som skolornas arbete nyttjar. Detta har under 2013 fått
Sida 8(26) som resultat att en gemensam växellösning för alla skolor beslutats om. Denna växel kommer skolorna efter hand att succesivt gå över till. På så sätt ges möjlighet till effektivare och bättre service inom detta område. Under senare delen av året och början av 2014 arbetar en grupp med att kartlägga verksamhetsprocesser kopplat till deltagarnas väg genom våra skolor. Från det att deltagaren först får kontakt med skolan till dess att hen lämnar skolan. Arbetet syftar till att finna gemensamma lösningar och handlingssätt för att på så sätt effektivisera och kvalitetssäkra skolornas hantering av olika system. Under året har ett gemensamt gränssnittsdokument tagits fram som hanterar förhållandet mellan skolan och kansliet. I det dokumentet klargörs fördelningen mellan skolornas uppdrag och kansliets kring en rad uppgifter. Detta dokument är fortsatt levande och utvecklas och korrigeras för att stödja den verksamhet som skolorna driver och utvecklar. Skolan arbetar på en konkurrensutsatt marknad. Det innebär att vi utifrån våra olika uppdrag och målbeskrivningar arbetar med att utveckla våra kurser. Folkhögskolans olika kurser, flera med inriktning på hantverk och hantverkstraditioner är i sig kulturverksamhet som främjar den regionala utvecklingen i norra Bohuslän. Folkhögskolans olika verksamheter är ett viktigt led i det livslånga lärandet. Våra olika korta kurser med utbildningar inom olika hantverk, kurser om Bohuslän samt kurs i marinbiologi rekryterar deltagare från hela landet och i olika åldrar. Arbetet med att ta fram en plan för hur vi arbetar med att fler deltagare får behörigheter har lett till kreativa samtal kring pedagogiska bemötandefrågor. I det arbete skolan bedriver finner vi ständigt deltagare i behov av speciella stödinsatser. Vi har under 2013 fortsatt att noggrant planera, genomföra och följa upp de insatser skolan gjort. Skolan har en arbetstagare med speciellt ansvar för detta. 4.1 Verksamheternas mål i verksamhets-/processperspektivet Ekonomgruppen (som består av alla ekonomer på de regionsägda folkhögskolorna) har tillsammans med rektorsgruppen under hösten diskuterat vilka gemensamma nyckeltal som skolorna skulle kunna använda under 2014. Målet med nyckeltalen är att kunna kartlägga och göra jämförelser mellan skolorna och samtidigt få en bra bild av olika kostnader och resultat på en gemensam övergripande nivå. Arbetet med kartläggningen av skolornas verksamhetsprocesser har som mål att skapa samordningsvinster kring licenser, mindre antal olika system, mer verksamhetsanpassade system samt en kunskapsbank kring dessa som är likadan på alla skolor. 4.1.1 I det regionala uppdraget har Grebbestads folkhögskola ett särskilt ansvar för att utveckla sin hantverksprofil. Det ska ske bland annat genom en ökad samverkan med andra aktörer på området. Under 2013 har vi fortsatt att arbeta för ökad samverkan med aktörer inom våra verksamhetsområden. Detta har tagit sig uttryck i: - Planering för fortbildningsdagar för vävlärare - Inbjudningar till utställningar i skolans galleri - Besök av specialister inom olika ämnesområden på våra hantverkskurser - Medverkan på möbelmässan i Stockholm - Medverkat på keramikdagar i Lidköping - Samverkat med Vitlycke museum på en kurs (Väva på bronsåldersvis). - Utbyte med andra utbildningsaktörer inom hantverk såsom, Carl Malmsten, Stenebyskolan, Snickarakademin med flera 4.1.2 Tillgängligheten till natur- och kulturturistiska anläggningar och aktiviteter ska öka, och omfatta fler perioder under året. Under 2013 har vi fortsatt att ha en god beläggning på skolans internat. Skolans lokaler har varit i bruk under 50 veckor detta år (inklusive helger då hantverkselever arbetar med sina arbeten). Under hösten har skolan öppnat sig för unga arbetssökande genom de kurser skolan bedrivit i samarbete med arbetsförmedlingar i norra bohuslän. 4.1.3 De fria kulturaktörernas roll ska stödjas för att uppnå en god geografiskt spridning av kulturaktiviteter. Vi har under 2013 fortsatt samarbete med Grebbestads
Sida 9(26) folkmusikfestival. Under 2013 ser vi en ökad användning av vår gymnastiksal då den används av Grebbestads mattcurlingklubb för träning och tävlingar. Skolan är fortsatt öppen för andra aktörer som önskar vara hos oss. Skolan som mötesplats 4.1.4 Skolan vill vara en mötesplats för olika kulturyttringar och verka för att kursdeltagare såväl som boende i skolans närhet ska få ta del av dessa. Indikator: Antalet kulturarrangemang 2013: 25 Antal deltagare på dessa kulturarrangemang: 7 245 varav 3738 var kvinnor. Skolan som förändrare 4.1.5 Skolan vill vara och är en utbildare av hög kvalité inom hantverksområdet. Vi vill också vara och är en bra skola för deltagare som vill komplettera och/eller uppnå allmän behörighet till högskola universitet. Indikator: Antalet deltagare med allmän behörighet efter studier på Grebbestads folkhögskola: 30 st Därav kvinnor: 19 st Därav män: 11 st Antalet deltagare med någon behörighet som de fått på Grebbestads folkhögskola: 51 st Därav kvinnor: 31 st Därav män: 20 st Skolan som socialiserare 4.1.6 Skolan vill arbeta med respekt och hänsyn för varje människas sätt att lösa sin vardag. I det arbetet är det viktigt att vi tror att var och en kan och vill göra sitt bästa. Skolan ska i varje situation anpassa verksamheten så att det fungerar för skolan, studiegruppen såväl som den enskilde individen. I den deltagarenkät skolan gör varje år i maj framkom i år att skolan fortsatt fungerar mycket bra för deltagarna på skolan. Deltagarna är över lag nöjda med skolåret och all personals bemötande. Skolan har ett arbete som verkar för att stötta deltagane i behov av stöd, detta arbete får också gott omdöme i kommentarer i enkäten. Särskilt under 2013: 4.1.7 Under 2013 har Grebbestads folkhögskola arbetat med en plan för hur man kan utveckla sitt arbete med att på ett folkbildningsmässigt vis öka antalet behörigheter. Skolan arbetar aktivt för att alla de deltagare som valt att studera hos oss ska lyckas med sina studier. Uppdraget att arbeta med en plan för hur man kan utveckla sitt arbete med att på ett folkbildningsmässigt vis öka antalet behörigheter tror vi kan leda till ännu bättre möjligheter för våra deltagare. Arbetet med denna plan pågår ständigt och kommer fortsätta att vara en del av arbetet även 2014. Planen är pressenterad för kultursekritariatet under januari 2013. Under 2013 har skolan i denna fråga bland annat diskuterat: - Deltagarnas motivation - Hur ett studerandekontrakt mellan den studerande och läraren sluts - Samtal om deltagare klarar av att systematisera sitt lärande samt minnesträning i olika former har också diskuterats. 4.4 Prestationer Grebbestads folkhögskola har i uppdrag av staten att producera 4000 deltagarveckor. Under 2013 har skolan redovisat 4 011 deltagarveckor till folkbildningsrådet. Deltagarveckorna fördelas på tre olika typer av verksamheter. Långa och korta kurser, öppen folkbildning samt kulturaktiviteter 1. Långkurserna är de kurser som bedrivs under höst-vår och under 2013 är dessa kurser: Allmän kurs med inriktning arbetspraktik Allmän kurs med inriktning friluftsteknik Allmän kurs med inriktning silver och smycke Allmän kurs med inriktning spa och hälsa Allmän kurs med inriktning grafisk kommunikation Trä möbelhantverk Trä grundkurs Marinbiologisk kurs Textil och väv år 1 Textil och väv år 2 Keramisk kurs år 1 Keramisk kurs år 2 Under våren studerade105 deltagare, varav 60 kvinnor, på dessa kurser. Under hösten 2013 har 104 deltagare studerat på dessa kurser. Vi har under 2013 genomfört två SMF-kurser med sammanlagt 20 deltagare 2. Kortkurser Under sommaren har ett antal korta kurser bedrivits av Grebbesatads folkhögskola. Dessa är: Raku Vandra i Bohuslän Skapa i silver Matresa i Bohuslän Livet under havsytan Grafisk workshop Digital bildhantering Väv en trasmatta Sy linnakläder Våga skriva eget Knyppling Möbelhantverksprojekt med yrkesverksamma möbelsnickare och formgivare Hantveksdagar för mellanstadiet Förutom dessa kurser har vi samarbetat med riksförbundet Attention 3.
Sida 10(26) Öppen fortbildning och kulturaktiviteter sker under hela året och är öppna för alla som önskar delta. Egna utställningar har under våren ställts ut i skolans galleri och varit öppna för allmänheten att uppleva. Ett antal föreläsningar av olika slag har varit en del av den reguljära undervisningen även under våren 2013. Ibland har dessa varit i samarbete med någon organisation i andra fall har skolan arrangerat dessa. 4.4.1 Utfall, prestationer Undervisningsperspektivet Under 2013 har skolans kurser fortsatt arbete efter de statliga mål som vi är satta att efterleva. I detta arbete har stödverksamheten som skolan ar utvecklats till det bättre. Den person som har ansvar för elevstödjande aktiviteter hittar tillsammans med skolans pedagogiska personal allt mer sina roller vilket förbättrar situationen för våra deltagare. Det uppdrag skolan fick och som gäller en plan för att förbättra resultaten på ett folkbildningsmässigt sätt har, tillsammans med lärarnas entusiasm, lett till fördjupade diskussioner om vad och hur vi gör i vårt arbete. Detta har inte lett till några ökade kostnader. Boendeperspektivet Under en rad av år har vi identifierat problem i ett av skolans boenden. För att komma till rätta med detta gjorde skolans inför augusti 2011 förändringar i detta boende. Vi ser nu att detta boende fungerar på ett mycket bättre sätt, vilket vi tror beror av de förändringar vi gjorde inför detta läsår. Åtgärderna har inte lett till ökade kostnader. Projekt Under 2013 har skolan varit en del av ESF projektet LiA som arbetar med arbetsplatslärande i 10 kommuner i Fyrbodal. Vi har fortsatt detta engagemang under hela projkettiden, som varade till sommaren 2013. Skolan har vidare under 2013 arbetat med ett Leaderprojekt kallat Kommidell, som stöttar den ideella sektorns utveckling i norra Bohuslän. Skolan är dessutom projektägare för projektet "Unga arbetssökande i Fyrbodal" som riktar sig till just unga arbetssökande i Fyrbodal. Sommaren Skolan har under 2013 fortsatt att arbeta med sommaren. Vi ser att sommaren har varit fylld med aktiviteter där medarbetare har haft nya möten såväl som återseenden. Några nya kurser har gjorts och några har tackat nej till den planerade kursveckan hos oss. Matresa i Bohuslän är en av de nya kurserna som planerats och genomförts i sommar en annan handlade om digital bild. Våra traditionella kurser med vandringar, silversmide, hantverk och upplevelser fungerade väl även detta år. Samarbeten Skolan samarbetar med en rad olika aktörer vilket har skett under en rad av år. Under 2013 har samarbetet med folkhögskolorna i Fyrbodal (Ljungskile och Dalsland) fördjupats och utvecklats. I detta samarbete öppnas ständigt möjligheter till utvecklande möten för våra deltagare såväl som projektidéer och utbyten på lärarsidan. Vidare har samarbetet med Grebbestads folkmusikfestival etablerats, så att de har delar av sin festival i skolans lokaler. Samtal och relationen med arbetsförmedlingen har under våren förbättras och utvecklats så att skolan under 2013 startat två SMF kurs för unga arbetssökande i vår del av regionen. 4.5 Miljömål Skolan har egna miljömål och en miljöpolicy. Dessa dokument revideras varje år genom vårt systematiska miljöarbete. Vi har en miljösamordnare som har ett speciellt ansvar för att miljömålen följs upp, miljöpolicyn efterlevs och att miljögruppens arbete fungerar. Under 2013 har skolan arbetat med att anta ett systematiskt miljöledningssystem. Skolans eget miljömål när det gäller andel ekologiska livsmedel har under flera år legat högre än regionens egna mål och blivit uppnådda. För 2013 valde vi att lägga oss på målet i det miljöpolitisk programmet och lyckades uppnå det. Andelen ekologiska livsmedelsinköp blev 35,4%. Skolan har egna miljömål när det gäller utbildning/kunskap om miljöfrågor. Förutom att utveckla kompetensen hos personalen så arbetar vi mycket med att förmedla kunskap kring miljöfrågor till våra kursdeltagare. Varje år anordnar vi miljödagar för hela skolan, både personal och kursdeltagare. Vi har en miljögrupp på skolan där personal och deltagare ingår.
Sida 11(26) Varje kurs arbeta med miljöfrågor, som på ett relevant sett berör inriktning på respektive kurs. Vi har inga styrtal till dessa mål, men vid de kursutvärderingar som deltagarna får göra i slutet av vårterminen har vi med ett antal frågor som berör detta. Där kan vi se att vi har blivit bättre med åren, men att vi fortfarande kan bli ännu bättre. 5. Medarbetarperspektivet En medarbetarenkät har genomförts under 2013. Denna gång var enkäten gemensam för alla verksamheter i Västra Götalandsregionen. Medarbetarenkätens resultat på förvaltningsnivå beskriver en organisation som fungerar bra och har god prestationsnivå. Vi har förbättringsområden inom framförallt målkvalité för folkhögskolorna, samtidigt ser vi att de andra områden som enkäten omfattar har godkända eller bra resultat. Medarbetarna upplever sig ha bra arbetstakt, god delaktighet, god effektivitet, gott socialt klimat, få bra återkoppling och har ett lärande arbete. Våra medarbetare upplever sig vidare ha tillfredsställande ledarskap och ser behovet av att arbeta vidare för att bibehålla ett gott arbetsklimat. Grebbestads folkhögskola har fortsatt arbetet med det kontinuerliga arbetsmiljöarbetet. Skolan har arbetat med rapporteringssystem för alla händelser som sker och som kan knytas till arbetsmiljön för medarbetaren. Regelbundna träffar mellan skolans ledning, fackliga företrädare och skyddsombud sker och förbättrar kontinuerligt arbetsmiljön. Detta arbete har fortsatt och fördjupats under 2013. Vi arbetar aktivt med att minska sjukfrånvaron. Vårt mål för 2013 var att minska sjukfrånvaron med 10 % jämfört med de värden vi hade år 2012. Vi ser att sjukfrånvaron har ökat något, vilket inte uppfyller det mål vi satt upp. I en förvaltning med få anställda ger varje individ stort utslag, detta syns tydligt i skolans statistik. Folkhögskolornas tradition präglas av stor öppenhet och delaktighet för samtliga medarbetare. Den dagliga kommunikationen mellan samtliga medarbetare skapar ett engagemang för skolans verksamhet och utveckling. Detta inflytande minskar risken för utbrändhet och sjukskrivning. Vi arbetar kontinuerligt för ökad jämställdhet på vår arbetsplats. Bland våra lärare är 38,9 % män och 61,1 % kvinnor. I kök, städ, vaktmästeri och expedition har vi en traditionell könsfördelning som är svår att bryta p.g.a. den låga personalomsättningen (vilket i sig är positivt). Vid nyrekryteringar arbetar vi för en jämnare könsfördelning även inom dessa områden. Vi strävar efter att arbetsplatsen ska spegla samhället sammansättning vad gäller kön och etnicitet. I vårt arbete med löner ser vi varje år över lönespridningen mellan olika grupper. Målet för 2013 års löneöversyn har varit att eventuellt osakliga löneskillnader mellan könen skulle minska. 2012 var kvinnors del av männens löner i förvaltningen 95,7%, 2013 års värden är 91,2%. Den lilla förvaltningens möjligheter att rekrytera och behålla kompetent personal är beroende av löneläge, arbetsmarknad och möjligheten att erbjuda attraktiva tjänster. För Grebbestads folkhögskola är det svårt att samtidigt erbjuda heltidstjänster och ha den bredd med kompetens som utbildningarna kräver. Under våren 2013 har medarbetarsamtal hållits med all personal. Under samtalen har kompetensutveckling för den enskilde medarbetaren varit en av områdena. Detta ligger till grund för den enskildes kompetensutvecklingsplan. Vårt mål för 2014 är att skolan fortsatt ska ha en mycket hög andel arbetstagare med individuell utvecklingsplan. 5.1 Verksamheternas mål i medarbetarperspektivet 5.1.1 Nu upplever arbetsmiljögruppen att arbetsklimatet på skolan är bra varför vi initierar ett arbete kring hur vi hanterar konflikter på arbetsplatsen. Under 2014 kommer en plan och ett arbetssätt att tas fram för hur vi på Grebbestads folkhögskola ska hantera konflikter nu och i
Sida 12(26) framtiden. Mål: Framtagning av plan för konflikthantering Strategi: Vi har under 2013 haft samtal i arbetsmiljögrupp om olika strategier. Träff med lämplig samarbetspartner i detta arbete har ägt rum Plan för hur arbetet ska göras har börjat arbetas fram men ej fastställts Beslut i arbetsmiljögrupp om strategi och arbetssätt har inte fastställts Vi har i dec 2013 inlett ett projekt som skall utmynna i bättre personalhälsa där vi har en ansvarig för detta 5.1.2 En skola behöver ständigt arbeta med kompetensutveckling av alla sina medarbetare. Särksilt vår skola är i behov av nya influenser, nya tankar och kontakter med omvärld för att vara långt fram i utvecklingen av vuxenlärande inom våra verksamhetsgrenar. Mål: Alla medarbetare ska ha en kompetensutvecklingsplan och möjlighet till fortbildning under 2014 Strategi: Medel för fortbildning har funnits avsatta i budget Vid medarbetarsamtal har många utvecklat idéer och tankar kring sin egen fortbildning Rapporter kring genomgångna fortbildningar har under våren skett kontinuerligt i mindre arbetsgrupper på skolan Utvärdering: En sammanställning av de fortbildningsinsatser som personal genomgått kommer att genomföras under 2014. 5.3 Personalstruktur Grebbestads folkhögskola har sitt huvudsakliga uppgrag inom bildning. Detta gör att lärare och personal som stöder lärandeprocessen är de som leder kärnprocesserna i verksamheten. Skolan har en stabil personalgrupp där varje individ är ensam om sin kompetens och detta gör verksamheten sårbar. Under 2013 har 3 lärare slutat (alla 3 har slutat p.g.a. nya högre tjänster). Detta har påverkat personalen under året men då vi fått bra rekrytering till dessa tjänster så har vi gott hopp om stabilitet 2014. Denna situation är inget nytt för skolan utan är något som verksamheten vant sig vid att hantera genom åren och också delar med många andra små enheter inom bildning både inom och utom regionen. Personalgrupper inom skolan som har en ojämn fördelning av kön och etnicitet ses över då nyrekrytering görs. Skolan har dock normalt en låg personalomsättning och alltså svårt att på kort sikt komma till rätta med dessa ojämnheter. 5.4 Personalvolym Personalvolymen på Grebbestads folkhögskola har ökat något sedan föregående år. Vi har haft projekt "unga arbetslösa" som gjort att vi under våren och nu i höst fått anställa visstidsanställda till projektet. Vi har även ökat tjänsterna i köket från 2,75 tjänster till 3,0 tjänster. Detta på grund av det ökade behovet av specialkoster. Lärartjänsterna kommer att återgå till tidigare tjänstestorlek när projektet är avslutat. Grebbestads folkhögskola har 2 lärare med ofrivillig deltid 1 man och 1 kvinna. Kvinnan har arbetat 100% under 2013 p.g.a. projekten "unga arbetslösa" och LIA projektet. Förhoppningsvis kommer det även 2014 att finnas möjligheter till 100% detta beroende på om vi får till SMF kurser eller andra kurser som kan bekosta tjänsten. Så fort det ges ekonomiska möjligheter utökar vi tjänsterna till 100%. Grebbestads folkhögskola är en liten arbetsplats med få möjligheter att utöka tjänsterna utan extra resurser. 5.5 Sjukfrånvaro Sjukfrånvaron på Grebbestads folkögskola under 2013 är något högre än 2012. Vi arbetar kontinuerligt med arbetsmiljöarbete och försöker förbättra förutsättningarna så sjukdagarna blir färre. Under 2013 är den totala sjukfrånvaron 4,8 %. män 2,2 % Kvinnor 6,3 %.
Sida 13(26) Sjukfrånvaron består mest av förkylningar och annan korttidsfrånvaro. Vi har haft några kvinnor som varit sjukskrivna längre perioder ingen av dessa sjukskrivningarna har varit arbetsrelaterad. Långtidsfrånvaron är 23,4% av den kvinnliga sjukfrånvaro totalt 19,5% av frånvaron. Motsvarande period 2012 total sjukfrånvaro 4,2% män 5,1% kvinnor 3,7 %. Långtidsfrånvaron 2012 var 39,7% av den kvinnliga frånvaron. totalt 22,3% av frånvaron. Då Grebbestads folkhögskola är en liten arbetsplats påverkas statestiken fort om någon blir blir borta en längre tid 5.6 Bemanningsföretag Vi har inte använt oss av bemanningsföretag under 2013. 5.7 Jämställdhet och mångfald Under 2013 har skolan fortsatt att arbetat med likabehandlingsplanen. Denna innehåller beskrivningar om hur skolans personal ska arbeta med jämställdhet såväl som mångfald. Planen hanterar även handlingsplaner då diskriminering i olika former uppdagas för deltagare, besökare såväl som för personal. Likabehandlingsplanen följs regelbundet upp av arbetsmiljögruppen. Jämnställdhet och mångfald är regelbundet uppe till diskussion på arbetsplatsträffar och andra personalmöten. Jämnställdhet och mångfald ingår regelbundet i undervisningen med deltagarna 6. Övrigt 6.1.1 ESF-projektet "Lärande i arbetslivet": Under 2013 slutfördes det projekt skolan tillsammans med Ljungskiles folkhögskola, Dalslands folkhögskola, Kommunalförbundet Fyrbodal och Högskolan väst drivit. Projektet innebär en möjlighet för de deltagande kommunerna att finna vägar för sina medarbetare till lärande i arbetslivet. Ljungskiles folkhögskola äger projektet och Grebbestads folkhögskola representeras i styrgrupp samt i ledningsgrupp för projektet. Projektet är nu avslutat. 6.1.2 Unga arbetssökande i Fyrbodal: Under hösten 2012 fick Grebbestads folkhögskola beviljat medel från Västra Götalandsregionen via regionutvecklingsnämnden samt Kommunalförbundet Fyrbodal. Medel ska användas till att stötta unga arbetssökande i Fyrbodal att finna vägar till studier eller arbete. Projektet sker i samarbete med Dalslands och Ljungskiles folkhögskolor men har ett tätt samarbete med arbetsförmedlingar i Fyrbodal. Inom ramen för projektet kan de som deltar välja på att studera på folkhögskola under en 12 veckorsperiod med inriktning mot framtida studier eller framtida arbete inom handel. Folkhögskolorna har med de projektmedel som beviljats en möjlighet att stötta den som vågar den mentala såväl som den fysiska resan från arbetslöshet i Trollhättan och Uddevalla till en praktikplats och arbete. Under 2013 startade kurser i Dalsland, Ljungskile och Grebbestad. Alla kurserna kan påvisa gott resultat. Många av dom arbetssökande har blivit motiverade till att börja studera på heltid på folkhögskola eller annan ubildningsanordnare. En del av dom arbetssökande fortsätter på sina praktikplatser och några har fått arbete. Projektet har nu avslutats. 6.1.3 Grebbestads folkhögskola förutsätts samverka lokalt och regionalt men också med aktörer på nationell och internationell nivå för ett optimalt uppfyllande av uppdragen. Grebbestads folkhögskola samverkar med ett antal olika aktörer för att på bästa sätt fullfölja de uppdrag skolan fått. Skolan har under 2013 fortsatt att spela en roll lokalt genom samarbeten, träffar och samtal med närliggande kommuner, regionalt genom samarbeten med Västra Götalands Bildningsförbund,
Sida 14(26) kommunalförbundet Fyrbodal, LiA projektet som bedrivits i Fyrbodal samt kompetensplattformssamtal med olika aktörer i komunen och regionen, nationellt genom arbetet i OFI (Offentligägda Folkhögskolorna Intresseorganisation), hantvekslärarutbyte samt inte minst folkbildningsrådet och internationellt genom samarbete mer Ringsakers Folkhögskola i Norge. 6.1.4 Grebbestads folkhögskola förutsätts redovisa uppgifter till en kartläggning av jämställdhet och mångfald 2013-2014. Uppgifter omkring övriga kvantitativa data rapporteras fortlöpande enligt beställarens former för detta Grebbestads folkhögskola har under 2013 bistått med de uppgifter som beställare och utförare önskar. 6.1.5 Grebbestads folkhögskola ska i samråd med beställaren utveckla och följa upp tillgängligheten till verksamhetens resurser Grebbestads folkhögskola har i samverkan med västfastigheter arbetat med tillgängligheten till skolans lokaler. Under 2013 har vi fortsatt att arbeta för ökad tillgänglighet genom att: - Fler föreningar inom lokalsammhället fått tillgång till våra lokaler - Se över de förbättringar som gjorts och fortsätta öka tillgängligheten. 6.1.6 Grebbestads folkhögskola ska i samråd med beställaren utveckla och följa upp sin regionala roll för en långsiktig och hållbar samhällsutveckling Under förra uppdragsperioden togs ett dokument fram där folkhögskolornas roll för en långsiktig samhällsutveckling klargjordes. Detta dokument har presenterats i olika sammanhang och beskriver arbetet, som foklhögskolorna ägda av Västra Götalandsregionen, utför. Grebbestads folkhögskola är en del av dessa skolor och nuläget är därför klarlagt. Skolan har under 2013 fortsatt att arbeta aktivt med detta uppdrag genom: - Skolans miljöplan och miljömål - Skolans arbete för deltagare i behov av stöd - Skolans arbete med demokratibegreppet i samhället såväl som på skolan - Arbetet skolan bedriver i tydliggöranden av folkhögskolornas roll i kompetensplattformen. 7. Ekonomiperspektivet Under hösten 2013 beslutade samtliga folkhögskolestyrelser att finansiera det nyskapade folkhögskolekansliet. Fördelningen av finansieringen baserades på storleken av regionstöd, statligt stöd, antal anställda samt ett grundläggande stöd från varje skola. Omfattning och fördelning av stödet beskrivs i tabellen nedan: Skola Totalt/halvår SEK (Aug-Dec) Agnesberg 111 454 Billströmska 176 889 Dalsland 172 574 Fristad 202 535 Grebbestad 155 077 Göteborg 220 512 Vara 159 392 Totalt 1 198 433 Finansiering för folkhögskolornas förvaltningschef 2013 har inte belastats folkhögskolornas ekonomier. För att kunna få en gemensam bild av de sju folkhögskolornas ekonomier krävs att alla skolorna har en gemensam syn på hur man bokför olika kostnader på skolorna. För att åstadkomma detta har ekonomerna på skolorna gemensamt gått igenom kontoplanen och enats om hur vi ska kontera de olika kostnaderna. Ekonomerna och rektorerna på skolorna har tagit fram nyckeltal som kommer att följas upp årligen från och med verksamhetsåret 2013. Exempel på nyckeltal är: andel deltagarveckor per kurstyp bruttovinst kök hyreskostnad lärartäthet total kostnad per deltagarvecka Grebbestads folkhögskola har ett överskott på 228 tkr för 2013. Statsbidraget överstiger budgeten med 457 tkr. Tack vare bland annat projekt (LiA och Unga arbetssökande) överstiger övriga intäkter budgeten med 262 tkr, då skolan kunnat utnyttja befintlig personal och lokaler. Övriga bidrag överstiger budget och härrör sig till ersättning från arbetsmarknadsnoderna i VGR, ett markavtal med Västfastigheter samt försäljning av
Sida 15(26) snöröjningstjänster. Personalkostnaderna överststiger budgeten med 378 tkr och beror på ökade personalkostnader i samband med SMF-kurs, samt utökning av en tjänst i köket. Övriga kostnader överstiger budget med 1667 tkr och härrör sig till kostnader för elevresor och utbildningsmaterial, datorer, reparation av båtmotor, kundförluster samt kostnader kopplade till projekt Unga arbetssökande. Enligt Folkbildningsrådet är det möjligt att föra ej nyttjade medel för utveckling och profilering mellan åren, om projekten inte är avslutade. Grebbestads folkhögskola har fört över 150 tkr av sitt utvecklings- och profileringsbidrag till 2014. 7.1 Verksamheternas mål i ekonomiperspektivet För Grebbestads folkhögskola är sommarverksamheten viktig ur ett ekonomiskt perspektiv. Sommaren 2013 har till stora delar följt budget både vad det gäller intäkter och kostnader. Vi har haft intäkter på 1 250 000 kr. Sommarverksamheten består av egna kurser, grupper. konferenser och B&B. Statsbidraget är baserat på ett antal deltagarveckor och så länge skolan producerar kursverksamhet som motsvarar de tilldelade deltagarveckorna erhåller vi statsbidraget. Skolan kan inte få ett större statsbidrag även om vi producerar fler kurser. Vi kan däremot bli återbetalningsskyldiga om vi inte producerar vår tilldelade kvot som 2013 är 4 000. Under år 2013 har Grebbestads folkhögkola genomfört 4011 deltagarveckor. 7.2 Ekonomiskt resultat AR05 RR-rapport Årsredov Utförare Tillväxt o Utveckling 792 Grebbestads folkhögskola Ann-Christine Wallström 2014-01-16 09:36 Resultaträkning (mnkr) Årsvärden Avvikelse Förändring Utfall Budget Utfall budget/ utfall/utfall 1312 1312 1212 utfall % Statsbidrag 7,8 7,3 7,7 0,5 0,6% Erhållna bidrag 11,3 9,7 10,4 1,6 8,6% Övriga intäkter 4,4 4,2 4,7 0,2-6,9% Verksamhetens intäkter 23,5 21,2 22,8 2,2 2,7%
Sida 16(26) Personalkostnader -13,0-12,6-12,9-0,4 0,4% Övriga kostnader -10,0-8,4-9,8-1,7 2,1% Avskrivningar -0,3-0,3-0,3 0,0-10,5% Verksamhetens kostnader -23,3-21,2-23,0-2,0 1,0% Finansiella intäkter/kostnader m.m. 0,0 0,0 0,0 0,0 Obeskattade reserver 0,0 0,0 0,0 0,0 Resultat 0,2 0,0-0,2 0,2 Periodens intäktsutveckling Verksamhetens intäkter är 2 245 tkr (10,6 %) högre än budget per december och 627 tkr (2,7 %) högre än utfallet för föregående år. Detta beror på ökade statsbidrag (457 tkr) i samband med SMF-kurs, projekt (Unga arbetssökande och LiA), bidrag från arbetsmarknadsnoderna och ett markskötselavtal med Västfastigheter samt försäljning av snöröjning.. Periodens kostnadsutveckling Verksamhetens kostnader är 2 025 tkr (9,5 %) högre än budget 2013 och jämfört med utfall 2012 är kostnaderna 230 tkr (1%) högre. Detta beror på externa kostnader i samband med projekt med SMF-kurs och tillhörande ökade personalkostnader. Periodens resultat Grebbestads folkhögskola har en positiv avvikelse mot budget för 2013 med 228 tkr. Kostnadsutveckling konto 4611, 7551, 754, 6471 samt kontogrupp 69 Externa kostnader för kurser och konferenser, konto 4611, ligger 4 tkr över budget för året. Jämfört med samma period föregående år har kostnaderna minskat med 14%. Konto 7551, externa konsultkostnader, används inte. Konto 6471, trycksaker, ligger 5 tkr över budgeten för 2013. Budgeten på kontot har varit 25 tkr de senaste två åren och utfallet på kontot för 2012 var endast 6,5 tkr. En del av kostnaderna 2012 har sannolikt bokförts i kontogrupp 69. Kostnaderna i kontogrupp 69, information och PR, ligger i bokföringen 54 tkr under budget (bara 59% av budgeten) för 2013 och jämfört med 2012 års utfall har kostnaderna minskat med 49%.
Sida 17(26) Externa kostnader i kontoklass 754, IT-tjänster, ligger 41% över budget för 2013. Även jämfört med föregående år ligger kostnaderna över. Detta beror på att den tidbank skolan har för IT-tjänster har utnyttjats i högre grad än vad som budgeterats och vi har även haft tillkommande kostnader p.g.a regionens konsultbesparing. 7.3 Åtgärder vid ekonomisk obalans Grebbestads folkhögskola gör ett positivt resultat om 228 tkr för året. 7.4 Eget kapital Grebbestads folkhögskola har ett ingående eget kapital om 806 tkr och kommer att ha ett utgående eget kapital för räkenskapsåret på 1034 tkr.. 7.5 Investeringar Under 2013 har Grebbestads folkhögskola investerat i en ny bil för vaktmästarna (och sålt den gamla med 10 tkr förlust). Därutöver har skolan investerat 97 tkr i 65 st stolar för klassrum samt en kopiator. 8. Bokslutsdokument och noter Bokslutsdokument RR KF BR Grebbestads folkhögskola 2014-01-16 09:33 Not Utfall Utfall Resultaträkning 1312 1212 Verksamhetens intäkter 1 23 463 22 836 Verksamhetens kostnader 2, 3-22 998-22 737 Avskrivningar och nedskrivningar 4-263 -294 Verksamhetens nettokostnader 202-195 Finansnetto 5 26 32 Erhållna/lämnade bidrag spec. beslut 0 0 Erhållna/lämnade regionbidrag 0 0 Årets resultat 228-163 Not Utfall Utfall Kassaflödesanalys 1312 1212
Sida 18(26) Löpande verksamhet Årets resultat 228-163 Investeringsbidrag 0 0 Avskrivningar 4 263 294 Utrangeringar/nedskrivningar 0 0 Reavinster/-förluster sålda anläggningstillgångar 6 10 0 Avsättningar 0 0 Obeskattade reserver (bolagen) 0 0 Kassaflöde från löpande verksamhet före förändring av rörelsekapital 501 131 Förändring av rörelsekapital Ökning-/minskning+ av förråd 0 0 Ökning-/minskning+ av kortfristiga fordringar -384-575 Ökning+/minskning av kortfristiga skulder 323 271 Kassaflöde från löpande verksamhet 440-173 Förändring av redovisningsprincip 0 0 Förändring av eget kapital 0 1 Investeringsverksamhet Investeringar 7-227 0 Momsjustering vid överlåtelse 0 0 Anläggningstillgångar överfört mellan enheter 0 0 Försäljningar anläggningstillgångar 8 101 0 Aktier och andelar 0 0 Kassaflöde från investeringsverksamheten -126 0 Finansieringsverksamhet Ökning-/minskning+ av långfristiga fordringar 0 0 Ökning+/minskning- av långfristiga skulder -137-158 Erhållna/lämnade bokslutsdispositioner 0 0 Justering för årets aktiverade investeringsbidrag 0 0 Förändring aktiekapital 0 0
Sida 19(26) Kassaflöde från finansieringsverksamheten -137-158 ÅRETS KASSAFLÖDE 177-330 Ingående likvida medel och kortfristiga placeringar Utgående likvida medel och kortfristiga placeringar 1 235 1 565 1 411 1 235 Kontroll av årets kassaflöde 176-330 Differens -1 0 Not Utfall Utfall Balansräkning 1312 1212 Anläggningstillgångar Immateriella anläggningstillgångar 0 0 Materiella anläggningstillgångar - byggnader och mark 0 0 - maskiner och inventarier 11 607 753 - pågående investeringar 0 0 Finansiella anläggningstillgångar 0 0 Summa anläggningstillgångar 607 753 Omsättningstillgångar Förråd 0 0 Kortfristiga fordringar 15 1 441 1 057 Kortfristiga placeringar 0 0 Likvida medel 1 411 1 235 Summa omsättningstillgångar 2 852 2 292 Summa tillgångar 3 459 3 045 Eget kapital Eget kapital 806 969 Bokslutsdispositioner 0 0 Årets resultat 228-163
Sida 20(26) Summa eget kapital 1 034 806 Avsättningar 0 0 Skulder Långfristiga skulder 18 156 293 Kortfristiga skulder 19 2 269 1 946 Summa skulder 2 425 2 239 Summa eget kapital, avsättningar och skulder 3 459 3 045 Redovisningen är upprättad enligt de anvisningar som lämnats från Västra Götalandsregionen. Anvisningarna bygger på kommunallagen, lagen om kommunal redovisning samt rekommendationer utfärdade av Rådet för kommunal redovisning. Noter, tkr 1. Verksamhetens intäkter 1312 1212 Försäljning material, varor och tjänster, internt 152 125 Försäljning material, varor och tjänster, externt 2 085 2 297 Hyresintäkter 1 893 1 959 Specialdestinerade statsbidrag 7 762 7 714 Övriga bidrag, internt 10 489 10 227 Övriga bidrag, externt 837 198 Övriga intäkter, internt 159 221 Övriga intäkter, externt 86 95 Totalt 23 463 22 836 2. Verksamhetens kostnader 1312 1212 Personalkostnader 12 969 12 917 Lokalkostnader, internt 4 605 5 352 Lokalkostnader, externt 492 451 Verksamhetsanknutna tjänster, internt 654 403 Verksamhetsanknutna tjänster, externt 317 373 Material och varor, internt 220 210 Material och varor,externt 2 074 1 811