September 2013 Hong Kong LANDFAKTA - HONGKONG SAR, KINA Officiellt namn: Hong Kong Special Administrative Region of the People's Republic of China Huvudstad: Hongkong Yta: 1104 km 2 Folkmängd: 7,18 miljoner (6.540 inv./km 2 ) Befolkning: 94 % kineser (ca 530.000 utlänningar) Befolkningstillväxt: + 1,2 % (2012) Språk: Kantonesiska och engelska; kunskaper i mandarin (putonghua) är ännu begränsade men ökar Religion: Buddhism, Taoism, Katolicism, Protestantism, Islam, Hinduism, Judendom Statsskick: Särskild Administrativ Region (SAR) inom Folkrepubliken Kina Statschef: President Xi Jinping, Peking Regeringschef: Chief Executive C Y Leung (Leung Chun-Ying) Utrikesminister: Wang Yi, Peking Politiska partier: Democratic Alliance for the Betterment and Progress of Hong Kong (DAB), Federation of Trade Unions, Liberal Party, Economic Synergy, Democratic Party, Civic Party, Labour Party, People Power Senaste val: Legislative Council (LegCo) 2012, Chief Executive 2012 Nästa reguljära val: Legislative Council (LegCo) 2016, Chief Executive 2017 Valuta: Hongkongdollar (HKD) Växelkurs 1 HKD = ca 0,86 SEK (sep 2013) BNP (total): 2040 miljarder HKD (2012) BNP/capita: 285 100 HKD (36 800 USD) (2012) BNP-tillväxt: 3,3% (kv2 2013) (1,4% 2012) Inflation: 4,5% (augusti 2013) Arbetslöshet: 3,3% (augusti 2013) Viktigaste näringar: Bank/finans, turism, logistik, handel Budgetbalans: +59 miljarder HKD (2,9% av BNP, b.å. 2011-2012)
Valutareserv: 303,9 miljarder USD (augusti 2013, HKMA) Räntebärande utlandsskuld: 1001 miljarder USD (brutto, alla sektorer, kv 3, 2012) Statens utlandsskuld: 10,7 miljarder HKD (kv 3, 2012) Varuexport: 3434 miljarder HKD (2012) Varuexporttillväxt: 1,3% (2012) Viktigaste exportprodukter: Elektronik, textil Varuimport: 3912 miljarder HKD (2012) Varuimporttillväxt: 2,7% (2012) Viktigaste importprodukter: Konsumtionsvaror, råmaterial, halvfabrikat, kapitalvaror Största handelspartners: Kina, EU, USA, Japan, Taiwan Svensk export till Hongkong: 4,86 miljarder SEK (+17%, 2012, SCB) Svensk import från Hongkong: 3,05 miljarder SEK (-3%, 2012, SCB) (Statistikkälla: HK Government/ Census & Statistics Dept, om inget annat anges) Historik Hongkong utgörs av Hongkongön, som tillföll Storbritannien genom fördraget i Nanking år 1842 efter det första opiumkriget, halvön Kowloon, som tillföll Storbritannien genom Peking-fördraget år 1860 efter det andra opiumkriget, samt New Territories och ca 230 öar som genom ett avtal mellan Storbritannien och Kina ingånget år 1898 arrenderades fram till 1997. En överenskommelse om Hongkongs framtida ställning träffades i december 1984 mellan Storbritannien och Kina. Enligt denna s.k. Joint Declaration återförenades Hongkong i sin helhet med Kina den 1 juli 1997 och gavs status som en "Särskild Administrativ Region" (SAR) inom Folkrepubliken Kina med omfattande självstyre. Principen kallas ofta ett land två system. Den politiskt utnämnde och samtidigt högste ämbetsmannen i Hongkong SAR's administration fick titeln Chief Executive. En "mini-konstitution" för Hongkong SAR, den s.k. Basic Law, antogs av den kinesiska folkkongressen år 1990. De dokument som reglerar Hongkongs autonoma status inom Kina garanterar bl.a. att dess frioch rättigheter skall bestå och att Hongkongs politiska, ekonomiska, sociala, lagstiftande och juridiska system skall förbli åtskilda från resten av Kina till 2047. Lagen ger utrymme för vissa konstitutionella ändringar från 2007, något som för första gången skedde 2010 (se vidare nedan). Utrikespolitik Utrikes-, säkerhets- och försvarspolitik sköts av centralregeringen i Peking. Inrikespolitik Den 1 juli 2012, på 15-årsdagen av Hongkongs övergång från brittisk till kinesisk överhöghet, svors Leung Chung-Ying (i dagligt tal, C Y Leung) in av Kinas president Hu Jintao som ny regeringschef, Chief Executive, i Hong Kong. Leung utsågs, liksom företrädarna Tung och Tsang, genom en omröstning i en valkommitté bestående av 1200 elektorer för en period om fem år. Regeringens politik måste förankras i Legislative Council (LegCo), Hong Kongs enkammarparlament, bestående av 70 ledamöter. Av dessa är, något förenklat, 40 direktvalda och 2
30 valda av s.k. functional constituencies 1. Det finns över 20 politiska partier i LegCo. De största är det regeringstrogna Democratic Alliance for the Betterment and Progress of Hong Kong (DAB) med 13 mandat och likaså regeringstrogna Federation of Trade Unions med sex mandat. Det företagsvänliga Liberal Party (LP) har fem mandat. De partier som förespråkar full demokrati, de s k pan-demokraterna, innehar sammantaget 27 mandat. Av dessa har Democratic Party och Civic Party sex mandat vardera. Demokratianhängarna eftersträvar i första hand allmänna och fria val av såväl Chief Executive som av samtliga ledamöter i LegCo. Frågan om ökad demokrati och Hongkongs höga grad av autonomi inom konceptet ett land två system står högt på den politiska dagordningen och präglar ofta debatten. Enligt beslut i Nationella folkkongressens stående utskott i Peking i december 2007 har fullt ut demokratiska val av regeringschef och LegCo ställts i utsikt 2017 respektive 2020. Peking menade att en snabbare förändring mot ökad demokrati inte var förenlig med intentionerna i Basic Law, som anger att utvecklingen mot demokrati/fria val skall ske i "a gradual and orderly process". De av Peking sent satta tidpunkterna har fått de demokratiska partierna att något tappa styrfart, då de i mångt och mycket koncentrerat och profilerat sig på demokratifrågan, vilket till viss del avspeglades i de två senaste parlamentsvalen (2008 respektive 2012). De regeringstrogna partierna tenderar att betona vardagsnära plånboksfrågor mer. Även om de pandemokratiska partierna nått framgångar i de direktvalda valkretsarna, har de mycket litet stöd i de funktionella, vilket ger de regeringstrogna partierna ett övertag i parlamentet. Med sina 27 mandat kan dock oppositionen blockera regeringens lagförslag inom det konstitutionella området, t ex vad gäller ändringar i valsystemet. CY Leung skiljer sig från sina två företrädare Tung Chee-Hwa och Donald Tsang genom att han håller visst avstånd till Hongkongs ekonomiska elit (och vice-versa, kan tilläggas). Istället säger han sig vilja nå ut till vanligt folk. Han menar att formeln small government big business inte längre räcker för att lösa Hongkongs sociala problem. Han anses också ha närmare band till Peking än åtminstone sin närmaste företrädare. Förtroendet för Leung fick sig en tydlig törn redan när han i början av hösten 2012 hårt drev frågan att Hongkongs skolor skulle införa National Education, undervisning om fosterlandet - dvs Kina - på schemat. Efter stora demonstrationer fick regeringen backa i frågan, och konstatera sitt första stora nederlag. De största utmaningarna för C Y Leung ser ut att bli frågan om allmänna val, tillgången på bostäder till överkomliga hyror, de ökade inkomstklyftorna och miljöpolitiken. I sin första regeringsförklaring i januari 2013 lade han fram flera initiativ för att öka tillgången på bostäder, öka det ekonomiska stödet till fattiga och äldre, och skärpa miljöpolitiken. Hans första budget i februari innehöll stora utgiftsökningar inom de två sistnämnda områdena. Däremot har han varit påfallande fåordig vad gäller eventuella reformer av valsystemet. Han har egentligen ingen tydlig egen politisk bas i Hongkong och har så här långt haft svårt att vinna genuint förtroende bland mäktiga intressegrupper. Han får förhållandevis svagt stöd i opinionsmätningar och många bedömare undrar om han kan bli en så effektiv regeringschef som Peking nog skulle vilja se. Ekonomi och ekonomisk politik Hong Kong har under nittonhundratalets senare hälft utvecklats till en betydande handelsplats i Östasien. Tillverkningsindustrin (kläder, leksaker, elektronik) har flyttats till främst Kantonprovinsen i södra Kina, och andra delar av närregionen, men ägs i mycket stor 1 Functional constituances, s.k. funtionella valkretsar representerar näringslivet, yrkes- och sociala grupper. 3
utsträckning fortfarande av Hongkongföretag. De senaste decenniernas snabba ekonomiska tillväxt i Kina med en stadigt ökande utrikeshandel har bidragit till en väsentligt ökad efterfrågan på finansiella, kommersiella och logistiska tjänster i Hong Kong, som idag domineras av en serviceekonomi med en stark finanssektor (banker och investmentbolag), omfattande handel och logistik (sjöfart och flyg) samt turism. Inkomst- och företagsskatter är mycket låga, omkring 15% respektive 16,5%. Omkring 98% av Hongkongs export är reexport av varor som importerats från i första hand fastlandskina. Ekonomin rankas återkommande som en av de friaste i världen och affärsklimatet är öppet och lättillgängligt, även om kritik också finns mot att ett fåtal konglomerat är så dominerande i flera tunga sektorer. Många utländska företag, särskilt små och medelstora, väljer att etablera sig i Hongkong innan de tar steget in i Kina. Importtullar finns endast på spritdrycker, tobak och drivmedel. Valutan är fullt konvertibel, knuten med fast växelkurs till den amerikanska dollarn, och det oberoende rättsväsendet fungerar väl. Ekonomin har haft en stark uppgång under 2000-talet med en årlig tillväxt på 5-7%, som först 2009 planade ut i och med finanskrisen, och som på nytt bromsade in under 2012. Turismen är en stor inkomstkälla och slår ständigt nya rekord tack vare de förenklade procedurerna för besökande kineser från fastlandet. LegCo röstade i juni 2012 igenom Hongkongs första konkurrenslagstiftning, Competition Ordinance. Förhandlingarna om den nya lagstiftningen har varit långa och mödosamma. Den slutliga versionen av lagen, som av många anses som väl urvattnad, förväntas träda ikraft inom ett år efter det att en Competition Commission och en Competion Tribunal inrättats. Handelspolitik Hongkong har, enligt Basic Law, rätt att föra en självständig handelspolitik. EU och Hongkong har ett gott samarbete i dessa frågor, speciellt inom ramen för WTO. Hongkong stod värd för WTO:s sjätte ministermöte i december 2005. 1999 undertecknades ett tullsamarbetsavtal mellan EU och Hongkong. Detta innebar en formalisering av det redan existerande samarbetet, men visar också på Hongkongs autonomi i dessa frågor. EU har som mål att fördjupa samarbetet inom områden som utbildning, forskning och miljö. Ett särskilt frihandelsavtal mellan Hongkong, Macau och Kina, Closer Economic Partnership Arrangement (CEPA) trädde i kraft den 1 januari 2004. Avtalet har stegvis utvidgats till att gälla samtliga varugrupper och liberalisering inom ett stort antal tjänstesektorer. I korthet möjliggör CEPA att företag som är etablerade i Hongkong eller Macau efter 3-5 års verksamhet kan få mycket förmånliga tillträdesvillkor till den kinesiska marknaden. I november 2011 ansökte Hongkong om att bli medlem i ASEAN-China Free Trade Area (ACFTA). ASEAN har svarat genom att istället inleda direkta förhandlingar med Hongkong om ett bilateralt frihandelsavtal. Sveriges relationer med Hongkong Sverige har en officiell representation i Hongkong, generalkonsulatet, sedan 1950-talet. Inför Hongkongs återförening med Kina ingick Sverige 1996 ett konsuläravtal med Kina om Hongkong. Generalkonsulatet har sex tjänstemän varav två utsända från Utrikesdepartementet. Sveriges förbindelser med Hongkong är främst inriktade på handel och investeringar. Hongkong är en viktig svensk handelspartner och omkring 150 företag med svensk anknytning finns representerade i Hongkong, varav flera med regionala huvudkontor. Den aktiva svenska handelskammaren räknar ca 165 företag som sina medlemmar. Ca 900 personer är registrerade på 4
konsulatets svensklista. Exportrådet är representerat i södra Kina (Hongkong och Kanton). Exportrådet och handelskammaren delar lokaler med generalkonsulatet. Ett halvt dussin svenska professorer/universitetslärare är verksamma vid universiteten i Hongkong, som gästföreläsare eller på mer permanent basis. Ett växande antal svenska studenter studerar vid universiteten i Hongkong. Noteras kan att svensken Lars Nittve är chef för Hongkongs nya museum för modern konst, M+, som är under uppbyggnad, och att svenskan Madeleine Onne är chef för Hongkongbaletten. En svensk präst från Svenska Kyrkan i Utlandet (SKUT), bor i Hongkong och arbetar deltid för svenskar i Hongkong och Kina. Föreningarna SWEA och SVIV är verksamma i Hongkong. Hong Kong Trade Development Council (HKTDC), närmast Hongkongs motsvarighet till Business Sweden, har via ett konsultbolag verksamhet i Stockholm, men närmsta reguljära HKTDC-kontor finns i London. Vidare finns ett Sweden-China Trade Council, som bl a verkar för ökad handel med Kina och Hongkong, den svenska intresseföreningen The Royal Sweden-Hong Kong Business Council, jämte svensk-kinesiska vänskapsföreningar i Göteborg och Stockholm. Besöksutbytet mellan Sverige och Hong Kong Officiella delegationer och företrädare för svensk förvaltning och näringsliv besöker ofta Hongkong. Kulturutbytet mellan Hongkong och Sverige är väletablerat och svenska artister besöker Hongkong med jämna mellanrum. På filmområdet finns sedan några år etablerade kontakter och ett besöksutbyte mellan Stockholms Internationella Filmfestival och Hong Kong International Film festival (HKIFF). Den största svenska manifestationen i Hong Kong torde Ostindiefararens (Götheborg II) besök 2006 ha varit. Besöket kringgärdades av en rad utställningar, seminarier och företagspresentationer. Inkommande officiella besök från Sverige 2004 - transport och infrastrukturminister Ulrica Messing 2005-1:e vice talman Per Westberg med utskottsdelegation - Riksdagens näringsutskott - kronprinsessan Victoria (designutställning) - finansminister Pär Nuder - näringsminister Thomas Östros med den svenska delegationen till 6:e WTO:s ministermöte - - - jordbruksminister Ann-Christin Nyqvist i samband med WTO-mötet. 2006 - Riksdagens trafikutskott - Riksdagens miljö- och jordbruksutskottet 2007 - statssekreterare Karin Johansson, Socialdepartementet 2009 - statssekreterare Gunnar Wieslander, UD 5
2011 - statssekreterare Gunnar Oom, UD 2012 - finansminister Anders Borg - landsbygdsminister Eskil Erlandsson med företagsdelegation Utgående officiella besök från Hong Kong 2004 - Chief Secretary for Administration Donald Tsang (sedermera regeringschef) 2005 - Permanent Secretary for Economic Development and Labour, Sandra Lee - Secretary for Health and Welfare, Dr York Chow 2007 - Secretary for Justice Wong Yanlong 2009 - Financial Secretary John Tsang - Secretary for Environment Edward Yau 2011 - Secretary for Development Carrie Lam - Secretary for Environment Edward Yau 2012 - Secretary for Environment Edward Yau 6