Departementspromemorian Patent- och marknadsdomstol (Ds 2014:2)

YTTRANDE Diarienr AD 416/2014 851 81 Sundsvall 2014-04-10 1 (8) Tfn: 060-18 40 00 Fax: 060-12 98 40 bolagsverket@bolagsverket.se www.bolagsverket.se Justitiedepartementet Enheten för processrätt och domstolsfrågor Ämnesråd Anna Avenberg 103 33 Stockholm Departementspromemorian Patent- och marknadsdomstol (Ds 2014:2) (Ju2014/129/DOM) Bolagsverket avger följande yttrande. Sammanfattning Bolagsverket är i huvudsak positivt till att samla alla mål- och ärendetyper inom de immaterialrättsliga, marknadsföringsrättsliga och konkurrensrättsliga områdena i en och samma domstolsorganisation. Bolagsverket instämmer inte i utredningens förslag att de firmarättsliga registreringsärendena ska lämnas utanför den nya domstolsorganisationen. Bolagsverket har ingenting emot att de särskilda domstolarna föreslås heta Patent- och marknadsdomstolen respektive Patent- och marknadsöverdomstolen. Bolagsverket är positivt till att Stockholms tingsrätt föreslås bli Patent- och marknadsdomstol samt att Svea hovrätt föreslås utgöra Patent- och marknadsöverdomstol eftersom dessa domstolar redan idag handlägger många av dessa måltyper, och har bred och upparbetad kompetens inom dessa rättsområden. 5 En samlad prövning 5.1 Reformbehovet Bolagsverket anser, precis som utredningen, att det finns ett stort behov av särskild kompetens inom immaterialrättsområdet hos domstolarna. Många måltyper går in i varandra och det står därför klart att det måste finnas vinster med att samordna dessa olika måltyper i en och samma domstolsorganisation. En sådan samordning kommer också att inverka gynnsamt på prejudikatbildningen på området. Förslaget att samla alla mål- och ärendetyper inom de immaterialrättsliga, marknadsföringsrättsliga och konkurrensrättsliga områdena i en och samma

2 (8) domstolsorganisation är således mycket bra menar Bolagsverket. Inrättandet av en sådan särskild domstol som ska vara inordnad under de allmänna domstolarna är dock, såvitt Bolagsverket erfar, en ny form av domstolsorganisation. Den föreslagna särskilda domstolen ska handlägga både ärenden som typiskt sett hör till den allmänna förvaltningsdomstolsorganisationen och också handha tvistemål och brottmål som normalt tillhör de allmänna domstolarnas organisation. Frågan är, menar Bolagsverket, om det är möjligt att frångå den uppdelningen och alltså skapa en domstolsorganisation som ska utgöra någon form av mellanting av dessa olika domstolsorganisationer. Att samla både registreringsärenden och civilrättsliga tvistemål samt brottmål under en och samma domstol torde vidare kräva en viss uppdelning inom den nyinrättade domstolen, eftersom registreringsärenden kan vara mer tidskänsliga än t.ex. de civilrättsliga tvistemålen. 5.3 Mål- och ärendetyper som ska samlas Bolagsverket instämmer vidare i utredningens analys att de mål- och ärendetyper som har rättsliga och principiella samband är de som bör samlas i den nya domstolsorganisationen. Eftersom ett sådant klart samband finns mellan såväl firma- och varumärkesregistreringsärenden som firma- och varumärkesmål är det för Bolagsverkets del självklart att inte bara de civilrättsliga firmamålen utan även firmaregistreringsärendena ska samlas i den nya domstolsorganisationen tillsammans med bl.a. varumärkesmålen och varumärkesärendena. När det gäller firmaregistreringsärendena så är det, menar Bolagsverket, av avgörande betydelse för myndigheters handläggning av dessa ärenden att praxis är enhetlig. Den nuvarande splittringen i domstolsordningen som innebär att firmaregistreringsärenden överklagas till allmän förvaltningsdomstol medan varumärkesärendena överklagas till Patentbesvärsrätten medför dessvärre oenhetlig praxis främst i frågor om förväxlingsbedömning. Att dessa frågor, som uppenbarligen har en nära koppling till varandra, bör handläggas i samma domstol är i grunden en fråga om rättssäkerhet, eftersom liknande frågor garanteras liknande bedömning, vilket i sig också innebär att en mer enhetlig praxis skapas. Allt det nu sagda är, menar Bolagsverket, oerhört betydelsefullt både för den enskilde företagaren och för det allmänna. 5.3.2 Immaterialrättsliga mål och ärenden Firmarättsliga mål Som utredningen nämner finns det mycket starka rättsliga band mellan firma och varumärke. Utredningen konstaterar därför att det är rimligt att de civilrättsliga tvistemålen på firmaområdet samlas i den nya föreslagna domstolsorganisationen. Däremot gör utredningen den bedömningen att när det gäller firmaregistreringsärendena kan det vara svårt för den nya domstolen att även behöva sätta sig in i associationsrättsliga frågeställningar varför dessa ärenden ska fortsätta handläggas av allmän förvaltningsdomstol. Det finns en risk, menar utredningen, att det kan finnas ärenden som kan förefalla vara rent associationsrättsliga men som ändå kan ha sådana känneteckensrättsliga inslag att de bör prövas tillsammans med firmafrågan, vilket gör det osäkert att samla firmaärendena i den nya domstolsorganisationen. Bolagsverket antar att utredningen med det uttalandet t.ex.

3 (8) syftar på att exempelvis en anmälan om bolagsordningsändring, där bl.a. verksamhetsbeskrivningen ändras, kan få betydelse för bolagets registrerade firma. I det följande vill dock Bolagsverket peka på att man inte behöver ha särskilt stora farhågor för dessa rent associationsrättsliga ärenden. Enligt Bolagsverkets uppfattning överväger fördelarna med att inordna även firmaregistreringsärendena i den nya domstolsorganisationen istället klart de eventuella farhågor som finns med de associationsrättsliga frågeställningarna. Inledningsvis kan nämnas att de firmarättsliga målen vid allmän förvaltningsdomstol är ytterst få till antalet. Av utredningen framgår i och för sig att de firmarättsliga målen uppgår till ca 70 inkomna registreringsmål per år, en siffra som i vart fall inte Bolagsverket kan bekräfta. Bolagsverket skulle gärna önska att utredningen närmare specificerar vad dessa 70 registreringsmål per år omfattar för typ av registreringsärenden. Bolagsverket, som är registreringsmyndighet för alla företags- och föreningsformer i Sverige undantaget stiftelser och samfällighetsföreningar, översänder 2-10 registreringsmål om firma till Förvaltningsrätten i Härnösand per år. När det gäller ärenden om administrativ hävning av firma överlämnar Bolagsverket cirka 10 ärenden per år till allmän domstol. Bolagsverket kan i sammanhanget nämna att verket under 2012 vägrade registrering av två firmaärenden. Inte något av dessa beslut överklagades vidare till förvaltningsrätten. Under förra året, 2013, fattade Bolagsverket två avslagsbeslut i firma. Båda besluten överklagades (båda avslagsbesluten rörde frågan om förväxling med varumärken). De avslagsbeslut gällande firma som Bolagsverket har fattat under årens lopp har i princip uteslutande gällt frågor om förväxling, särskiljningsförmåga, vilseledande, efternamn etc. När det gäller de associationsrättsliga frågeställningarna så vill Bolagsverket framföra följande. Det är mycket riktigt så att firma registreras tillsammans med en associationsform och att det medför att man även måste beakta associationsrättsliga bestämmelser vid registrering av en firma. De grundläggande firmareglerna finns i firmalagen (1974:156) medan i de associationsrättsliga lagarna finns mer formella registreringsföreskrifter. Firmalagen reglerar firmaskyddet för alla slag av näringsidkare och företagsformer, om inte annat uttryckligen sägs i associationsrättslig författning, jfr 4 kap. 9 lagen om bank- och finansieringsrörelse (2004:297) och 10 kap. 35 samma lag. Firmaskyddet följer företagsformen, vilket innebär att firman för ett aktiebolag har skydd i hela Sverige medan en firma för en enskild näringsidkare har skydd i det län där den enskilda näringsidkaren är registrerad. Bestämmelser om företagsformen aktiebolag regleras i aktiebolagslagen (2005:551), bestämmelser om ekonomiska föreningar finns i lagen om ekonomiska föreningar (1987:667), bestämmelser om handelsbolag och enskilda firmor finns i handelsregisterlagen (1974:157) osv. I den associationsrättsliga lagstiftningen finns även bestämmelser som har inverkan på firma, se t.ex. aktiebolagslagen (2005:551). I aktiebolagslagen kan bl.a. nämnas 3 kap. 1 punkt 1, där det anförs att ett aktiebolags bolagsordning ska ange bolagets firma. Av punkten 3 i samma bestämmelse framgår också att föremålet för bolagets verksamhet ska vara angivet till sin art. I 3 kap. 11 aktiebolagslagen finns därutöver bestämmelser som gäller särskilt för publika aktiebolag. I 27 kap. 7 aktiebolagslagen finns bestämmelser om avregistrering av firma ur aktiebolagsregistret sedan en dom om hävande av firmaregistrering har vunnit laga kraft. Vidare kan nämnas att hela 28 kapitlet i

4 (8) aktiebolagslagen behandlar frågor om ett aktiebolags firma. I 28 kap. 1 i den lagen finns en specialregel som säger att firman tydligt måste skilja sig åt från annan firma som tidigare har registrerats i aktiebolagsregistret eller filialregistret. I samma kapitel finns också bestämmelser om både bifirma och parallellfirma. I associationsrättslig lagstiftning kan även finnas särskilda bestämmelser om att företagsformen måste innehålla en viss beteckning, jfr 32 kap. 17 aktiebolagslagen. Som nämnts ovan rör de flesta firmamålen hos allmän förvaltningsdomstol samma typ av frågeställningar som uppkommer i många av de civilrättsliga tvistemålen om firma, såsom bedömning av om firman är förväxlingsbar med ett tidigare närings- eller varukännetecken. Således anser Bolagsverket att den oro som utredningen ger uttryck för t.ex. över att om firmaregistreringsärendena tillåts överklagas till Patent- och marknadsdomstolen finns det en risk för parallella processer i olika domstolsslag rörande en juridisk persons registrering är liten. För det första är antalet ärenden som vägras registrering mycket litet. För det andra gäller att de firmaärenden som vägras registrering genom slutligt beslut oftast inte innehåller några associationsrättsliga frågeställningar utöver frågor om verksamhet. Risken att behöva dela ärenden på det sätt utredningen säger, och att firmafrågan behandlas vid en domstol samtidigt som en associationsrättslig fråga behandlas vid annan domstol är obefintlig menar Bolagsverket. Givetvis måste den nya Patent- och marknadsdomstolen ta ställning till den verksamhet som firma söks skyddad för, men det kan inte vara det associationsrättsliga inslaget utredningen syftar på. Mot bakgrund av detta är det därför Bolagsverkets förhoppning att det går att utforma en författningsbestämmelse som innebär att om en firma vägras registrering av registreringsmyndigheten så ska ett eventuellt överklagande skickas till Patent- och marknadsdomstolen, jfr t.ex. 27 kap. 2 tredje stycket aktiebolagslagen. Rena associationsrättsliga registreringsåtgärder såsom att Bolagsverket skulle vägra registrering av en styrelseändring, nyemission etc. ska givetvis tas om hand i allmän förvaltningsomstol vid överklagande, liksom avskrivna registreringsärenden där sökanden väljer att överklaga, oavsett om det avskrivna ärendet rörde ett firmaärende eller ett annat associationsrättsligt ärende. 5.3.3 Mål rörande namn och utgivningsbevis Bolagsverket instämmer med utredningen att mål rörande namn och utgivningsbevis inte har den tydliga samhörighet med de frågeställningar som förekommer i immaterialrättsliga mål för övrigt, varför de även fortsättningsvis bör kunna handläggas av allmän förvaltningsdomstol. Bolagsverket instämmer inte i utredningens bedömning att de namnmål som idag handläggs i allmän domstol efter överklagande av Skatteverkets beslut skulle ha en koppling till de firmaregistreringsmål som handläggs av allmän förvaltningsdomstol efter överklagande av Bolagsverkets beslut. Om det finns en sådan koppling mellan firmaregistreringsmålen och namnmålen så är den enligt Bolagsverkets uppfattning inte tydlig.

5 (8) 6 Patent- och marknadsdomstol 6.1 En prövning i allmän domstol Bolagsverket är i grunden positivt till inrättandet av en särskild domstol under den allmänna domstolsorganisationen för immaterialrättsliga, konkurrensrättsliga, marknadsföringsrättsliga mål och ärenden. Som förslaget ser ut är det många olika ärendetyper som ska samlas i den nyinrättade specialdomstolen genom att både registreringsärenden och tvistemål ska tas om hand i den nya domstolen. Det kan därmed finnas en risk för överbelastning, även om samlandet av liknande frågor leder till en mer effektiv process. Att samla alla mål- och ärendetyper under samma domstol medför viss risk att man tappar nyttiga och intressanta infallsvinklar och belysningar av rättsliga frågor på området som andra domstoler skulle bidragit med vid frågor om intrång och ogiltighet. Den risken måste vägas mot de fördelar som en koncentration av målen och ärendena innebär. Om regeringen väljer att genomföra nu liggande förslag vill dock Bolagsverket med kraft framföra vikten och värdet av att samla även de firmarättsliga registreringsärendena i den nya domstolsordningen. 6.3 Domstolarnas namn Bolagsverket har ingenting att erinra emot att de nyinrättade domstolarna antar namnet Patent- och marknadsdomstolen respektive Patent- och marknadsöverdomstolen. 6.4 Domstolarnas lokalisering Bolagsverket är positivt till att Patent- och marknadsdomstolen föreslås inordnas under Stockholms tingsrätt samt att Patent- och marknadsöverdomstolen inordnas under Svea hovrätt. 6.6 Prejudikatbildning Bolagsverket instämmer med utredningen att det på de här rättsområdena finns ett väldigt tydligt behov av prejudikat. Som vidare nämns i utredningen underlättar förekomsten av prejudikat bedömningen av de rättsliga frågorna vid myndigheten. Alla domstolsinstanser har olika roller. Högsta domstolens roll är att skapa vägledning för rättstillämpningen genom prejudikatbildning. En ordning där varje domstolsinstans har uppgifter som skiljer sig från varandra gör att en hög rättssäkerhet kan uppnås samtidigt som man säkerställer prejudikatbildningen. Av avgörande betydelse är att den enskilde ska kunna få ett felaktigt avgörande ändrat i högre instans. Utredningen föreslår att den grundläggande synen om olika roll per domstolsinstans ska frångås genom att man vill ge Patent- och marknadsöverdomstolen dubbla roller i vissa fall, dels rollen som ändringsinstans dels rollen som prejudikatsinstans. Enligt Bolagsverkets mening är det mycket tveksamt att låta Patent- och marknadsdomstolen få rollen som prejudikatinstans eftersom de rättsfrågor som ska bedömas inte kan sägas vara mindre betydelsefulla, snarare tvärtom. Det gäller rättsområden där frågeställningarna många gånger är komplexa och där prejudikat är mycket viktiga. Intresset av skyndsamhet och farhågan att förlänga instansordningen ska inte väga tyngre än rättssäkerheten och behovet av prejudikat menar Bolagsverket. Det bör därför alltid vara Högsta domstolen som är

6 (8) enda och uteslutande prejudikatinstans för samtliga dessa mål- och ärendetyper. Det är endast Högsta domstolen som har och ska antas ha den överblick som krävs för att bevilja prövningstillstånd. Man kan vidare fråga sig, menar Bolagsverket, om det är tillräckligt rättssäkert att en domstol som nyligen har avkunnat en dom i saken ska kunna på objektivt sätt fundera över om överklagandet innehåller frågor av prejudicerande värde. 8 Tillämplig processlag 8.2.4 Närmare om rättegångsbalkens och ärendelagens tillämplighet Beslutsmyndighet som part Bolagsverket instämmer med utredningens förslag att låta registreringsmyndighet få partsbehörighet och därmed också ges klagorätt, jfr den föreslagna bestämmelsen i 3 kap. 2 i den föreslagna lagen om patent- och marknadsdomstolar jämfört med 11 lagen (1996:242) om domstolsärenden. Bolagsverket, som redan idag har partsbehörighet i allmän förvaltningsdomstol när gäller frågor om registrering av firma, tycker därför att förslaget är bra. 11 En effektiv handläggning 11.2 Kumulation av mål och ärenden Bolagsverket har ingenting att erinra mot förslaget att införa ökade möjligheter till kumulation av mål och ärenden vid patent- och marknadsdomstolen. Som exempel nämns att det skulle vara möjligt att kumulera ett varumärkesrättsligt tvistemål med ett firmarättsligt tvistemål. 13 Ikraftträdande och övergångsbestämmelser Utredningen föreslår att de nya bestämmelserna ska träda ikraft den 1 juli 2015. Enligt Bolagsverkets mening känns den föreslagna ikraftträdandetidpunkten väl optimistisk med tanke på den omfattande utredningen. Som Bolagsverket har framfört ovan är det exempelvis mycket viktigt att det finns tid att även utreda möjligheten att kunna inordna firmaregistreringsärendena i den föreslagna domstolsorganisationen. 14 Konsekvenser När det gäller frågan om vilka konsekvenser som utredningens förslag möjligen kan få för bl.a. företagare och det allmänna vill Bolagsverket ge följande kommentarer. Utredningens förslag innebär en ingripande förändring av rådande domstolsorganisation, och förslaget ska genomföras på ganska kort tid. Möjligen är ikraftträdandetidpunkten för optimistiskt tilltagen sett till det komplexa förslaget. Eftersom många kommer att beröras av förslaget skulle det möjligen vara bra om det inom utredningens ram kunde genomföras en ordentlig konsekvensanalys för att på så sätt ta reda på vilka verkningar förslaget kan tänkas få för våra små- och medelstora företag, för enskilda personer samt för det allmänna.

7 (8) Positiva konsekvenser av förslaget är, som utredningen anför, en effektivare domstolsorganisation där kompetenser och resurser utnyttjas på ett bra sätt. Detta kommer i sig medföra en mer enhetlig praxis på immaterialrättsområdet. Utredningens förslag att lämna firmaregistreringsärenden utanför förslaget kan dock antas medföra negativa konsekvenser för både företag, enskilda och det allmänna. Att ärendetyperna firma och varumärken ska hanteras i olika domstolsorganisationer skapar otydlighet och förvirring, samtidigt som risken finns för oenhetlig praxis. Frågan om firmaregistreringsärendena ska utgöra en del av förslaget eller om de ska fortsätta att tillhöra den allmänna förvaltningsdomstolsorganisationen är en typisk fråga att närmare belysa i en djupare konsekvensanalys ur ett användarperspektiv. Enligt Bolagsverkets mening är det viktigt att eventuella frågeställningar verkligen blir ordentligt utredda inom ramen för utredningen även om det i sig riskerar medföra en senarelagd ikraftträdandetidpunkt. 15 Författningskommentarer Bolagsverket har i och för sig inte några synpunkter på de bestämmelser som nu föreslås bli ändrade i firmalagen, undantaget 29. Bolagsverket vill dock i sammanhanget peka på andra bestämmelser i firmalagen som möjligen kan behöva ändras samtidigt. 16 k första stycket firmalagen Begreppet överlämnas till tingsrätt bör möjligen ändras till överlämnas till domstol. 17 första stycket firmalagen Begreppet en domstol bör ändras till domstolen. 25 första stycket firmalagen Begreppet En domstol bör ändras till Domstolen. 29 firmalagen Bestämmelsen som ska upphävas enligt förslaget innehåller idag en information om att överklagandet ska ges in till registreringsmyndigheten. Enligt Bolagsverkets mening bör det även fortsättningsvis finnas en bestämmelse som innebär att ett sådant överklagande ska ges in till registreringsmyndigheten.

8 (8) Detta yttrande har beslutats av generaldirektören Annika Bränström. I den slutliga handläggningen har också direktören Inga Otmalm, chefsjuristen Peter Källenfors, avdelningschefen Helene Lindqvist och avdelningsjuristen Jörgen Schéle deltagit. Föredragande har varit bolagsjuristerna Christina Wikström och Lena Göransson Norrsjö. Annika Bränström Christina Wikström Lena Göransson Norrsjö