Remissvar angående förslaget till allmänt råd om årsredovisning för mindre aktiebolag (K2)

Transkript

1 YTTRANDE AD / Sundsvall (6) Tfn: Fax: bolagsverket@bolagsverket.se Bokföringsnämnden Box Stockholm Remissvar angående förslaget till allmänt råd om årsredovisning för mindre aktiebolag (K2) Inledning Bolagsverket har valt att begränsa sitt yttrande till i huvudsak de delar av förslaget till allmänt råd som har anknytning till verkets roll som registreringsmyndighet för svenskt näringsliv och som mottagare av aktiebolagens räkenskapshandlingar. Fr.o.m. den1 juli 2006 har privata aktiebolag haft möjlighet att helt elektroniskt skriva under och skicka in kompletta räkenskapshandlingar till Bolagsverket via verkets tjänst e-räkenskap. Det format som tillåts är XBRL. XBRL står för Exstensible Business Reporting Language och är en XML-baserad standard för lagring, överföring och presentation av ekonomisk information, d.v.s. en taxonomi. Med taxonomi menas i detta sammanhang de regler som styr hur ordningen i årsredovisningen respektive revisionsberättelsen är uppbyggd i XBRL-formatet. Årsredovisningstaxonomin är utvecklad för att uppfylla de krav som ställs enligt årsredovisningslagen för i första hand små och medelstora företag. Det innebär att taxonomin i sin nuvarande version inte är fullständig för att möta alla företags behov. I framtiden ska tjänsten e-räkenskap också erbjuda stöd för att skicka in årsredovisningar för aktiebolag som upprättar årsredovisning enligt föreslaget till allmänt råd och vägledning (K2) samt även för koncernredovisningar. Bolagsverket ser fördelar med att förslaget till det allmänna rådet genomförs och därmed får utgöra en vägledning vid upprättande av årsredovisningar både i skriven eller elektroniskt form. Därigenom skulle rådet tjäna som en redovisningsmässig vägledning och underlätta för bl.a. upprättande och inlämnande av elektroniska årsredovisningar. En fråga som, enligt Bolagsverkets mening, i sådant fall särskilt bör belysas är hanteringen och arkiveringen av elektroniska redovisningshandlingar hos företagen. En annan uppgift för normgivningen kan röra frågan om datum för undertecknande av avgiven årsredovisningshandling, se verkets synpunkter nedan under avsnitt II.

2 2 (6) Bolagsverket ser positivt på förslaget och verket vill särskilt framhålla fördelarna med att: det införs normer för berörda aktiebolags årsredovisningar, den enkelhet i tillämpningen som blir följden av att bolagen som väljer att tillämpa förslaget tvingas följa de angivna reglerna i sin helhet kretsen av företag som tillämpar det allmänna rådet har utökats jämfört med tidigare förslag, förslaget till allmänt råd anger att årsredovisningens rubriker och poster skall vara låsta och inte får ändras, samt att möjligheterna till redovisning av beloppensenheten är begränsade. Detta underlättar enligt Bolagsverkets mening bl.a. jämförelser bolagen emellan och standardisering av årsredovisningshandlingarna, en årsredovisnings delar skall anges i en bestämd ordning, årsredovisningen skall vara sidnumrerad, företagets namn och organisationsnummer skall anges överst på varje sida, och att det i förvaltningsberättelsen särskilt skall anges om företaget bytt firma. Verket har vidare valt att redovisa sina övriga synpunkter på det allmänna rådet med åtföljande kommentarer och exempel i ett sammanhang för varje avsnitt. Avsnitt I Allmänna utgångspunkter Det föreslagna allmänna rådet och vägledningen får överhuvudtaget inte tillämpas av publika aktiebolag, även om ett sådant bolag är ett mindre företag. Bolagsverket ser ingen anledning till att publika aktiebolag som är mindre företag inte ska få tillämpa förslaget. I titeln på vägledningen används beteckningen mindre aktiebolag. Beteckningen är inte närmare definierad och återfinns inte på något annat ställe i vägledningen. Bolagsverket anser att beteckningen kan ge upphov till missuppfattningar. Bolagverket föreslår därför att beteckningen utgår och ersätts med aktiebolag som är mindre företag. Titeln på vägledningen blir i så fall Årsredovisning i aktiebolag som är mindre företag. Om beteckningen förblir oförändrad så bör den definieras och förklaras närmare i vägledningen. Ikraftträdande av det allmänna rådet och vägledningen Bolagsverket anser att det vore en fördel om allmänna rådet och vägledningen snarast blir tillämpligt. Detta främst med hänsyn till den nya lagstiftningen om förenklade redovisningsregler som trädde i kraft 1 januari 2007 och fick börja tillämpas första gången för det räkenskapsår som inleddes närmast efter den 31 december Verket har tankar på att medverka till utveckling av taxonomi och verkets tjänst, utifrån föreslagen vägledning under hösten 2007.

3 3 (6) Bolagsverket föreslår därför att det allmänna rådet och vägledningen träder i kraft 1 januari 2008 och tillämpas för räkenskapsår som påbörjas efter den 31 december 2007, men får tillämpas på räkenskapsår som påbörjats tidigare. Avsnitt II Årsredovisningens utformning I förslaget till allmänt råd och vägledning lämnas förslag på att bolag som börjar tilllämpa rådet inte ska ändra jämförelseårets uppgifter. Verket ser i förslaget en försvårande omständighet att bolag inte snabbt nog ska kunna gå över till elektroniskt upprättande och inlämning till Bolagsverket. Detta med anledning av att XBRL inte stödjer flera olika uppställningsformer i en årsredovisning, exempelvis resultaträkning. Det innebär att det blir först under det andra räkenskapsåret som ett bolag som tilllämpar det allmänna rådet och vägledningen kan skicka in elektroniskt till Bolagsverket fullt ut. Det innebär kanske att det blir först under år 2010 som det kan komma in volymer av elektroniskt inlämnade årsredovisningar upprättade enligt K2. Enligt 3 kap. 5 2 st årsredovisningslagen ska företag som ändrar principer som bl.a. klassificering eller indelning i poster m.m. även ändra fjolårssiffrorna. Men om det finns särskilda skäl (3 kap. 5 3 st ÅRL) får företaget göra en avvikelse från 2 st, men då ska skälen framgå. Bolagsverket önskar att det allmänna rådet innehåller en förklaring till sitt ställningstagande när det gäller övergången till K2 då det enligt verkets syn inte är huvudregeln enligt 3 kap. 5 ÅRL. Bolagsverket ser helst att bolaget får ändra jämförelseuppgifter vid övergången till att följa den föreslagna vägledningen. Årsredovisningens undertecknande I anslutning till vad som sägs i vägledningen om årsredovisningens undertecknande saknar Bolagsverket i förslaget en kommentar i frågan om årsredovisningens datering. I 2 kap 7 sista stycket årsredovisningslagen anges att årsredovisningen skall innehålla uppgift om den dag då den undertecknades. Tidigare fanns alltså inget lagkrav på att årsredovisningen skulle vara daterad. Av förarbetena till bestämmelsen framgår att den infördes i förtydligande syfte och att motsvarande bestämmelse tidigare saknades (prop 1994:17, Del I, s 283). Det finns inget uttryckligt lagkrav på att den dag som en årsredovisning avfattas eller avges ska anges. Möjligen har lagstiftaren utgått från att en årsredovisning får anses avgiven först den dag undertecknandet sker och om flera undertecknanden skett, först den dag då den sista personen undertecknat. Enligt ordalydelsen av nämnda lagrum skall den dag då undertecknandet sker anges oavsett om årsredovisningen är avgiven dessförinnan. Enligt förslaget ska årsredovisningen skrivas under av dem som är styrelseledamöter och verkställande direktör i företaget när årsredovisningen avges. Om det har skett styrelseändringar, som fått verkan mellan tidpunkten för avgivandet och undertecknande av årsredovisningen så

4 4 (6) inställer sig frågan vilka personer som ska underteckna årsredovisningen samt vilket eller vilka datum som ska anges i ett sådant fall. För revisionsberättelse förskrivs i 9 kap 29 aktiebolagslagen att den skall innehålla uppgift om den dag revisionen avslutades. En revisionsberättelse ska alltså dateras den dag revisionen avslutades och inte den dag revisionsberättelsen undertecknades. Enligt Bolagsverkets mening borde motsvarande gälla för årsredovisningen, d.v.s. att den ska innehålla uppgift om den dag då den avges. Avsnitt III Förvaltningsberättelse Under rubriken Resultatdisposition på sidan 93 anges att det yttrande som styrelsen ska bifoga enligt 18 kap. 4 aktiebolagslagen inte behandlas i vägledningen. Ett sådant yttrande innehåller mer ingående upplysningar än vad som behöver anges i en förvaltningsberättelse. Styrelsens yttrande kan inför årsstämman tas in i förvaltningsberättelsen eller lämnas i en separat handling. Bolagsverket befarar att skrivningen i vägledningen kan tolkas som om att ett yttrande av aktuellt slag överhuvudtaget inte får tas in i förvaltningsberättelsen. Bolagsverket önskar därför att det klargörs att aktuell typ av yttrande kan tas in i förvaltningsberättelsen eller lämnas i en separat handling, men att den närmare utformningen av ett sådant yttrande inte behandlas i vägledningen. Under rubriken Reservfond på sidan 101 anges att i reservfonden ingår även medel som tillförts från överkursfonden. Bolagsverket anser att det bör förklaras närmare vad som avses. Bolagsverket föreslår följande lydelse. I reservfonden ingår även medel som tillförts från överkursfonden enligt punkten 2 i övergångsbestämmelserna till lagen (2005:556) om ändring i årsredovisningslagen (1995:1554). Nämnda lagändring som trädde i kraft den 1 januari 2006 innebar att överkursfonden i fortsättningen skall tas upp som en fri fond. Medel som tillförts denna fond före ikraftträdandet skall behandlas som bundet eget kapital även därefter och skall tas upp under reservfonden i den första årsredovisningen som upprättas efter den 1 januari Avsnitt IV Resultaträkning Liksom Bokföringsnämnden har Bolagsverket erfarit att de mindre aktiebolagen huvudsakligen använder sig av kostnadsslagsindelad resultaträkning. Verket ser det därför som naturligt att det föreslagna allmänna rådet endast anvisar kostnadsslagsindelad resultaträkning. I förslaget till allmänt råd finns en hänvisning till 3 kap. 11 årsredovisningslagen (1995:1554, ÅRL) om möjlighet för mindre företag att redovisa resultaträkningen i förkortad form. Verket saknar härvid en mer ingående beskrivning hur sådan redo-

5 5 (6) visning skall vara uppställd och att den uppställningen tas in i allmänna rådet och vägledningen. Erhållen utdelning I det allmänna rådet finns begreppet erhållen utdelning nämnt (se sid. 48, 84 och 126). Begreppet används både när behörigt organ fattat beslut om att utdelning ska lämnas och när utdelningen betalas. Genom att begreppet har olika betydelse i olika sammanhang i allmänna rådet kan risk finnas för felaktig tolkning. Verket förslår att där allmänna rådet och vägledningen både behandlar beslutad och utbetald utdelning använder begreppet utdelning i stället för erhållen utdelning. Avsnitt V Balansräkning Den begränsning i förhållande till nuvarande normgivning, att endast tillåta uppskrivning på byggnad och mark, som förslaget till allmänt råd innebär, synes enligt Bolagsverkets mening medföra att bolagens möjligheter att öka aktiekapitalet genom fondemission genom uppskrivning av värdet på andra anläggningstillgångar än fastigheter upphör. Avsnitt VI - Tilläggsupplysningar Bolagsverket ser gärna att det allmänna rådet utvecklas ytterligare när det gäller de tilläggsupplysningar som kan vara aktuella för ett mindre aktiebolag på samma sätt som skett beträffande resultat- och balansräkningen, se kapitel 4 och sammanställning (se sidan 174) av vilka tilläggsupplysningar (koncernföretag) som ska lämnas till olika poster i resultaträkningen. Exempel till kapitel 19 - tilläggsupplysningar En av de angivna grundläggande principerna är att utgående balans = ingående balans. När det gäller exempel på noter som redovisas på sidorna 212 och framåt så har verket följande iakttagelse att ordet varav har olika betydelse i exemplet 19.5 Upplysning om löner och andra ersättningar samt sociala kostnader inkl. pensionskostnader samt Fördelning av styrelseledamöter och verkställande direktör respektive anställda respektive exemplet 19.6 Upplysningar om anläggningstillgångar. Den betydelse som varav har i upplysningen om ex. varav tantiem är att den ingår i ett annat redovisat belopp nämligen löner och ersättningar för styrelse och verkställande direktör. När det gäller upplysningar om anläggningstillgångar har ordet varav en annan betydelse nämligen att det inte ingår i överliggande redovisat belopp, d.v.s. att redovisat belopp i raden Varav erhållet offentligt stöd inte ingår i ingående anskaffningsvärden. Det innebär också att utgående ackumulerat anskaffningsvärde inte är lika med ingående anskaffningsvärde. Verket föreslår att man ändrar Varav erhållet offentligt stöd till Avgår erhållet offentligt stöd. Det innebär att man inte har två olika betydelse för samma begrepp.

6 6 (6) Avsnitt VII - Speciellt för företag som ingår i en koncern eller äger andelar i intresseföretag Bolagsverket ser positivt på att man har gjort en förteckning på tilläggsupplysningar som är speciella för aktiebolag som ingår i en koncern eller äger andelar i intresseföretag. Detta yttrande har beslutats av chefsjuristen Per Nordström. I den slutliga handläggningen har deltagit avdelningsjuristen Jörgen Schéle. Föredragande har varit ekonomen Anders Persson och bolagsjuristen Sven-Ove Sjölén. Per Nordström Anders Persson Sven-Ove Sjölén