Andra kvartalet (-8-6) skonjunkturen fortsätter att förbättras. Konjunkturindikatorn för s län ökar från 22 till 3 under årets andra kvartal. Situationen för näringslivet stabiliseras fortsatt och ekonomin växer starkt, om än från låga nivåer. Konjunkturindikatorn för hela landet ökar från 14 till 26. Arbetsmarknaden i ökar under andra kvartalet, vilket sker för första gången sedan år 8. Under tredje kvartalet förväntas sysselsättningen fortsätta att öka tydligt. Nya jobb skapas främst i byggindustrin, databranschen och handeln med motorfordon. I takt med att nyanställningar tar fart och antalet anställda ökar, ökar också problemen med att få tag i rätt kompetens och arbetskraft. Brist på arbetskraft förhindrar företag att matcha den ökade efterfrågan, vilket dämpar tillväxten. Det är särskilt företag i byggindustrin, databranschen och privata tjänstenäringar som drabbas. Handeln med motorfordon fortsätter att växa kraftigt under årets andra kvartal. Efter att ha varit en av de hårdast drabbade branscherna under konjunkturnedgången har återhämtningen varit påtaglig. Försäljningsvolym, inköp av varor och antalet anställda ökar kraftigt och utsikterna framöver ser oförändrat positiva ut. www.chamber.se Västra Trädgårdsgatan 9 Box 16 5 3 21 Tel: 8 555 Fax: 8 566 316 Ansvarig ekonomisk analys: Ansvarig information: Andreas Åström andreas.astrom@chamber.se
KONJUNKTUREN Konjunkturen i s län fortsätter att förbättras under andra kvartalet år. Att konjunkturindikatorn 1 ökar från 22 till 3 innebär att s näringsliv har högsta tillväxttakten på över två år. Den finansiella krisen bidrog särskilt starkt till försämringen av ekonomin i, men regionen ser kvartalsmässigt ändå ut att konsekvent ha klarat sig lindrigare jämfört med övriga riket under den senaste konjunkturcykeln. Konjunkturindikatorns värde på 3 är dessutom betydligt högre än genomsnittet sedan år på 11. För riket som helhet stärks konjunkturindikatorn tydligt från 14 till 26. s län bidrar till att stärka hela landets ekonomi. Utvecklingen för de olika branscherna varierar då de befinner sig i olika skeden av konjunkturcykeln. Privata tjänstenäringar, som är s i särklass största sektor, mäter fortsatt stark tillväxt med kraftigt ökad efterfrågan och fortsatt positiva förväntningar framöver. Efter en period av minskad verksamhet uppvisar byggindustrin bättre form med ökad orderstock, ökat byggande och positiva förväntningar framöver. Tillverkningsindustrin försvagas fortsatt under kvartalet med särskilt försämrade förutsättningar för exportmarknaden. Sammantaget bibehåller handeln samma starka tillväxttakt som under kvartalet före. Utvecklingen för de olika delbranscherna varierar. Handeln med motorfordon fortsätter att stärkas påtagligt under kvartalet med kraftigt ökad försäljningsvolym och nyanställningar. Livsmedelshandeln försämras tydligt med avsevärt minskad försäljningsvolym och inköp av varor samt stora personalnedskärningar. Sällanköpsvaruhandeln fortsätter att stärkas med ökad försäljningsvolym och inköp av varor även om förbättringstakten avtar. Partihandeln stärks kraftigt under kvartalet med tydlig ökning av försäljningsvolym och positiva förväntningar framöver. Databranschen utvecklas fortsatt starkt med kraftigt ökad efterfrågan på företagens tjänster och ökad lönsamhet. Konjunkturen i fortsätter att stärkas ytterligare under andra kvartalet år och näringslivet växer i ökad takt. Utvecklingen skiljer sig något åt mellan olika branscher, men stärkt framtidstro, ökad stabilitet och stark hemmamarknad bidrar till den positiva utvecklingen som helhet. Konjunkturindikator för näringslivet i 4 3 - - Medelvärde -3 1 2 3 4 5 6 7 8 9 1 Konjunkturindikatorn är en sammanslagning av samtliga branschers konfidensindikatorer. Den ger vägledning om hur konjunkturen utvecklas för näringslivet i stort. Konfidensindikatorn tas fram för varje bransch genom en sammanslagning av två tre nyckelfrågor, enligt EU-standard. Den ger vägledning om hur branschen utvecklas i stort. 2
SYSSELSÄTTNINGEN I takt med en starkare konjunktur i s län utvecklas även sysselsättningen positivt under andra kvartalet. För det samlade näringslivet uppnår sysselsättningen under kvartalet ett nettotal 2 på 7, vilket är marginellt sämre än prognostiserade 13. Eftersom nettotalet mätte -14 under kvartalet före, innebär det den första ökningen av antalet anställda i s näringsliv sedan år 8. I likhet med att konjunkturen snabbt vände ned skedde också skiftet från nyanställningar till nedskärningar inom näringslivet fort. Att utvecklingen pekar på att konjunkturen vänder ordentligt upp igen behöver däremot inte innebära att sysselsättningen per automatik ökar i samma takt. Under åren 4 5 hade s län jobblös tillväxt, alltså att företagens verksamhet ökade utan att sysselsättningen ökade. s näringsliv har, jämfört med övriga landet, särskilt stor andel av sysselsättningen inom tjänstesektorn, vars största och viktigaste tillgång är humankapitalet. Företagen försökte därför i så stor utsträckning som möjligt undvika att minska nyckelresursen, personalen, även om verksamheten minskade. När efterfrågan på tjänsterna åter ökade fanns redan överkapacitet inom företagen i form av arbetskraft, vilket ledde till att det tog tid innan företagen hade behov av att nyanställa igen. Under den senaste konjunkturomställningen från nedgång till uppgång har arbetsmarknaden återhämtat sig relativt fort och perioden med jobblös tillväxt tycks ha blivit betydligt kortare än vad som var fallet för fem, sex år sedan vid förra konjunkturcykeln. 5 4 3 Sambandet mellan tillväxt och sysselsättning Antal anställda, förväntan Antal anställda, utfall Konjunkturindikator - - -3-4 -5 1 2 3 4 5 6 7 8 9 I byggindustrin har kraftiga nedskärningarna i arbetskraften kvartalet före skiftat till kraftig ökning av nyanställningar under andra kvartalet. Avsevärd ökning av antalet anställda sker också i handeln med motorfordon, vilket sker för första gången på två år. Nyanställningar ökar också i sällanköpsvaruhandeln, databranschen och privata tjänstenäringar. Sysselsättningen fortsätter att minska i tillverkningsindustrin och partihandeln, om än i långsammare takt än tidigare. I livsmedelshandeln minskar antalet anställda kraftigt i takt med att hela branschen försämras. Prognosen för arbetsmarknaden i s näringsliv framöver är totalt sett fortsatt tydligt positiv. Nettotalet för förväntan om sysselsättningen i hela 2 Nettotal är saldot mellan andelen företag som angett en ökning respektive en minskning för en viss faktor. 3
SYSSELSÄTTNINGEN forts. näringslivet för årets tredje kvartal mäter 24, vilket är tydligt bättre än motsvarande siffra för andra kvartalet på 13. 6 4 - -4 Tillverkning Bygg Antal anställda för olika branscher Motor Sällanköpshandel Partihandel Förväntan Q2 Utfall Q2 Förväntan Q3 Livsmedelshandel Databranschen Privata tjänster Prognoserna skiljer sig något mellan olika branscher. Nyanställningar förväntas att öka kraftigt i byggindustrin, handeln med motorfordon och privata tjänstenäringar med bland annat databranschen. I partihandeln och sällanköpsvaruhandeln planeras också tydlig ökning av antalet anställda. I tillverkningsindustrin och livsmedelshandeln väntas däremot nedskärningar under tredje kvartalet. Brist på arbetskraft och kompetent personal ökar tydligt för flertalet branscher när arbetsmarknaden tycks ta ordentlig fart igen. För hela näringslivet stiger andelen företag som noterar brist på arbetskraft under andra kvartalet från 15 till 21 procent, vilket är högsta andelen på två år. Det drabbar särskilt företag verksamma i byggindustrin och databranschen, följt av privata tjänstenäringar i stort och handeln med motorfordon. Brist på arbetskraft 8 Näringslivet Data Bygg 6 4 1 2 3 4 5 6 7 8 9 4
HANDELN Handeln i fortsätter att stärkas betydligt under andra kvartalet i oförändrat hög tillväxttakt. Konfidensindikatorn 3 bibehåller nettotal 26, vilket kan jämföras med handeln i riket som helhet, vars konfidensindikator ökar något från 23 till 24. Delbranscherna inom handeln utvecklas olika under kvartalet. Sällanköpsvaruhandeln, bestående av detaljhandeln exklusive livsmedel och motorfordon, fortsätter att förbättras under kvartalet. Konfidensindikatorn minskar visserligen från nettotal 43 till 28, men tillväxttakten är fortsatt stabil. Försäljningsvolymen och inköp av varor fortsätter att öka och förväntas öka ytterligare framöver. Försäljningspriser och lönsamheten minskar något medan antalet anställda ökar och förväntas fortsätta öka något framöver. Handeln med motorfordon fortsätter stärkas kraftigt när konfidensindikatorn ökar från nettotal 42 till 59, vilket är den högsta noteringen under -talet. Även tillväxttakterna på försäljningsvolym och inköp av varor är de högsta sedan undersökningen startade år. Lönsamheten har slutat försämras och antalet anställda ökar kraftigt under kvartalet. Förväntningarna framöver är fortsatt tydligt positiva. Livsmedelshandeln i försämras tydligt under kvartalet och konfidensindikatorn minskar från nettotal 1 till -21, vilket är sämsta noteringen sedan år 5. Minskningstakterna på försäljningsvolym och inköp av varor är de högsta sedan undersökningen startade år. Varulagren ökar och antalet anställda minskar kraftigt under kvartalet, vilket väntas fortsätta framöver. Utvecklingen för partihandeln fortsätter att tydligt förbättras under kvartalet och konfidensindikatorn stärks från nettotal 23 till 33. Försäljningsvolymen och inköp av varor ökar kraftigt och förväntas fortsätta öka kraftigt framöver. Varulagren ökar i långsammare takt än tidigare och lönsamheten ökar något för första gången på två år. Antalet anställda minskar under kvartalet, men väntas öka under nästa kvartal. Konfidensindikator för handel i s län 6 4 - -4-6 Livsmedelshandel Sällanköpsvaruhandel Handel med motorfordon Partihandel -8 1 2 3 4 5 6 7 8 9 3 Konfidensindikatorn tas fram för varje bransch genom en sammanslagning av två till tre nyckelfrågor, enligt en EU-standard. Den ger vägledning om hur branschen utvecklas i stort. 5
DATAKONSULTER OCH DATASERVICE Konfidensindikatorn för databranschen ökar tydligt under andra kvartalet från nettotal 36 till 53, vilket är den högsta tillväxttakten sedan år 7 och betydligt högre än genomsnittet sedan år på 26. Verksamheter inom databranschen stod väl emot den allmänna nedgången i hela näringslivet och under den senaste konjunkturcykeln försvagades branschen, kvartalsmässigt, enbart en gång. Konfidensindikatorn för riket som helhet ökar från nettotal 52 till 62 under andra kvartalet. Hela 74 procent av företagen noterar att efterfrågan på företagens tjänster ökar och tillväxttakten är den högsta sedan undersökningen startade år. Förväntningarna på efterfrågan framöver är fortsatt rekordhöga. Volym på inneliggande uppdrag är under kvartalet oförändrat efter en längre tids minskning. Försäljningspriserna fortsätter att minska i samma takt som tidigare, vilket väntas fortsätta ske framöver. Lönsamheten ökar tydligt för första gången sedan år 8 samtidigt som 77 procent av företagen anger fullt resursutnyttjande, vilket är högsta andelen på över två år. I takt med att databranschens verksamheter fortsätter att ta ordentlig fart under andra kvartalet ökar också antalet anställda, vilket förväntas fortsätta öka kraftigt framöver. När nyanställningar ökar återkommer även utmaningar med att få tag på rätt kompetens och arbetskraft. 4 procent av företagen i databranschen noterar brist på personal, det vill säga att de inte får tag på expertisen eller funktionen de efterfrågar. Under den senaste konjunkturnedgången minskade inte databranschen i till de nivåer som gällde i samband med IT-kraschen i början av -talet. En bidragande förklaring är att IT-företagen i har lärt sig av misstagen och därför har bättre struktur och konkurrenskraft nu. Dessutom är IT i högre grad integrerat i hela näringslivet än tidigare, vilket försvårar för företag att genomföra neddragningar på området. Konfidensindikator för datakonsulter och dataservice 8 6 4 - Medelvärde -4 1 2 3 4 5 6 7 8 9 6
TILLVERKNINGSINDUSTRIN Konfidensindikatorn för tillverkningsindustrin stärks något från nettotal -16 till -14 under årets andra kvartal, vilket är lägre än genomsnittet sedan år på -4. Produktionsvolymen ökar kraftigt under kvartalet, vilket prognostiseras skifta till tydlig minskning under tredje kvartalet. Arbetskraften fortsätter att minska och väntas fortsätta minska framöver. Enbart 26 procent av företagen anger efterfrågeläget som största hindret för att bedriva sin verksamhet, vilket kan jämföras med kvartalet före då motsvarande andel var 63 procent. 34 procent anger att det inte finns något hinder. Motsvarande andel kvartalet före var 2 procent. Lönsamheten ökar tydligt, om än i något långsammare takt än tidigare. Hemmamarknaden utvecklas stabilt med tydligt ökad orderingång och ökade priser. Konkurrenssituationen stärks på hemmamarknaden under kvartalet och orderingång och priser förväntas fortsätta stiga tydligt. Konkurrenssituationen på exportmarknaden är närmast oförändrad både inom och utanför EU under andra kvartalet. Exporterande företag noterar att orderingången minskar tydligt medan försäljningspriser är oförändrade. Orderingången prognostiseras fortsätta minska kraftigt framöver och priser väntas sjunka avsevärt. Eftersom Sverige utgör en liten öppen ekonomi påverkas den svenska tillverkningsindustrin i hög utsträckning av den globala ekonomiska utvecklingen, inte minst i övriga Europa. Även om den svenska ekonomin utvecklas positivt är det också viktigt med ekonomisk stabilitet i de länder med vilka vi utövar handel. Det är därför oroväckande med osäkerheten kring statsfinanserna i länder som Portugal, Irland, Grekland, Spanien och Storbritannien. Om alltför många länder minskar sina utgifter avtar handeln, vilket kan drabba små länder som Sverige hårt. Tillverkande sföretag har tydlig koncentration inom telekom och läkemedel. Andra förutsättningar och trender för dessa produktbranscher kan förklara att tillverkningsindustrin i riket som helhet i bland utvecklas något annorlunda än i. Under andra kvartalet ökar konfidensindikatorn för riket som helhet från nettotal -3 till 4. Konfidensindikator för tillverkningsindustrin 3 - - -3 Medelvärde -4 1 2 3 4 5 6 7 8 9 7
BYGGINDUSTRIN Byggindustrins konfidensindikator minskar från nettotal 4 till -9, vilket är något lägre än genomsnittet sedan år på -5. Branschen minskar visserligen under andra kvartalet, men tendenserna är ändå positiva. För riket som helhet stärks konfidensindikatorn marginellt från nettotal -8 till -7. Byggindustrin i hade under den senaste högkonjunkturen en särskilt stark utveckling i jämförelse med landet i stort. Situationen förändrades efter finanskrisen när högkonjunkturen övergick i lågkonjunktur. Trots att många infrastrukturprojekt pågick i, såsom Norra Länken, Citybanan och Norra Bantorget, vägde det inte upp inbromsningen av bostadsbyggandet. Branschen påverkades kraftigt av att byggandet av bostäder på kort tid avbröts till följd av den turbulens på bostadsmarknaden som följde efter finanskrisen. Bostadsmarknaden har i linje med andra delar av näringslivet tagit ordentlig fart igen, men det är först nu som den trögrörliga byggbranschen med sina långa ledtider också tycks stå inför ljusare tider. Företagen noterar ökat byggande för första gången sedan år 8 och 84 procent av företagen anger att orderstocken ökar. 48 procent av företagen anger otillräcklig efterfrågan som främsta hindret för byggande, vilket kan jämföras med kvartalet före då motsvarande andel var 85 procent. I takt med ökad efterfrågan ökar anbudspriserna för första gången på två år. Orderstocken, byggandet och anbudspriserna förväntas fortsätta öka kraftigt under det närmaste kvartalet. Med ökade aktiviteter ökar också företagens behov av arbetskraft och antalet anställda ökar tydligt under kvartalet, vilket förväntas fortsätta framöver. Med ökade nyanställningar ökar också problemen med att få tag på arbetskraft. 44 procent av företagen noterar brist på arbetskraft som främsta hindret för byggande, vilket kan jämföras med kvartalet före då motsvarande andel var 9 procent. Byggindustrin ligger ofta sent i konjunkturcykeln, vilket till stor del kan förklara varför det har tagit tid att vända den negativa utvecklingen trots att andra delar av näringslivet under en längre tid har noterat tydligt ökad efterfrågan och tillväxt. Vidare är det historiskt sett vanligt att byggindustrin i storstäder, särskilt, noterar större konjunktursvängningar än övriga delar av landet. Konfidensindikator för byggindustrin 8 6 4 - -4-6 -8 Medelvärde - 1 2 3 4 5 6 7 8 9 8
PRIVATA TJÄNSTENÄRINGAR Utvecklingen för privata tjänstenäringar förbättras ytterligare under årets andra kvartal och branschen visar stark tillväxt. Konfidensindikatorn stärks från nettotal 37 till 45, vilket är den högsta noteringen sedan år 7 och dessutom betydligt högre än genomsnittet sedan år på 19. För riket som helhet ökar konfidensindikatorn från nettotal 3 till 44. Privata tjänstenäringar 4 täcker hela privata tjänstesektorn, inklusive uppdragsverksamheten och databranschen. Branschen är av särskilt stor vikt för s län. Efterfrågan på företagens tjänster ökar kraftigt, vilket förväntas fortsätta framöver. Volym på inneliggande uppdrag och lönsamhet fortsätter att minska medan försäljningspriserna ökar något. Sysselsättningen ökar under kvartalet, vilket är ett trendbrott. Antalet anställda förväntas fortsätta att öka kraftigt under nästa kvartal. Trots att det enbart är 56 procent av företagen som noterar fullt kapacitetsutnyttjande tycks behovet av nyanställningar nu ta ordentlig fart i branschen. I takt med ökad nyanställning ökar också problemen med att hitta rätt kompetens. 26 procent av företagen noterar brist på arbetskraft. Under år 7 klarade sig skonjunkturen länge bättre än övriga landet och stod till viss del emot den inledande konjunkturnedgången. Den globala finanskrisen senare under året blev dock startskottet även för s nedgång. När finansiella bolagens verksamheter kraftigt försämrades, påverkades också den angränsande privata tjänstesektorn tydligt negativt. Även om fallet för privata tjänstenäringar gick fort efter finanskrisens start har också återhämtningen skett på relativt kort tid. Vid en konjunkturnedgång i Sverige drabbas vanligtvis den exportintensiva tillverkningssektorn först med minskad efterfrågan, produktion och sysselsättning. Därefter brukar de ekonomiska problemen övergå till tjänstesektorn. Under den senaste konjunkturcykeln ser dock privata tjänstenäringar ut att ha klarat sig påtagligt lindrigt undan, mycket tack vare en fortsatt stark efterfrågan på hemmamarknaden. Konfidensindikator för privata tjänstenäringar 6 4 - Medelvärde -4 1 2 3 4 5 6 7 8 9 4 Inkluderar Hotell och restaurang, Transport, Researrangörer och resebyråer, Post och telekommunikation, Egna fastighetsförvaltare, Fastighetsmäklare och fastighetsförvaltare, Uthyrning, Datakonsulter och dataservice samt Uppdragsverksamhet. 9