Mellan akademi och kulturpolitik



Relevanta dokument
Utlandslektorerna och den svenska kulturpolitiken gentemot Nazi-Tyskland

och att etablera förbindelser med forskning och högre utbildning i 28 mars 2019 Utbildningsdepartementet Stockholm

BIRGITTA E. ALMGREN. Drömmen om Norden. Nazistisk infiltration i Sverige CARLSSONS

ATT»STOPPA MUNNEN TILL PA BESPOTTARE»

INNEHÅLL. Förord 9. 1 Bakgrunden till andra världskriget 11

Svenska lektorer i Nazityskland Biografier som förklaringsansats

Planering historia tillval

HOLGER CARLSSON. Nazismen i Sverige. Ett varningsord. Femte upplagan tusendet T R O T S A L L T! - S T O C K H O L M 1942

Mellankrigstiden Fokus på USA, Sovjet och Tyskland!

Maktbalans och alliansfrihet

"Att blotta vem jag är"

En blomstrande marknad

Europa efter det första världskriget

Nummer 2, årgång 24, april Organ för Vänskapsföreningen Sverige-Tyskland i Trelleborg

Answers submitted by 8/27/2014 3:28:37 PM (1.23:55:32)

Ekonomiska skildringar ur Sveriges historia

Innehåll. Förord. Inledning. 15 Medeltid och tidigmodern tid en klerkernas och adelns tid DEL 1 KLERKERNAS TID Vikingatid och tidig medeltid

1. Adress- och kontaktuppgifter. 2. Land. 3. Terminernas början och slut (inkl. tentamensperioder) 2015/16

ACTA UNIVERSITATIS STOCKHOLMIENSIS Stockholm Studies in Economic History 42 I KOTTBULLSLANDET

Instruktion för Åbo Akademis bibliotek med Sibeliusmuseum och Sjöhistoriska institutet Godkänd av styrelsen

Rekryteringsplan för fakulteten för konst och humaniora

Svenska kyrkans primas

Extramaterial till Historia 7-9

Answers submitted by 6/25/ :45:16 AM (00:42:45)

Svenska institutets konferens för svensklärare i utlandet augusti 2016, Skogshem & Wik på Lidingö föredrag fredag 19 augusti

Romanen som vardagsvara

Inledning 7. Attentatsman och offer 13. Från attentat till pogrom 21. Synagogorna står i lågor 27

Innehåll. i. bakgrund: de långa linjerna. ii. neutralitetsproblem. iii. sverige och finland. Förord av utrikesminister Carl Bildt 9

Rektors strategiska makt i forskningen. NUS-seminar Trondheim Jorma Sipilä Tammerfors universitet

DEN SVENSKA LEKTORATSVERKSAM HETEN I UTLANDET

Forskande och undervisande personal

Answers submitted by 8/11/2014 1:39:50 PM (12:24:26)

Konstnärsnämndens styrelse. Stockholm Dnr KN 2012/9298 STRATEGI FÖR KONSTNÄRSNÄMNDENS INTERNATIONELLA ARBETE

Språket i det svenska SAMhället

Militärstatens arvegods

1900-talets historia Mål och arbetsmetod Litteratur

Handlingsplan för ökad jämställdhet i rekryteringsprocessen för högre akademiska anställningar

Andreas Sörensen Christoph Herrler Hannah Reuter Karina Brehm Mari-Anne West Miriam Schlosser Natalie Dykes Nora Manz Theresia Schneider

SVERIGE INFÖR UTLANDET

Titel/ title: author: chapter. In: Institut, series: pages

Historiska källor ETT LÄROMEDEL FÖR HÖGSTADIET OM HISTORISKA KÄLLOR MIKAEL BRUÉR. CC BY-NC-SA 4.0 internationell licens.

UNDERVISNINGSMATERIAL 4

Visioner, vägval och verkligheter

Datum Dnr (3)

använda en historisk referensram som innefattar olika tolkningar av tidsperioder, händelser, gestalter, kulturmöten och utvecklingslinjer,

Tyska / Germansk filologi Kansli Fabriksgatan 2, Åbo, rum M 104

Nordiska språk minns från 1800-tal till 2000-tal

Hemlöshetens politik - lokal policy och praktik

Ruth Nugin (Laidmets) Utdrag ur uppsatsen HISTORIEN OM DEN ESTLANDSSVENSKA KULTURELLA UTVECKLINGEN

SKYDDSÄNDAMÄL OCH ADEKVANS

Åk. 7 Lokal kursplan historia: Introduktion vad är historia? Forntiden och flodkulturerna Målbeskrivning det är viktigt att

NER SLAG - UPP BROTT - SÖNDER FALL

Answers submitted by 9/16/2014 9:37:37 AM (00:27:21)

Försökte att få den lille mannen att känslomässigt gå upp i partiet och nationens kollektiv - Propaganda

Avtal om Centrum för forskning om ojämlikhet i hälsa, Centre for Health Equity Studies (CHESS).

Internationalisering som utvecklingkraft. Helsingborg, 6 november

32 studenter studerade svenska som huvudämne, 6 studenter studerade svenska som biämne

1919 Versaillesfreden Tyskland skyldigt Tyskland betalar skadestånd Tyskland förnedrat Dolkstötslegenden

2 Konstnärliga forskningspublikationer inom musik

Vad vill samhället med museerna?

Karl N. Alvar Nilsson. Svensk överklass och högerextremism under 1900-talet

Att bedöma elevtexter i främmande språk. Språklärargalan 2017, Stockholm Maria Håkansson Ramberg Uppsala Universitet: Institutionen för moderna språk

2/2/2017. Våldsregimer: Mäns strukturella våld. Innehåll. Våldets kontexter I: Mäns överordning

ORSAKER TILL ANDRA VK

MSPR Moderna språk, steg poäng inrättad SkolFs: 2000:87. Mål. Betygskriterier

OPINIONSMÄTNING OM SVENSKANS STÄLLNING I FINLAND

Kulturpolitikens framväxt och mål. Introduktionskurs i kulturpolitik Karlstad 6 september 2016

Västnorden. Västnorden ett alternativ till EU? Örebro, 5 februari av Tomas Larsson. Sidan 1 av 12

Kampen om talente - hva gjør vi? Mats Ericson Professor i industriell arbetsvetenskap, KTH Ordförande SULF

Universitetskanslersämbetets granskning av språkutbildning

Jämställdhet i akademin: Då, nu och sedan. Ulrika Helldén & Boel Kristiansson Nationella sekretariatet för genusforskning 10 mars 2016

Rättsliga åtgärder mot människohandel

Nordisk språkgemenskap på olika sätt. Tankarna bakom den nordiska språkdeklarationen Olle Josephson 28 augusti 2014

Kalla kriget. Karta över Europa. VEU: VästEuropeiska Unionen. Källa:

Kurs: Historia. Kurskod: GRNHIS2. Verksamhetspoäng: 150

AKADEMISK KULTUR. Vetenskapsmiljöer i kulturanalytisk belysning. Redigerad av BRITTA LUNDGREN CARLSSONS

AKADEMINS ROLL NÄR NÄRINGSLIVET FINANSIERAR OCH KRÄVER?

GÖTEBORGS UNIVERSITET 1 Humanistiska fakulteten Enligt humanistiska fakultetens delegationsordning fattar fakultetsnämnden beslut

FÖRSLAG TILL KURSPLAN INOM KOMMUNAL VUXENUTBILDNING GRUNDLÄGGANDE NIVÅ

Inbjudan till SLU:s utbildning - Att leda samverkan

Ju mer vi är tillsammans

HISTORISK TIDSKRIFT (Sweden) 125:1 2005

Kurs: Historia. Kurskod: GRNHIS2. Verksamhetspoäng: 150

Answers submitted by 9/2/2014 9:56:31 PM (12.09:55:43)

Yaria. Viktor Rydberg

Begriplig EU-svenska?

Språkens släktskap (s )

I vilken form finns forskningsmaterialet? 2007 Airi Hortling Konst licentiat Universitetlektor Konstindustriella högskolan

Ansökan om magisterexamensrätt med ämnesdjup i omvårdnad vid Röda Korsets Högskola

Professionerna i akademin. och. akademin i professionerna

Av hänsyn till upphovsrätten är vissa bilder borttagna.

Stämmer adressuppgifterna på vår hemsida? ( Ja

ORSAKER TILL ANDRA VK

Forskar du om människa/organisation/arbetsliv?

Den ständige Anders Osterling

Världskrigens tid

Anhållan om att få utlysa fem lektorat i ämnena svenska, svenska som andraspråk och nordiska språk

Repetition av upptrappningen till kriget Kriget startar Norden i kriget Kriget i väster Kriget i öster Pearl Harbor Normandie Krigsslutet

Internationell mobilitet på forskarnivå

Kursplan för Moderna språk

Transkript:

Andreas Åkerlund Mellan akademi och kulturpolitik Lektorat i svenska språket vid tyska universitet 1906-1945 Zusammenfassung: Zwischen Akademie und Kulturpolitik Lektorate der schwedischen Sprache an deutschen Universitäcen 1906-1945 UNIVERSITÄTSBIBLIOTHEK KIEL - ZENTRALBIBLIOTHEK - UPPSALA UNIVERSITET

Innehåll Förord 13 Förkortningar 15 Kapitel 1 Inledning 17 Kapitel 2 Nordistik och kulturpolitik - ett lektoratsväsendes grundläggning...45 Kapitel 3 Lektoratsväsendets expansion - Riksföreningen för svenskhetens bevarande i utlandet och lektoraten i Tyskland 79 Kapitel 4 Året 1933 - det nationalsocialistiska maktövertagandet och dess följder 109 Kapitel 5 Mellanstatlig politik och statlig övervakning av lektoraten 135 Kapitel 6 Lektorat mellan vetenskaps-, universitets- och utrikespolitik 169 Kapitel 7 Lektoraten och kriget 201 Kapitel 8 Lektorat mellan akademi och kulturpolitik 233 Zusammenfassung Zwischen Akademie und Kulturpolitik 249 Bilagor 263 Referenser 279 Alfabetiskt register 307

Innehållsförteckning Förord 13 Förkortningar 15 Organisationer och bestämmelser 15 Arkiv 16 Kapitel 1 Inledning 17 1.1 Lektorat i kontext 19 Lektoraten och akademin 20 Germanistik och nordistik 20 Akademiska kontakter mellan Sverige och Tyskland 23 Lekt.oraten och politiken 26 Utbildningspolitik - stat och universitet i Tyskland 26 Språkundervisning och utlandsriktad kulturpolitik 28 1.2 Teoretiska utgångspunkter 31 Akademiskt och politiskt fält 32 Ett handlingsorienterat perspektiv - aktörer och resurser 35 Lektoraten och utbyteszonen 37 1.3 Undersökningens utformning 40 Frågeställningar och avgränsningar 40 Uppbyggnad 41 Material 42 Kapitel 2 Nordistik och kulturpolitik - ett lektoratsväsendes grundläggning...45 2.1 Nordistiken och den tyska vurmen för Norden 46 Norden, germanistiken och det tyska nationella projektet 46 Norden som eskapistisk idyll 47 2.2 Lektorat med Norden i centrum 48 Lektoraten i nordiska språk i Berlin och Jena 48 De första lektoraten i svenska språket 50 Lektoratet i Kiel 50 Lektoratet i Rostock 51

Lektorat med skilda ursprung 53 2.3 Lektoraten och den kulturpolitiska offensiven 53 Den statliga utlandsriktade kulturpolitikens etablering i Europa under mellankrigstiden 54 Utlandsvetenskapernas etablering i Tyskland 56 Det nordiska institutet i Greifswald 59 Kulturpolitiska argumentationsmönster - inrättande av lektorat under 1920-talet 62 Hamburg 62 Leipzig 64 Berlin 65 Tiibingen 66 Lektoraten i svenska inom den tyska utlandsriktade kulturpolitiken... 67 2.4 Kulturpolitiken och lektorskårens professionalisering 69 Reichsverband der Hochschullektoren och lektoraten som anställningsform 69 Språklektoratens uppgift enligt Reichsverband der Hochschullektoren 72 2.5 Ett lektoratsväsendes etablering 75 Kapitel 3 Lektoratsväsendets expansion - Riksföreningen för ^svenskhetens bevarande i utlandet och lektoraten i Tyskland 79 3.1 Riksföreningens ursprung och syfte 80 Grundande och uppbyggnad 80 Föregångare och samtida föreningar 81 Vilhelm Lundström och den hotade svenskan 83 3.2 Riksföreningens ekonomiska stöd till lektoraten i Tyskland 84 1920-talets hyperinflation och de tyska universiteten 85 Professuren i Rostock 86 Stipendier, lönebidrag och annat ekonomiskt stöd 87 Lektoratet i Marburg - Vilhelm Lundströms födelsedagspresent 90 De ekonomiska bidragens betydelse 91 3.3 Riksföreningens organisation och dess inflytande över lektoraten 92 Riksföreningen och lektoratstillsättningarna 92 Lektorskonferenser och läromedel 95 Vilhelm Lundströms löpande brevväxling med lektorerna 98 Lektoratsavdelningen 100 Riksföreningen som nav i Sverige för lektoraten i utlandet 101 3.4 Tyska och svenska aktörer i utbyteszonen ca 1920 1933 102 Lektorerna i Tyskland som "Sveriges kulturattachéer" 102 Riksföreningens inflytande över lektorskårens sammansättning och professionalisering 105

Från tyska initiativ till svensk dominans - maktförskjutning inom utbyteszonen 107 Kapitel 4 Året 1933 - det nationalsocialistiska maktövertagandet och e dess följder 109 4.1 Maktövertagandets följder för de tyska universiteten 109 4.2 Politiskt motiverade förändringar vid det nordiska institutet i Greifswald 111 Johannes Paul 111 Stellan Arvidsons avskedande ; 113 Andra personella förändringar vid det nordiska institutet 116 Omorganiseringen av det nordiska institutet 118 4.3 Lektoratet i Berlin i centrum för nationalsocialistisk personalpolitik 1933-35 121 Malte Welin - en nationalsocialist som lektor i Berlin? 121 Vilhelm Scharps avskedande 124 Protester mot Malte Welin 126 Scharp som politisk garant för Ohling 130 Svenska lektorer för Hitler? - uppropet "Vi Sveriges kulturattachéer"... 131 4.4 Avsked, kontroll och anpassning 133 Kapitel 5 Mellanstatlig politik och statlig övervakning av lektoraten 135 5.1 Den svenska Upplysningsnämnden 135 Upplysningsnämndens förhistoria 136 En svensk statlig organisation för "upplysningsverksamheten om Sverige i utlandet" 138 Upplysningsnämnden och lektoraten utomlands 142 5.2 De svenska lektoraten i Tyskland och den tyska utlandspropagandan.145 Den tyska propagandan i Sverige 145 Problemet: Tillsättningen av lektoraten i tyska i Sverige 149 De svenska lektoraten i Tyskland som förhandlingsobjekt 150 Diskussioner om Vilhelm Scharps efterträdare i Berlin 155 5.3 Förhandlingarna om ett tysk-svenskt kulturavtal 158 Problemet: ett ojämlikt maktförhållande 159 Förhandlingarna om ett kulturavtal 160 De svenska lärosätena säger nej 162 Tyska reaktioner på de misslyckade förhandlingarna 163 5.4 Ett ökat statligt intresse 166

Kapitel 6 Lektorat mellan vetenskaps-, universitets- och utrikespolitik 169 6.1 "Nordisk vetenskap" och lektoratet i Munchen 171 Den politiska kontexten - Walther Wiist som dekan 171 Herman Hansson - stipendiaten som blev lektor 173 Otto Höfler blir professor 175 Stig Wikander blir lektor 177 6.2 Lektorstillsättningarna i Jena och Leipzig 182 Erich Giinther - en tysk som lektor i Jena 182 Separata förhandlingar med Leipzig 184 Motstånd mot Giinther i Jena 186 6.3 Nordiska studier i Rostock 188 Ett institut kring den "nordiska tanken" 188 Specialisering mot Norden via lektoratet i svenska 191 En professur för Alexander Mutén 195 6.4 Lektorat mellan "nordisk ideologi" och statlig kulturpolitik 197 Lokala allianser för "Norden" 197...mot en central politik för ett kulturavtal 198 Kapitel 7 Lektoraten och kriget 201 7.1 Krigsutbrottet och dess följder 202 Upplysningsnämnden ger sig själv ett nytt uppdrag 202 Upplysningsnämnden omorganiseras 203 Kriget och de tyska universiteten 206 Krigsutbrottet och lektoraten i Tyskland 206 7.2 Maktförskjutningar i krigstid 207 Makt över tillsättningar och kontroll av inställning 209 En tillsättning med följder - Åke Ohlmarks i Greifswald 212 Tyskt tillbakadragande - svensk kontroll 215 7.3 Upplysningsnämnden och lektoraten i Tyskland 216 Lektorskonferensen i Göteborg 1941 216 Lektorer som informanter 217 Kabinettspass - lektorer på officiellt uppdrag 219 Praktiskt stöd till lektoraten i Tyskland 221 Pengar - det ständiga problemet 221 Livets nödtorft - mat och alkohol 223 Böcker och undervisningsmaterial 225 Uppskov med militärtjänstgöringen 226 Materiell statlig hjälp till lektorerna 226 7.4 Lektoraten och Upplysningsnämnden i krigstid 227 7.5 Epilog - krigsslutet och Upplysningsnämndens upplösning 228

Lektorerna lämnar landet 228 Upplysningsnämndens nedläggning 230 Kapitel 8 Lektorat mellan akademi och kulturpolitik 233 8.1 Lektoratsväsendets etablering och förändring 234 Lektoraten under kejsardömet och Weimarrepubliken 234 Förändringar i det nationalsocialistiska Tyskland 237 8.2 Akademi och utlandsriktad kulturpolitik 241 Aktörer och resurser 241 Utbyteszonen och förhållandet mellan akademiska och politiska fält 243 8.3 Sammanfattning och utblick 246 Zusammenfassung Zwischen Akademie und Kulturpolitik 249 Etablierung und Veränderung des Lektoratswesens 250 Die Lektorate fur Schwedische Sprache im Kaiserreich und in der Weimarer Republik 250 Veränderungen im Nationalsozialismus 253 Hochschulwesen und auswärtige Kulturpolitik 258 Hauptresultate und Ausblick 261 Bilagor 263 Bilaga 1. Förteckning över i Tyskland verksamma lektorer i svenska språket (nordiska språk) 1906-1945 263 Bilaga 2. Kortbiografier 267 Referenser 279 Otryckt material 279 Sverige 279 Tyskland 281 Periodiska publikationer 287 Tidningar 287 Föreläsningsförteckningar 287 Litteratur 288 Elektroniska resurser 306 Radioprogram 306 Alfabetiskt register 307