Internationalisering som utvecklingkraft. Helsingborg, 6 november

Transkript

1 Internationalisering som utvecklingkraft Helsingborg, 6 november Jan Hylén

2 Internationaliseringen speglad i fyra tidsperioder Påverkan inifrån skolan och utifrån

3 1992

4 Några tidsmarkörer 1992 Det år då Sovjetunionen officiellt upplöses (efter de facto upplösning 1991) Busch och Jeltsin förklarar kalla kriget vara över Jugoslavien upplöses, Bosnien-Herzegovina erkänns av EG Maastrichtavtalet godkänns i Storbritannien, Tyskland, Irland medan Danmark säger nej Sommaren 1991 har Ingvar Carlsson lämnat in svensk ansökan om EU-medlemsskap

5 I Sverige Val 1991, Carl Bildt statsminister Ny Demokrati, lasermannen... Ekonomisk kris, sparpaket 500 % ränta innan kronan får flyta fritt Beatrice Ask skolminister, Friskolereformen Utbildning och skola en nationell angelägenhet

6 Svensk skola i världen SOU 1992:93 Vänortsrörelsen skapade många kontakter på och 70-talen Praktiskt taget varje skola har någon form av kontakt med skola i annat land Skolbesök och återbesök Norden, Baltikum, UK, Ty, Fra, Spa gy-elever studerar utomlands (USA), 400 elever kommer till Sverige

7 En datapolitik för skolområdet 1992 Läget i Norden: 4-5 olika regionala och nationella initiativ i liten skala som inte kunde kopplas samman 1991 Nordiska rådet viktig aktör nordiskt skoldatanät invigs i mars Internet kommer till skolan 1997 Europeiska skoldatanätet

8 2002

9 Tidsmarkören 2002 Efterdyningar efter 11 september 2011 Hösten 2001 var Sverige ordförande i EU Toppmöte Göteborgskravaller 2002 introduceras Euron EU-fori, Lissabonfördrag, Gemensamma utb.pol. mål

10 I Sverige Efterdyningar efter Göteborgskravallerna Val, Göran Persson bildar sin andra regering Wärnersson ersätts av Östros som skolminister Internets betydelse växer snabbt

11

12

13

14 Utvärdering Skolverket 2000 Intresset för internationalisering mycket stort på alla nivåer De internationella projekten har stor betydelse för de personer som deltar Många starka uppfattningar om internationalisering Mätbara resultat saknas resultaten är av annan karaktär Otydligt vad som avses med den europeiska dimensionen Formfrågor dominerar över det pedagogiska innehållet

15 Utvärdering Skolverket Skolutvecklingsuppdraget är oklart Trots all EU-retorik och alla uttalade intentioner i EU:s utbildningsprogram finns stora oklarheter om vad som förväntas ske som ett resultat av europeisk skolsamverkan. Eldsjälarnas svåra roll Projekttrötthet Svårt hålla kvar en verksamhet när projektmedlen är slut svag koppling mellan projekt och skolutveckling Skolutveckling tar tid och kräver förändrade tankemönster

16 2012

17 Tidsmarkörer Eurokris och ekonomisk kris Globalisering Skype Inte bara skriftig kommunikation är gratis utan även bild och ljud EUs utbildn.politiska mål finns kvar men spelar liten roll i nationell politik Internationella kunskapsmätningar viktiga

18 Antal deltagande länder i PISA

19 Internationella kunskapsmätningar ökar Källa: Mats Björnsson, U-dep

20 Språkkunskaperna förändras Men spanska, tyska, franska och nordiska språk?

21

22 25 Andel elever berättigade till modersmålsundervisning (enl. Skolverket)

23 2022 Framtiden är redan här, den är bara ojämnt fördelad (William Gibson)

24 Hur ser det ut om 10 år? Intervjuer med skolpolitiker och debattörer Få visioner om svensk skola Dagens spänningar segregation ett resultat bl.a. av globaliseringen Kan lösas genom ökad satsning på likvärdighet eller på erkännande och satsning på olikheter Satsa på mer språkundervisning Globaliseringen fortsätter ekonomiskt, kulturellt En alltmer integrerad del av vardagen Teknikutvecklingen fortsätter Syntetisk översättning?

25 Eviga frågor för internationalisering och skolutveckling Eldsjälarnas svåra roll Kopplingen mellan projekt och långsiktig skolutveckling Hur ser skolutvecklingsuppdraget ut i internationaliseringsarbetet? Vad ska internationaliseringen leda till och (hur) ska vi mäta det? Vad menas med den europeiska dimensionen Formfrågor dominerar över pedagogiskt innehåll

26 Tack för uppmärksamheten