Verksamhetsplan för elevhälsan Läsåret 2014/2015 Sara Jansson, Sofia-Linnea Axelsson och Kristina Ernvik, Elevhälsan 2014-11-05
Innehållsförteckning Sammanfattning... 2 Inledning... 2 Bakgrund... 2 Syfte... 3 Styrdokument för elevhälsa... 3 Nationella styrdokument... 3 Styrdokument i Degerfors kommun... 4 Ansvar och ansvarsfördelning... 4 Kultur- och utbildningsnämnden... 4 Elevhälsans ledningsgrupp - kommunövergripande stöd... 4 Elevhälsans organisation... 5 Professionsnätverk... 5 Tillgänglighet... 5 Elevhälsans kompetenser... 6 Elevhälsans arbete... 6 Resurser inom elevhälsan... 7 Antal elever per skola läsåret 2014-2015 enlig PMO... 7 Delaktighet och samverkan... 8 Systematiskt kvalitetsarbete... 8 Sekretess och samtycke... 8 Dokumentation och journalhantering... 9 Forskning... 9 Olika professioners insatser i elevhälsoarbetet... 10 Rutinpärm för Degerfors kommuns elevhälsoarbete... 13 Referenser... 14 1
Sammanfattning Skollagen ställer krav på elevhälsans verksamhet som ska vara av god kvalitet och säkerställa likvärdigt stöd. Riktlinjer för elevhälsa ska skapa tydlighet avseende kompetens, ansvar och ansvarsfördelning. Elevhälsan ska främst arbeta hälsofrämjande och förebyggande. Det ställer krav på kompetens och samverkan mellan elevhälsans professioner för att belysa frågeställningar ur ett tvärvetenskapligt perspektiv. Elevhälsa ska kännetecknas av systematiskt kvalitetsarbete för kontinuerlig uppföljning och utveckling av verksamheten. Handledning, kompetensutveckling och verksamhetsnära forskning är en förutsättning för god elevhälsa. Inledning Elever i Degerfors kommun har rätt till god miljö som främjar lärande, utveckling och hälsa. Skolan har ansvar för att uppmärksamma elever i behov av stöd, elever som far illa och elever som uppvisar tecken på ohälsa. Vid behov av insatser ska dessa ges så tidigt som möjligt och vara av god kvalitet. I elevhälsoarbetet ska hela elevens livssituation beaktas och hänsyn ska tas till de faktorer som påverkar elevernas hälsa. Individens behov och förutsättningar, den psykosociala miljön samt möjlighet till delaktighet och inflytande är faktorer som påverkar välbefinnande och mående. Elevernas skolprestation och hälsa påverkas av skolans inre arbete och hur det organiseras. Verksamhetsplanen för elevhälsan ska säkra elevernas rätt till likvärdig utbildning i god miljö som främjar lärande, utveckling och hälsa. Likvärdighet innebär att verksamhetens kvalitet säkerställer att fastställda mål uppnås oavsett var i kommunen verksamheten bedrivs. Bakgrund Begreppet elevhälsa infördes i skolförfattningarna i och med nya skollagen (SFS 2010:800). Elevhälsan ska vara förebyggande och hälsofrämjande samt stödja elevernas utveckling och lärande. I skollagen (2010:800) har en samlad elevhälsa införts med krav på tillgång till skolläkare, skolsköterska, psykolog och kurator samt personal med specialpedagogisk kompetens. Elevhälsan ska bidra till att skapa miljöer som främjar elevernas lärande, utveckling och hälsa. I lagen anges att elevhälsan ska stödja elevernas utveckling mot utbildningens mål. Tillgång till elevhälsa ska finnas för elever i förskoleklass, grundskola, grundsärskola, sameskola, specialskola, gymnasieskola och gymnasiesärskola. 2
Syfte Verksamhetsplanen för elevhälsan ska skapa tydlighet avseende kompetens, ansvar och ansvarsfördelning för att skapa en så positiv lärande situation som möjligt för eleverna och stärka eller bibehålla elevernas fysiska, psykiska och sociala välbefinnande. Styrdokument för elevhälsa Sverige har förbundit sig att förverkliga FN: s konvention om barnets rättigheter; barnkonventionen. Den definierar vilka rättigheter som ska gälla för alla barn, vilken har haft inverkan på de styrdokument som finns för elevhälsa. Nationella styrdokument På nationell nivå styrs elevhälsan av - Skollagen (2010:800) - Hälso- och sjukvårdslagen (1982:763) - Patientsäkerhetslagen 2010:659 - Patientdatalagen (2008:355) - Socialtjänstlagen (SOL 2001:453) - Offentlighets- och sekretesslagen (2009:400) - Arbetsmiljölagen (1977:1 160) - Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete (SOSF 2011:9) - Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om anmälningsskyldighet enligt Lex Maria (SOSFS 2005:28, 2013:3) - Smittskyddslagen (2004:168) - Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om läkemedelshantering i hälso- och sjukvården (SOSFS 2000:1, med ändringsföreskrift 2012:9) - Socialstyrelsens föreskrifter om bedömning av om en hälso- och sjukvårdsåtgärd kan utföras som egenvård (SOSFS 2009:6) - Förvaltningslagen - Arbetsmiljöverkets föreskrifter om medicinska kontroller i arbetslivet (2005:06) - Diskrimineringslagen (2008:567) - FN-konventionen om barns rättigheter - Centrala och lokala måldokument, verksamhetsdirektiv, verksamhetsplaner och samverkansavtal - Socialstyrelsens riktlinjer för skolhälsovården (2004) - Personuppgiftslagen (PUL) (1998:204, med ändringsföreskrift 2010:1969) - Socialstyrelsens föreskrift om vaccinationer av barn (SOSFS 2006:22) - Skolverkets allmänna råd (AR), om arbete mot diskriminering och kränkande behandling (SKOLFS 2012:10) - Skolverkets allmänna råd om arbete med extra anpassningar, särskilt stöd och åtgärdsprogram (SKOLFS 2014:40) - Övriga föreskrifter och allmänna råd från Socialstyrelsen 3
Styrdokument i Degerfors kommun I Degerfors kommun finns lokalt framtagna styrdokument som ex. kultur- och ungdomsnämndens uppdragsplan, rutinpärmen, riktlinjer för skolfrånvaro, samverkansavtal för barn som far illa, kommunens budgetdokument, riktlinjer för likabehandling och plan mot kränkande behandling. Ansvar och ansvarsfördelning Degerfors kommun, Kultur- och Utbildningsnämnden, är huvudman och vårdgivare och har det övergripande ansvaret för elevhälsan i skolan. Vårdgivare avser fysisk eller juridisk person som bedriver hälso- och sjukvård. Elevhälsans roll ska främst vara förebyggande och hälsofrämjande. Det innebär att elevhälsan ska bidra till att skapa miljöer som främjar elevernas lärande, utveckling och hälsa. Elevhälsan ska också arbeta med mer generellt inriktade uppgifter som rör elevernas arbetsmiljö, till exempel skolans värdegrund, arbetet mot kränkande behandling, undervisningen om tobak, alkohol och andra droger, jämställdhet samt sex- och samlevnadsundervisning. Elevhälsan ska också stödja elevernas utveckling mot utbildningens mål och i det individuellt riktade arbetet har elevhälsan därför ett särskilt ansvar för att undanröja hinder för varje enskild elevs lärande och utveckling. Även om elevhälsans fokus i första hand ska vara förebyggande och hälsofrämjande, ska det även vara möjligt för eleverna att få hjälp med enklare sjukvårdsinsatser. Varje elev ska under tiden i förskoleklass och i de obligatoriska skolformerna erbjudas minst tre hälsobesök som innefattar allmänna hälsokontroller. I gymnasieskolan eller gymnasiesärskolan ska varje elev erbjudas minst ett sådant hälsobesök. Kultur- och utbildningsnämnden Kultur- och utbildningsnämnden ansvarar för elevhälsans verksamhet och för att elever i förskoleklass, grundskola och grundsärskola har tillgång till elevhälsa. Kultur- och utbildningsnämnden har som vårdgivare ansvar för den hälso- och sjukvård som bedrivs inom elevhälsan och ska genom ett ledningssystem fastställa verksamhetens övergripande mål för kvalitet och patientsäkerhet. Elevhälsans ledningsgrupp - kommunövergripande stöd Elevhälsans ledningsgrupp ansvarar för att stödja arbetet med elevhälsa genom systematiskt kvalitetsarbete, uppföljning och utvärdering, samordna kommunövergripande insatser inom elevhälsoområdet samt ansvara för riktade stödinsatser till elevhälsans professioner. 4
Elevhälsans organisation Elevhälsoteam I det dagliga arbetet är elevhälsans olika kompetenser organiserade i olika elevhälsoteam. Elevhälsoteamen är placerade på kommunens olika skolor: Varje rektorsområde har ett elevhälsoteam. Elevhälsoteamen leds av rektor. Elevhälsoteamen består av följande professioner: Specialpedagog Skolkurator Skolsköterska Studie och yrkesvägledare (F-9) Skolpsykolog (gemensam i kommunen) Elevhälsoteamen ingår i stora elevhälsan som leds av elevhälsans ledningsgrupp. I ledningsgruppen ingår representanter från olika professioner inom elevhälsan. De professioner som är representerade är skolsköterska, specialpedagog samt kurator. Ledningsgruppen träffas en gång i månaden. Den stora elevhälsan träffas två halvdagar per termin för gemensam kompetensutveckling. Professionsnätverk Elevhälsans olika professioner träffas regelbundet i respektive professionsgrupp Leds av utsedd samordnare inom den egna professionen Diskuterar frågor som är specifika för den egna professionen Ser kontinuerligt över den egna professionens arbetsuppgifter Verksamhetschef för elevhälsan kontaktas när professionen behöver stöd och hjälp Tillgänglighet Elevhälsans professioner ska finnas tillgängliga för elever och dess vårdnadshavare samt för rektor och pedagoger för samråd och konsultation. De olika professionerna bidrar i elevhälsoarbetet utifrån kompetens. Samtliga professioner inom elevhälsan ska vara tillgängliga vid krissituation. 5
Elevhälsans kompetenser Elevhälsan i Degerfors kommun omfattar medicinsk, psykologisk och psykosocial kompetens, som består av skolläkare, skolsköterska, psykolog och kurator. Den specialpedagogiska kompetensen inom elevhälsan är organiserad under rektor på respektive skola. Elevhälsans olika professioner ska säkerställa ett tvärprofessionellt perspektiv i elevhälsoarbetet. Medicinsk kompetens omfattar kunskap som baseras på medicinsk vetenskap och beprövad erfarenhet inom pediatrik, ungdomsmedicin, allmänmedicin, folkhälsa och farmakologi. Den omfattar också kunskap om förebyggande och hälsofrämjande arbete på individ- och gruppnivå, samt identifiering, bedömning och åtgärder av hälsoproblem. Medicinsk kompetens omfattar kunskap om egenvård och arbetsmiljö. Skolsköterskan ska vara rektor behjälplig i egenvårdsfrågor och i det systematiska arbetsmiljöarbetet. Skolsköterskan ska ha kännedom om författningar som reglerar det medicinska arbetet. Skolsköterska har genom sin legitimation eget yrkesansvar. Skolläkaren ska utöver vad som nämns ovan inneha kompetens om diagnostik och behandling. Skolläkaren ska enligt skollagen arbeta på individ-, grupp- och organisationsnivå. Skolläkare har genom sin legitimation eget yrkesansvar. Psykologisk kompetens omfattar kunskap om barn- och ungdomars utveckling och förutsättningar för inlärning och förändringsprocesser, samt kunskap om neuropsykologi. Den psykologiska kompetensen ska även ha kunskap om livskriser och deras samband med tidigare livserfarenheter, samt kunskap om kommunikation och samspel mellan människor på grupp- och organisationsnivå. Psykologens kompetens ska omfatta kunskap i att diagnostisera och behandla. Psykologen möter pedagoger i skolan i kvalificerade samtal, konsultation och handledning enskilt eller i grupp. Psykologen ska utföra sitt arbete i överensstämmelse med vetenskap och beprövad erfarenhet och har genom sin legitimation eget yrkesansvar. Psykosocial kompetens omfattar kunskap om barn- och ungdomars utveckling och situation i samhället samt kunskap om vårt välfärdssystem. Psykosocial kompetens omfattar även kunskap i beteende- och samhällsvetenskapliga ämnen såsom socialt arbete, sociologi, psykologi, statsvetenskap, juridik, psykosocialt behandlingsarbete och socialt förändringsarbete. Centrala utgångspunkter i socialt arbete är teorier om mänskliga beteenden, sociala system och människors samspel med omgivningen. Kuratorns skolsociala arbete består av att identifiera, bedöma och undanröja sociala och psykosociala hinder för lärande samt förebygga psykosocial ohälsa och sociala problem. Elevhälsans arbete Elevhälsoarbete är ett arbete för hela skolan som främst ska vara hälsofrämjande och förebyggande. Olika professioner bidrar i elevhälsoarbetet utifrån kompetens där elevhälsans professioner är både generalister och specialister. Elevhälsans olika professioner ska samverka för att belysa frågeställningar ur ett tvärvetenskapligt perspektiv. 6
De olika professionerna ska användas flexibelt och utgå från elevens bästa. Vad som är mest gynnsamt sett ur ett barn- och familjeperspektiv är avgörande vid val av insats. Elevhälsans inriktning Förebyggande Främjande Generella insatser Grupp/organisation Särskilda insatser på Individnivå Insatser i syfte att tidigt identifiera och förändra beteendemönster som har relevans för fortsatt skolgång, utveckling och hälsa Insatser i syfte att kartlägga och utreda barnets/elevens behov av stöd Insatser i syfte att undanröja hinder för att möjliggöra lärande, utveckling och hälsa Insatser i syfte att undanröja hinder för barnet/eleven i dess utveckling och lärande Resurser inom elevhälsan Elevhälsan i Degerfors kommun består under läsåret 2014-2015 av tre kuratorer 3,0 ssg, tre skolsköterskor 2,65 ssg, skolpsykolog 0,4 ssg och skolläkartjänst köps med avtal från Brickegårdens vårdcentral, Karlskoga. Antal elever per skola läsåret 2014-2015 enlig PMO F-6 Parkskolan inkl grundsärskola/träningssärskola Strömtorp Svartå Bruket Åtorp 7-9 Stora Valla-skolan Totalt: 178 elever 205 elever 39 elever 175 elever 54 elever 307 elever 958 elever 7
Delaktighet och samverkan Delaktighet och inflytande möjliggörs genom god samverkan mellan hem och skola. Huvudprincipen är att vårdnadshavare och elev ska vara delaktiga så långt det är möjligt. Samverkan bygger på respekt och tillit. Skollagen framhåller att elevhälsans professioner ska samverka. Samverkan ska utövas mellan elevhälsans professioner, personalgrupper, externa verksamheter inom stat, kommun och landsting enligt samverkansdokument. Samverkan i Degerfors kommun styrs av en styrgrupp Degerfors modellen bestående av förvaltningschefer från kommunen och tjänstemän från de olika berörda förvaltningarna. Styrgruppen ska hålla ihop, ansvara för och utvärdera verksamheter och arbetsgrupper som arbetar kommunövergripande med samverkan. Systematiskt kvalitetsarbete Elevhälsans arbete kännetecknas av systematiskt kvalitetsarbete där arbetet fortlöpande följs upp. Kvalitetsindikatorer ska identifieras. Effekten av insatserna ska kunna mätas och redovisas på ett enkelt och lättfattligt sätt. Årlig statistik kan vara ett verktyg för att tydliggöra vad verksamheten gör, för att utveckla den och för att bevaka dess kvalitet. Huvudmannen följer upp: Samverkansavtalet Antalet anställda inom elevhälsan Elevhälsans kvalitetsrapport Följande områden är viktiga att följa upp: Omfattning och förhållanden för anställningen, antal elever, antal arbetstimmar, väntetider för nya ärenden Tyngdpunkten i respektive yrkesgrupps arbetsinnehåll Kontakt med elever som visar tecken på psykisk ohälsa Kompetensutveckling Skolsköterska vidareutbildning, hälsosamtal, kartläggning av samarbetskontakter, arbetsuppgifter Psykologer omfattning, väntetid för ärenden, tillgång till handledning, arbetsuppgifter Kuratorer omfattning, tillgång till handledning, arbetsuppgifter Sekretess och samtycke Enligt Offentlighets- och sekretesslagen är huvudregeln sekretess för skolsköterskor, skolläkare, kurator och psykolog. Kurator och psykolog får dock om det gynnar eleven samarbeta med övrig personal inom skolan när det gäller elevärenden. Kurator och psykolog har möjlighet, dock ingen skyldighet, att lämna ut uppgifter om elev. I kontakter utanför skolan gäller sekretess. När vårdnadshavare eller myndig elev ger sin tillåtelse bryts sekretessen. 8
För lärare och övrig skolpersonal är offentlighet huvudregel. Sekretess ska dock iakttas för känsliga uppgifter. Beslut i elev- och disciplinärenden är alltid offentlig handling. Administrativ personal har samma sekretess som den personal de biträder inom skolan. Samtycke krävs från vårdnadshavare/elev utifrån gällande sekretessregler, för samverkan med verksamhet som lyder under annan huvudman samt för överföring av elevinformation och hälsouppgifter till annan huvudman. Samtycke kan inhämtas skriftligt eller muntligt och ska dokumenteras. Skolhälsovården har rutin för samtycke inom verksamheten. Den del av elevhälsan som utgör den medicinska insatsen/enheten ska också i fortsättningen vara självständig i förhållande till resten av elevhälsan och den särskilda elevstödjande verksamheten. Skolläkaren och skolsköterskan har en sträng sekretess och får inte lämna uppgifter om en elev de behandlar om det inte står klart att eleven eller de närstående inte lider men av att uppgifterna lämnas ut. Om det är nödvändigt att lämna ut en sådan uppgift för att eleven ska kunna få det stöd hon eller han behöver får elevhälsans medicinska enhet ändå lämna uppgiften till resten av elevhälsan eller den särskilda elevstödjande verksamheten. Sträng sekretess gäller också inom den del av elevhälsan som rör uppgifter hos kurator och psykolog. Men för särskild elevstödjande verksamhet gäller svag sekretess, det vill säga sekretessen gäller bara om man kan anta att eleven eller någon anhörig till henne eller honom lider men om man lämnar ut uppgiften. Dokumentation och journalhantering Inom kommuner utgör varje nämnd en egen myndighet. En kommunal skola är en del av den myndighet dvs. nämnd som den lyder under. Skolan har som myndighet enligt förvaltningslagen (1986:223) skyldighet att skriftligt dokumentera betydelsefulla åtgärder som vidtagits och beslut som fattats inom ramen för ett ärende som avser myndighetsutövning mot enskild individ. Varje yrkeskompetens ansvarar för sin dokumentation. Journalhantering regleras av lagar, förordningar och lokala regler såsom patientdatalagen, offentlighets- och sekretesslagen, socialstyrelsens föreskrifter om informationshantering och journalföring samt lokal dokumenthanteringsplan. I Degerfors kommun har skolläkare, skolsköterska och skolpsykolog behörighet till elektronisk datajournal, PMO, i respektive journaltyp. Skolläkare, skolsköterska och psykolog har enligt hälso- och sjukvårdslagen skyldighet att journalföra. Dokumentation av kurator sker i elevvårdsakter. Arkivering: Se den kommun gemensamma dokumenthanteringsplanen. Forskning Verksamhetsnära forskning ska prioriteras inom elevhälsan i syfte att vara ett stöd i skolutveckling. Huvudmannen och verksamhetschefen ansvarar för att implementera god praxis och bedriva verksamhet i enlighet med vetenskap och beprövad erfarenhet samt ansvara för kompetensutveckling. Det ska finnas tillgång till relevant och aktuell litteratur, forskningsresultat och ett gott kunskapsläge vad det gäller aktuella arbetsmetoder. 9
Olika professioners insatser i elevhälsoarbetet Kurator Förebyggande insats Hälsofrämjande insats Generell insats på grupp- eller organisationsnivå Bidra med psykosocial kompetens i samrådsmöten. Bidra med psykosocial kompetens angående bemötande och tidiga insatser för elevers behov av anpassad lärmiljö. Kartlägga, analysera och arbeta med sociala processer och insatser. Bidra med psykosocial kompetens i skolans kris och katastrofberedskap. Arbeta med grupper i akuta situationer och i det förebyggande och hälsofrämjande arbetet. Handleda, erbjuda konsultation i psykosociala frågor i syfte att undanröja hinder i undervisnings- och lärandemiljöer. Initiera och delta i nätverksarbete kring elever. Medverka i arbetet att upprätta, implementera och revidera handlingsplaner i syfte att bevaka och utveckla arbetet med värdegrundsfrågor, främja likabehandling och motverka kränkning. Bidra med kompetens i studieekonomiska frågor Individnivå Utföra sociala kartläggningar, utredningar och analysera elevens svårigheter som utgör hinder för lärande, utveckling och hälsa. Erbjuda utredande samtal med elev och vårdnadshavare Erbjuda stöd-, motivations-, kris och konfliktsamtal. Erbjuda rådgivande och bearbetande samtal med elev och vårdnadshavare. Initiera och medverka i anmälan enligt socialtjänstlagen (SOL) 10
Skolpsykolog Förebyggande insats Hälsofrämjande insats Generell insats på gruppeller organisationsnivå Bidra med psykologisk kompetens i EHT vid behov. Bidra med psykologisk kompetens angående bemötande och tidig identifiering av elev i behov av anpassad lärmiljö. Kartlägga och bedöma beteende/svårigheter på grupp- och organisationsnivå. Bidra med psykologisk kompetens i kris- och konflikthantering i vardagen och i krissituation Bidra till ökad kunskap och kompetens i bemötande av elever, och vårdnadshavare. Handleda, erbjuda konsultation i psykologiska frågor i syfte att undanröja hinder i undervisnings- och lärandemiljö Bidra med psykologisk kompetens i arbetet med metodutveckling på skolan Initiera och delta i nätverksarbete kring elever Individnivå Kartlägga, analysera och bedöma beteende/svårigheter på individnivå Utreda inför placering i särskola Bidra med psykologisk kompetens i utförande av åtgärdsprogram. Erbjuda psykologiskt stöd Skolsköterska Förebyggande insats Hälsofrämjande insats Generell insats på grupp eller organisationsnivå Bidra med medicinsk kompetens i samrådsmöten. Bidra med medicinsk kompetens angående bemötande och tidiga insatser för elevers behov av anpassad lärmiljö. Bidra med medicinsk kompetens i elevhälsoarbetet. Bistå rektor i egenvårdsoch arbetsmiljöfrågor. 11
Bidra med medicinsk kompetens i skolans kris- och katastrofberedskap. Arbeta med elevgrupper tillsammans med övriga professioner inom elevhälsan. Bistå rektor i frågor som rör smittprevention. Individnivå Erbjuda hälsoundersökning och hälsosamtal. Erbjuda medicinsk studie- och yrkesvägledning. Erbjuda vaccinationer enligt Socialstyrelsens nationella program. Erbjuda medicinsk kompetens i dialog med elev/vårdnadshavare kring hälsa och livsstilsfrågor Erbjuda medicinsk kompetens i egenvårdsfrågor Skolläkare Förebyggande insats Hälsofrämjande insats Generell insats på grupp eller organisationsnivå Bidra med medicinsk kompetens i samrådsmöten vid behov Bidra med medicinsk kompetens i elevhälsoarbetet 12
Rutinpärm för Degerfors kommuns elevhälsoarbete Rutiner gällande Övergångar Överlämningar mellan stadie-, klass- och skolbyten Fördjupade utredningar Utredningar som involverar elevhälsan Basprogram http://www.degerfors.se/download/18.6739d18e13b59f536f480000/1411385226426/rutinp% C3%A4rm.pdf 13
Referenser Allmänna råd om diskriminering och kränkningar SKOLFS 2012:10 Allmänna råd för arbetet med åtgärdsprogram SKOLFS 2013:8 Socialstyrelsens allmänna råd om anmälan om missförhållanden enligt 14 kap. 1 socialtjänstlagen (2001:453) FN: S Barnkonvention Förvaltningslagen (1986:223) Hälso- och sjukvårdslag (1982:763) Socialstyrelsens föreskrifter om informationshantering och journalföring i hälso- och sjukvården (SOSFS 2008:14) Ledningssystem för kvalitet och patientsäkerhet i Hälso- och sjukvården (SOSFS 2011:9) Skollagen 2010:800 Föreskrifter och allmänna råd (SOSFS 2000:1 med ändringsföreskrift 2012:9) om läkemedelshantering i hälso- och sjukvården 14