Sveriges utrikeshandel med varor och tjänster samt direktinvesteringar. Analys av utrikeshandelsstatistiken för första halvåret 2012

2012 09 Sveriges utrikeshandel med varor och tjänster samt direktinvesteringar Analys av utrikeshandelsstatistiken för första halvåret 2012

Enheten för internationell 2012-09-19 Dnr: 2012/00412 handelsutveckling Petter Stålenheim Sveriges utrikeshandel med varor och tjänster samt direktinvesteringar Första halvåret 2012 uppgick värdet av Sveriges varuexport till 607 miljarder kronor och varuimporten till 563 miljarder, en minskning för såväl export som import jämfört med första halvåret 2011. Exporten minskade med 0,5 procent i värde och 0,2 procent i volym och importen med 1,9 procent i värde och 1,8 procent i volym. Första halvåret 2012 ökade energivaror och gruppen övriga varor som andel av Sveriges export. De stora svenska exportvarugrupperna verkstadsvaror och skogsvaror minskade i andel. Den svenska bytesbalansen visade första halvåret 2012 ett överskott på 122 miljarder kronor, en ökning med 5,0 procent jämfört med första halvåret 2011. EU:s värdeandel av svensk varuexport uppgick första halvåret 2012 till 57 procent. EU:s andel av varuimporten uppgick till 68 procent. Andelen av Sveriges varuexport som gick till Asien minskade något och utgjorde 12 procent. Varuexporten till Kina, som är Sveriges största exportmarknad i Asien, ökade med en procent det första halvåret. Medan varuexporten ökade till alla de stora europeiska mottagarländerna, minskade den till flertalet av de små. Medan andelen av importen från EU(27) och Afrika minskade, ökade den från Övriga Europa och Amerika. Importen från USA ökade med hela 5,7 procent. Både export och import av tjänster ökade markant första halvåret 2012, exporten med 9,3 procent och importen med 6,7 procent. Tjänsteexporten uppgick till 249 miljarder kronor och tjänsteimporten till 181 miljarder. Flödet av svenska direktinvesteringar till utlandet uppgick till 127 miljarder kronor, en ökning med 14 miljarder från första halvåret 2011. Samtidigt minskade de utländska direktinvesteringarna i Sverige med 10 miljarder och uppgick till 56 miljarder kronor. De svenska direktinvesteringstillgångarna i utlandet uppgick 2011 till 2 328 miljarder kronor. Samtidigt uppgick de utländska direktinvesteringstillgångarna i Sverige till 2 196 miljarder.

Innehåll 1. Inledning... 1 2. Handelsutvecklingen och skuldkrisen... 1 3. Bytesbalansen... 5 3.1 Bytesbalansen... 5 3.2 Handelsbalans... 6 4. Varuhandel... 6 4.1 Sveriges export och import av varor... 6 4.1.1 Geografisk fördelning... 7 4.1.2 Fördelat på varugrupper... 9 4.1.3 Nettoexport av varor... 11 4.1.4 Nettoexport fördelat efter varugrupp... 12 4.1.5 Nettoexporten av personbilar... 13 4.1.6 Nettoexporten av läkemedel... 14 4.2 Varuhandel med den inre marknaden... 16 4.2.1 Export... 16 4.2.2 Import... 19 4.3 Sveriges varuhandel med länder utanför EU... 21 4.3.1 Svensk export... 21 4.3.2 Svensk import... 25 5 Tjänstehandeln... 27 6 Direktinvesteringar... 30 6.1 Direktinvesteringsflöden... 30 6.2 Utländska direktinvesteringstillgångar i Sverige... 34 6.3. Svenska direktinvesteringstillgångar i utlandet... 37 Bilaga 1 Utrikeshandel, export och import av varor januari-juni 2012, i löpande priser HA 22 SM 1203 Statistiska centralbyrån Tabell 1-7

Sveriges utrikeshandel samt direktinvesteringar Utrikeshandel 2009 2010 2011 1 hå 2011 1 hå 2012 Varor Värde (Mdr SEK) Export 995,1 1 138,2 1 213,9 610,1 607,1 Import 911,4 1 069,4 1 141,6 573,7 563,1 Nettohandel 83,8 68,7 72,3 36,4 44,0 Export till EU(27) 580,5 650,0 680,7 344,1 345,5 Import från EU(27) 627,3 724,0 785,0 395,7 383,4 Nettohandel (EU(27)) -46,8-73,9-104,3-51,6-37,9 Förändring (%) Export -16,7 14,4 6,7 10,7-0,5 Import -17,0 17,3 6,7 10,4-1,9 Export till (EU(27)) -19,0 12,0 4,7 8,6 0,4 Import från (EU(27)) -18,3 15,4 8,4 11,7-3,1 Tjänster Värde (Mdr SEK) Export 444,3 459,3 484,1 228,1 249,3 Import 346,5 339,7 356,6 169,6 181,0 Nettohandel 97,7 119,6 127,5 58,5 68,3 Förändring (%) Export -3,5 3,4 5,4 4,0 9,3 Import -1,9-2,0 5,0 5,4 6,7 Direktinvesteringar 2009 2010 2011 1 hå 2011 1 hå 2012 Flöden (Mdr SEK) Svenska DI i utlandet -198,3-131,9-177,4-113,2-127,0 Utländska DI i Sverige 76,7-7,3 95,5 65,8 56,3 Netto -121,6-139,2-81,9-47,4-70,7 2007 2008 2009 2010 2011 Tillgångar (Mdr SEK) Svenska DI i utlandet 2 244 2 128 2 701 2 655 2 328 Utländska DI i Sverige 1 982 1 836 2 538 2 518 2 196

Sveriges utrikeshandel regionalt fördelad, totalt samt uppdelad efter varor respektive tjänster Mdr SEK Förändring (%) 2009 2010 2011 2011 2012 2011/ 1 hå -12/ Andel 1 hå 1 hå 2010 1 hå -11 2011 Världen Export Varor och tjänster 1 439 1 597 1 698 838 856 6,3 2,2 100,0 Varor 995 1 138 1 214 610 607 6,7-0,5 100,0 Tjänster 444 459 484 228 249 5,4 9,3 100,0 Import Varor och tjänster 1 258 1 409 1 498 743 744 6,3 0,1 100,0 Varor 911 1 069 1 142 574 563 6,7-1,9 100,0 Tjänster 347 340 357 170 181 5,0 6,7 100,0 Inre Export Varor och marknaden 1 tjänster 959 1 057 1 109 548 569 4,9 3,8 65,3 Varor 689 765 797 401 406 4,2 1,4 65,7 Tjänster 271 292 312 148 163 6,9 10,4 64,5 Import Varor och tjänster 938 1 046 1 115 558 551 6,5-1,2 74,4 Varor 710 822 882 446 434 7,3-2,7 77,2 Tjänster 229 225 233 111 117 3,6 4,9 65,3 EU Export Varor och tjänster 804 890 935 466 474 5,0 1,6 55,0 Varor 580 650 681 344 345 4,7 0,4 56,1 Tjänster 223 240 254 122 129 5,9 5,2 52,5 Import Varor och tjänster 838 932 1 001 498 491 7,3-1,4 66,8 Varor 627 724 785 396 383 8,4-3,1 68,8 Tjänster 211 208 216 103 108 3,6 5,3 60,5 Norden Export Varor och tjänster 342 371 383 182 200 3,2 9,9 22,5 Varor 245 260 265 128 136 2,0 6,3 21,9 Tjänster 97 111 117 53 63 5,8 18,7 24,2 Import Varor och tjänster 275 313 318 161 158 1,6-1,8 21,2 Varor 212 243 251 128 125 3,1-1,9 22,0 Tjänster 64 69 67 33 33-3,7-1,3 18,7 Östersjöländerna tjänster Export Varor och 539 595 643 312 324 8,1 4,1 37,9 Varor 397 439 465 229 235 5,8 2,8 38,3 Tjänster 143 156 179 83 89 14,6 7,7 36,9 Import Varor och tjänster 557 652 698 350 340 7,1-2,7 46,6 Varor 450 541 586 296 286 8,3-3,5 51,3 Tjänster 107 111 112 53 54 1,4 1,8 31,4 1 EU, Island, Liechtenstein och Norge 2 CBSS-medlemmarna: Danmark, Estland, Finland, Island, Lettland, Litauen, Norge, Polen, Ryssland och Tyskland

1. Inledning Sida 1(39) Sveriges utrikeshandel med varor och tjänster samt direktinvesteringar är en rapport som kvartalsvis rapporterar och analyserar statistik över det ackumulerade kalenderåret. Som ett led i Kommerskollegiums arbete med att följa den ekonomiska krisens inverkan på svensk utrikeshandel inleds kvartalsrapporten med ett kapitel som sätter in den senaste tidens handelsutveckling i ett ekonomiskt perspektiv. Kapitel tre presenterar förändringen i bytesbalansen. I kapitel fyra redogörs för den svenska varuhandeln, först export och sedan import. Kapitel fem tar upp utvecklingen inom svensk tjänsteimport och - export. Slutligen tar kapitel sex upp direktinvesteringar, först in- och utflöden och därefter utländska direktinvesteringstillgångar i Sverige och svenska tillgångar i utlandet Bilaga 1 innehåller Tabellerna 1-7 från Statistiska Centralbyråns publikation Utrikeshandel, export och import av varor vilka utgör huvudkällan för rapporten. Där inget annat anges utgör Statistiska Centralbyrån källa för informationen i tabeller och diagram. 2. Handelsutvecklingen och krisen Sveriges export av varor och tjänster ökade i värde andra kvartalet 2012. Detta tack vare en fortsatt stark uppgång för tjänsteexporten. Medan varuexporten minskade med 0,9 procent mellan andra kvartalet 2011 och motsvarande kvartal i år ökade tjänsteexporten med 6,7 procent. Totalt ökade exporten med 1,2 andra kvartalet 2012. Trots en kraftig ökning av tjänsteimporten minskade total import. Medan varuimporten minskade med 3,8 procent ökade importen av tjänster med 7,7 procent. Totalt minskade importen med 1,2 procent andra kvartalet 2012. Efter en stark återhämtning under de tre första kvartalen 2011 har värdet av Sveriges varuexport minskat de tre senaste kvartalen jämfört med respektive motsvarande kvartal föregående år. Efter att ha minskat med 1,2 procent sista kvartalet 2011 och 0,1 procent 2012 års första kvartal minskade exporten med 0,9 procent andra kvartalet 2012. Även om situationen på intet sätt är jämförbar med hur det såg ut i samband med finanskrisen 2008-2009, då exporten minskade med 28 procent under en tremånadersperiod, visar siffrorna ändå att den europeiska krisen nu även har negativa effekter på den svenska utrikeshandeln. Räknat i volym minskade exporten med 0,7 och importen med 3,3 procent mellan andra kvartalet 2011 och motsvarande kvartal i år. Det faktum att import och export minskat ungefär lika mycket i värde som volym indikerar att effekterna av den starka kronkursen ännu inte har någon tydlig inverkan på handeln. Medan den europeiska krisen fortsätter att tynga många ekonomier i Sydeuropa går det fortfarande relativt bra för många nordeuropeiska ekonomier och tillväxtmarknader utanför EU. I samtliga de tio största mottagarna av svensk export ökade BNP mellan andra kvartalet 2011 och motsvarande kvar-

Diagram 2.1 Sida 2(39) tal i år. Av de tre största mottagarna av svensk export andra kvartalet 2012, minskade exporten till Tyskland med 1,4 procent och ökade till Norge och Storbritannien med 5,0 respektive 14 procent. Med tanke på att de flesta av de största mottagarna av Sveriges export uppvisar en fortsatt positiv ekonomisk utveckling får den svenska exportutvecklingen för varor ses som relativt svag. Även i en internationell jämförelse ter sig varuexportutvecklingen något dyster. Samtidigt som Sveriges export uppvisat svagt negativ utveckling de tre senaste kvartalen USA:s och Tysklands export fortsatt att öka relativt kraftigt om än med allt lägre ökningstakt. För EU:s externhandel finns ännu inte statistik för andra kvartalet 2012 men mellan första kvartalet 2011 och motsvarande kvartal i år ökade externhandeln med 8,1 procent, då Sveriges export minskade, om än marginellt. Utvecklingen för den finska exporten har varierat mycket kraftigt under både finanskrisen 2008-2009 och under rådande kris. Andra kvartalet 2012 låg det finska exportvärdet 1,1 procent lägre än ett år tidigare, med andra ord, i princip i linje med den svenska utvecklingen. För Sverige, Finland och USA finns även preliminär handelsstatistik för juli 2012. Medan exporten från Sverige minskade med 4,7 procent ökade den från Finland och USA med 1,9 respektive 1,2 procent. 40 30 Exportutvecklingen i internationell jämförelse (2008-1 hå 2012) Förändring över motsvarande kvartal föregående år (%) 20 10 0-10 -20-30 -40-50 kv 2 kv 1 kv 4 kv 3 kv 2 kv 1 kv 4 kv 3 kv 2 kv 1 kv 4 kv 3 kv 2 kv 1 kv 4 kv 3 kv 2 kv 1 2008 2009 2010 2011 2012 EU( Extern) Finland Tyskland USA Sverige Källor: Statistisches Bundesamt Deutschland, U.S. Department of Commerce Bureau of Economic Analysis, Tulli, Finland, Eurostat och SCB.

Sida 3(39) Diagram 2.2 30 Förändring i svensk varuexport (januari 2008 - juli 2012) Förändring över motsvarande period föregående år (%) 20 10 0-10 -20-30 1 2 3 4 5 6 7 8 9 101112 1 2 3 4 5 6 7 8 9 101112 1 2 3 4 5 6 7 8 9 101112 1 2 3 4 5 6 7 8 9 101112 1 2 3 4 5 6 7 kv 1 kv 2 kv 3 kv 4 kv 1 kv 2 kv 3 kv 4 kv 1 kv 2 kv 3 kv 4 kv 1 kv 2 kv 3 kv 4 kv 1 kv 2 2008 2009 2010 2011 2012 Månadsvis Kvartalsvis Exporten minskade kraftigt för flera av Sveriges stora varugrupper andra kvartalet 2012. Exporten av verkstadsvaror minskade med 6,5 procent mellan andra kvartalet 2011 och motsvarande kvartal i år. Bland verkstadsvarorna var det exporten av telekomprodukter och lastbilar som minskade mest, med 17 respektive 14 procent. Läkemedelsexporten, som efter finanskrisen 2008/2009 minskat kraftig, ökade under andra kvartalet 2012 med 11 procent. Den svenska exporten av energivaror ökade ännu mer, med hela 24 procent. Precis som under krisen 2008-2009 ser tjänstehandlen ut att drabbas av krisen senare än varuhandeln och fortsätter att utvecklas positivt. Andra kvartalet 2012 ökade tjänsteexporten med 6,7 procent och tjänsteimporten med 7,7 procent. Tjänstenettot ökade med 4,3 procent mellan andra kvartalet 2011 och motsvarande kvartal 2012. Ökningen av tjänsteexporten beror till största delen på ökat inflöde av resevaluta, vilket kan tänkas bero på ökad norsk gränshandel. Även posten övriga affärstjänster ökade kraftigt mellan andra kvartalet 2011 och motsvarande kvartal i år. Inom den gruppen återfinns den stora posten merchanting, dvs. försäljningsmarginalen för varor som köps och säljs i utlandet av svenska företag men aldrig passerar svensk gräns.

Sida 4(39) Diagram 2.3 15 Sveriges export av tjänster 1 kv 2008-2 kv 2012 10 Förändring över motsvarande kvartal föregående år (%) 5 0-5 -10 1 2 3 4 1 2 3 4 1 2 3 4 1 2 3 4 1 2 2008 2009 2010 2011 2012 Diagram 2.4 30 Industrins exportorderingång (januari 2008 - juli 2012) Procentuell förändring jämfört med motsvarande period föregående år 20 10 0-10 -20-30 -40 1 3 5 7 9 11 1 3 5 7 9 11 1 3 5 7 9 11 1 3 5 7 9 11 1 3 5 7 2008 2009 2010 2011 2012 Månad Kvartal Industrins exportorderingång ger en grov indikering om exportutvecklingen för den närmsta tiden. Andra kvartalet 2012 minskade exportorderingången med 5,5 procent jämfört med andra kvartalet 2011. Exportorderingången har därmed fallit tio månader i rad, om än i varierande grad.

Diagram 3.1 3. Bytesbalansen Sida 5(39) Bytesbalansen utgörs av handelsbalansen, tjänstebalansen, faktorinkomster (löner och kapitalavkastning) samt löpande transfereringar. Handelsbalansen är nettot av ett lands export och import av varor. 1 Tjänstebalansen är nettot av ett lands tjänstetransaktioner med utlandet. Bytesbalansen utgör tillsammans med kapitalbalansen och den finansiella balansen ett lands totala betalningsbalans, vilket är en sammanställning över landets samtliga ekonomiska transaktioner med omvärlden. 3.1 Bytesbalansen Den svenska bytesbalansen visade första halvåret 2012 ett överskott på 122 miljarder kronor, vilket motsvarar 6,8 procent av BNP och var en ökning med 5,0 procent jämfört med motsvarande period 2011. Det största bidraget till ökningen kom från tjänstehandeln, även handelsbalansen gav ett positivt bidrag till det ökande nettot. Kapitalavkastningsnettot minskade däremot mellan första halvåret 2011 och motsvarande period i år. 10,0 Sveriges bytesbalans 1998-1 hå 2012 9,0 8,0 7,0 Andel av BNP (%) 6,0 5,0 4,0 3,0 2,0 1,0 0,0 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 1 hå 2011 1 hå 2012 1 SCB:s två publikationer Betalningsbalansen första halvåret 2012, som är källa till bytesbalansstatistiken ovan, och Utrikeshandel, Export och import på varor och länder, som är huvudsaklig källa för övrig handelsstatistik, har olika syften och metod, varför handelsbalansen som rapporterad i betalningsbalansstatistiken och den nettohandel som kan beräknas från utrikeshandelsstatistiken, kan skilja sig åt markant. I rapporten används termen handelsbalans när statistiken från Betalningsbalansen avses och nettoexport när det är statistik från utrikeshandelsstatistiken som avses.

Diagram 3.2 3.2 Handelsbalans Sida 6(39) Första halvåret 2012 uppgick handelsbalansen till 48 miljarder vilket var 4,2 miljarder mer än under motsvarande period 2011. Medan handelsbalansen och kapitalavkastningen uppgick till 2,7 respektive 1,5 procent av BNP, motsvarade tjänstenettot 3,8 procent. Jämfört med första halvåret 2011 innebar detta en ökning med 0,2 procentenheter för handelsbalansen och hela 0,4 procentenheter för tjänstenettot. Kapitalavkastningsbalansen minskade under perioden sin andel av BNP med 0,3 procentenheter. 8,0 Handelsbalans, kapitalavkastning, tjänster 1998-1 hå 2012 Handelsbalans Kapitalavkastning Tjänster 7,0 6,0 5,0 Andel av BNP (%) 4,0 3,0 2,0 1,0 0,0-1,0-2,0 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 1 hå 2011 1 hå 2012 4. Varuhandel Svensk utrikeshandel med varor har utvecklats mycket starkt under det senaste decenniet. Mellan 2001 och 2011 ökade den totala handeln med 60 procent. Med undantag för 2001, 2002 och 2009 har både export och import ökat varje år under decenniet. Första halvåret 2012 minskade Sveriges varuexport med 0,2 procent i volym och 0,5 procent i värde jämfört med motsvarande period 2011. Under samma period minskade varuimporten med 1,8 procent i volym och 1,9 procent i värde. 2 4.1 Sveriges export och import av varor Första halvåret 2012 uppgick värdet av Sveriges varuexport till 607 miljarder kronor och varuimporten uppgick till 563 miljarder kronor. Handelsnettot för perioden uppgick till 44 miljarder, vilket var 7,6 miljarder mer än första halvåret 2011. 2 Med volymutvecklingen avses värdeförändring rensad för prisförändringar (dvs. i fasta priser). Med värdeutvecklingen avses värdeförändring i löpande priser.

Sida 7(39) Enligt preliminär statistik från SCB visar utfallet över Sveriges handelsnetto för varuhandeln under juli 2012 ett överskott på 3,7 miljarder kronor, vilket är 3,7 miljarder kronor mindre än under juli 2011. Varuexporten uppgick preliminärt under juli 2012 till 87,6 miljarder kronor. Varuimporten uppgick under samma månad till 83,9 miljarder. 4.1.1 Geografisk fördelning Tabell 4.1 Sveriges utrikeshandel med varor, miljarder kr Förändring 2008 2009 2010 2011 2011 2012 (%) 1 hå 1 hå Export 1 194,4 995,1 1 138,2 1 213,9 610,1 607,1-0,5 intra-eu(27) 716,8 580,5 650,0 680,7 344,1 345,5 0,4 extra-eu(27) 477,6 414,6 488,1 533,3 266,0 261,6-1,6 Import 1 097,9 911,4 1 069,4 1 141,6 573,7 563,1-1,9 intra-eu(27) 768,0 627,3 724,0 785,0 395,7 383,4-3,1 extra-eu(27) 329,9 284,1 345,5 356,6 178,0 179,7 0,9 Anm: Import från intra-eu(27) enligt avsändningsland. Källa: SCB Diagram 4.1 Europa utgör Sveriges i särklass största exportmarknad. Första halvåret 2012 tog Europa som helhet emot 72 procent av Sveriges totala export. EU:s värdeandel uppgick samtidigt till 57 procent. Inom EU ökade exporten till alla de största mottagarländer, som till exempel Tyskland, Storbritannien, Danmark och Finland samtidigt som exporten minskade till flertalet av de mindre mottagarländerna. I handeln till Europeiska länder utanför EU ökade exporten till Norge och Schweiz, med 7,8 respektive 31 procent, medan exporten sjönk till Ryssland och Turkiet, med 13 respektive 20 procent. 60 Svensk export Exportandelar fördelade på regioner efter bestämmelseland 1 hå 2011 1 hå 2012 50 Andel (%) 40 30 20 10 0 EU(27) Övriga Europa Afrika Amerika Asien Oceanien m fl

Diagram 4.2 Sida 8(39) Exporten till Afrika minskade under perioden med 9,7 procent och utgjorde första 2012 års första halvår 3,2 procent av Sveriges totala export. Av de tre största afrikanska mottagarna av Svensk export, ökade exporten kraftigt till Egypten, med 30 procent och minskade med 5,6 respektive 17 procent till Sydafrika och Nigeria. Exporten till Asien minskade under perioden med 5,3 procent och första halvåret 2012 utgjorde den 12 procent av Sveriges totala export. Kina är Sveriges största asiatiska exportmarknad och tar emot 3,3 procent av Sveriges export. Mellan första halvåret 2011 och motsvarande period 2012 ökade exporten till Kina med 0,5 procent. Efter Kina, bland de största asiatiska mottagarna av svensk export, kommer Japan med 1,5 procent samt Saudiarabien och Indien med en procent vardera. Medan exporten till Japan och Saudiarabien ökade med 23 respektive 5,5 procent minskade Indienexporten med 23 procent mellan första halvåret 2011 och motsvarande period 2012. Sveriges export till Amerika som helhet minskade i värde med 2,7 procent jämfört med första halvåret 2011. Exporten till Nordamerika minskade med 2,4 procent och till Central- och Sydamerika med 3,4. Värdet av den svenska importen minskade med 1,9 procent från första halvåret 2011 och motsvarande period 2012. Hela 85 procent av Sveriges import kommer från Europa och 68 procent från EU(27). Medan EU(27) och Afrika minskade sina andelar av Sveriges totala import, ökade importandelarna från Övriga Europa och Amerika. Andelen av Sveriges import som kom från Asien och Oceanien var oförändrad. 80 Svensk import Importandelar fördelade på regioner efter avsändningsland 1 hå 2011 1 hå 2012 70 60 Andel (%) 50 40 30 20 10 0 EU(27) Övriga Europa Afrika Amerika Asien Oceanien m fl Importen från hela Amerika ökade med 3,3 procent från första halvåret 2011 till första halvåret 2012. Medan importen från Nordamerika ökade med 6,6 procent, minskade importen från Central- och Sydamerika med 4,6 procent. Bland de

Sida 9(39) nordamerikanska länderna ökade importen från Kanada med hela 19 procent och från USA med 5,7 procent. Asienimporten, som står för 9,4 procent av total import, var oförändrad under perioden. Importen från Sydkorea, som i det närmaste halverades under helåret 2011, ökade första halvåret 2012 med 15 procent, jämfört med motsvarande period 2011. Kina och Japan var första halvåret 2012 de enda två asiatiska länder med en andel av den svenska importen på över en procent. Importen från Kina ökade med 2,7 procent medan importen från Japan minskade med 8,4 procent jämfört första halvåret 2011. 4.1.2 Fördelat på varugrupper Statistik över utrikeshandeln fördelad på varuområden visar att exporten av verkstadsvaror, som minskade mycket kraftigt under krisåret 2009 för att därefter återhämtade sig starkt under 2010 och 2011, åter föll första halvåret 2012. Från första halvåret 2011 till motsvarande period 2012 minskade exporten av verkstadsvaror med 5,5 procent i volym och 5,8 procent i värde. Gruppen verkstadsvaror är Sveriges största både export- och importvarugrupp och består till största delen av maskiner, elektro- och telekomvaror samt alla typer av fordon och optiska produkter. Exporten av mineralvaror, bestående bland annat av malmer, järn och stålprodukter ökade under perioden med 3,2 procent i volym och minskade med 0,6 procent i värde. Exporten av mineralvaror stod 2011 för 12 procent av Sveriges totala export. Tabell 4.2. Utrikeshandelns volymutveckling Förändring (%) Värdeandel 2011 Volymutveckling för Export Volymutveckling för Import Export Import 2011 1 kv 2012 2 kv 2012 1-2 kv 2012 2011 1 kv 2012 2 kv 2012 1-2 kv 2012 10,6 2,9 Skogsvaror -1,0 2,2-0,5 0,8 1,5-0,1-0,1-0,1 11,9 9,3 Mineralvaror 10,3 11,3-4,8 3,2 7,4 7,3-9,7-1,8 11,4 12,3 Kemivaror 2,9-9,9 7,4-1,3 1,8 5,7-6,9-0,9 8,0 14,3 Energivaror -1,6 16,4 21,8 19,1-3,9-7,0 9,6 0,8 46,4 42,0 Verkstadsvaror 15,7-4,1-6,8-5,5 13,8-1,9-6,0-4,0 11,7 19,2 Övriga varor 2,0 5,4 5,7 5,5 5,2 0,5 0,0 0,2 Totalt, volym 8,6 0,4-0,7-0,2 7,3-0,2-3,3-1,8 100,0 100,0 Totalt, värde 6,7-0,1-0,9-0,5 6,7 0,2-3,8-1,9 Anm: Förändring i % från motsvarande period föregående år. Källa: SCB För varugruppen kemivaror, som bland annat innehåller läkemedel och grundämnen, minskade exporten från första halvåret 2011 till motsvarande period 2012 med 1,3 procent i volym och minskade med 0,3 räknat i värde. Exporten av skogsvaror ökade med 0,8 procent i volym och minskade med 2,4 procent i värde. Energivaruexporten ökade i volym med 19 procent och med 27 procent i värde från första halvåret 2011 till motsvarande period i år. Varuimporten minskade första halvåret 2012 både räknat i volym och värde. Importen av kemivaror minskade med 0,9 procent i volym och var oförändrad i

Diagram 4.3 Sida 10(39) värde. Verkstadsvaror minskade med 4,0 procent i volym och 4,9 procent i värde jämfört med första halvåret 2012. Skogsvaruimporten minskade samtidigt med 0,1 respektive 1,3 procent och mineralvaror med 1,8 procent i volym och 10 procent i värde. Importen av energivaror ökade med 0,8 procent i volym och 8,4 procent i värde. Gruppen övriga varor ökade med 0,2 procent i volym och 0,1 procent i värde jämfört med första halvåret 2011. För det svenska exportvärdet fördelat på varuområden minskade andelen för skogs- och verkstadsvaror första halvåret 2012. Kemi- och mineralvarorna behöll sin värdeandel av den svenska exporten medan energivaror och gruppen övriga varor ökade sina. 60 Svensk export Exportandelar fördelade på varuområden 1 hå 2011 1 hå 2012 50 40 Andel (%) 30 20 10 0 Skog Mineral Kemi Energi Verkstad Övrigt För importen minskade mineral- och verkstadsvaror sina värdeandelar. Medan skogsvarornas andel förblev konstant ökade övriga varugrupper sina.

Sida 11(39) Diagram 4.4 50 Svensk import Importandelar fördelade på varuområden 1 hå 2011 1 hå 2012 40 30 Andel (%) 20 10 0 Skog Mineral Kemi Energi Verkstad Övrigt Diagram 4.5 4.1.3 Nettoexport av varor Sveriges nettoexportintäkter kommer från länder utanför EU. Handeln med EU gav första halvåret 2012 ett exportunderskott på 38 miljarder kronor, 14 miljarder mindre än motsvarande period 2011. Även exportöverskottet gentemot länder utanför EU minskade under perioden, från 88 miljarder första halvåret 2011 till 82 miljarder första halvåret 2012. Sveriges totala exportöverskott uppgick första halvåret 2012 till 44 miljarder kronor 7,6 miljarder mer än första halvåret 2011. 200 Sveriges nettoexport Nettoexport intra-eu(27) extra-eu(27) 150 100 Mdr SEK 50 0-50 -100-150 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 1 hå 2011 1 hå 2012

Sida 12(39) Då statistiken i EU:s Intrastat inte redovisar ursprungsland för import via annat EU-land, överskattar statistiken för import från EU den faktiska importen, efter 1994. På samma sätt underskattas importen från länder utanför EU eftersom denna i importstatistiken redovisas med avsändningsland i EU som svensk motpart. 4.1.4 Nettoexport fördelat efter varugrupp De traditionella svenska exportvarorna, skogsvaror och verkstadsvaror, var de varugrupper som gav störst nettoexportintäkter under första halvåret 2012. Skogsvaror, dvs. trä, papper och pappersmassa svarade för en nettoexport på 48 miljarder kronor, en minskning med 2,8 procent jämfört med första halvåret 2011. Verkstadsindustrin stod för ett positivt bidrag till exportnettot på 38 miljarder kronor, vilket utgör en minskning med 11 procent jämfört med motsvarande period 2011. Även mineralvaror bidrog positivt till det svenska exportöverskottet, ett positivt bidrag som dessutom ökade med hela 28 procent från första halvåret 2011 till motsvarande period i år. Energivaror, kemivaror och övriga varor gav däremot ett negativ bidrag till nettoexporten första halvåret 2012. Diagram 4.6 60 Sveriges nettoexport Fördelning på varuområden 1 hå 2011 1 hå 2012 50 40 30 Mdr SEK 20 10 0-10 -20-30 -40-50 Skog Mineral Kemi Energi Verkstad (inkl bilar) Övrigt

Tabell 4.3. Viktiga varuområdens bidrag till nettoexporten Miljarder kr 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 1 hå 2011 Sida 13(39) 1 hå 2012 Skogsvaror 87,5 94,6 96,1 96,9 94,7 96,7 95,3 49,3 47,9 Mineralvaror 21,1 22,9 11,5 26,4 16,7 30,2 38,8 18,4 23,6 Järn och stål 19,4 22,3 18,2 21,8 10,7 16,7 18,2 11,1 9,8 Kemivaror 14,6 20,5 7,8 0,9 13,7 11,2-1,9-0,6-0,8 Läkemedel 33,3 40,8 34,4 32,1 36,7 36,7 27,6 15,4 12,8 Energivaror -45,2-53,1-52,0-64,6-40,4-57,6-66,5-34,8-29,2 Verkstadsvaror 118,7 121,3 105,3 106,3 65,9 57,9 84,1 42,4 37,8 Maskiner 54,8 64,6 72,8 69,6 58,9 60,5 70,7 35,3 38,9 Elektrovaror och 12,9 5,7-9,4-4,0-8,9-17,5-16,5-7,4-12,4 telekom Vägfordon 43,1 44,5 41,7 38,9 6,8 4,3 21,4 10,0 11,3 Övriga varor -53,2-56,8-63,5-69,4-66,8-69,7-77,4-19,2-16,1 Livsmedel -28,2-32,4-35,8-40,4-42,8-41,4-44,9-4,0-3,0 TOTAL 143,5 149,4 105,2 96,5 83,8 68,7 72,3 36,4 44,0 Nettoexporten har som tidigare påpekats minskat betydligt på senare år. Det är framförallt verkstadsvarornas bidrag till nettoexporten som minskat. Inom varugruppen är det elektrovaror och telekomutrustning samt vägfordon som minskat sina bidrag till nettoexporten. Första halvåret 2012 minskade bidraget från verkstadsvaror jämfört med motsvarande period 2011 med 4,6 miljarder kronor. 4.1.5 Nettoexporten av personbilar Första halvåret 2012 gav svensk handel med personbilar ett exportunderskott på 2,0 miljarder kronor, 1,3 miljarder mindre än motsvarande period 2011. 2009 var det första helår sedan 1977 som svensk personbilsimport var större än personbilsexporten. Även under 2010 och 2011 har personbilshandeln visat ett negativt exportnetto. Första halvåret 2012 minskade både export och import av personbilar, exporten med 0,7 miljarder kronor och importen med 2,1 miljarder. Till skillnad från nettoexporten av personbilar till hela världen, som varit positiv under många år, har personbilsnettot till den inre marknaden nästan regelmässigt varit negativ under det senaste decenniet. Första halvåret 2012 exporterades bilar från Sverige till andra EU-länder till ett värde av 11,1 miljarder kronor. Värdet på de personbilar som importerades till Sverige från andra EU-medlemmar uppgick till knappt 21 miljarder kronor vilket innebar att underskottet i personbilshandeln med andra EU-länder uppgick till 9,5 miljarder kronor, vilket är 0,8 miljarder mindre än första halvåret 2011.

Sida 14(39) Tabell 4.4. Sveriges export och import av personbilar SITC 781.2 Personbilar Miljarder kr, ej bortfallsjusterade värden Totalt EU (27) Export Import Netto Export Import Netto 2003 52,4 29,9 22,4 19,9 25,3-5,4 2004 59,3 34,9 24,4 30,0 28,9 1,1 2005 60,7 39,0 21,7 31,0 32,2-1,1 2006 68,3 46,1 22,2 39,7 37,0 2,7 2007 69,3 48,7 20,6 37,9 40,3-2,4 2008 54,8 39,6 15,3 31,5 32,6-1,0 2009 33,3 34,1-0,8 19,0 28,8-9,7 2010 38,3 47,4-9,1 19,5 41,1-21,5 2011 44,3 50,8-6,6 23,5 44,8-21,3 1 hå 2011 22,5 25,9-3,4 12,7 22,9-10,2 1 hå 2012 21,8 23,8-2,0 11,1 20,6-9,5 Diagram 4.7 80 Sveriges handel med personbilar SITC 781.2 - Personbilar Export Import Netto 70 60 50 40 Mdr SEK 30 20 10 0-10 -20 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 1 hå 2011 1 hå 2012 4.1.6 Nettoexporten av läkemedel De läkemedelsföretag som är verksamma i Sverige ger ett allt mindre bidrag till det svenska exportöverskottet. Första halvåret 2012 utgjorde läkemedelsexporten 4,6 procent av värdet av den totala svenska varuexporten. Handeln med läkemedel gav under perioden ett exportöverskott på 13 miljarder kronor, en minskning av nettobidraget med 17 procent från 15 miljarder kronor första halvåret 2011.

Sida 15(39) Tabell 4.5. Sveriges export och import av läkemedel SITC 54 medicinska och farmaceutiska produkter Miljarder kr, ej bortfallsjusterade värden Totalt EU (27) Export Import Netto Export Import Netto 2003 53,1 18,0 35,2 27,7 14,5 13,2 2004 52,9 18,2 34,6 24,4 14,7 9,7 2005 53,7 20,6 33,1 27,2 17,2 10,0 2006 64,2 23,5 40,7 31,6 19,5 12,1 2007 58,7 24,5 34,2 34,3 20,7 13,6 2008 59,6 27,4 32,3 34,3 22,2 12,1 2009 67,8 31,0 36,8 39,9 23,2 16,7 2010 66,2 29,5 36,7 39,2 23,4 15,8 2011 57,6 29,9 27,7 29,9 23,6 6,2 1 hå 2011 30,2 14,8 15,4 15,3 11,4 3,9 1 hå 2012 27,7 14,9 12,8 15,1 12,1 3,0 Diagram 4.8 80 Sveriges handel med läkemedel SITC 54 - Läkemedel och farmaceutisca produkter Export Import Netto 70 60 50 Mdr SEK 40 30 20 10 0 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 1 hå 2011 1 hå 2012 Av de viktigaste mottagarländerna för svensk läkemedelsexport svarade Tyskland för 15 procent, USA för 13 procent, Belgien för 8,8 procent och Storbritannien för 7,8 procent av det totala svenska exportvärdet för läkemedel under första halvåret 2012. Den sammanlagda svenska exporten av läkemedel uppgick första halvåret 2012 till 28 miljarder kronor varav 55 procent gick till andra EU-länder.

Sida 16(39) 4.2 Sveriges varuhandel med den inre marknaden 3 4.2.1 Export Sveriges export till de övriga EU-medlemmarna uppgick första halvåret 2012 till 345 miljarder kronor, 57 procent av Sveriges totala export på 607 miljarder kronor. Tyskland, Storbritannien, Danmark och Finland är de största mottagarländerna inom EU med ett gemensamt exportvärde på 183 miljarder kronor, vilket motsvarar 53 procent av den totala exporten till EU. Exporten till hela den inre marknaden, dvs. EU(27), Island, Liechtenstein och Norge, utgjorde under perioden 67 procent av Sveriges totala export. Den svenska exporten ökade i värde mellan första halvåret 2011 och motsvarande period 2012 till alla de stora mottagarländer inom EU. Den största värdeökningen skedde i exporten till Storbritannien som ökade med 3,6 miljarder kronor, följt av Danmark och Finland som ökade med 1,9 respektive 1,8 miljarder kronor. Diagram 4.9 20 Svensk export till EU(27) Andelar av total export till EU 1 hå 2011 1 hå 2012 Andel (%) 18 16 14 12 10 8 6 4 2 0 3 I vissa fall används termerna utförsel och införsel används istället för export och import för handel på EU:s inre marknad. För att underlätta läsning av rapporten används här termerna export och import för all internationell handel.

Sida 17(39) Diagram 4.10 70 Svensk export till EU(27) Värde för resp land 1 hå 2011 1 hå 2012 60 50 Mdr SEK 40 30 20 10 0 Exporten minskade under första halvåret 2012 till flertalet av Sveriges mindre europeiska exportmarknader. Till exempel minskade exporten kraftigt till de länder som drabbats av den så kallade skuldkrisen. Värst drabbad var exporten till Grekland som minskade med 35 procent. Exporten till Italien, Portugal och Spanien minskade med 17, 16 respektive 20 procent. Sammantaget utgör exporten till Grekland, Italien, Portugal och Spanien 7,9 procent av Sveriges export till EU(27) och 4,5 procent av Sveriges totala export.

Sida 18(39) Tabell 4.6. Sveriges export till EU och den inre marknaden 1 halvåret 2012 Export till Exportvärde mdr SEK Exportandel i % av total export Värdeförändring i % från 1 hå 2011 Tyskland 61,1 10,1 1 Storbritannien 46,4 7,7 8 Danmark 37,9 6,2 5 Finland 37,5 6,2 5 Nederländerna 30,4 5,0 0 Frankrike 29,1 4,8 1 Belgien 28,7 4,7 2 Polen 16,2 2,7 2 Italien 13,9 2,3-17 Spanien 9,7 1,6-20 Estland 5,6 0,9 2 Österrike 5,2 0,9-4 Tjeckien 4,1 0,7-1 Ungern 3,0 0,5 5 Irland 2,7 0,5 1 Portugal 2,6 0,4-16 Litauen 2,3 0,4-19 Lettland 1,7 0,3-2 Grekland 1,2 0,2-35 Slovakien 1,0 0,2-26 Rumänien 0,9 0,2-6 Bulgarien 0,5 0,1-14 Slovenien 0,5 0,1-7 Luxemburg 0,4 0,1-15 Malta 0,3 0,0 61 Cypern 0,1 0,0-55 Ospec i EU 2,2 0,4 1 EU totalt 345,5 56,9 0 Norge 60,0 9,9 8 Island 0,8 0,1 4 Norden 136,2 22,4 6 Liechtenstein 0,0 0,0-1 Inre marknaden 406,3 66,9 1 Övriga länder 200,7 33,1-4 Totalt 607,1 100,0 0

4.2.2 Import Sida 19(39) Svensk import från EU svarade under första halvåret 2012 för 68 procent, eller 383 miljarder kronor, av den totala importen på 563 miljarder kronor. Tyskland, Danmark, Storbritannien och Nederländerna är de EU-länder från vilka Sverige importerar mest. Första halvåret 2012 år utgjorde det totala värdet för den svenska importen från dessa länder 57 procent av importen från EU. Hela 77 procent av Sveriges import härrörde från den inre marknaden. Diagram 4.11 30 Svensk import från EU(27) Andelar av total import från EU 1 hå 2011 1 hå 2012 25 20 Andel (%) 15 10 5 0 Diagram 4.12 120 Svensk import från EU(27) Värde för resp avsändningsland 1 hå 2011 1 hå 2012 100 80 Mdr SEK 60 40 20 0

Sida 20(39) Av Sveriges fem största leverantörsländer inom EU minskade importen från Tyskland och Finland med 5,9 respektive 9,7 procent. Importen ökade från Danmark och Nederländerna med 0,7 respektive 5,9 procent och från Storbritannien med hela 12 procent. Tabell 4.7. Sveriges import från EU och den inre marknaden 1 halvåret 2012 Import från Importvärde mdr SEK Importandel i % av total import Värdeförändring i % från 1 hå 2011 Tyskland 98,4 17,5-6 Danmark 46,5 8,3 1 Storbritannien 37,7 6,7 12 Nederländerna 36,5 6,5 6 Finland 27,9 5,0-10 Frankrike 24,8 4,4-8 Belgien 22,4 4,0-2 Italien 16,3 2,9-5 Polen 16,0 2,8-3 Irland 8,9 1,6-9 Spanien 8,0 1,4-1 Estland 7,3 1,3-36 Tjeckien 6,9 1,2-4 Österrike 6,0 1,1-8 Slovakien 3,8 0,7-3 Ungern 3,5 0,6 5 Litauen 3,2 0,6 10 Lettland 2,5 0,5 10 Portugal 2,1 0,4 0 Rumänien 1,4 0,3 18 Luxemburg 1,2 0,2 2 Slovenien 0,7 0,1-15 Grekland 0,7 0,1-22 Bulgarien 0,3 0,1-32 Cypern 0,1 0,0 3 Malta 0,1 0,0 48 EU totalt 383,4 68,1 0 Norge 50,8 9,0 0 Island 0,1 0,0-13 Norden 125,3 22,3-2 Liechtenstein 0,0 0,0-5 Inre marknaden 434,3 77,1-3 Övriga länder 128,7 22,9 1 Totalt 563,1 100,0-2

Diagram 4.13 4.3 Sveriges varuhandel med länder utanför EU Sida 21(39) Sveriges varuhandel med länder utanför EU (27), dvs. med tredje land, svarade för 43 procent av det totala exportvärdet och 32 procent av värdet av den totala importen 4 under första halvåret 2012. 4.3.1 Svensk export Regional fördelning av svensk export efter bestämmelseland Andel av total export 1 hå 2012 EU(27) 57% Oceanien m fl 3% Asien 12% Amerika 10% Afrika 3% Övriga Europa 15% Exporten till Övriga Europa (dvs. Europa utanför EU(27)) stod för 15 procent av det totala svenska exportvärdet. I denna grupp var Norge det i särklass största mottagarlandet med 9,9 procent av Sveriges totala exportvärde, följt av Ryssland, Schweiz och Turkiet med mellan en till två procent vardera. Mellan första halvåret 2011 och motsvarande period i år ökade exporten till Norge och Island med 7,8 respektive 3,7 procent. Ännu mer ökade exporten till Gibraltar, Kroatien och Schweiz, med hela 50, 35 respektive 31 procent. Exporten till Ryssland, Turkiet och Ukraina minskade med 13, 20 respektive 10 procent. Från den ryska ekonomiska krisen 1999 fram till 2008 ökade Sveriges export till Ryssland med 600 procent. Under den globala ekonomiska krisen 2008-2009 föll exporten kraftigt. Trots en stark ökningstakt den senaste tiden hade exportvärdet för 2011 inte nått upp till 2008 års värde. Första halvåret 2012 minskade exporten till Ryssland med 13 procent jämfört med motsvarande period 2011. 4 Import efter avsändningsland.

Sida 22(39) Tabell 4.8. Svensk exportutveckling till Europa utanför EU Miljarder kr och procentuell andel av total export Värde Andel (%) Värdeförändring (%) 1 hå 2011 1 hå 2012 1 hå 2011 1 hå 2012 Övriga Europa 89,6 92,6 14,7 15,3 3 varav: Gibraltar 1,0 1,6 0,2 0,3 50 Island 0,8 0,8 0,1 0,1 4 Kroatien 0,6 0,8 0,1 0,1 35 Norge 55,7 60,0 9,1 9,9 8 Ryssland 13,8 12,0 2,3 2,0-13 Schweiz 5,8 7,6 1,0 1,3 31 Turkiet 8,4 6,7 1,4 1,1-20 Ukraina 1,8 1,6 0,3 0,3-10 Diagram 4.14 70 Sveriges varuhandel med Ryssland 2001-1 hå 2012 Export Import 60 50 Mdr SEK 40 30 20 10 0 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 1 hå 2011 1 hå 2012 Sveriges export till hela Amerika minskade med 1,7 miljarder kronor mellan första halvåret 2011 och motsvarande period i år. USA är Amerikas absolut största mottagare av svensk export. Första halvåret 2012 utgjorde USA Sveriges fjärde största exportmarknad, samma position som under motsvarande period 2011. Sveriges export till USA minskade under perioden med 3,5 procent eller 1,4 miljarder kronor. Så sent som 2005 utgjorde USA Sveriges största exportmarknad men under perioden 2005 till 2011 minskade USA:s exportandel från 11 till 6,3 procent. Första halvåret 2012 utgjorde USAexporten 6,5 procent av Sveriges totala export. Brasilien och Kanada, våra näst största och tredje största amerikanska exportmarknader, utgör vardera omkring en procent av svensk export. Exporten ökade med 4,5 procent till

Sida 23(39) Brasilien och med 9,4 procent till Kanada, jämfört med första halvåret 2011. Exporten till Nordamerika minskade första halvåret 2012 med 2,4 procent och till Central- och Sydamerika med 3,4 procent. Tabell 4.9. Svensk exportutveckling till Amerika Miljarder kr, andel i % av total export Värde Andel (%) Värdeförändring (%) 1 hå 2011 1 hå 2012 1 hå 2011 1 hå 2012 Nordamerika 46,6 45,4 7,6 7,5-2 varav: Kanada 5,0 5,5 0,8 0,9 9 USA 41,1 39,7 6,7 6,5-4 Central- och Sydamerika 16,4 15,9 2,7 2,6-3 varav: Argentina 0,9 0,9 0,1 0,2 9 Brasilien 6,0 6,3 1,0 1,0 5 Chile 1,4 1,6 0,2 0,3 11 Colombia 0,8 0,6 0,1 0,1-17 Mexiko 2,7 3,2 0,4 0,5 21 Peru 1,1 1,1 0,2 0,2-3 Totalt 63,0 61,3 10,3 10,1-3 Diagram 4.15 120 Sveriges varuhandel med USA 2001-1 hå 2012 Export Import 100 80 Mdr SEK 60 40 20 0 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 1 hå 2011 1 hå 2012

Sida 24(39) Diagram 4.16 180 Sveriges varuhandel med Asien 2001-1 hå 2012 Export Import 160 140 120 Mdr SEK 100 80 60 40 20 0 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 1 hå 2011 1 hå 2012 Tabell 4.10. Svensk exportutveckling till Asien Miljarder kr. Andel i % av total export. Värde Andel (%) Värdeförändring (%) 1 hå 2011 1 hå 2012 1 hå 2011 1 hå 2012 När- och Mellanöstern 16,6 15,3 2,7 2,5-8 varav: Förenade Arabemiraten 2,0 2,4 0,3 0,4 17 Iran 2,7 0,5 0,4 0,1-80 Israel 1,8 1,6 0,3 0,3-8 Saudiarabien 5,8 6,1 1,0 1,0 6 Övriga Asien 60,8 58,0 10,0 9,5-5 varav: Hongkong 2,2 2,8 0,4 0,5 28 Indien 7,6 5,8 1,2 1,0-23 Indonesien 2,3 2,8 0,4 0,5 19 Japan 7,3 9,0 1,2 1,5 23 Kina 19,6 19,7 3,2 3,3 1 Singapore 3,7 3,5 0,6 0,6-6 Sydkorea 4,6 4,3 0,7 0,7-5 Thailand 5,3 2,9 0,9 0,5-45 Totalt 77,4 73,2 12,7 12,1-5 De största asiatiska mottagarländerna för svensk export första halvåret 2012 var Kina, Japan, Saudiarabien, Indien och Sydkorea, i nämnd ordning. Kina ensamt tog emot svensk export till ett värde av nästan 20 miljarder kronor eller 27

Diagram 4.17 Sida 25(39) procent av den totala exporten till Asien. Första halvåret 2012 minskade exporten till Asien med 5,3 procent jämfört med motsvarande period 2011. 4.3.2 Svensk import Regional fördelning av svensk import efter avsändningsland Andel av total import 1 hå 2012 EU(27) 68% Oceanien m fl 0% Asien 9% Amerika 5% Afrika 1% Övriga Europa 17% Övriga Europa, utanför EU, svarade första halvåret 2012 för 17 procent av Sveriges import. I värde ökade den svenska importen från Övriga Europa med 2,5 procent. Norge var största leverantör med ett importvärde på 9,0 procent av den totala importen. Importen från Ryssland ökade med 7,8 medan importen från Norge var oförändrad. Tabell 4.11. Svensk importutveckling från övriga Europa utanför EU Miljarder kr. Andel i % av total import. Avsändningsland Ursprungsland * Värde Andel Värdeför- Värde 1 hå 2011 1 hå 2012 1 hå 2011 1 hå ändring (%) 2012 1 hå 2011 1 hå 2012 Övriga Europa 92,6 95,0 16,1 16,9 3 90,2 92,7 varav Norge 50,6 50,8 8,8 9,0 0 48,2 47,7 Ryssland 31,0 33,4 5,4 5,9 8 31,4 34,9 Schweiz 4,7 5,1 0,8 0,9 8 4,4 4,4 Turkiet 4,3 4,5 0,8 0,8 4 4,4 4,5 * Den del av importen som införs via andra EU-länder har ingen uppgift om ursprungsland. Den kraftiga ökningen av importen från Ryssland beror till stor del på en större importvolym och högre världsmarknadspris för råolja. Importen av olja och oljeprodukter står för 83 procent av Sveriges import från Ryssland och råoljeimporten från Ryssland står för drygt hälften av Sveriges totala råoljeimport.

Sida 26(39) USA är det största amerikanska leverantörslandet för svensk import och det enda med en andel över en procent av Sveriges totala importvärde. Tabell 4.12. Svensk importutveckling från Amerika Miljarder kr. Andel i % av total import. Avsändningsland Ursprungsland * Värde Andel Värdeför- Värde 1 hå 2011 1 hå 2012 1 hå 2011 1 hå ändring (%) 2012 1 hå 2011 1 hå 2012 Nordamerika 19,5 20,8 3,4 3,7 7 19,7 21,5 varav Kanada 1,4 1,6 0,2 0,3 19 1,4 1,8 USA 18,1 19,2 3,2 3,4 6 18,2 19,7 Central- och Sydamerika 8,2 7,8 1,4 1,4-5 8,4 8,7 varav Argentina 0,3 0,4 0,1 0,1 43 0,3 0,4 Brasilien 2,1 2,2 0,4 0,4 1 2,2 2,3 Chile 1,3 0,4 0,2 0,1-67 1,3 0,4 Peru 1,3 0,9 0,2 0,2-32 1,3 0,9 Venezuela 1,7 2,3 0,3 0,4 35 1,7 2,3 Totalt 27,7 28,6 4,8 5,1 3 28,1 30,1 * Den del av importen som införs via andra EU-länder har ingen uppgift om ursprungsland. Mellan första halvåret 2011 och motsvarande period i år ökade importen från USA med 5,7 procent. USA utgjorde under perioden Sveriges elfte största leverantörsland, samma position som under motsvarande period 2011. Tabell 4.13. Svensk importutveckling från Asien Miljarder kr. Andel i % av total import. Avsändningsland Ursprungsland * Värde Andel Värdeför- Värde 1 hå 2011 1 hå 2012 1 hå 2011 1 hå ändring (%) 2012 1 hå 2011 1 hå v 2012 När- och Mellanöstern 1,3 1,5 0,2 0,3 12 1,6 1,4 Varav Israel 0,5 0,6 0,1 0,1 10 0,5 0,6 Saudiarabien 0,3 0,4 0,1 0,1 25 0,3 0,4 Övriga Asien 51,3 51,3 8,9 9,1 0 55,8 56,0 varav Hongkong 3,9 4,0 0,7 0,7 2 1,4 1,5 Indien 3,3 2,8 0,6 0,5-17 3,4 2,8 Japan 7,4 6,7 1,3 1,2-8 8,6 8,1 Kina 20,6 21,1 3,6 3,8 3 25,0 25,8 Sydkorea 4,1 4,7 0,7 0,8 15 4,2 3,4 Taiwan 2,8 2,8 0,5 0,5-1 3,8 4,0 Totalt 52,6 52,8 9,2 9,4 0 57,3 57,4 * Den del av importen som införs via andra EU-länder har ingen uppgift om ursprungsland.

Sida 27(39) Importvärdet från Asien var i princip oförändrat mellan första halvåret 2011 och motsvarande period i år. Medan importen ökade från Hongkong, Kina och Sydkorea, med 2,1, 2,7 respektive 15 procent minskade importen från Indien, Japan och Taiwan med 17, 8,4 respektive 1,3 procent under perioden. Hongkong fungerar även som utskeppningshamn för export från andra Asiatiska länder till Sverige, vilket syns vid en värdejämförelse mellan avsändningsland och ursprungsland. 5 Tjänstehandeln 5 Första halvåret 2012 ökade överskottet i den svenska tjänstehandeln med hela 17 procent jämfört med motsvarande period 2011. Både export och import av tjänster ökade, tjänsteexporten med starka 9,3 procent och tjänsteimporten med 6,7 procent. Medan värdet på tjänsteexporten uppgick till 249 miljarder kronor första halvåret 2012, var värdet på tjänsteimporten 181 miljarder. Tabell 5.1. Sveriges tjänsteexport 2004 1 hå 2012 Miljarder kr 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 1 hå 1 hå 2011 2012 Transporter 58,7 64,9 67,4 73,8 82,8 75,9 73,8 73,2 33,9 36,0 Resor 41,5 50,7 61,5 73,5 73,8 78,5 79,6 89,4 38,1 48,2 Övriga tjänster 177,3 201,5 228,6 274,1 303,9 289,9 306,0 321,6 156,2 165,1 Total tjänsteexport 277,5 317,2 357,6 421,5 460,5 444,3 459,3 484,1 228,1 249,3 Källa: SCB Tabell 5.2. Sveriges tjänsteimport 2004 1 hå 2012 Miljarder kr 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 1 hå 1 hå 2011 2012 Transporter 36,8 42,9 47,8 52,0 59,4 52,4 55,0 52,9 24,7 26,2 Resor 73,3 78,7 82,8 91,7 96,7 91,1 95,5 102,5 49,5 52,4 Övriga tjänster 130,9 141,0 158,1 175,4 197,1 203,0 189,2 201,2 95,4 102,4 Total tjänsteimport 241,0 262,6 288,6 319,2 353,2 346,5 339,7 356,6 169,6 181,0 Källa: SCB Tabell 5.3. Sveriges tjänstehandel, netto, 2004 1 hå 2012 Miljarder kr 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 1 hå 1 hå 2011 2012 Transporter 21,9 22,0 19,6 21,8 23,5 23,4 18,8 20,3 9,2 9,9 Resor -31,8-28,0-21,2-18,2-22,9-12,6-15,9-13,1-11,4-4,2 Övriga tjänster 46,4 60,6 70,5 98,7 106,8 86,9 116,8 120,4 60,7 62,7 Total tjänstehandel, netto 36,5 54,6 68,9 102,3 107,3 97,7 119,6 127,5 58,5 68,3 Källa: SCB Det minskade underskottet i nettoexporten av resor första halvåret 2012 var starkt bidragande till den stora ökningen i överskott för tjänstehandeln. Un- 5 I statistiken delas tjänstehandeln vanligtvis upp i transporter, resor och övriga tjänster. Gruppen övriga tjänster delas i sin tur upp i kommunikation, byggtjänster, försäkringar, finansiella tjänster, dataoch informationstjänster, licenser och royalties, övriga affärstjänster, offentliga tjänster samt personliga tjänster, kultur mm.

Sida 28(39) derskottet i resenettot 6 krympte med 7,2 miljarder kronor första halvåret 2012 jämfört med motsvarande period 2011. Den starka utvecklingen för resenettot tillsammans med ökningen av övriga affärstjänster, som ökade med 4,1 miljarder, bidrog till att det totala tjänstehandelsnettot ökade med nästan 10 miljarder. Diagram 5.1 35 Övriga tjänster, netto 1 hå 2011 1 hå 2012 30 25 20 Mdr SEK 15 10 5 0-5 Övriga tjänster gav ett nettoinflöde på 62,7 miljarder kronor första halvåret 2012, vilket var 2,0 miljarder mer jämfört med första halvåret föregående år. Kommunikationstjänster och byggtjänster gav negativa handelsnetton, övriga grupper bidrog positivt till tjänstehandelns positiva netto. 6 Export av resor, även kallat resevaluta, utgörs av vad personer som besöker Sverige under en kortare tid än ett år spenderar i Sverige. Reseimport utgörs på motsvarande sätt av de utgifter som svenskar som befinner sig mindre än ett år i utlandet har i det besökta landet.

Sida 29(39) Tabell 5.4 Specifikation av Sveriges tjänstehandel Miljarder kr Källa: SCB 2007 2008 2009 2010 2011 2011 2012 1 hå 1 hå Export Transporter 73,8 82,8 75,9 73,8 73,2 33,9 36,0 Resor 73,5 73,8 78,5 79,6 89,4 38,1 48,2 Kommunikation 12,0 14,4 14,5 13,2 14,1 7,0 5,8 Byggtjänster 6,5 6,8 5,2 6,1 5,9 2,5 2,7 Försäkringar 6,3 6,8 6,4 5,8 5,9 2,9 3,0 Finansiella tjänster 9,1 9,4 8,5 7,6 9,9 5,0 5,1 Data- och informationstjänster 43,9 51,5 54,9 51,9 56,7 26,5 26,3 Licenser/royalties 31,9 30,8 35,0 42,1 40,5 20,5 23,2 Övriga affärstjänster 158,6 177,0 158,4 172,5 181,9 88,6 95,5 Personliga tjänster, kultur m.m. 2,2 3,4 2,8 3,0 4,0 1,8 2,0 Offentliga tjänster 3,6 4,0 4,1 3,8 2,6 1,4 1,4 Totalt 421,5 460,5 444,3 459,3 484,1 228,1 249,3 Import Transporter 52,0 59,4 52,4 55,0 52,9 24,7 26,2 Resor 91,7 96,7 91,1 95,5 102,5 49,5 52,4 Kommunikation 12,8 13,9 15,9 16,1 15,8 7,4 7,3 Byggtjänster 6,6 7,3 9,3 8,2 12,0 4,9 5,2 Försäkringar 2,5 3,1 3,4 2,9 2,8 1,3 1,3 Finansiella tjänster 3,7 3,8 3,7 3,4 4,0 2,3 1,8 Data- och informationstjänster 20,4 21,8 21,3 19,2 22,3 11,0 13,8 Licenser/royalties 12,1 13,1 14,0 10,2 11,9 5,6 7,5 Övriga affärstjänster 114,6 130,7 131,3 125,5 128,7 60,9 63,7 Personliga tjänster, kultur m.m. 1,8 2,1 2,6 2,4 2,4 1,2 1,1 Offentliga tjänster 0,9 1,3 1,6 1,4 1,4 0,7 0,7 Totalt 319,2 353,2 346,5 339,7 356,6 169,6 181,0 Netto Transporter 21,8 23,5 23,4 18,8 20,3 9,2 9,9 Resor -18,2-22,9-12,6-15,9-13,1-11,4-4,2 Kommunikation -0,9 0,5-1,4-2,9-1,6-0,5-1,4 Byggtjänster -0,1-0,6-4,0-2,1-6,1-2,4-2,5 Försäkringar 3,8 3,6 3,0 2,9 3,1 1,6 1,7 Finansiella tjänster 5,4 5,6 4,9 4,2 5,9 2,7 3,3 Data- och informationstjänster 23,5 29,7 33,6 32,8 34,5 15,5 12,5 Licenser/royalties 19,7 17,7 21,0 31,9 28,6 14,9 15,6 Övriga affärstjänster 44,0 46,3 27,1 47,0 53,2 27,7 31,8 Personliga tjänster, kultur m.m. 0,5 1,3 0,2 0,6 1,6 0,6 0,9 Offentliga tjänster 2,6 2,6 2,5 2,4 1,3 0,7 0,7 Totalt 102,3 107,3 97,7 119,6 127,5 58,5 68,3

6 Direktinvesteringar 6.1 Direktinvesteringsflöden Sida 30(39) De svenska direktinvesteringarna i utlandet 7 gav första halvåret 2012 ett utflöde på 127 miljarder kronor. Första halvåret 2011 var utflödet 14 miljarder mindre. Utländska investeringar i Sverige 8 resulterade i ett inflöde på 56 miljarder, en minskning med 9,5 miljarder från motsvarande period 2011. Resultatet blev således att nettoflödet ökade från minus 47 miljarder kronor första halvåret 2011 till minus 71 miljarder 2012. Tabell 6.1. In- och utflöden av direktinvesteringar 2007 1 hå 2012 Miljarder kr Inflöde Utflöde Nettoflöde 2007 195,0-262,5-67,6 2008 244,9-199,4 45,5 2009 76,7-198,3-121,6 2010-7,3-131,9-139,2 2011 95,5-177,4-81,9 1 hå 2011 65,8-113,2-47,4 1 hå 2012 56,3-127,0-70,7 Källa: SCB Diagram 6.1 Både ursprunget för utländska direktinvesteringar i Sverige och riktningen för svenska direktinvesteringar i utlandet varierar kraftigt från år till år. De största aktörerna är dock oftast USA eller länder inom EU. 600 Utveckling av direktinvesteringar 1998-1 hå 2012 Inflöde Utflöde Netto 500 400 300 200 Mdr SEK 100 0-100 -200-300 -400-500 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 1 hå 2011 1 hå 2012 7 Nettot av de investeringar respektive desinvesteringar som gjorts i utlandet av svenska företag. 8 Nettot av de investeringar respektive desinvesteringar som utländska företag gjort i Sverige.