Regler 2016 KRAVs regler innehåller dels allmänna regler i kapitel 2, 3 och 20 som berör alla - oavsett produktionsinriktning, och dels regler som är anpassade till olika typer av produktion. Här har vi samlat allt som berör dig inom produktionsinriktningen: FODERTILLVERKNING
Receptet på godare mat Sveriges mest kända miljömärkning för mat, uppbyggd på ekologisk grund med särskilt höga krav på djuromsorg, hälsa, socialt ansvar och klimatpåverkan. KRAV ekonomisk förening Regler för KRAV-certifierad produktion utgåva 2016 Postadress: KRAV Box 1037, 751 40 Uppsala Besöksadress: Kungsängsgatan 12 Tel: 018-15 89 00 Fax: 018-13 80 40 Webbplats: www.krav.se E-post: info@krav.se www.facebook.com/krav.eko www.twitter.com/kravmedia www.youtube.com/kravmarkt
Denna trycksak skyddas av såväl lag (1960:729) om upphovsrätt till litterära och konstnärliga verk som utländsk upphovsrättslagstiftning. Upphovsrätt innebär att KRAV har ensamrätt, med vissa mycket begränsade undantag, att förfoga över materialet genom att framställa exemplar av det och genom att göra det tillgängligt för allmänheten, i ursprungligt eller ändrat skick, i översättning eller bearbetning, på Internet och i annan media eller teknik. I korthet innebär det att det inte är tillåtet att lagra, kopiera, överföra, visa, framföra, överlåta, sälja och på andra sätt utnyttja material i KRAVs regler. Den enda användning av materialet som är tillåten är sådan begränsad användning som är möjlig genom särskilda undantag i upphovsrättslagen (privat bruk och citat), och sådan användning som KRAV ekonomisk förening har lämnat tillstånd till. Det är tillåtet att använda material ur KRAV-reglerna för privat (dvs. icke kommersiellt bruk), men all kommersiellt utnyttjande av KRAVs material får bara ske efter tillstånd från KRAV ekonomisk förening. Även om KRAV ekonomisk förening har givit tillstånd att använda materialet får materialet bara användas i enlighet med tillståndet. Källa och upphovsman skall alltid tydligt anges. Det är inte tillåtet att använda KRAVs regler för annan certifiering än för KRAV-certifiering. Enligt den så kallade citaträtten i upphovsrättslagen är det tillåtet att citera kortare delar ur KRAVs material. Citatet måste vara korrekt refererat och det skall tydligt framgå varifrån citatet är hämtat (KRAVs regler, utgåva 2016). Citatet får inte återges eller ändras på sådant sätt att meningen med texten förvanskas eller förvrängs. Dessutom skall omfattningen av citatet kunna motiveras av dess syfte. Det är inte tillåtet att citera större delar eller en hel text. Det innebär t.ex. att det inte är tillåtet att kopiera eller citera annat än korta utvalda delar av KRAV-reglerna och då endast om citatet är motiverat och källan anges. Den som bryter mot upphovsrättslagstiftningen kan straffas med böter eller fängelse och dömas att betala skadestånd. För mer information, kontakta info@krav.se. Produktion och grafisk formgivning: KRAV KRAV ekonomisk förening Omslag och illustrationer: Futerra Desing och produktion: KRAV Tryck: Grafiska Punkten, Växjö
Innehåll Nyheter i KRAVs regler 2016...8 Läsanvisning...9 Bli KRAV-certifierad...9 Vilka delar i KRAVs regler berör mig...10 Lista över certifieringsorgan...11 1. Introduktion till KRAVs regler... 17 1.1 Den ekologiska produktionens målsättning...18 1.2 Regelverkets grunder...19 1.3 Kontroll och certifiering...20 1.4 Allmänna verksamhetsregler...22 1.5 Primärproduktion...24 1.6 Växtodling och produktionshjälpmedel...25 1.7 Djurhållning, fodertillverkning och slakt...31 1.8 Biodling...36 1.9 Vattenbruk...37 1.10 Vildväxande produktion...38 1.11 Fiske...39 1.12 Livsmedelsförädling...40 1.13 Butik...40 1.14 Restauranger och storhushåll...41 1.15 Import och införsel...41 1.16 Märkning och marknadsföring...42 2. Allmänna regler för certifiering... 43 2.1 Vad det innebär att vara KRAV-ansluten...44 2.2 Certifikat...47 2.3 Dina åtaganden som certifierad...48 2.4 Kontroller...49 2.5 Om du inte följer reglerna...50 2.6 Att överklaga beslut eller lämna klagomål...54 2.7 Avtalsfrågor...55 2.8 Byte av certifieringsorgan...56 2.9 Sekretess...57 2.10 Hantering av personuppgifter...57 2.11 Lantbrukares samarbete med tredje part...58 2.12 Skadestånd och avstängning vid förhållanden som kan skada KRAVs varumärke...59
3. Allmänna verksamhetsregler för alla KRAV-anslutna... 61 3.1 Socialt ansvar för KRAV-certifierade...62 3.2 Hantering och lagring av KRAV-certifierad produkt... 63 3.3 Ämnen och material...64 3.4 Minskad miljö- och hälsopåverkan från hygienarbete...65 3.5 Förpackningar...67 3.6 Miljö-, natur och kulturskydd...68 3.7 Energianvändning...69 3.8 Energiplanering för lantbruksföretag...71 3.9 Energiplanering för växthus...72 4. Växtodling... 73 4.1 Allmänt...74 4.2 Hushålla med växtnäringen...82 4.3 Gödselmedel och jordförbättringsmedel...87 4.4 Växtskydd...94 4.5 Utsäde och plantor...98 4.6 Odling i växthus...99 4.7 Svampodling...100 5. Djurhållning... 101 5.1 Gemensamma regler för alla djurslag...102 5.2 Nötkreatur...117 5.3 Får och getter...126 5.4 Grisar...132 5.5 Fjäderfän...138 6. Biodling... 149 6.1 Inträde och omläggning...150 6.2 Inköp av bin...151 6.3 Foder och risk för föroreningar med fodret...152 6.4 Läkemedel, biologiska och kemiska bekämpningsmedel...153 6.5 Kupor...154 6.6 Övrigt...154 7. Vattenbruk... 155 8. Vildväxande produktion... 157 8.1 Anmälan och utredning...158 8.2 Miljön, social hänsyn, marken och de arter du ska samla in...158 8.3 Skörd, information till och arbetsvillkor för plockare...160
9. Livsmedelsförädling... 163 9.1 KRAV-certifierade råvaror...164 9.2 Sammansatta produkter...164 9.3 Konventionella råvaror...165 9.4 Processer...165 9.5 Lösningsmedel...166 9.6 Bestrålning...166 9.7 Tillsatser, aromer och processhjälpmedel...166 9.8 Berikningsmedel...166 9.9 Ämnen i kontakt med livsmedel...166 9.10 Äggtvätt...166 9.11 Filtrering. Utgått...166 9.12 Jäst kan KRAV-certifieras...167 9.13 Vin kan KRAV-certifieras...167 9.14 Ingrediensmärkning av KRAV-certifierade ingredienser...167 9.15 Hantering av KRAV-certifierade produkter...168 9.16 Matkassar kan KRAV-certifieras...168 10. Slakt... 169 10.1 Slakteriets ansvar...170 10.2 Hantering och djuromsorg...172 10.3 Märkning, identifiering och särhållning...173 10.4 Transport...174 10.5 Tidpunkt för slakt...175 10.6 Drivning...176 10.7 Bedövning och avblodning...176 10.8 Nötkreatur...178 10.9 Får och get...178 10.10 Gris...179 10.11 Fjäderfä...179 10.12 Hjort - utgått...180 11. Fodertillverkning... 181 11.1 Allmänna regler för alla sorters foder...182 11.2 Råvaror...183 11.3 Förädlingen...184 11.4 Innehåll och märkning...184 11.5 Foder till sällskapsdjur...185 11.6 Hantering av KRAV-certifierat foder...186
12. Tillverkning och marknadsföring av produktionshjälpmedel... 187 12.1 Allmänna regler för produktionshjälpmedel...188 12.2 Jordar...190 12.3 Gödsel och jordförbättringsmedel...191 12.4 Växtskyddsmedel...192 12.5 Tillåtetbedömning av produktionshjälpmedel...192 12.6 Hantering och lagring...192 13 Utgått... 191 14. Butik... 195 14.1 Butikens övergripande åtagande...196 14.2 Hur du hanterar och säljer KRAV-certifierade produkter...198 14.3 Märkning, skyltning och exponering...199 14.4 Dokumentation...200 15. Restauranger och storhushåll... 201 15.1 Allmänt...202 15.2 Användning av råvaror, ingredienser och livsmedel...203 15.3 Personalens kunskaper...205 15.4 Maträttskassar...206 15.5 Enproduktcertifiering...206 16. Import och införsel av produkter eller råvaror... 209 16.1 Inledande regler...210 16.2 Olika sätt att verifiera tilläggskraven...211 16.3 Tilläggskrav för socialt ansvar för samtliga produkter eller råvaror...212 16.4 Kommande tilläggskrav för socialt ansvar för samtliga produkter eller råvaror...213 16.5 Övriga tilläggskrav för samtliga produkter eller råvaror...213 16.6 Tilläggskrav för vegetabilier...214 16.7 Tilläggskrav för animalier...215 16.8 Tilläggskrav övriga produkter eller råvaror...219 16.9 Produkter eller råvaror certifierade enligt NOP...219 16.10 Produkter eller råvaror certifierade enligt andra regelverk som EU erkänner...220 17. Fiske... 221 17.1 Regler i andra kapitel...222 17.2 Ansökningsprocessen...222 17.3 Fiskekommitténs bedömning...223 17.4 Tekniska regler för fartyg och fiskeredskap...224
18. Regler för certifieringsorgan... 229 18.1 Allmänna regler...230 18.2 Krav på certifieringsorgan...230 18.3 Krav på revisorer och revisionsledare för IFOAM-ackrediterade certifieringsorgan - utgått...233 18.4 Krav på revisorer och revisionsledare...233 18.5 Kompetenskrav vid kedjecertifiering...237 18.6 Kalibrering av regeltillämpningar...238 19. Certifiering av kedjor... 239 19.1 Innan kedjan kan certifieras...240 19.2 Kedjan ska ha gemensam redovisning och dokumentation...241 19.3 Kedjans styrning...241 19.4 Kedjans internrevision...244 19.5 Certifieringsorganets arbete...245 20. Märkning och marknadsföring... 247 20.1 Allmänna regler...248 20.2 Användning av KRAVs namn och märken...250 20.3 Märkning med symbolen EU-ekologisk...251 20.4 Övrig märkning på förpackningen...252 20.5 Märkning på följesedlar och fakturor...254 20.6 Marknadsföring...255 20.7 Certifiering av marknadsförare...255 20.8 Marknadsföring av kaffe, fatöl eller ägg som serveras av annan aktör...256 20.9 Regler för frivillig ursprungsmärkning inom Sverige...257 Bilagor... 261 Bilaga 1 - Tillåtna konventionella fodermedel med mera (EU)...262 Bilaga 2 - Livsmedelstillsatser...263 Bilaga 3 - SIN-ämnen i livsmedelsförpackningar...265 Bilaga 4 - Mall Leverantörsriktlinjer...267 Definitioner... 269
Nyheter i KRAVs regler 2016 Till 2016 har vi sett över och gjort ändringar i följande kapitel: Kapitel 1 Introduktion till KRAVs regler ger en omfattande bakgrund till reglerna, som ett stöd och hjälp för att förstå inriktningen och syftet med olika regler. Detta fanns tidigare i början av varje kapitel. Kapitel 5 Djurhållning har delats upp i separata avsnitt för varje djurslag. Regler som gäller alla djurslag finns i inledningen av kapitlet. Regler för hjortar har utgått. Kapitel 7 Vattenbruk regeltexten ersätts nu av EU-förordningen EG (nr) 889/2008. Kapitel 15 Restauranger och storhushåll Kapitel 16 Import och införsel av produkter eller råvaror Vi har också gjort ändringar på någon eller några punkter i Kapitel 2 Allmänna regler för certifiering Kapitel 3 Allmänna verksamhetsregler för alla KRAV-anslutna Kapitel 4 Växtodling Kapitel 6 Biodling Kapitel 8 Vildväxande produktion Kapitel 9 Livsmedelsförädling Kapitel 10 Slakt Kapitel 11 Fodertillverkning Kapitel 12 Tillverkning och marknadsföring av produktionshjälpmedel Kapitel 14 Butik Kapitel 17 Fiske Kapitel 18 Regler för certifieringsorgan Kapitel 19 Certifiering av kedjor Kapitel 20 Märkning och marknadsföring Nya och ändrade regler har markerats i boken med följande symboler: Ny Ändrad I regler som markerats med symbolen Ändrad har betydelsen av regeln ändrats. Regler som flyttats till annan plats i boken, eller där endast språklig ändring har skett, är inte markerade med symbolen Ändrad. En ny symbol som införts i kapitel 5 Djurhållning är Större avvikelse På KRAVs hemsida, www.krav.se/kravs-regler, hittar du mer information om ändringarna i reglerna. 8 Regler för krav-certifierad produktion utgåva 2016
Läsanvisning Alla definitioner har samlats längst bak i definitionsavsnittet. Ord i reglerna som har en definition är skrivna med ett annat typsnitt. Regeltext Vi har skrivit texterna så att det ska framgå vad som är bindande krav som den KRAV-anslutne ska uppfylla och som certifieringsorganen verifierar, och vad som i en del fall är exempel och förklaringar. De senare skrivs som kursiv text. Varifrån kommer en regel? För att en produkt ska få säljas som ekologisk i EU måste produktionen även enligt svensk lag uppfylla kraven i EU-förordningen (EG) nr 834/2007. All KRAV-ansluten produktion ska uppfylla svensk lag, men eftersom KRAV-reglerna även tillämpas utanför Sverige och eftersom det i vissa fall förenklar att tydliggöra vad lagen kräver, så innehåller KRAVs regler också vissa lagkrav. KRAVs regler har utvecklats under lång tid och i samverkan även med andra internationella organ. Därför innehåller våra regler krav som sträcker sig utöver EU-förordningen. För att göra tydligt vad en regel har för bakgrund, så finns det markeringar i texten som har följande betydelse: (EU) regeln har stöd i EU-förordningen (SL) regeln är ett förtydligande av övrig svensk lagstiftning (I) regeln har stöd i IFOAM Standards (K) regeln är KRAVs egen (EU/K) regeln har delvis stöd i EU-förordningen (K/SL) regeln har delvis stöd i svensk lagstiftning. Vill du ha mer information om bakgrunden till någon regel kontakta gärna KRAV, till exempel via e-post till regler@krav.se Bli KRAV-certifierad För att få använda KRAV-märket behöver du ett certifikat (intyg) som visar att din verksamhet uppfyller KRAVs regler. Certifikatet utfärdas av fristående certifieringsorgan som är godkända för att kontrollera och certifiera enligt KRAVs regler. Det finns flera att välja mellan och du hittar dem nedan och på www.krav.se. Så här gör du för att få ett certifikat: 1. Ta reda på vad som gäller för att din verksamhet ska kunna bli KRAV-certifierad. 2. Gör de förändringar som kan behövas. 3. Ta kontakt med ett certifieringsorgan som har rätt att kontrollera KRAV-produktion, och teckna avtal om certifiering. Regler för krav-certifierad produktion utgåva 2016 9
4. En revisor från certifieringsorganet besöker dig och gör en kontroll för att se att din verksamhet uppfyller KRAVs regler. 5. När du fått din produktion certifierad av certifieringsorganet och erhållit ett certifikat får du börja använda KRAV-märket. 6. Du betalar en årlig licensavgift till KRAV. Du betalar också avgifter till certifieringsorganet och får minst ett kontrollbesök per år. Vilka delar i KRAVs regler berör mig KRAVs regler innehåller dels allmänna regler, kapitel 2, 3 och 20 som berör alla oavsett produktionsinriktning, och regler som är anpassade till olika typer av produktion. I tabellen nedan kan du se vilka regelkapitel som berör dig om du har en viss produktion. Du som exempelvis har växtodling berörs av reglerna i kapitel 2-4 och 20. VERKSAMHET REGELOMRÅDE/KAPITEL ANMÄRKNING Växtodling...2...3... 4... 20 Växthus...2...3... 4... 20...Särskilt avsnitt 4.6 Svampodling...2...3... 4... 20...Särskilt avsnitt 4.7 Djurhållning...2...3... 4...5... 20 Nötkreatur...Särskilt avsnitt 5.2 Får och Getter...Särskilt avsnitt 5.3 Grisar...Särskilt avsnitt 5.4 Fjäderfän...Särskilt avsnitt 5.5 Biodling...2...3... 6... 20 Vattenbruk...2...3... 7... 20 Vildväxande produktion...2...3... 8... 20 Livsmedelsförädling...2...3... 9... 20 Slakt...2...3... 10... 20 Fodertillverkning...2...3... 11... 20 Produktionshjälpmedel...2...3... 12... 20 Butik...2...3... 14... 20 Restaurang...2...3... 15... 20 Enproduktscertifiering...2. 15.5... 20 Import och införsel...2...3... 16... 20 Fiske...2...3... 17... 20 Kedjecertifiering...2...3... 19... 20 Marknadsföring av kaffe, fatöl eller ägg som serveras av en annan aktör...2...3... 9... 20...Särskilt avsnitt 20.8 Frivillig ursprungsmärkning...2...3... 9... 20...Särskilt avsnitt 20.9 10 Regler för krav-certifierad produktion utgåva 2016
Lista över certifieringsorgan Följande certifieringsorgan är i dag ackrediterade för att kontrollera och certifiera enligt KRAVs regler: Debio 1940 Bjørkelangen - Norge E-post: kontor@debio.no Webb: www.debio.no Tel: (+47) 63 86 26 50 Kod vid märkning: NO-ØKO-01 Debio erbjuder certifiering enligt KRAVs regler av följande produktion: vattenbruk, fiske och förädling av produkter från vattenbruk och fiske. HS Certifiering AB Flottiljvägen 18, 392 41 Kalmar E-post: info@hscertifiering.se Webb: www.hscertifiering.se Tel: 0480-156 70 Kod vid märkning: SE-EKO-04 HS Certifiering erbjuder certifiering enligt KRAVs regler av följande produktion: Växtodling inklusive växthus, svampodling, djurhållning, biodling, livsmedelsförädling, butik, restaurang och storhushåll inklusive kedjecertifiering, slakt, fodertillverkning, import och införsel av produkter eller råvaror, frivillig ursprungsmärkning samt marknadsföring av kaffe eller öl som serveras av annan aktör samt bedömning av produkt som tillåten för utfodring eller som produktionshjälpmedel. Intertek Certification AB Box 1103, 164 22 Kista E-post: info.sc-sweden@intertek.com Webb: www.intertek.se/livsmedel-och-lantbruk/livsmedelscertifiering/ Tel: 08-750 03 33 Kod vid märkning: SE-EKO-08 Intertek Certification AB erbjuder certifiering enligt KRAVs regler av följande produktion: Livsmedelsförädling, slakt, fodertillverkning, hantering av utsäde och plantor, import och införsel av produkter eller råvaror, frivillig ursprungsmärkning samt marknadsföring av kaffe eller öl som serveras av annan aktör. Regler för krav-certifierad produktion utgåva 2016 11
Kiwa Sverige AB Box 1940, 751 49 Uppsala E-post: info@kiwa.se Webb: www.kiwa.se Tel: 018-17 00 00 Kod vid märkning: SE-EKO-01 Kiwa erbjuder certifiering enligt KRAVs regler av följande produktion: Växtodling inklusive växthus, svampodling, djurhållning, biodling, vattenbruk, fiske, vildväxande produktion, livsmedelsförädling, slakt, fodertillverkning, produktionshjälpmedel, restaurang och storhushåll inklusive kedjecertifiering, import och införsel av produkter eller råvaror, frivillig ursprungsmärkning, marknadsföring av kaffe eller öl som serveras av annan aktör samt bedömning av produkt som tillåten för utfodring eller som produktionshjälpmedel. ProSanitas Certifiering AB Box 9006, 400 91 Göteborg E-post: info@prosanitas.se Webb: www.bmgprosanitas.se Tel: 031-771 00 70 Kod vid märkning: SE-EKO-07 ProSanitas Certifiering AB erbjuder certifiering enligt KRAVs regler av följande produktion: Livsmedelsförädling, fodertillverkning, import och införsel av produkter eller råvaror, frivillig ursprungsmärkning samt marknadsföring av kaffe eller öl som serveras av annan aktör. SMAK Certifiering AB Box 42, 230 53 Alnarp E-post: certifiering@smak.se Webb: www.smak.se Tel: 020-61 62 63 Kod vid märkning: SE-EKO-03 SMAK erbjuder certifiering enligt KRAVs regler av följande produktion: Växtodling inklusive växthus, svampodling, djurhållning, biodling, livsmedelsförädling, slakt, fodertillverkning, produktionshjälpmedel, restaurang och storhushåll inklusive kedjecertifiering, import och införsel av produkter eller råvaror, frivillig ursprungsmärkning, marknadsföring av kaffe eller öl som serveras av annan aktör samt bedömning av produkt som tillåten för utfodring eller som produktionshjälpmedel. 12 Regler för krav-certifierad produktion utgåva 2016
Valiguard AB Box 5609, SE-114 86 Stockholm E-post: foodsafety.sc@saiglobal.com Webb: www.valiguard.com Kontaktperson: Henrik Wallin Tel: 070-420 56 27, 08-402 84 90 Kod vid märkning: SE-EKO-05 Valiguard erbjuder certifiering enligt KRAVs regler av följande produktion: Livsmedelsförädling, slakt, import och införsel av produkter eller råvaror, frivillig ursprungsmärkning samt marknadsföring av kaffe eller öl som serveras av annan aktör.
Regler för KRAV-certifierad produktion utgåva 2016 KRAVs styrelse antog reglerna den 3 juni 2015 Receptet på godare mat
16 Regler för krav-certifierad produktion utgåva 2016
1 Introduktion till KRAVs regler
KRAVs första regler gavs ut 1985 och omfattande en A4 sida med växtodlingsregler. Idag har vi regler för 19 olika produktionsinriktningar eller regelområden som vi kallar dem. Flera olika certifieringsorgan är ackrediterade för att erbjuda KRAV-certifiering. Du kan hjälpa oss att bli bättre! Skicka ett mail till regler@krav.se med dina synpunkter på våra regler! 1.1 Den ekologiska produktionens målsättning Grunden för den ekologiska produktionen är en omsorg om naturens grundläggande funktioner och global solidaritet. Målsättningen är att bedriva en långsiktigt hållbar och ur konsumentens synvinkel förtroendeingivande produktion av livsmedel och andra produkter av hög kvalitet. Strävan är att i alla led (produktion, förädling, distribution, etc) visa omsorg om naturliga förlopp och beteenden, samt utforma verksamheten så att: markens och det övriga ekosystemets långsiktiga produktionsförmåga bevaras och stärks den biologiska och genetiska mångfalden i kulturlandskapet liksom i produktionen skyddas och utvecklas man minimerar användningen av energi och framförallt fossila bränslen och andra icke förnybara naturresurser, liksom utsläpp av föroreningar användningen av naturfrämmande ämnen undviks en god hälsa hos husdjuren främjas och att de ges möjlighet till ett naturligt beteende, en värdig tillvaro och ett värdigt slut förädling sker med hjälp av utvalda processer som är skonsamma mot såväl naturen som produkterna och med ett minimum av tillsatser lantbrukaren och övriga som är verksamma i produktionen ges en skälig inkomst, en säker arbetsmiljö, glädje och tillfredsställelse i arbetet ekologiska produkter blir tillgängliga för alla konsumenter handel med ekologiska produkter främjar en miljömässigt, socialt och ekonomiskt hållbar utveckling både där varan produceras och där den konsumeras. Den ekologiska produktionen strävar efter att stärka banden mellan landsbygd och tätort samt mellan producent och konsument, bland annat genom öppenhet kring verksamheten. En diversifierad och geografiskt spridd livsmedelsproduktion ger möjlighet till maximal återcirkulering av näringsämnen och mullråvara. Ovanstående text, frånsett rubriken, är hämtad ur KRAVs stadgar ( 4) 18 Introduktion till kravs regler
1.2 Regelverkets grunder Syfte KRAVs regler är ett redskap för att i handling omsätta den ekologiska produktionens målsättning, såsom den formuleras i KRAVs stadgar, genom hela kedjan från produktion av råvaror till konsumtion av livsmedel och andra jordbruksprodukter. Reglerna tar hänsyn till många faktorer för att inbegripa helheten i produktionssystemen och den omgivande miljön. I detta ingår socialt ansvar som en väsentlig del. Biologiska mekanismer och sammanhang är grunden för vad som betraktas som naturligt och därmed förenligt med ekologisk produktion. Strävan är att ha vetenskapligt stöd för alla regler. Ofta prioriteras försiktighetsprincipen till dess att forskning och beprövad erfarenhet kan ge en säker grund för reglernas gränsdragningar. Förbudet mot att använda GMO eller teknologiskt framställda nanomaterial är exempel på när försiktighetsprincipen varit styrande. Vid konflikt mellan olika mål kan helheten bedömas som viktigare än de olika delarna i konflikten. KRAVs regler fastställer hur produktionen ska bedrivas för att produkter ska få märkas och marknadsföras med KRAVs märke, eller med hänvisning till KRAVs regler. Därigenom skapas en plattform som underlättar en enhetlig marknadsföring av KRAV-certifierad produktion, samt ger förtroende i alla produktionsled och på marknaden. Ramar Nationell lagstiftning, exempelvis djurskydds- och miljölagstiftning, ligger alltid som grund för KRAV-certifierad produktion. KRAVs regler styrs även av andra regelverk på europeisk och global nivå, exempelvis uppfyller de det internationella samarbetsorganet IFOAM:s krav på ekologiska regelverk. Även EU har regler för ekologisk produktion, i förordningarna (EG) nr 834/2007, (EG) nr 889/2008 och (EG) nr 1235/2008 samt ändringsförordningar av dessa. Förordningarna är lag i Sverige och reglerar hur ordet ekologiskt får användas. De omfattar växtodling, djurhållning, biodling, vattenbruk, vildväxande produktion, livsmedelsförädling, import och fodertillverkning. KRAVs regler uppfyller EU-förordningarna men är i vissa fall strängare än dessa och omfattar dessutom fler områden, till exempel restaurangcertifiering och fiske. Omfattning Reglerna är fastställda utifrån vad som bedöms vara praktiskt möjligt att uppnå för närvarande. Reglerna fastställs av KRAVs styrelse och gäller till dess att något annat beslutas. KRAVs beslut om regler sätter gränserna för vilka produkter och vilken produktion eller hantering av ekologiska produkter som kan godkännas. KRAVs märke är främst avsett att användas på livsmedel, men även andra råvaror från ekologiskt jordbruk kan certifieras. KRAV förbehåller sig rätten att avgöra om regelverket är tillämpligt för viss produktion. Introduktion till kravs regler 19
Reglerna och kontrollen omfattar produktionsförhållanden produkter och recept dokumentation märkning provtagning och analys med avseende på primärproduktion, produktionshjälpmedel och insatsmedel, hantering, lagring och förpackning, förädling, försäljning och marknadsföring, samt produkter och råvaror som certifierats enligt andra regelverk för ekologisk produktion. 1.3 Kontroll och certifiering För att ett livsmedel ska få marknadsföras som ekologiskt ska hela produktionskedjan vara kontrollerad. Detta regleras genom en gemensam lagstiftning som gäller inom EU. I Sverige kan producenter välja att vara certifierade enligt KRAVs regler, som är skrivna så att de även uppfyller EU:s förordningar om ekologisk produktion. Certifiering enligt KRAVs regler är ett sätt för producenter att öka trovärdigheten i sin verksamhet gentemot kunder och konsumenter. För att kunna bli certifierat måste ett företag ansöka till ett godkänt certifieringsorgan och skriva under ett anslutningsavtal. Produkterna får då marknadsföras som ekologiska och KRAV-märkta. Att ingå avtal om att följa KRAVs regler är ett frivilligt åtagande som är öppet för alla. Den som producerar, förädlar, packar, förvarar, marknadsför, importerar eller inför produkter som ska KRAV-märkas måste vara certifierad. Företag som enbart transporterar produkter eller bara hanterar obrutna förpackningar behöver däremot inte vara certifierade. Certifikat och registrering av produkter För att få sälja produkter med KRAVs namn eller märke måste företaget ifråga ha ett giltigt certifikat för det regelområde som verksamheten omfattar. Innan certifikatet utfärdas av certifieringsorganet kontrolleras att alla relevanta regler är uppfyllda. För regelområdena vattenbruk, livsmedelsförädling, fodertillverkning, produktionshjälpmedel samt import och införsel ska företaget dessutom registrera varje produkt på KRAVs hemsida innan den får säljas. KRAV-anslutna företag kan registrera nya produkter på redan godkända produktionslinjer löpande. Företaget ansvarar för att produkten uppfyller KRAVs regler. 20 Introduktion till kravs regler
Kontroll Certifieringsorganet gör varje år minst en kontroll av den KRAV-certifierade verksamheten, ibland flera. Hos lantbrukare med djurhållning görs två kontrollbesök per år under certifieringens första två år för att säkerställa att reglerna följs både under stallperioden och under betesperioden. Utöver detta ska 30 % av alla KRAV-certifierade djurgårdar få en extra oanmäld kontroll varje år. På större slakterier görs också två besök per år. Förutom ett besök för en fullständig genomgång av alla regler görs där ett extra oanmält kontrollbesök med fokus på hantering av levande djur. Avvikelser och överklaganden En avvikelse är när verksamheten helt eller delvis bryter mot någon av KRAVs regler. Det finns tre grader av avvikelser: mindre, större och avstängningsgrundande. Det är normalt att en verksamhet har mindre avvikelser. Det viktiga är att de upptäcks, åtgärdas och förebyggs. Om producenten själv upptäcker en avvikelse, till exempel på grund av ett misstag, ska den rapporteras till certifieringsorganet. Det vanligaste är dock att avvikelser upptäcks vid kontrollbesök. Större avvikelser som inte kan rättas till i efterhand kan leda till att mark, djur eller produkter underkänns. Vid särskilt allvarliga fall kan hela verksamheten underkännas och i sällsynta fall kan det leda till att producenten stängs av i upp till tre år. Så kraftiga åtgärder tas endast till när det finns skäl att anta att producenten medvetet brutit mot grundläggande regler. Den KRAV-anslutne har rätt att överklaga certifieringsorganets beslut. Överklagan skickas till certifieringsorganet som sedan fattar beslut i sin certifieringskommitté. Överklaganden av beslut som grundas i lagstiftningen om ekologisk produktion ska ställas till länsstyrelsen i det län där certifieringsorganet har sitt säte. Licens- och certifieringsavgift Priset för en KRAV-certifiering består av både en licensavgift till KRAV och en avgift till certifieringsorganet för dess tjänster. Lantbrukare och fiskare faktureras hela kostnaden via certifieringsorganet. Anslutna som är certifierade för vattenbruk, livsmedelsförädling, slakt, fodertillverkning, produktionshjälpmedel eller import och införsel ska redovisa försäljningsvärden för sina KRAV-produkter till KRAV, som fakturerar dem licensavgiften. Introduktion till kravs regler 21
1.4 Allmänna verksamhetsregler De allmänna verksamhetsreglerna ska uppfyllas av alla KRAV-certifierade företag. Socialt ansvar KRAVs regelverk skiljer sig från de EU-ekologiska reglerna genom att inkludera regler om socialt ansvar till skydd för dem som arbetar i KRAV-certifierade företag. Detta inbegriper även inhyrd och tillfällig arbetskraft. I Sverige innebär det i första hand att KRAV-certifierade företag ska följa lagstiftning om socialt ansvar. Genom att det finns med i reglerna ingår det i certifieringen att kontrollera att lagstiftningen följs. Men det finns även krav som går längre än lagstiftningen, till exempel rörande ansvar för boendeförhållanden för gästarbetare. I vildväxande produktion och annan verksamhet med personal med säsongsanställning bedömer KRAV att det finns en förhöjd risk när det gäller socialt ansvar. På internationell nivå bygger KRAVs regler om socialt ansvar på FN:s allmänna förklaring om mänskliga rättigheter, FN:s vägledande principer för företag och mänskliga rättigheter, OECD:s riktlinjer för multinationella företag, FN:s Global Compact samt International Labour Organizations (ILO) konventioner och rekommendationer. Hantering och lagring av KRAV-certifierad produkt Reglerna för hur KRAV-certifierade produkter ska lagras och hanteras har som syfte att säkerställa att de inte blandas ihop med produkter som inte är KRAV-certifierade och att de inte förorenas. När likartade konventionella varor hanteras på samma plats ska de KRAV-certifierade varorna alltid vara väl märkta, så att risken för sammanblandning minimeras. När samma utrustning används för konventionella varor ska de alltid rengöras innan de KRAV-certifierade varorna kommer i kontakt med ytorna. Det gäller såväl i tillverkningsindustri som för jordbruksmaskiner. GMO-förbud Det är inte tillåtet att använda genetiskt modifierade organismer (GMO) eller produkter som är framställda från eller av GMO i KRAV-certifierad produktion. Det är bland annat av försiktighetsskäl som KRAV inte accepterar GMO, eftersom riskerna för spridning i naturen och följderna av spridning är svåra att bedöma. Det finns uppenbara risker för att den biologiska mångfalden utarmas, om främmande gener kan sprida sig i naturen och detta kan påverka såväl antalet arter som mångfalden inom en art på ett negativt sätt. Såsom dagens GMO-teknik tillämpas inom lantbruket leder det dessutom bland annat till ett ensidigt kemikalieberoende brukningssystem med multinationella företag som äger och säljer både utsäde och bekämpningsmedel. Ett ytterligare skäl till att GMO inte tillåts är att ekologiskt lantbruk ska vara ett alternativ för konsumenter som efterfrågar en produktion som inte använder GMO. För produkter och råvaror som kan innehålla GMO krävs intyg om GMO-frihet, eller i vissa fall provtagning och analys. KRAV tillåter inte heller föroreningar eller oavsiktlig inblandning av GMO. KRAVs risklistor för GMO finns på www.krav.se 22 Introduktion till kravs regler
Materialval, förpackningar och avfallshantering De ämnen eller material som används i KRAV-certifierad produktion bör inte medföra risker för miljön eller människors hälsa. Vid användning av kemiska eller biotekniska produkter ska alltid det minst skadliga alternativet väljas. Förpackningar ska ha som huvudsyfte att skydda och bevara livsmedlet. Utöver detta ska förpackningen göras så resurs- och klimateffektiv som möjligt, och hälso- och miljöskadliga ämnen och material ska undvikas. KRAV-certifierade företag ska också se till att verksamheten ger upphov till så lite farligt avfall som möjligt. Allt avfall ska sorteras och lämnas för återvinning eller deponi. Nanomaterial Med hjälp av nanoteknik kan man skapa mycket små partiklar, nanopartiklar, av olika ämnen. Eftersom partiklarna är så små får ämnena nya egenskaper och funktioner. I livsmedel förekommer nanopartiklar i bland annat kosttillskott och näringsdrycker och där är syftet att ämnena ska tas upp lättare. Nanomaterial används också i livsmedelförpackningar för att ge dem egenskaper som kan öka hållbarheten på produkterna. Kunskapen är bristfällig om hur nanomaterial uppträder i miljön, till exempel hur de tas upp av organismer eller om de bioackumuleras. Det finns också stor osäkerhet om hur nanopartiklar påverkar människokroppen. Men man vet att de kan passera cellmembran och även från blodet in i hjärnan. Med utgångspunkt i försiktighetsprincipen tillåter KRAVs regler därför inte nanomaterial. Miljö- och hälsopåverkan från hygienarbete Reglerna för hygienarbete syftar till att minimera negativ hälso- och miljöpåverkan vid rengöring, desinfektion och skadedjursbekämpning. Rengöringsmedel ska vara miljömärkta när det finns sådana som ger godtagbart resultat. För att undvika problem med skadedjur ska man i första hand använda förebyggande metoder, i andra hand bekämpning med mekaniska eller fysikaliska metoder. Om kemiska metoder är nödvändiga för bekämpning, får inga KRAV-certifierade produkter hanteras eller lagras i lokalen vid tillfället. Under vissa förhållanden kan dock bekämpning i butiker med KRAV-certifierade produkter tillåtas. Miljö-, natur- och kulturskydd Alla KRAV-certifierade företag ska bedriva ett systematiskt miljöarbete och visa omsorg om natur- och kulturmiljön. För KRAV-anslutna lantbruk innebär det att de antingen ska ha en skötselplan för natur- och kulturvärden, eller använda checklistan i LRF:s miljöhusesyn för biotopskydd och fornminnen. I KRAVs växtodlingsregler finns dessutom en åtgärdslista som ska följas. Övriga företag ska ha en miljöpolicy och löpande dokumentera sitt miljöarbete genom ett miljöledningssystem eller liknande. Introduktion till kravs regler 23
Energianvändning Ett mål för den ekologiska produktionen är att minimera energianvändningen och minska behovet av fossil energi. KRAVs regler för energianvändning är även viktiga för att minska jordbrukets negativa klimatpåverkan. Alla KRAV-certifierade företag ska därför kunna redogöra för sina åtgärder för att effektivisera energianvändningen. Större företag ska dessutom genomföra en energikartläggning med hjälp av en energiexpert. Förare som arbetar permanent i den certifierade delen av verksamheten ska vara utbildade i sparsamt körsätt. Det är ett effektivt sätt att minska användningen av fossil energi och samtidigt sänka kostnaderna i företaget. Resultat från praktiska övningar i sparsamt körsätt visar till exempel att traktorförare i genomsnitt minskar bränsleförbrukningen med 10-20 procent. Den el som används i KRAV-certifierade företag ska komma från förnybara energikällor, som sol, vatten- eller vindkraft. Regeln gäller för alla produktionsplatser med KRAV-certifierad produktion, även om den produktionen bara utgör en liten del. Alla elbolag kan erbjuda el från förnybara källor, oftast till samma eller ett marginellt högre pris än den el som inte är produktionsspecifik. Genom att efterfrågan på miljövänlig el ökar, bidrar det till ökade investeringar i vindoch solenergi. 1.5 Primärproduktion Detta avsnitt tar upp vissa regler som är gemensamma för områdena växtodling, djurhållning, biodling och vattenbruk. Karenstider KRAV-certifierad produktion inleds med en karenstid då producenten följer reglerna men inte får sälja produkterna som KRAV-certifierade. Det är bland annat av hänsyn till konsumenterna som det ska ha gått en tid från att produktionen börjat bedrivas enligt KRAVs regler tills produkterna säljs som KRAV-certifierade livsmedel. För producenten innebär samtidigt karensen en minskad intäkt eftersom det inte går att få ett merpris för produkterna under den tiden. Karenstidens längd grundar sig därför i en avvägning mellan konsumenthänsyn och viljan att underlätta omställning till ekologisk produktion. Karenstider är inget specifikt för KRAV-certifierad produktion. De finns i olika regelverk för ekologisk odling världen över, även om tiderna kan vara olika långa. Karenstiderna i KRAVs regler är helt anpassade till EU:s förordning för ekologisk produktion. Karenstiden för växtodling kan i vissa fall förkortas om lantbrukaren kan visa att inga otillåtna gödsel- eller bekämpningsmedel har använts på marken under åren före anmälan till certifiering. Om marken varit certifierad enligt EU:s förordning krävs inte någon ny karenstid för att få den KRAV-certifierad. I djurhållning varierar karenstidens längd beroende på djurslag och typ av produkt. 24 Introduktion till kravs regler
Parallellproduktion Parallellproduktion är när samma gröda eller djurslag odlas eller föds upp både konventionellt och ekologiskt inom samma företag. Detta är i allmänhet inte tilllåtet inom lantbruk och biodling. Anledningen är att risken för sammanblandning då är större och att det blir svårare att undvika att konventionella produkter säljs som KRAV-godkända. Om det är olika djurslag på gården som är KRAV-certifierade respektive konventionellt uppfödda så räknas det inte som parallellproduktion. Inom växtodling räknas det inte heller som parallellproduktion om det rör sig om olika sorter av samma gröda och skillnaderna är uppenbara, till exempel potatis med olika skalfärg. Det finns ett möjligt undantag som gäller både växtodling och djurhållning. På brukningsenheter där det bedrivs forskning eller formell utbildning kan parallellodling vara tillåten, men då krävs ett godkännande från Jordbruksverket samt extra noggranna kontroller av särhållning och av mängden sålda produkter. Inom vattenbruk kan parallellproduktion vara tillåten. Då ska den KRAV-anslutna produktionsenheten vara klart definierad och avgränsad så att det inte finns någon risk för förväxling med konventionella foder och produktionshjälpmedel. Dokumentation om den konventionella driften ingår då också i kontrollen. Krav på dokumentation Grunden för certifieringen är att producenten ska kunna visa att KRAVs regler följs. Därför finns det krav på journalföring där alla väsentliga åtgärder dokumenteras. Alla insatsmedel som till exempel gödsel, utsäde och fodermedel ska vara spårbara. Innehållsdeklarationer ska finnas för alla sammansatta produkter. På så sätt kan producenten visa att enbart produkter som är tillåtna enligt KRAVs regler har använts. Flertalet av dokumentationskraven finns redan i lagstiftning och förordningar från Jordbruksverket. 1.6 Växtodling och produktionshjälpmedel Målsättningen är att bedriva en långsiktigt hållbar och ur konsumentens synvinkel förtroendeingivande växtodling som ger produkter av hög kvalitet. Reglerna om KRAV-certifierad växtodling syftar till att bevara och stärka markens långsiktiga produktionsförmåga, skydda och utveckla den biologiska och genetiska mångfalden i kulturlandskapet och i produktionen, minimera användningen av fossila bränslen och andra icke förnybara resurser, undvika naturfrämmande ämnen och minimera utsläppen av föroreningar till den omgivande miljön, minska utsläppen av växthusgaser. Introduktion till kravs regler 25
Föroreningar och skyddsavstånd Det finns flera regler som handlar om att skydda odlade livsmedel från olika slags föroreningar. Det finns bland annat möjlighet att helt underkänna en förorenad odlingsplats eller en gröda med förhöjda halter av skadliga ämnen. Enligt reglerna ska det finnas en tydlig avgränsning mellan ekologiska och konventionella skiften. Kraven på skyddsavstånd är högre när de intilliggande konventionella odlingarna har samma brukare som de ekologiska, eftersom lantbrukaren då kan välja att inte använda otillåtna gödsel- eller bekämpningsmedel på de delar av de konventionella skiftena som ligger i närheten av de ekologiska. Men om de konventionella skiftena brukas av en granne är det inte möjligt att ställa samma krav. Det är då desto viktigare att informera grannar som odlar konventionellt om att odlingen är ekologisk och se till att de följer lagstiftningen om skyddsavstånd vid användning av bekämpningsmedel. KRAV-certifierade livsmedel får inte heller odlas nära starkt trafikerade vägar, på grund av risken för att föroreningar från trafiken ska påverka grödorna. På 1990-talet fanns en rekommendation från Livsmedelsverket och Naturvårdsverket om att inte odla bladgrönsaker inom 25 meter från starkt trafikerade vägar. På den tiden innehöll bensin fortfarande blytillsatser, och det var risken för livsmedel med höga blyhalter som man ville undvika. Även om blyföroreningar idag inte är ett lika uppenbart problem är trafiken fortfarande en källa till föroreningar, och det översta markskiktet nära vägar med mycket trafik har förhöjda halter av olika tungmetaller. KRAV har därför valt att behålla skyddsavståndet på 25 meter för livsmedelsgrödor för att visa omsorg om konsumenterna. Djurfoder och utsäde får däremot odlas på denna mark. När det gäller foder blir det en väldigt liten del i djurens totala foderstat som odlats inom detta område. God hävd Ekologisk odling är ett system med många aktiva åtgärder för att uppnå en god produktion. Ekologisk odling innebär inte att man enbart utesluter otillåtna medel, som till exempel bekämpningsmedel eller konstgödsel. En dåligt hävdad mark inger inget förtroende för KRAV-certifierad odling och därför finns det krav på att marken ska skötas väl, till exempel genom bra växtföljder och aktiv ogräsbekämpning. Odling på mulljordar Odling på mulljordar ger betydande utsläpp av växthusgaser till atmosfären. En uppskattning är att sådan odling står för ungefär en femtedel av jordbrukets totala utsläpp av växthusgaser. Vid dränering och uppodling av mulljordar ökar genomluftningen och det organiska materialet bryts långsamt ned. Det är en process där koldioxid och lustgas avgår. KRAV har diskuterat om det går att införa regler för hur mulljordarna ska brukas för att minimera utsläppen av växthusgaser, men det finns inget entydigt svar på vilka metoder eller grödor som ger minst utsläpp. Att lägga mulljordarna under vatten skulle minska utsläppen, men det är inte rimligt eller ens praktiskt möjligt i de flesta fall. Nuvarande regler innebär inga särskilda begränsningar i hur befintlig odling på mulljordar får ske men däremot ett förbud 26 Introduktion till kravs regler
mot nyodlingar. Syftet med att ändå ha en regel är att skapa medvetenhet om problematiken. Det är också ett sätt att göra lantbrukarna uppmärksamma på att odlingen kan komma att regleras när vi får ökade kunskaper i ämnet. Växtföljd och långsiktighet En grundtanke i ekologisk odling är att markens bördighet byggs upp efter hand, vilket ställer krav på växtföljder och andra genomtänkta åtgärder. Av den anledningen är det inte tillåtet att ta bort mark ur den ekologiska odlingen, bruka den konventionellt under ett eller flera år, och sedan ta in den i ekologisk odling igen. Det skulle nämligen kunna vara ett sätt att slippa sköta marken, och istället ogrässanera med kemiska medel eller gödsla upp den med konstgödsel. I reglerna ställs krav på att vall ska ingå i växtföljden, eftersom det är den gröda som i vårt klimat mest bidrar till att bygga upp mullhalten i jorden. En högre mullhalt ger bättre struktur, ökar den vattenhållande förmågan och gynnar viktiga markorganismer. En levande jord medför en bättre leverans av växtnäring till grödan. Bättre markstruktur gör jorden mera lättbrukad och minskar därmed också dieselförbrukningen. Av dessa skäl finns det krav på att en viss minsta andel vall eller gröngödsling ska ingå i växtföljden på alla skiften, även på gårdar som inte har djur som äter grovfoder. Gröngödslingsvall som sås in i en spannmålsgröda under föregående år ger betydligt större rotmassa och är därför att föredra framför en ettårig gröngödslingsgröda, men båda sätten är möjliga. Det finns många fördelar med att så in en fånggröda eller en bottengröda, eftersom det binder växtnäring. Detta ger också en ökning av mullhalten, men den blir inte lika stor som vid vall eller gröngödsling och kan därför inte ersätta dessa i växtföljden. Det naturliga sättet att tillföra kväve till ekosystemet är att utnyttja baljväxters förmåga att ta upp luftens kväve med hjälp av bakterier. Eftersom syntetisk kvävegödsel inte får användas är det ekologiska jordbruket helt beroende av baljväxter för sin kväveförsörjning. Därför ska baljväxter alltid ingå i växtföljden. Det är viktigt att växtföljden även i övrigt är varierad, så att växtföljdssjukdomar och ogräsproblem kan undvikas. Hushållning med växtnäring Syftet med reglerna om växtnäringshushållning är att minimera förluster av näringsämnen från jordbruksmark. Utlakning av fosfor och kväve har en negativ inverkan på omgivande ekosystem eftersom det leder till övergödning av vattendrag, sjöar och hav. Kväve försvinner också från marken i form av lustgas, vilket bidrar till växthuseffekten. Lustgas är en mycket stark växthusgas, den beräknas stå för ungefär en tredjedel av jordbrukets totala klimatpåverkan. Det finns ett tydligt samband mellan kväveutlakningen, liksom mängden lustgas som avgår, och kvävegödslingsnivån. Tillgången på kvävegödselmedel som är tillåtna i ekologiskt jordbruk är begränsad, och de är flera gånger dyrare än konstgödsel med motsvarande innehåll. I ekologiskt jordbruk är gödslingsnivåerna därför lägre och det är rimligt att anta att förlusterna då också är betydligt lägre. Att marken oftare är bevuxen i ekologisk produktion bidrar också till minskade kväveförluster. Men samtidigt är det svårare att styra gödslingen i förhållan- Introduktion till kravs regler 27
de till grödans behov när man inte använder konstgödsel. Denna begränsning är ytterligare ett skäl för den ekologiska lantbrukaren att vara rädd om växtnäringen. Växtnäringsbalans De flesta KRAV-anslutna växtodlare som tar in växtnäring utifrån i form av gödsel eller foder ska regelbundet göra en fosforbalans. När man upprättar en växtnäringsbalans för en gård räknar man mängderna infört kväve, fosfor och kalium och jämför dem med hur mycket av samma näringsämnen som förts ut från gården. Fosfor är tillsammans med kväve det näringsämne som bidrar mest till övergödning. När det gäller kväve är förluster oundvikliga, och resultaten av växtnäringsbalanser för kväve är svåra att tolka och jämföra mellan gårdar med olika förutsättningar och produktionsinriktning. KRAV har därför valt att i första hand ställa krav på att lantbrukarna kan redovisa balansen för fosfor, som dessutom är en ändlig resurs som vi behöver hushålla med. På gårdar med genomsnittliga fosforvärden i marken är målet att det ska vara balans mellan mängden införd och bortförd fosfor. Gödselmedel En grundtanke är att växtnäringen så långt som möjligt ska återföras från djurproduktion och livsmedelsproduktion tillbaka till åkermarken. Därför får källsorterat hushållsavfall och restprodukter från livsmedelsindustri och slakterier användas som gödsel, under förutsättning att detta inte medför några miljö- eller hälsorisker. En del konventionell stallgödsel är tills vidare tillåten, men inte gödsel från den mest intensiva konventionella djurproduktionen. KRAV-certifierad odling ska inte vara beroende av gödsel från produktionsformer som skiljer sig alltför mycket från den KRAV-certifierade djurhållningen. Kraven på vilken gödsel som får användas har skärpts successivt. Målet är att enbart gödsel från KRAV-certifierad produktion ska användas, allteftersom denna ökar i omfattning. I dagsläget skulle det dock vara svårt för till exempel en del grönsaksodlare utan tillräcklig djurproduktion att få bra grödor om de inte kunde använda gödsel från närliggande konventionella gårdar. Biogasproduktion från stallgödsel har potential att avsevärt minska mängden växthusgaser från animalieproduktionen. Biogödsel från biogasanläggningar är också en värdefull resurs för den ekologiska odlingen. Alla råvaror (substrat) som biogasanläggningen använder måste vara tillåtna enligt KRAVs regler. Men om biogasanläggningen använder stallgödsel som annars inte tillåts krävs en certifiering eller tillåtetbedömning av biogödseln. Då får endast den andel rötrest som motsvarar tillåtna ingående substrat användas som gödselmedel till odling enligt KRAVs regler. Om biogasanläggningen hanterar källsorterat hushållsavfall krävs en certifiering för att rötresten ska få användas. När det gäller mineraler och andra oorganiska gödselmedel är grundregeln att de enbart får användas i sina naturliga former. De får inte ha genomgått några processer annat än malning. Det är skälet till att mald kalksten och gips från naturliga fyndigheter är de enda former av kalkningsmedel som får användas. Gips har en viss positiv effekt på markstrukturen, men den är betydligt mera kortvarig 28 Introduktion till kravs regler
än effekten av bränd eller släckt kalk, som alltså inte är tillåtna. KRAVs lista över tillåtna oorganiska gödselmedel följer i stort sett EU-förordningen, men det finns undantag: KRAV tillåter inte aluminiumkalciumfosfat och thomasfosfat. Ingen av dessa substanser uppfyller det ovanstående grundkriteriet, eftersom de har genomgått kemiska processer. Dessutom är det tveksamt om de finns att tillgå på marknaden i Sverige. På vissa jordar finns det en naturlig brist på vissa ämnen som växterna behöver i små mängder. När det finns en påvisbar brist på ett visst mikronäringsämne tillåter reglerna gödsling med det, trots att det inte finns några naturliga mikronäringsgödselmedel. Skälet till detta undantag är att det annars skulle vara svårt att få en bra skörd på dessa jordar, och att det är mycket små mängder som behövs. Växtskydd I konventionellt jordbruk bygger växtskyddet främst på användning av kemiska bekämpningsmedel. Detta leder till förorening av såväl yt- som grundvatten. Man kan också hitta restsubstanser av bekämpningsmedel i livsmedel, även om det oftast är halter som ligger under fastställda gränsvärden för varje enskilt bekämpningsmedel. Ett stort problem är att de kemiska restsubstanserna testas ett i taget. I verkligheten kan vi få i oss en hel cocktail av många ämnen som kan samverka och ge en helt annan effekt än de gör var för sig. Vad det innebär vet forskarna fortfarande väldigt lite om. Men de som löper störst risk att skadas av bekämpningsmedel är de som använder dem yrkesmässigt. Sverige har därför hårda regler om utbildning och skyddsutrustning. Men i fattiga länder används ofta medel som är förbjudna inom EU och skyddsutrustning är inte alls lika vanligt. Det leder till att många blir sjuka. En FN-rapport lyfter till exempel fram att dödligheten för gravida kvinnor i Sudan som kommer i kontakt med bekämpningsmedel är tre gånger så hög. Men också i-ländernas användare drabbas. Forskarna har till exempel funnit att de som utsätts för kemiska ogräs- och insektsmedel löper mer än dubbelt så stor risk att få Parkinsons sjukdom. I ekologisk odling får kemiska bekämpningsmedel bestående av naturfrämmande substanser inte användas. Vissa kemiska eller biologiska preparat får användas, men bara när det finns ett direkt hot mot grödan. Det finns inga godkända preparat för ogräsbekämpning i grödan, men man får använda värme och elektricitet. Växtskyddet i ekologiskt lantbruk bygger istället på förebyggande metoder. En grundläggande förebyggande åtgärd för att minska problemen med ogräs och skadegörare är en bra växtföljd. En annan viktig åtgärd är att välja tåliga sorter. I synnerhet i odlingar med fleråriga växter, till exempel fruktodlingar, ska risken för angrepp från skadeinsekter, ogräs och sjukdomar minimeras genom främjande av biologisk mångfald i och kring odlingen. Exempel på sådana åtgärder är att plantera marktäckande grödor mellan raderna, att plantera in träd av andra arter eller att sätta upp fågelholkar för att locka fåglar som äter skadeinsekter. Andra förebyggande åtgärder är att gynna och sätta ut växtskadegörarnas naturliga fiender (till exempel insekter eller rovkvalster) eller att använda fällor och andra fångstanordningar. Introduktion till kravs regler 29