Anpassningar för oss med rörelsehinder. Intervjuer med elever, lärare och övrig skolpersonal på gymnasiet

Anpassningar för oss med rörelsehinder Intervjuer med elever, lärare och övrig skolpersonal på gymnasiet

Hjälpmedelsinstitutet (HI), 2014 Författare: Anita Hildén och RBU Fotografer: Jonas Arneson, Bildarkivet, Lasse Hejdeberg, Clara Lideberg, m fl. Personerna på flera av bilderna är inte de som beskrivs i texten. Tryckeri: Mixi Print, 2014 ISBN 978-91-86633-45-5 (tryck) URN:NBN:se:hi-2014-14304 (pdf) Artikelnummer: 14304 Publikationen kan hämtas som ett pdf-dokument på Hjälpmedelsinstitutets webbplats, www.hi.se.

Anpassningar för oss med rörelsehinder Intervjuer med elever, lärare och övrig skolpersonal på gymnasiet Anita Hildén Hjälpmedelsinstitutet

Innehåll Inledning 9 Rörelsehinder 9 Rörelsehinder och utveckling 10 Kognitiva störningar 11 Gymnasieskola för elever med rörelsehinder 12 Delaktighet och aktivitet 12 Juridiska utgångspunkter 13 Alternativa läromedel 14 Så här är det för Sebastian 17 Förberedelse inför lektion 18 Stöd under lektioner 18 Skrivhjälpmedel 19 Matematik 19 Läxor och hemmaaktivitet 20 Provsituation 20 Nya anpassningar för Sebastian 20 Så här är det för Sara 21 Förberedelse inför lektion 21 Stöd under lektioner 21 Skrivhjälpmedel 22 Läxor och hemmaaktivitet 23 Provsituation 23 Nya anpassningar för Sara 23 Så här är det för Linnea 24 Förberedelse inför lektion 24 Stöd under lektioner 25 Skrivhjälpmedel 25 Projektarbete 25 Läxor och hemmaaktivitet 26 Provsituation 26 Nya anpassningar för Linnea 26 4

Så här är det för Erik 27 Förberedelse inför lektion 27 Stöd under lektioner 27 Minnesstöd 28 Provsituation 28 Nya anpassningar för Erik 28 Så här gör Åsa 29 Stöd under arbetet 32 Vägledning och Individuell Planering VIP 32 Stöd vid praktik 33 Så här gör Osman 34 Förberedelse inför lektion 34 Stöd under lektioner 35 Så här gör Dorothee 36 Inlärningsförmåga 37 Exekutiva funktioner 37 Uppmärksamhet 37 Processhastighet 38 Minne och framför allt prospektivt minne 38 Arbetsminne och simultankapacitet 38 Visuospatiala funktioner 38 Anpassningar i skolan 39 Intervjuarens reflektion 40 Delaktighet 42 Bemötande från lärare 42 Referenser 44 Webbplatser 46 5

6

Förord Den här intervjustudien är genomförd av Anita Hildén, speciallärare och fil. mag. i pedagogik, på uppdrag av Hjälpmedelsinstitutet inom projektet Vägar till arbete. Vägar till arbete drivs med medel från Arvsfonden. Projektet är treårigt och har som mål att bidra till att stärka alla elever med olika svårigheter genom ökad teknikanvändning i skolan och under praktikperioder. Projektet ska ta reda på om ny teknik är bra för unga som av olika anledningar har svårt att klara målen i gymnasiet. Studien visar att det är viktigt att ta hänsyn till att elever har olika behov när det gäller teknik och anpassningar. Relevant kunskap och förståelse hos läraren är nödvändig för ett adekvat bemötande av eleven. Elever som går i gymnasiet har intervjuats om sin skolsituation utifrån deras behov av anpassningar i undervisningssituationerna. De beskriver hur de upplever sin situation under gymnasietiden. Samtliga har fått frågor om hur de får hjälp med förberedelser inför lektioner, hur de får stöd under lektionerna, i skrivprocessen, i matematik, i engelska, vid läxarbete, och provsituationer. Utifrån sina behov har de beskrivit hur de använder alternativa läromedel och hur de skulle kunna känna sig mer delaktiga genom att få tillgång till fler tekniska hjälpmedel. Teknik och individuella anpassningar för olika behov är nödvändiga, men utan ett förhållningssätt hos lärare händer ingenting. I intervjuerna framgår hur lärare arbetat med att främja delaktighet och ge förutsättningar för eleverna att klara sina studier på ett optimalt sätt. För att belysa detta och för att ge goda exempel har några av dessa lärare intervjuats. 7

8

Inledning Rörelsehinder Rörelsehinder är ett samlingsbegrepp som innebär begränsad motorisk förmåga. Orsaken till rörelsehindret kan vara en skada eller sjukdom. Den kan vara medfödd eller ha uppkommit senare i livet. Det finns många olika former av rörelsehinder. Här nämns endast de tre vanligaste. Cerebral Pares Cerebral pares, CP, är den vanligaste orsaken till rörelsehinder hos barn. Den mest karakteristiska följden är nedsatt förmåga att koordinera rörelser. CP orsakas av en skada i den omogna hjärnan. Skadan uppstår under fostertiden, förlossningen eller de första två åren. Orsaken kan vara missbildningar, infektioner eller störningar i hjärnans blodcirkulation. Funktionsnedsättningens svårighetsgrad varierar mycket mellan olika barn. Det är inte ovanligt att barn med cerebral pares har ytterligare funktionsnedsättningar, som utvecklingsstörning, epilepsi, uppmärksamhetsstörning, perceptionstörningar och synskador. Muskelsjukdomar Det finns många hundra olika typer av muskelsjukdomar eller neuromuskulära sjukdomar. Gemensamt för dem är att de drabbar motornervers cellkroppar belägna i ryggmärgen, dess långa nervtrådar eller muskler. Flertalet av sjukdomarna är ärftliga och ovanliga. De förekommer hos 1 av 1 500 barn. Det vanligaste symptomet är muskelsvaghet som i sin tur kan leda till ledstelhet, skolios och andningsproblem. Alla muskelsjukdomar har olika svårighetsgrad. Basen för diagnostik av neuromuskulära sjukdomar bygger på sjukhistoria och undersökning av framför allt muskelfunktioner. Ryggmärgsbråck Samlingsnamnet för alla former av ryggmärgsbråck är spina bifida, kluven ryggrad. Ryggmärgsbråck är en medfödd missbildning som påverkar ryggmärgen. Skadan uppstår under graviditetens första 21 28 dagar. Det är då nervsystemet, som består av ryggmärg, hjärna och nerver, ska bildas av celler 9

som sluter sig till ett rör, neuralröret. Det är i neuralrörets övre ände hjärnan utvecklas. Vid ryggmärgsbråck sluter sig inte ryggmärgskanalen fullständigt och en bråcksäck bildas. Vid skada eller missbildning av ryggmärgen påverkas vanligtvis motorik och sensorik. Effekterna beror på skadans storlek och lokalisation ju högre upp, desto större skada. Ryggmärgsbråck kan därför ge olika grader av förlamning i ben, nedsatt känsel, svårigheter att tömma blåsa och tarm på vanligt sätt. Rörelsehinder och utveckling Runt varje barn finns ett habiliteringsteam som ger barn och föräldrar stöd, råd och behandling. Målet är att ge barnet så goda förutsättningar som möjligt. För barnets psykiska utveckling är det också viktigt att få stimulerande upplevelser, att leka på sina villkor och pröva sina förmågor. Barnet får också pröva ut olika typer av hjälpmedel som kan underlätta vardag och fritid. Att ha rörelsehinder kan påverka kognition, perception, kommunikation, förflyttning samt grov- och finmotorik. Om eleven har begränsat eget tal behövs stöd i form av alternativ och kompletterande kommunikation (AKK). En av de intervjuade eleverna använder BLISS, ett system av symboler där ord och begrepp representeras av bilder i stället för bokstäver. Man förbereder sig för matematisk förståelse när man klättrar, hoppar, gungar och springer. Elever som inte själva kan förflytta sig kan ha andra erfarenheter och en annan begreppsvärld. Undervisningen i skolan måste därför utformas så att eleven får den förförståelse han/hon inte ännu har kunnat tillägna sig. Individens motoriska, perceptuella och sociala erfarenheter i kombination med egna och omgivningens intressen, vilja och motivation påverkar effekten av rörelsehindret. I pedagogiska sammanhang är det viktigt att påpeka att ett rörelsehinder inte har några entydiga pedagogiska konsekvenser, men innebär i många fall en annorlunda inlärningssituation. 10

Kognitiva störningar Hos många elever med rörelsehinder som CP, ryggmärgsbråck och vissa muskelsjukdomar, förekommer bristande kognitiva funktioner. De kan visa sig som perceptionsstörningar, brister i uppmärksamhet, koncentration och exekutiv förmåga. Det är därför viktigt att kartlägga de här elevernas kognitiva funktioner. Kognition handlar om de processer som sker i hjärnan då vi tar emot, bearbetar och förmedlar information. Kognition kan kort beskrivas som vår förmåga att tillägna oss och använda kunskap om oss själva och vår omvärld. Det är också en förutsättning för att vi ska kunna fungera på alla områden i livet. Kognitiva störningar kan beskrivas som tankeförloppsstörningar vilket innebär problem i många viktiga livsområden. De vanligaste kognitiva störningarna är störningar i exekutiva funktioner vilket medför stora svårigheter i skolarbetet. Vi kan se det som störningar i förmågan att ta initiativ och komma igång med en uppgift, att förstå orsak/verkan och stanna upp och reflektera över konsekvenserna av ett handlande samt förmågan att minnas bakåt och föreställa sig framtiden. Svårigheten med att ha svag tidsuppfattning kan leda till försämrad planerings- och organisationsförmåga samt förmåga till automatiskt agerande. Detta medför att eleven kan få svårigheter med att skapa struktur i vardagen, motivera sig själv och fokusera uppmärksamheten. För ett barn som är fött med ryggmärgsbråck är den nedsatta förmågan att få något gjort troligen mer hämmande än de motoriska svårigheterna. Slutsatsen är att många barn, och även vuxna, med ryggmärgsbråck skulle behöva assistans eller annat stöd som agerar som startmotor och problemlösare (Peny-Dahlstrand, 2011). Det brukar sägas att elever med ryggmärgsbråck är verbala och har ett gott ordförråd, bra grammatik och utmärkt meningsbyggnad. När det däremot handlar om ordförståelse, som också innebär att förstå ordens bakomliggande mening, ordspråk och att dra slutsatser av en längre text, har de betydande svårigheter. Man kan tidigt se att dessa elever har svårt med läsförståelsen och behöver öva. 11

Gymnasieskola för elever med rörelsehinder Hur man ska anpassa gymnasieskolan för elever med rörelsehinder samt ge den ett innehåll, står i Gymnasieförordningen. 1 Den Rh-anpassade utbildningen ska så långt det är möjligt integreras med motsvarande utbildning i gymnasieskolan. 2 Nationella program, nationella inriktningar och särskilda varianter samt introduktionsprogram i form av programinriktat individuellt val och yrkesintroduktion som är utformade för en grupp elever får anordnas särskilt som Rh-anpassad utbildning, om antalet elever är minst fyra. 3 Inom den Rh-anpassade utbildningen får rektorn, efter det att berörd lärare och eleven har fått yttra sig, besluta om sådana individuella eller gruppvisa avvikelser som behövs för att medge den långsammare studietakt som är nödvändig för eleven. 4 Om en elev på grund av sin funktionsnedsättning har stora svårigheter att tillgodogöra sig en viss del av utbildningen får rektorn, efter det berörd lärare och eleven har fått yttra sig, befria eleven från upp till hälften av utbildningen i en kurs enligt den reguljära ämnesplanen, utan att antalet gymnasiepoäng för kursen minskas (utbildning enligt specialinriktad ämnesplan). Delaktighet och aktivitet (Gymnasieförordningen 11 kap, 4 ) Det övergripande målet för ICF, Klassifikation av funktionstillstånd, funktionshinder och hälsa, är att erbjuda struktur och ett standardiserat språk för att beskriva funktionsförmåga och funktionshinder i relation till hälsa (Socialstyrelsen, 2003). ICF kan beskrivas som en förklaringsmodell där olika dimensioner av fungerande och funktionshinder står i fokus tillsammans med miljöns utformning. Den centrala komponenten är aktiviteter som elever deltar i och upplevelse av delaktighet i dessa aktiviteter, kroppsliga funktioner samt miljöns komponenter. Alla elever har olika förutsättningar och eftersom elevernas svårigheter uppstår i en kontext inkluderar ICF även omgivningsfaktorer. 12

Aktivitet och delaktighet är avsedda att appliceras på en individs alla livsområden som utbildning, mellanmänskliga interaktioner och arbete. Begränsningar av aktivitets- och delaktighetsnivå bedöms utifrån en allmänt accepterad standard för befolkningen. Begränsningen blir måttet på glipan mellan det observerade och det förväntade genomförandet. Utifrån resultatet framgår vad som måste förändras i individens omgivning för att genomförandet ska bli så bra som möjligt. Individens aktivitet och delaktighet kan underlättas i en omgivning och begränsas i en annan. En funktionsnedsättning behöver egentligen inte alls påverka en persons kapacitet. Juridiska utgångspunkter De internationella konventionerna om mänskliga rättigheter erkänner att funktionshinder härrör från samspel mellan personer med funktionsnedsättningar och hinder som är betingade av attityder och miljön. Länderna som skrivit under konventionen ska verka för deras fulla och verkliga deltagande i samhället på lika villkor som andra, gäller även utbildning. För att säkerställa förverkligandet av denna rättighet ska konventionsstaterna vidta ändamålsenliga åtgärder för att anställa lärare, även lärare med funktionsnedsättning, som är kunniga i teckenspråk och/eller punktskrift, och för att utbilda yrkeskunniga personer och personal som är verksamma på alla utbildningsnivåer. Denna utbildning ska omfatta kunskap om funktionshinder och användning av lämpliga förstorande och alternativa former, medel och format för kommunikation, utbildningstekniker och material för att stödja personer med funktionsnedsättning. (Utrikesdepartementet, 2009, artikel 24, punkt 4) Alla barn och ungdomar ska erbjudas en likvärdig utbildning inom det svenska skolväsendet. Skolhuvudmannen är, enligt Skollagen, skyldig att se till att elever med behov av särskilt stöd också får detta stöd. Stödet kan ges i form av särskilda lärarinsatser, elevhälsofrämjande insatser, specialanpassade lokaler eller anställning av särskilda elevassistenter. 13

Av läroplanen framgår att rektorn har ett särskilt ansvar för att utforma undervisning och elevhälsa så att eleverna får det särskilda stöd och den särskilda hjälp de behöver. Rektorn har ansvar för att det genomförs en utredning kring en elevs eventuella stödbehov samt att det upprättas ett åtgärdsprogram för de elever som är i behov av särskilt stöd (Skollag 2010:800 3 kap. 9 ). Undervisningen måste anpassas till den enskilda elevens behov i varje skolsituation. I en provsituation har elever med funktionsnedsättning rätt till anpassning. Anpassning kan vara förlängd provtid eller annat stöd som underlättar för eleven att genomföra provet. Det finns inte något som reglerar att en elev måste ha en formell diagnos för att anpassning ska ske vid genomförandet av ett nationellt prov. Det är rektorn som beslutar om anpassning. Vidare är det viktigt att skolan genomför anpassningen så att proven prövar de kunskaper och förmågor som gäller för respektive delprov (www.skolverket.se). I Skollagen finns bestämmelser som säger att läraren har möjlighet att bortse från enstaka delar av kunskapskraven, som eleven ska ha uppnått vid betygssättningen, om det finns särskilda skäl för detta. Med särskilda skäl menas att eleven har en funktionsnedsättning eller andra liknande personliga förhållanden som inte är av tillfällig natur och som hindrar eleven från att uppfylla kunskapskraven. Undantagsbestämmelsen brukar kallas Pysparagrafen. En elev med rörelsehinder kan vara oförmögen att hantera vissa redskap och viss teknisk utrustning på ett funktionellt sätt. Det kan vara svårt för eleven att på egen hand tillaga en måltid eller spela på olika instrument, exempelvis. (Skollag 2010:800: 15 kap. 26 ) Alternativa läromedel Tidigare kallade man de tekniska verktygen för kompensatoriska hjälpmedel eller alternativa verktyg, men uttrycket som används idag är mestadels alternativa läromedel. Ändringen har kommit dels på grund av att uttrycket kom- 14

pensation setts som något negativt och dels för att verktygen mer och mer är produkter som alla använder och ger alternativa möjligheter att lösa en uppgift. Möjligheten att söka på internet trots att man stavar fel, har förenklats med Googles fråga menade du och för översättningar mellan olika språk används Google Translate. Smarta telefoner erbjuder ett flertal applikationer, så kallade appar, som förenklar skolarbetet. Ansvaret för att erbjuda eleverna tekniska hjälpmedel delas av kommun och landsting. De hjälpmedel som är personligt anpassade lånas ut av vissa landsting om personen har behov av hjälpmedlet för att kunna vara delaktig. Hjälpmedel som en elev behöver för sitt lärande är kommunens ansvar. Det är till sist skolhuvudmannens ansvar att bygga upp kompetens, beredskap och resurser så att eleverna får det stöd de behöver. Innehållet i ett läromedel för elever med rörelsehinder bör vara sammansatt så att det ger eleverna möjlighet att arbeta självständigt och i sin egen takt. Läromedel i digital form kan underlätta inlärningen för elever med rörelsehinder. De ger eleverna goda möjligheter att arbeta med stöd av både ljud och bild vilket ger stöd för minnet. De underlättar dessutom motoriska moment. Ett digitalt format bör vara utformat så att det förenklar för eleverna att navigera i läromedlet. Om ett läromedel består av både tryckt och digitalt material är det viktigt att båda komponenterna överensstämmer med varandra. (Specialpedagogiska skolmyndigheten 2012, sid 5) Daisy Anpassningen Daisy är en ljudfil med vilken eleven lyssnar till läromedlets text som läses upp av en person eller talsyntes. För att kunna lyssna på ljudfilen behövs antingen en speciell Daisyspelare eller en dator med en programvara som läser ljudfilen, alternativt en MP3-spelare. I datorn och Daisyspelaren kan man navigera, hitta avsnitt och söka sida vilket man inte kan i MP3-spelaren. 15

Daisytext och ljud visar text och eventuella bilder på skärmen och stilstorleken kan ändras. Texten läses upp och hastigheten går att reglera. Den mening som läses upp highlightas i annan färg på skärmen så att det blir enkelt att följa med i texten. Man kan även titta på bilderna. Tangentbordsersättning De flesta gymnasier erbjuder numera eleverna en personlig dator. Den aktiveras mestadels med tangentbord och mus. För elever med rörelsehinder, där de traditionella styrsätten är för små eller svårstyrda, behövs ett alternativt tangentbord. Det behöver inte vara bokstäver eller siffror utan kan lika gärna vara exempelvis bilder eller symboler. Alternativa tangentbord möjliggör datoranvändning efter en elevs personliga förutsättningar och provas ut av en arbetsterapeut vid en hjälpmedelscentral. 16

Så här är det för Sebastian Sebastian är sexton år och går sista terminen i grundskolan. Han går i ett högstadium för elever med rörelsehinder. Till hösten planerar han att börja på it-programmet i ett gymnasium nära hemmet. Han har en CP-skada från födseln vilket medför att han inte talar och behöver praktisk hjälp med de flesta aktiviteter. Sebastian kommunicerar på flera olika sätt. För närstående som känner honom väl räcker det att han tittar på sin kropp och signalerar, till exempel byte av kroppsställning eller miljö. Sebastian använder Blissymboler, ett system av symboler där ord och begrepp representeras av bilder. Symbolerna har han på en karta på sitt rullstolsbord. Han söker av bilderna med blicken utifrån ett system där bilderna är placerade i kategorier. En del symboler i Bliss är bildlika, medan andra står för en idé. Symbolerna är svarta linjebilder och presenteras på olikfärgad eller vit bakgrund beroende på vilken ordklass ordet tillhör. Blissystemet innehåller grammatiska tecken och symboler som möjliggör bildandet av fullständiga meningar (Specialpedagogiska skolmyndigheten). När Sebastian har tillgång till sin dator skriver han ord och meningar som mottagaren antingen får upplästa med talsyntes eller läser själv på bildskärmen. Datorn är en speciell dator som heter Tobii med program som styrs med ögonrörelser. Man kalibrerar Tobiin genom att ställa in ögonens position samt hur länge blicken ska fixera en viss punkt. Sebastian är skicklig på att styra och ögonpekar alltid. Tidigare styrde jag skrivandet genom att trampa på en pedal som stegade fram bokstäver. Det var mycket jobbigare. Programmet Tobii Communicator är Sebastians basverktyg som kan anpassas efter hans behov. Sebastians pappa skapar olika användarprofiler som behövs 17

i olika situationer. Det kan vara kommunikationstavlor och funktioner som han behöver för att styra olika datorprogram, till exempel Facebook, skicka e-post och internetsökning. Det finns funktioner för klick, dubbelklicka, klick-drag-släpp samt en pausknapp om Sebastian vill att någon annan ska kunna styra ett program. Jag använder det för att snabba upp arbetet. Förberedelse inför lektion Sebastian får material i förväg av sina lärare samt inskannat material från assistenten eller sin pappa. Skolan köper in tryckta böcker och inlästa läromedel. Han har en personlig assistent som kan förbereda datorn och material inför en lektion. I några ämnen får han ibland i förväg presentationer i Power-point. Jag skulle vilja ha terminsplaneringen längre tid i förväg. Stöd under lektioner Sebastian har tillgång till sin personliga assistent under samtliga lektioner och han kan själv avgöra om och när han vill använda datorn eller när assistenten ska anteckna. Jag tycker att det fungerar bäst när jag lyssnar och läser själv samtidigt. Jag har inte tänkt på om syn- eller hörselminnet är starkast. Han har böckerna i datorn, både med text och med ljud. Om boken inte finns tillgänglig i datorn läser han i den tryckta boken och ber assistenten byta sida. När texterna finns inskannade använder han talsyntes. Han kan själv hämta och ställa in språk i talsyntesen. De vanligaste funktionerna finns som personlig profil. I övrigt hämtar han texter samt kopierar och klistrar in dessa med hjälp av ögonpekning till datorn. 18

Skrivhjälpmedel Sebastian skriver i Word och öppnar en mall med namn och datum inlagda som sidhuvud och sidfot. På det sättet är det lätt för både honom och läraren att härleda ett dokument. Han skriver genom att ögonpeka på ett tangentbord på undre delen av bildskärmen. På den övre delen visas dokumentet och texten. Sebastian öppnar ordlistan han önskar använda i ordprediktionsprogrammet, tittar på en bokstav och får förslag på ord som är frekventa. Om rätt ord visas tittar han på det. Då skrivs det automatiskt in i texten. Om rätt ord inte visas måste han titta på nästa bokstav i det tänkta ordet och fortsätta tills det önskade ordet visas. Om det är ett lågfrekvent eller nytt ord, som inte finns i ordlistan, måste han stava hela ordet. Ju oftare han skriver ett ord desto högre upp kommer ordet i ordlistan. När Sebastian kommunicerar skriver han. Samtalspartnern kan många gånger gissa ett ord efter bara några bokstäver. Sebastian får då frågan om han vill att samtalspartnern ska gissa vad han vill skriva. Det sparar tid men det beror på situationen om jag vill det. När han ska skriva texter på engelska väljer han en engelsk ordlista. Han tycker att det är svårt att hitta rätt ord på engelska, trots ordprediktionen. Det beror på att jag inte är så bra på att stava på engelska och då får jag tokiga förslag. Matematik I matematik använder Sebastian sin tryckta bok och får hjälp av assistenten att ta upp rätt sida. Beroende på uppgift avgör Sebastian om han ska öppna färdiga matematikmallar, som hans pappa gjort åt honom, eller om han kan räkna i huvudet och skriva svaret i Word. Till sin hjälp har han en programdel med matematiska tecken och dessutom finns kalkylator. Han öppnar och stänger sina dokument på egen hand, räknar uppgifterna och kan sedan sända dem till sin lärare. 19

Läxor och hemmaaktivitet Sebastian fraktar sin dator mellan skolan och hemmet. I hemmet får han hjälp med läxorna av föräldrarna. Han använder datorn till att surfa på internet och Facebook. Sebastian har en mobiltelefon som kopplas till datorn och som han skickar och tar emot sms med. Han har en telefonbok med förvalda nummer. Provsituation Sebastian har alltid tillgång till datorn och får proven inskannade eller frågorna upplästa av assistenten. Han får förlängd provtid. Matteproven skannas in. Vissa tal får han lösa med miniräknare medan han måste räkna ut andra tal i huvudet. Nya anpassningar för Sebastian Skype Ökad användning av interaktiva tavlor i klassrummen Sebastian har många intressen och vänner på Facebook. Med hjälp av Skype skulle han, såväl i skolarbetet som på fritiden, kunna se sina vänner och dela dokument i realtid. Med interaktiva tavlor kan lärarna skicka all information, som de producerar på en whiteboard, direkt till alla elever. 20

Så här är det för Sara Sara är tjugo år. Hon går fjärde och sista året på samhällsprogrammet med inriktning media på ett riksgymnasium för elever med rörelsehinder. Det innebär att det förutom elevhälsa finns tillgång till boende och habilitering. Sara har ryggmärgsbråck som medför att hon förflyttar sig med rullstol och att hon behöver en personlig assistent till många av sina aktiviteter. I år läser Sara inte alla ämnen eftersom hon avslutade några under tredje året. När hon tagit studenten vill hon plugga vidare, gärna ett ämne i taget. Förberedelse inför lektion Skolan använder lärplattformen Fronter. Syftet är att lärarna ska lägga upp övningsuppgifter och lektionsplaneringar samt att eleverna ska hämta och lämna in sina uppgifter där. Planering för terminen samt veckorna framåt ska också finnas där. Genom informationen i Fronter kan eleverna hålla sig uppdaterade om vad som händer. Skolan har också en Facebook-grupp där rektorn och eleverna skriver om sådant som händer och berör eleverna. Saras lärare ger henne muntlig information om nya aktiviteter. Hon får inte inskannade dokument. De glömmer att skriva det i Fronter. Jag skulle vilja har mer information där. Det skulle kunna vara information om att en lärare är sjuk. Stöd under lektioner Sara har en personlig assistent som säger till vad hon ska göra och ser till att hon kommer igång. Jag behöver få en fråga i taget, en uppgift åt gången med en fråga på varje papper. Jag är visuellt starkare. Detta år håller Sara på med sitt projektarbete som handleds av mentorn i bild och media. Sara har planerat att göra en intervjustudie om anhörigas syn på ryggmärgsbråck. En lektion i veckan håller Saras grupp på med projekt 21

arbetet. De ger varandra respons på arbetet. Själv för Sara en loggbok och skriver på sin Ipad. Just nu skulle jag behöva mer hjälp med mitt projektarbete. Jag skulle behöva delmål och tidpunkter när de ska vara färdiga. Eftersom jag har svårt med arbetsminnet behöver jag få en uppgift i taget. Skolan har inläst studielitteratur och Sara har tidigare provat att lyssna på inläst text men föredrar att läsa med ögonen. Hon tycker att hon tappar koncentrationen när hon lyssnar på texter. Hon läser mycket, men behöver gott om tid och tycker att det är svårt att återge texter. Eleverna får muntlig och skriftlig undervisning. I alla klassrum finns interaktiva tavlor som används som whiteboard. Sara antecknar det läraren skriver, både för hand och på en Ipad, eller ber assistenten föra anteckningar. Ibland antecknar assistenten och kopierar texten till alla som vill. Jag fotar tavlan när jag inte hinner skriva. Det är svårt att både lyssna och skriva samtidigt. Det vore bra om anteckningarna kunde skickas hem som e-post. Skrivhjälpmedel Alla elever har en egen dator eller Ipad. I datorn skriver de i Word och har tillgång till rättstavningsprogrammen Stava Rex och SpellRight. Sara föredrar att använda rättstavningsdelen som finns inbyggt i Word och tycker att Stava Rex ser rörigt ut. Hon kan också be assistenten skriva åt henne. När jag ska skriva i engelska kan det vara svårt att komma igång. Om en uppgift är tidsbegränsad kan det bli stressigt, då är det skönt med anteckningshjälp. I matematik skriver Sara för hand när hon löser uppgifterna eller ber om skrivhjälp. Då dikterar hon och assistenten skriver. 22

Läxor och hemmaaktivitet Sara utnyttjar den läxhjälp som skolan erbjuder under fasta tider. Hon sköter mycket via sin Ipad och sin smarta telefon. Hon har även en papperskalender där hon skriver upp tider. Jag vill ha båda men använder mest telefonen för den har jag ju på mig. Jag beställer färdtjänst på internet via telefonen, men använder även Facebook för att beställa en resa. Man kan ju också ringa och beställa färdtjänst. Provsituation När det är en provsituation får Sara använda den tid hon behöver. Jag brukar börja göra provet skriftligt. Om det inte går så bra kan jag komplettera muntligt. Jag sitter helst själv med assistenten som läser upp frågorna. Assistenten skriver ibland åt mig. Nya anpassningar för Sara Inspelade lektioner Ökad användning av interaktiva tavlor i klassrummen Sara skulle behöva tillgång till inspelade lektioner som ger henne möjlighet att se och ta del av lektionerna vid andra tillfällen. Hur mycket hon orkar om dagarna varierar. Arbetsminnet skulle också kunna stärkas om hon får se ett moment flera gånger. Med interaktiva tavlor kan lärarna skicka all information som de producerar på en whiteboard direkt till alla elever. Det skulle ge Sara möjlighet att utnyttja sin goda visuella förmåga när hon förbereder till exempel ett prov. 23

Så här är det för Linnea Linnea går på programmet barn och fritid. Hon har ryggmärgsbråck och använder rullstol. Hon har gått tre år i en stor klass och tagit studenten. Nu går hon ett fjärde år för att ta igen ämnen som hon missat när hon varit borta för flera operationer. I hennes grupp finns fem elever, varav två med rörelsehinder. Hon bor på skolans elevhem och kan ta sig dit och hem på egen hand. I skolan finns också den habiliteringsverksamhet hon behöver. Linnea är inskriven på arbetsförmedlingen och är med i en Framtidsgrupp som arbetar för att länka från skola, boende, arbetsförmedling till ett arbete. På skolan har Linnea kontakt med kurator och studievägledare. Jag gillar socialt umgänge så jag skulle vilja ha ett jobb där jag har med folk att göra. Receptionist kanske. Linnea är med i en aktivitetsförening som gör olika saker tillsammans som att gå på cafe, bio eller olika former av sportaktiviteter. De har även varit på skidresa tillsammans. Förberedelse inför lektion Lärplattformen Fronter finns på skolan och de flesta lärare använder den för att lägga in termins- och lektionsplanering. Varje kurs ligger för sig och det som är gemensamt för klassen ligger i en mapp med namnet Klassen. De flesta lärare lägger ut sina Power point-presentationer, ibland i förväg och ibland i efterhand. Till vissa uppgifter kan hon få en länk till ett videoklipp som hon ska se i förväg, arbetsuppgifter, filmer eller uppgifter till prov. Om lärarna inte lagt ut material i Fronter skickar de det som e-post. Allt man behöver veta ligger i Fronter och det är inarbetat och lätt att hitta. Ibland säger lärarna att vi ska titta på Fronter på lektionen. Vi har ju egna datorer och om man slår sin personliga kod, så ser man sitt personliga schema. Ämnena har inte olika färger, men det är inte så viktigt för mig. 24