Folkhälsorapport 2015 2015-09-03 Växjö kommun Jörgen Gustavsson Blommendahl
Sammanfattning Folkhälsa är, till skillnad mot individens hälsa, ett samlingsbegrepp för hela befolkningens hälsotillstånd. Det tar hänsyn till såväl nivån som fördelningen av hälsan. En god folkhälsa bör således innebära att hälsan är så god som möjligt och samtidigt så jämlikt fördelad som möjligt bland olika grupper i samhället 1. Livsvillkor och levnadsvanor är vanliga begrepp inom folkhälsoområdet. Det som i allmänhet menas med livsvillkor är förhållanden som omger en individ (bostad, arbete och lagstiftning) respektive levnadsvanor som är en individs eget handlande (exempelvis matvanor och fysisk aktivitet). Mellan livsvillkor och levnadsvanor finns de sociala relationer som en individ ingår i. Tillsammans med individuella faktorer som ålder, kön och arv är det den vanligaste modellen för hur hälsa skapas. Det finns ingen exakt gräns för vad som utgör villkor respektive vanor. Anledningen till att lyfta fram skillnaden är att forskning visar oss att livsvillkoren i allmänhet är en förutsättning för levnadsvanorna. Folkhälsorapport 2015 är en sammanställning av registerdata om befolkningens hälsa och levnadsvillkor på lokal nivå. Data är hämtade från Folkhälsomyndighetens databas och Kommun och landstingdatabasen Kolada. Syftet är att följa folkhälsans nivå, fördelning och utveckling på lokal nivå. uppger en ökande andel av befolkningen att de upplever god eller mycket god hälsa samtidigt som den beräknade medellivslängden ökar. Att en ökande andel av befolkningen har högskoleutbildning kan vara en viktig faktor till en växande andel av befolkningen har bra hälsa. Med bakgrund av insamlade data finns det anledning att särskilt uppmärksamma några områden med betydelse för folkhälsan: Psykisk ohälsa. Bland unga i Riket, i åldern 16 24 år rapporterar dubbelt så många kvinnor som män besvär av ängslan, oro eller ångest. I Kronobergs län har andelen sjukfall relaterade till psykisk ohälsa ökat. ökar andelen kvinnor som söker kontakt med sjukvården och andelen kvinnor som får behandling av sömn- och lugnande medel ökar mera än i Riket. En ökande andel kvinnor uppger i enkätsvar nedsatt psykiskt välbefinnande. Insatser utanför sjukvården behöver utvecklas. Alkoholskador. Antalet vårdade för alkoholrelaterade sjukdomar har ökar för både män och kvinnor. Fallolyckor. Andelen äldre i befolkningen ökar och antalet fallolyckor ökar, särskilt i åldersgrupperna 65-69 år och över 85 år. Ungdomsarbetslöshet. Arbetslöshet påverkar hälsan. Arbetet med att stödja ungdomar till arbete eller studier är viktigt också för folkhälsan. 1 SKL, Socialstyrelsen och Folkhälsomyndigheten: Öppna jämförelser folkhälsa (2014)
Innehåll Sammanfattning... 2 Befolkningens hälsa... 4 Dödlighet och sjuklighet... 4 Upplevd hälsa... 7 Unga... 8 Äldre... 9 Målområden för folkhälsoarbete... 10 Delaktighet och inflytande i samhället...10 Barn och ungas uppväxtvillkor...14 Hälsa i arbetslivet...15 Miljöer och produkter...18 Sexualitet och reproduktiv hälsa...18 Matvanor och fysisk aktivitet...19 Alkohol, narkotika, dopning, tobak och spel...21 Bilaga 1... 21 Bilaga 2... 22 Bilaga 3... 23 Bilaga 4... 24 3
Befolkningens hälsa Dödlighet och sjuklighet har dödligheten i diabetes ökat har den beräknade medellivslängden ökat till 84,6 år för kvinnor och 81,3 år för män ökar andelen kvinnor, som för regelbunden behandling använder sömn- eller lugnande medel är andelen män och kvinnor som för regelbunden behandling använder sömn- och lugnande medel högre än riket har en högre andel kvinnor än män kontakt med sjukvården Folkhälsan i Sverige utvecklas positivt för befolkningen som helhet. Medellivslängden fortsätter att öka, vilket framför allt beror på att dödligheten i hjärt- och kärlsjukdomar har minskat kraftigt, och mer bland män än bland kvinnor. Kvinnor lever fortfarande längre än män, men könsskillnaderna minskar: år 2013 nådde för första gången männens medellivslängd över 80 år. I takt med att hjärt- och kärlsjukdomarna minskar i befolkningen har cancer relativt sett ökat i betydelse som dödsorsak, men även cancerdödligheten har minskat något under de senaste decennierna. Bland yngre medelålders personer av båda könen (35 44 år) ses en viss ökning insjuknade i stroke, som är tydligast bland kvinnor och män med kort utbildning. Dödlighet i diabetes, kön, ålder, år, antal per 10 000 invånare, totalt, 15- år, Växjö kommun Kvinnor Män 2009-2013 3,4 3,5 2008-2012 2,7 2,9 2007-2011 2,7 3,3 2006-2010 2,3 2,9 2005-2009 3 3,1 2004-2008 3 3 Dödlighet i ischemisk hjärtsjukdom (hjärtinfarkt), per 10 000 invånare kön, ålder och år, totalt 15- år, Växjö kommun Kvinnor Män 2009-2013 14,2 19,4 2008-2012 14 20 2007-2011 14,7 19,6 2006-2010 15,4 19,3 2005-2009 15,3 20,1 2004-2008 15,3 20 4
har en högre andel kvinnor än män haft kontakt med sjukvården. ökar andelen kvinnor, som för regelbunden behandling använder sömn- eller lugnande medel och andelen män och kvinnor som för regelbunden behandling använder sömn- och lugnande medel är högre än riket Regelbunden behandling med sömn-/lugnande medel i Växjö kommun, antal personer/1000 invånare, kvinnor 2013 2009 Växjö 49 46 Riket 38 37 Regelbunden behandling med sömn-/lugnande medel i Växjö kommun, antal personer/1000 invånare, män 2013 2009 Växjö 30 31 Riket 24 23 Malignt melanom är den cancersjukdom som har ökat mest i Sverige de senaste årtiondena. I Sverige fick ungefär 2 800 personer sjukdomen 2010. Malignt melanom är lika vanligt bland kvinnor som bland män. Sjukdomen är mycket sällsynt före puberteten och ovanlig under tonåren. Drygt åtta av tio botas helt. Malignt melanom, incidens per 10 000 invånare efter region, kön och år. Medelvärden över 5 år, Växjö kommun 2008-2012 2007-2011 2006-2010 2005-2009 2004-2008 Kvinnor 3,6 3,8 3,5 3,3 3,2 Män 3,6 3,3 3,1 3,1 2,8 5
Självmord har antalet självmord per 10 000 invånare sedan 2004 minskat något. Självmord är vanligare bland män än bland kvinnor I Sverige har 600 av 10 000 vuxna (2013) tänkt på självmord, 100 av 10 000 har gjort försök att ta sitt liv och 1,6 av 10 000 har genomfört ett självmord. Det är därmed endast ett fåtal av de personer som tänkt på självmord som senare genomför en självmordshandling. I åldern 20-24 år svarade självmord för 30 procent av alla dödsfall, därefter avtar självmordens relativa betydelse. 6
Upplevd hälsa ökar andelen som uppger bra skattat hälsotillstånd ökar andel kvinnor som uppger nedsatt psykiskt välbefinnande minskar andelen män som uppger nedsatt psykiskt välbefinnande 7
Unga Skolbarns hälsovanor 1 visar att ungas levnadsvanor i stort fortsätter att förbättras. Samtidigt är utvecklingen av unga flickors hälsa oroande, med en ökande andel 13- och 15-åriga flickor som uppger att de har regelbundna psykiska och somatiska besvär. En tänkbar förklaring är att skolstressen har ökat bland 13-åringarna, som tillhör den första årskullen inom den reformerade grundskolan, med tidigare nationella prov och betyg från årskurs 6, och det kan ha betydelse. Vidare har den snabba teknikutvecklingen förändrat barns och ungas vardag på många sätt, vilket kan ha betydelse för deras psykiska hälsa. Andra tänkbara förklaringar till den ökade psykiska ohälsan är den ökade individualiseringen i samhället och en minskad framtidstro bland dagens unga. Exempelvis ställs allt högre krav på unga att utbilda sig för att kunna etablera sig på arbetsmarknaden och därmed kunna skaffa sig en egen bostad och träda in i vuxenlivet. Vilka faktorer som ligger bakom den sämre psykiska hälsan hos dagens unga jämfört med unga under 1980- och 1990-talen kräver dock fördjupade analyser. UNICEF 2 uppmärksammar att Sverige placerar sig på plats 5 av de rikaste länderna i världen vid en mätning av barns mera objektiva levnadsvillkor medan man har plats 11 när man tillfrågar barnen själva om deras välbefinnande (bilaga 2). Bland unga i riket, i åldern 16 24 år rapporterar dubbelt så många kvinnor som män besvär av ängslan, oro eller ångest, och för båda könen har dessa besvär tredubblats sedan början av 1990-talet 3. De senaste åren förefaller ökningen av lättare besvär ha avstannat, men den mindre andel som upplever svår ängslan, oro eller ångest har fortsatt att öka. De senaste åren har däremot sjukhusinläggningarna för självskadebeteende minskat bland de unga kvinnorna, efter tidigare kraftiga ökningar. Självmorden har också ökat något, vilket är tydligare bland de unga männen än bland kvinnorna. 1 Folkhälsomyndigheten (2014): Skolbarns hälsovanor i Sverige 2013/14. Grundrapport 2 UNICEF Office of Research (2013): Innocenti Report Card 11. Child well-being in rich countries. A comparative studie. 3 Folkhälsomyndigheten (2014) Folkhälsan i Sverige. Årsrapport 2014. 8
Äldre ökar antalet fallskador per 100 000 invånare. Ökningen av fallskador finns främst i åldersgrupperna 65-69 år och 80+. I Riket har personer över pensionsåldern i flera avseenden haft en bättre hälsoutveckling än yngre åldersgrupper. Insjuknande i stroke har minskat kraftigt bland både kvinnor och män över 65 år. Även insjuknande i hjärtinfarkt har minskat mest bland personer över pensionsåldern. Äldre rapporterar mindre besvär av psykisk ohälsa, något som ökat bland de yngre. Antalet fallskador Antalet sjukhusvårdade fallskador ökade i befolkningen över 65 år mellan perioderna 2008-2010 och 2011-2013. Antalet fallskador ökar främst i åldersgruppen 65-69 år och 85+ och är högre i åldersgruppen 64-69 är högre än i åldersgrupperna 70-74 och 75-79 år. Antal fallskador per 10 000 invånare i åldersgrupper Från perioden 2008-2010 till 2011-2013 ökade befolkningen i åldersgrupperna över 65 år. Tabellen visar att det totala antalet fallskador per 10 000 invånare i åldersgruppen över 65 år i förhållande till befolkningsutvecklingen. Det totala antalet fallolyckor per 10 000 invånare är så gott som oförändrat (99 %). Däremot finns en förskjutning till flera fallolyckor i åldersgruppen 65-69 år. I åldersgruppen 100+ har antalet fallolyckor ökat men har i relation till antalet invånare i åldersgruppen minskat. Socialstyrelsen: Antal sjukhusvårdade fallskador i Växjö kommun, ålder vid besök Ålder Fallskador sjukhusvård 2008-2010 Fallskador sjukhusvård 2011-2013 Befolkningsökning Skador per 10 000 invånare 2008-2010 Skador per 10 000 invånare 2011-2013 Skillnad skador per 10 000 invånare 65-69 651 844 16,6% 525 583 111,20% 70-74 732 709 10,9 % 782 682 87,30% 75-79 694 713 6,2 % 932 902 96,80% 80-84 923 926 0 % 1465 1471 100,40% 85-89 813 890 2,1 % 2019 2164 107,20% 90-94 470 515 17,7 % 2871 2673 93,10% 95-99 111 163 3,2 % 2727 3881 142,30% 100-w 11 13 48,8% 2683 2131 79,40% Summa 4405 4773 9,5 % 1058 1047 99,00% Det bedöms att ca hälften av alla fallskador i huvudsak beror på yttre orsaker och att hälften beror på nedsatt allmän hälsa och att ca 15 procent av alla fallskador leder också till höftfraktur. 9
Målområden för folkhälsoarbete Det övergripande nationella målet för folkhälsoarbetet i Sverige är "att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen". För att underlätta arbetet med att uppnå målet har en samlad målstruktur med elva målområden utvecklats. Målområdena grupperar hälsans bestämningsfaktorer, dvs. de faktorer i människors livsvillkor och levnadsvanor som har störst betydelse för hälsan. Bestämningsfaktorernas utveckling mäts via olika indikatorer. Delaktighet och inflytande i samhället ökar valdeltagandet sedan 2002 var valdeltagandet i valkretsarna 2014 mellan 65 och 94 procent. 2010 var valdeltagandet i olika valkretsar mellan 69 och 93 procent Valdeltagande Ofta används valdeltagande i allmänna val som ett mått på demokratisk delaktighet. Det finns också ett samband mellan bristande demokratisk delaktighet och ohälsa, där grupper med lågt valdeltagande har en låg självskattad hälsa. 10
Trygghet har 38 procent av kvinnorna (Riket 28 procent) uppgivit att de ofta eller ibland avstår från att gå ut ensam av rädsla för att bli överfallen, rånad eller på annat sätt ofredad (2011) har 7 procent av männen (Riket 7 procent) uppgivit att de ofta eller ibland avstår från att gå ut ensam av rädsla för att bli överfallen, rånad eller på annat sätt ofredad (2011) Att känna sig trygg och säker hör till de mest centrala mänskliga behoven och är avgörande för vårt välbefinnande. I en klassisk rangordning av mänskliga behov hamnar trygghet direkt efter våra rent fysiska behov. Tillit ökar andelen av befolkningen som har tillit till andra Den som känner tillit till andra är mer benägen att delta i sociala aktiviteter, något som i sin tur bidrar till en god hälsa. Flera studier har även påvisat att en låg nivå av tillit i samhället hänger samman med en ökad risk för ohälsa. 11
Ekonomiska och sociala förutsättningar Utbildning har 48 procent av kvinnor och 39 procent av män högskoleutbildning vilket är högre än Riket. Andelen med högskoleutbildning är även högre för både män och kvinnor och för äldre och yngre. Även andelen behöriga till gymnasiet och andelen slutförda gymnasiestudier är högre än rike. Trots en i huvudsak positiv utveckling kvarstår dock, eller till och med ökar, vissa hälsoskillnader i samhället 4. Skillnaderna mellan grupper med olika utbildningsbakgrund är fortfarande tydliga. Alla stora dödsorsaker i befolkningen hjärtsjukdom, stroke, cancer, olyckor, självmord och alkoholrelaterade diagnoser är vanligare bland dem med kort utbildning. Denna grupp rapporterar också sämre allmänt hälsotillstånd och har mer psykisk ohälsa. Utbildning är en indikator på socioekonomiska förhållanden och kan påverka hälsan genom flera mekanismer. Längre utbildning innebär ofta exempelvis färre hälsorisker i arbetslivet, mindre ekonomisk utsatthet och mer makt över den egna livssituationen. Kvinnor med endast grundskoleutbildning är en grupp som i flera avseenden har haft den minst gynnsamma hälsoutvecklingen. Dödligheten i åldersgruppen 35 64 år har minskat med 6 procent under en 20-årsperiod, medan motsvarande minskning för kvinnor med eftergymnasial utbildning har varit 33 procent. Bland annat har minskningen av dödlighet i hjärt- och kärlsjukdom gått långsammare bland de enbart grundskoleutbildade kvinnorna och dödligheten i olycksfall har ökat. Även den självskattade hälsan har försämrats i gruppen. Dödligheten bland barn och unga är mycket låg i Sverige sett ur ett internationellt perspektiv. Även här finns dock tydliga skillnader mellan olika grupper utifrån moderns utbildningsnivå. Skillnaderna kan inte härledas till någon enskild dödsorsak utan till flera, exempelvis medfödda skador och olyckor. Dessa skillnader finns även bland unga, ännu inte färdigutbildade vuxna, om än i mindre utsträckning. 4 Folkhälsomyndigheten (2014): Folkhälsan i Sverige. Årsrapport 2014. 12
Invånare 17-24 år som varken studerar eller arbetar, andel (%) 9 8 7 6 5 4 3 Män Kvinnor 2 1 0 2012 2011 2010 2009 13
Barn och ungas uppväxtvillkor är andelen flickor som deltagit och klarat alla delprov för ämnesprovet svenska och svenska som andraspråk högre än för pojkar är andelen flickor som slutfört gymnasiet inom 4 år högre än för pojkar Bra utbildning har visat sig vara den allra viktigaste skyddsfaktorn mot att drabbas av psykosociala problem längre fram i livet. Omvänt utgör den också en viktig riskfaktor, då svaga utbildningsresultat ökar risken för bl. a arbetslöshet, psykisk ohälsa, missbruk och kriminalitet. Elever i åk 3 som deltagit i alla delprov som klarat alla delprov för ämnesprovet i svenska och svenska som andraspråk 100 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0 2014 2013 2012 2011 2010 Kvinnor Män Behörighet till gymnasieskolan är viktig att uppnå för att öka chanserna till arbete och/eller vidare studier efter genomförd skolgång. Andel nybörjare i gymnasieskolan som slutfört gymnasielinje/program inom 4 år, 2013, Växjö kommun 100,0 90,0 80,0 70,0 60,0 50,0 40,0 30,0 20,0 10,0 0,0 2014 2013 2012 2011 2010 2009 2008 Kvinnor Män 14
Hälsa i arbetslivet är ohälsotalet högre för kvinnor än för män i samtliga åldersgrupper, utom i åldersgruppen 20-24 år där ohälsotalet är högre för män än för kvinnor Sambandet mellan arbetslöshet och ohälsa är välkänt. Arbetslöshet kan bidra till ohälsa och ohälsa kan bidra till arbetslöshet. Arbetslöshet kan öka risken för ohälsosamma levnadsvanor och förstärka sådana som redan är etablerade. Det finns även studier som visar ökad risk för psykisk ohälsa och hjärt- och kärlsjukdomar vid arbetslöshet. Just de sistnämnda hjärt- och kärlsjukdomarna kan i senare studier även förklaras av andra orsaker än just arbetslösheten. Det mest utforskade området är kopplingen till psykisk ohälsa (stress, ångest, psykosomatiska symtom etc.) där studier till exempel visat att arbetslösa dubbelt så ofta har psykiska besvär i jämförelse med dem som har arbete. Men det finns även forskning om arbetslöshetens påverkan på den fysiska hälsan där man i såväl tvärsnittsanalyser som longitudinella studier sett en tydlig koppling till ohälsa. Det är dock inte bara de arbetslösa som kan drabbas av ohälsa, utan även barnen till arbetslösa föräldrar drabbas av ohälsa i högre grad än andra barn. 15
16
Sjukskrivning för psykisk ohälsa Fou-rapport 2015:1 5 är en kartläggning av personer som varit sjukskrivna längre än 14 dagar på grund av psykisk ohälsa i Kronobergs län och dess åtta kommuner. Rapporten är en totalundersökning av alla sjukskrivna på grund av psykisk ohälsa boende i Kronobergs län, i åldern 18-67 år som varit sjukskrivna mer än 14 dagar på grund av psykisk ohälsa i oktober 2013 och/eller i mars 2014. Individer som erhöll sjuk- eller aktivitetsersättning ingår inte. I länet hade en stor andel sjukskrivna (2952 sjukfall, ca 3 % av befolkningen i åldern 18-64 år) hade en psykiatrisk diagnos (1830, 62 % av sjuktalen). Den vanligaste diagnosen var reaktion på svår stress. Andelen sjukfall relaterade till psykisk ohälsa har i Kronobergs län ökat med 5 procent under året (mars 2013 - mars 2014). Bland de sjukskrivna i Växjö kommun med psykisk sjukdom var 74 procent kvinnor och 26 procent män. Medianåldern var 44 år. Majoriteten, 82 procent hade en anställning. De verksamhetsområden där flest arbetade var administration av olika slag (29 %), vård/omsorg (20 %) och skola/barnomsorg (15 %). Författarna anser att psykisk ohälsa utgör ett betydande folkhälsoproblem: Det kan föreligga risk att problemet medikaliseras och att individer sjukskrivs där åtgärder i stället borde ske utanför hälso- och sjukvården (s. 2). 5 Region Kronoberg (2015): Fou-rapport 2015:1 Psykisk ohälsa och sjukskrivningar i Kronobergs län. Aktuellt läge oktober 2013 och mars 2014. 17
Miljöer och produkter är medborgarnas bedömning av tillgång till gång och cykelvägar bättre än riket 7,2 (riket 6,0) på en 10-gradig skala är medborgarnas bedömning av tillgång till parker och grönområden 7,8 (riket, 7,8) Forskning visar att människor i promenadvänliga områden är mer fysiskt aktiva oberoende av individuella faktorer. En attraktiv miljö som underlättar rörelse är viktigare för att få fler fysiskt aktiva än information och fakta till individer. Det är också gynnsamt med goda möjligheter att på ett fysiskt aktivt sätt dagligen ta sig till och från arbete, skola, service med mera. Sexualitet och reproduktiv hälsa minskar antalet tonårsaborter per 1000 kvinnor ökar antalet aborter i åldersgruppen 20-29 år per 1000 kvinnor 18
Matvanor och fysisk aktivitet är andelen överviktiga och andelen personer med fetma relativt oförändrad äter kvinnor mera frukt och grönt än män är andelen fysiskt aktiva högst i landet är andelen av befolkningen med stillasittande fritid lägre än i riket för både män och kvinnor minskar antalet deltagartillfällen i idrottsföreningar för flickor Sveriges tre största riskfaktorer för hälsan är enligt Institute for Health Metric and Evaluation 6 matvanor, högt blodtryck och högt BMI, följt av rökning och fysisk inaktivitet (bilaga 1). Övervikt, rökning, brist på fysisk aktivitet och alkohol ökar risken för såväl hjärtoch kärlsjukdomar som olika former av cancer. Fetma har ökat snabbt i befolkningen sedan 1980 trots att en större andel vuxna motionerar regelbundet på fritiden. Samtliga av dessa folkhälsoproblem fetma, stillasittande fritid, rökning och kanske i mindre utsträckning alkoholkonsumtion är vanligare bland personer med kort utbildning. Nära hälften av alla svenskar har i dag fetma eller övervikt. Mellan 2004 och 2013 har andelen personer med fetma ökat från 11 procent till 14 procent. Det visar ny statistik från nationella folkhälsoenkäten som genomförs av Folkhälsomyndigheten. Den stora ökningen finns bland personer i åldrarna 45 64 år, där andelen personer med fetma och övervikt ökat från 55 till 62 procent. För kvinnor inom denna åldersgrupp har ökningen gått från 45 till 53 procent, och bland männen från 65 till 70 procent. I den äldsta åldersgruppen, 65 84 år, kan en ökning ses bland männen. Andelen män med ett BMI över 25 har ökat med 8 procentenheter, från 57 till 65 procent. Motsvarande ökning kan inte ses bland kvinnor i samma åldersgrupp. Andelen unga vuxna, 16 29 år, som har fetma eller övervikt har inte förändrats under de senaste tio åren, utan ligger stadigt på 26 procent. Det finns inte heller någon skillnad bland 30 40 åringar, där andelen varit mellan 44 och 47 procent sedan undersökningens start 2004 7. I en undersökning av UNICEF 8 är Sverige på plats 25 av 29 i områdena frukt och grönt och fysisk aktivitet (bilaga 3). 6 Institute for Health Metric and Evaluation (http://www.healthdata.org) 7 http://www.folkhalsomyndigheten.se/nyheter-och-press/nyhetsarkiv/2014/februari/fler-har-fetma-och-overvikt/ 8 UNICEF Office of Research (2013): Innocenti Report Card 11. Child well-being in rich countries. A comparative studie. 19
Deltagartillfällen i idrottsföreningar, antal/invånare 13-20 år 50 45 40 35 30 25 20 15 10 5 0 2013 2012 2011 2010 2009 2008 2007 2006 Kvinnor Män Antalet deltagartillfällen i drottsföreningar är oförändrat för pojkar och har minskat för flickor 9. 9 Fysisk aktivitet är en viktig bestämningsfaktor för hälsa. En möjlighet till att få en uppfattning kring ungas fysiska aktivitet inom ledarledda rörelser är genom befintlig statistik över utbetalning av statligt lokalt aktivitetsstöd (LOK). Detta avser att stödja idrottslig föreningsverksamhet för barn mellan 7-20 år. Då tidigare LOK-stödsstatistik visat att nedgången är störst bland äldre ungdomar (13 20 år) har denna åldersgrupp särskilt 20
Alkohol, narkotika, dopning, tobak och spel Alkohol ökar antalet alkoholförgiftningar, alkoholrelaterade leversjukdomar, alkoholberoende och diagnoser enligt alkoholindex uppgav 13 procent av kvinnorna i den nationella folkhälsoenkäten (2014) riskabel alkoholkonsumtion vilket är bland de 25 procent av kommuner med högsta värden Enligt Centralförbundet för alkohol- och drogupplysning (CAN 10 ) har tillgängligheten till alkohol över tid avseende antal serveringstillstånd och Systembolagsbutiker. Vidare har priset på alkohol minskat i detaljhandeln. Totalkonsumtionen är lägre 2013 än vad den var toppåret 2004. Dock var den, 2013, högre än föregående år och ungefär en liter högre än 2001. Skillnaden mellan män och kvinnors självrapporterade alkoholkonsumtion har minskat över tid. Skadeutvecklingen är svårbedömd men på det stora hela verkar den alkoholrelaterade dödligheten ha minskat medan slutenvårdade för alkoholrelaterade diagnoser förefaller ha ökat. Bland barn i högstadieåldern har alkoholkonsumtionen minskat 11, men var sjunde elev i årskurs 9 dricker minst en gång i månaden motsvarande en flaska vin vid samma tillfälle. studerats (Folkhälsomyndigheten 2014). 10 CAN (2014) Drogutvecklingen i Sverige 2014 11 Folkhälsomyndigheten (2014): Folkhälsan i Sverige. Årsrapport 2014. 21
Narkotika svarade 10 procent av ungdomarna, gymnasiet, årskurs 2 att de använt cannabis och 2 procent att de hade använt amfetamin/heroin/kokain (2012) 12. Enligt CAN så har läget alltsedan millennieskiftet varit relativt oförändrat bland skolungdomar och yngre vuxna, både vad gäller att prova samt att använda narkotika mer regelbundet. År 2013 svarade exempelvis 7 procent av eleverna i årskurs 9 och 12 procent i gymnasiets år 2 att de använt narkotika de senaste 12 månaderna. Tittar man på en bredare grupp unga vuxna (16 29 år) så svarar 7 procent att de använt cannabis under det senaste året. I ett 45-årigt tidsperspektiv är det snarast 1980-talet som utgör undantaget, med låga nivåer av narkotikaerfarenheter. Samtidigt som andelen ungdomar som använder narkotika varit tämligen oförändrad kan det framhållas att andelen som använt narkotika 20 gånger eller fler tenderar att fortsätta öka, även om dessa nivåer är relativt låga. Även om användargruppen inte blivit större så tycks alltså konsumtionen inom gruppen ha ökat (CAN, 2014). Cannabis är den absolut vanligaste narkotikasorten som använts. I folkhälsenkäten Hälsa på lika villkor finns frågor om cannabis. 2013 uppgav 2,3 % av samtliga respondenter i denna undersökning (åldrarna 16-84) att de använt cannabis de senaste 12 månaderna. Enligt en undersökning 13 var det år 2013 3,1 % i befolkningen mellan 17-84 år som uppgav att de använt narkotika under de senaste 12 månaderna. Även i denna undersökning var cannabis det vanligaste preparatet (2,5 %). Vidare var det 0,6 % som uppgav att de använt amfetamin respektive 0,5 % som uppgav att de använt kokain de senaste 12 månaderna. Antal vårdade p.g.a. narkotikadiagnos 12 Uppföljning av den lokala ungdomspolitiken ( Luppen ) 13 CAN (2015) Negativa konsekvenser av alkohol, narkotika och tobak i Sverige en ettårsuppföljning av beroende och utsatthet för närståendes bruk 22
Dopning uppgav 9 ungdomar i årskurs 8 (1 procent) och 19 ungdomar i årskurs 2 gymnasiet (2 procent) att de använt anabola steroider (2012). 5 I Sverige har omkring en procent av männen och mindre än 0,5 procent av kvinnorna någon gång provat AAS (anabola androgena steroider) 14, 15. Bruket av dopningsmedel är vanligast bland män mellan 18 och 34 år. Omkring en procent i denna grupp har provat dopningsmedel under det senaste året 16. Tobak har andelen som röker dagligen minskat från 11 procent (2006-2009) till 10 procent (2011-2014) Rökning har blivit betydligt ovanligare under de senaste decennierna, vilket bidragit till att dödligheten i de största folksjukdomarna minskat. Men fortfarande röker var sjunde vuxen, och rökning beräknas förorsaka 12 000 dödsfall årligen Andel som röker dagligen, Växjö kommun 14 Statens folkhälsoinstitut (2011) Doping i Sverige. Vad? Hur? Vem? Varför? 15 Ramstedt M et al (2014). ANDT-bruket och dess negativa konsekvenser i den svenska befolkningen 2013 - en studie med fokus på missbruk och beroende samt problem för andra än brukaren relaterat till alkohol, narkotika, dopning och tobak. Stockholm: STAD 16 Statens folkhälsoinstitut (2009). 23
Spel ökade andelen män som spelat senaste 12 månaderna från perioden 2006-2009 till 2011-2014 Många som har spelproblem också har problem med sin hälsa. Man har i större uträckning än andra både dålig allmänhälsa och psykisk hälsa. Det är till exempel vanligare att problemspelare har ångest och är deprimerade än personer som inte har spelproblem. Det är också vanligare för problemspelare att drabbas av självmordstankar än för personer utan spelproblem. Personer med spelproblem använder i större uträckning än andra, tobak, alkohol, och narkotika. Forskningen visar en stor rörlighet in i och ut ur spelproblem samtidigt som andelen med spelproblem i befolkningen är oförändrad. Varje år får ungefär 1,5 procent, av Sveriges invånare mellan 16 och 84 år så pass stora negativa konsekvenser av spel om pengar att de är att betrakta som problemspelare. Rörligheten innebär att en betydligt större andel av befolkningen kan påverkas av långsiktiga negativa konsekvenser av problemspelande. 24
Bilaga 1
Bilaga 2
Bilaga 3
Bilaga 4 Karaktäristika sjukskrivna i Växjö kommun med psykiska sjuksjukdomar, stress, depression, ångest