Innehållsförteckning. Inledning Folkhälsan i Sverige Levnadsförhållanden Mariestad 8 mars Ewa Britt Carlsson

Transkript

1 Levnadsförhållanden i Skaraborg Rapport 2013 Hälso och sjukvårdsnämndernas kansli, Mariestad inkl Folkhälsoenheten

2 Innehållsförteckning Inledning... 1 Folkhälsan i Sverige Folkhälsans utveckling... 2 Utvecklingen av hälsans bestämningsfaktorer... 3 Levnadsförhållanden... 4 Barn och ungdomar... 5 Trygghet Levnadsförhållanden per kommun Indikatorförklaring, levnadsförhållanden Mariestad 8 mars 2013 Ewa Britt Carlsson Joakim Wassén Per Bjurén Stefan Svallhage

3 Inledning För att kunna utveckla folkhälsoarbetet på ett bra sätt är det viktigt att a utgå från de behov som finns. Behoven kan då bli en naturlig del i ett utvecklingsarbetee enligt nedanstående figur: Hälso och sjukvårdskansliet har tidigare tagit fram ett samlat behovsunderlag för både hälso och sjukvård och folkhälsoarbete. Årets rapport är i första hand ett verktyg för planering av folkhälsoarbetet. Rapporten har tagits fram av hälso och sjukvårdsnämndernas kansli, Mariestad inklusive Folkhälsoenheten i Skaraborg. I rapporten ingår både allmänna beskrivningar och redovisningar på kommunnivå. Tanken är bl a att materialet ska vara ett underlag för hälso och sjukvårdsnämnderna samt för folkhälsorådenss arbete med verksamhetsplaner. En förhoppning är också att rapporten ska vara v ett hjälpmedel i strävan att uppnå målet att invånarna i Skaraborg ska haa bäst hälsa i Sverige år Susanne Tedsjö Hälso och sjukvårdschef 1

4 Folkhälsan i Sverige 2012 Källa: Socialstyrelsen och Folkhälsoinstitutet Folkhälsans utveckling Medellivslängden fortsätter att öka och var 83,5 år för kvinnor och 79,5 år för män år Generellt har de äldre i befolkningen haft den bästa hälsoutvecklingen, medan det finns tecken på en mindre gynnsam utveckling i yngre åldersgrupper. med kort utbildning har i de flesta avseenden sämst hälsa och skillnaderna i dödlighet mellan grupper med olika utbildningsbakgrund har ökat. Den viktigaste orsaken till att medellivslängden ökat är att dödligheten minskat kraftigt i hjärt och kärlsjukdomar. Minskningen har varit snabbare bland män och könsskillnaderna i dödlighet har minskat. Sedan 1990 har dödligheten också minskat i cancer, trafikolyckor och självmord. Även insjuknandet i hjärtinfarkt och stroke har minskat. Dessa diagnoser är vanligast bland äldre och det är också bland de äldre som insjuknandena minskat snabbast. Bland kvinnor i förvärvsarbetande åldrar ses ingen minskning i hjärtinfarkt och strokeinsjuknande sedan 1990 och bland kvinnor i yngre medelålder med kort utbildning ökar insjuknandet i dessa diagnoser. Fler cancerdiagnoser ställs i tidigare skede, vilket innebär att fler personer får en cancerdiagnos men också att prognoserna i många fall förbättras. med förgymnasial utbildning har högre dödlighet i cancer och för dem är också överlevnaden efter en cancerdiagnos sämre. Sjukhusvård för trafikolyckor och misshandel är vanligast bland unga och vanligare bland män än bland kvinnor. Bland män är dödligheten i trafikolyckor betydligt högre bland dem med kortast utbildning. Självrapporterade besvär av psykisk ohälsa är vanligare bland kvinnor än bland män och har ökat i yngre åldersgrupper sedan 1990talet. Bland de unga har även inläggningar i psykiatrisk slutenvård ökat. Sjukhusvård för självskadebeteende är betydligt vanligare bland unga än i andra åldersgrupper och vanligare bland kvinnor än bland män. Bland både kvinnor och män har sjukhusvård på grund av självskadebeteende blivit vanligare sedan 1990talet, men under de senaste åren finns en viss minskning bland de unga kvinnorna. Självmorden har minskat i befolkningen. Självmord är vanligast bland äldre män och det är också bland dem som minskningen varit snabbast. Bland unga ses ingen minskning av självmorden. Sjukhusvård för alkoholrelaterade diagnoser har minskat i befolkningen men ökat bland de unga. Vård för narkotikarelaterade diagnoser ökar i flera åldersgrupper, men även här är ökningen snabbast bland de unga. 2

5 Utvecklingen av hälsans bestämningsfaktorer Bestämningsfaktorer är ett brett begrepp som innefattar alla faktorer som påverkar hälsotillståndet, och de finns på olika nivåer i samhället. Utvecklingen av bestämningsfaktorerna följs via indikatorer. Valdeltagandet har ökat något vid de senaste riksdagsvalen men ligger fortfarande på en historiskt låg nivå. Även bland förstagångsväljare syns en ökning. Kvinnor röstar i högre utsträckning än män, och personer med lång utbildning i betydligt högre utsträckning än personer med kort. Arbetslösheten är högre bland yngre än bland äldre, och högre bland personer med kort utbildning än bland personer med lång. Andelen elever i årskurs 9 som är behöriga till gymnasieskolan har gradvis minskat och ligger nu på den lägsta nivån hittills under 2000talet. Varje år är det en högre andel pojkar än flickor som inte uppnår behörighet. Antalet anmälda arbetsolyckor har minskat successivt under 2000talet. Arbetsolyckor är vanligare bland män än bland kvinnor, men risken att råka ut för en arbetsolycka varierar avsevärt med yrkestillhörighet. De senaste decenniernas trend mot allt renare luft i tätorterna har planat ut och det går för närvarande inte att urskilja någon tydlig utvecklingsriktning. Halten kvävedioxid i luften har varit i stort sett oförändrad sedan början av 2000talet. Antalet fall av antibiotikaresistenta smittämnen uppvisar en oroande ökning bland befolkningen. Under det senaste decenniet har antalet fall av meticillinresistenta gula stafylokocker (MRSA) fyrdubblats. Förskrivningen av fysisk aktivitet på recept (FaR) förefaller att öka. Andelen vuxna som har en stillasittande fritid har varit oförändrad sedan mätningarnas början år Inga skillnader syns mellan kvinnor och män. Det är däremot vanligare med en stillasittande fritid bland äldre kvinnor (65 84 år) än bland kvinnor i andra åldersgrupper, liksom det är vanligare bland personer med kort utbildning än bland personer med lång. Ingen trend syns för andelen vuxna med övervikt, men däremot finns det tecken på att fetma har blivit något vanligare. Övervikt är vanligare bland män än bland kvinnor, och fetma är vanligare bland personer med kort utbildning än bland personer med längre utbildning. Befolkningens genomsnittliga alkoholkonsumtion har sjunkit gradvis under en följd av år och beräknas nu vara den lägsta på omkring tio år. Rökningen fortsätter att minska, främst bland kvinnor. För både män och kvinnor är andelen dagligrökare högst i åldersgruppen år och bland personer med kort utbildning. Bruket av cannabis har legat på en oförändrad nivå sedan år Att ha använt cannabis under det senaste året är vanligast bland män och bland personer i åldersgruppen år. 3

6 Levnadsförhållanden I behovsunderlaget har ett antal mått tagits fram som på olika sätt visar levnadsförhållanden. Nedan redovisas dessa för Skaraborg jämfört med Västra Götalandsregionen. Under rubriken levnadsförhållanden per kommun finns motsvarande redovisning på kommunnivå, då i jämförelse med Skaraborg. Där finns också definitioner och källor kring måtten. Diagrammen ska vara ett underlag för diskussion om folkhälsa och o folkhälsoarbete, kanske främst på lokal nivå. Bilderna kan ses som nyckeltal, dvs att de inte ger några direkta svar s utan kräver en analys. På kommunnivå kan vissa av måtten varaa osäkra ur statistisk synpunkt. Flera av kommunerna i Skaraborg är relativt små. Det innebär att a slumpmässiga variationer kan spela en större roll där än i större kommuner. I en mindre kommun kann därför antalet fall av en viss händelsee variera kraftigt mellann ett år till ett annat. Därför ska kommundiagrammen tolkas med viss försiktighet. Nytt i årets rapport är att en belysning gess per utvalda tema: Barn och ungdom samt trygghet. 4

7 Barn och ungdomar Procent Andel rökande blivande mödrar Antal rökande blivande mödrar per år Antal rökande Antal rökande blivande mödrar blivande mödrar Kommun Kommun Essunga 7 Gullspång 4 Falköping 27 Hjo 7 Grästorp 4 Karlsborg 4 Götene 12 Mariestad 21 Lidköping 23 Skövde 33 Skara 19 Tibro 12 Vara 15 Tidaholm 17 Västra Skaraborg 107 Töreboda 12 Östra Skaraborg 109 Skaraborg 216 Källa: Socialstyrelsen, Medicinska födelseregistret Andel i procent av gravida vid inskrivning till mödravårdscentral under perioden. Uppgifterna avser endast graviditeter som lett till förlossning (ej missfall) före vecka 28 samt aborter. Medelvärden för perioden

8 Antal ej ammande mödrarr 2005 och Kommun Kommun Essunga Falköping Grästorp Götene Lidköping Skara Vara Västra Skaraborg Skaraborg Gullspång Hjo Karlsborg Mariestad Skövde Tibro Tidaholm Töreboda Östra Skar OBS: Uppgifter från Grästorp saknas 2010 Källa: Socialstyrelsen, Medicinska födelseregistret o Folkhälsoinstitutet Amning helt eller delvis efter region, 6 månader och år 6

9 Antal arbetslösa inkl program 1824 dec 2012 år, Kommun Antal Kommun Antal Essunga Falköping Grästorp Götene Lidköping Skara Vara Västra Skaraborg Skaraborg Gullspång Hjo Karlsborg Mariestad Skövde Tibro Tidaholm Töreboda Östra Skaraborg Källa: AMS 7

10 Procent Andel barn, 0 17 år, som lever i ekonomiskt utsatta hushåll 2010 Antal barn som finns i ekonomiskt utsatta hushåll år 2010 Antal barn 017 år Antal barn 017 år som finns i ekonomiskt som finns i ekonomiskt Kommun utsatta hushåll Kommun utsatta hushåll Essunga 151 Gullspång 139 Falköping 784 Hjo 137 Grästorp 98 Karlsborg 97 Götene 278 Mariestad 420 Lidköping 469 Skövde 832 Skara 373 Tibro 223 Vara 288 Tidaholm 293 Västra Skaraborg Töreboda 211 Östra Skaraborg Skaraborg Källa: SCB och Folkhälsoinstitutet Med 'ekonomiskt utsatta' menas hushåll med låg inkomst eller socialbidrag (minst en gång om året). 8

11 Procent Sjuktal för åringar 2012 utbetalda dagar med sjukpenning per försäkrad exkl de med hel sjukersättning eller aktivitetsersättning. Sjuktal för åringar per kommun år 2012 Kommun Kommun Sjuktal Götene 5,3 Tidaholm 6,0 Essunga 4,4 Töreboda 5,1 Skara 4,4 Mariestad 4,8 Lidköping 4,3 Tibro 4,7 Vara 4,1 Karlsborg 4,3 Grästorp 3,8 Hjo 4,1 Falköping 3,4 Skövde 3,6 Västra Skaraborg 4,1 Gullspång 3,3 Östra Skaraborg 4,2 Skaraborg 4,2 Västra Götaland 3,8 Källa: Föräkringskassan 9

12 Trygghet Antal personer som är rädd attt gå ut ensam Kommun Antal Kommun Antal Essunga Falköping Grästorp Götene Lidköping Skara Vara Västra Skaraborg Gullspång Hjo Karlsborg Mariestad Skövde Tibro Tidaholm Töreboda Östra Skaraborg Skaraborg Antalet har beräknats genom andelenn gånger antal invånare år. Andelen bland kvinnor är klart högre än för män. I Västra Götaland svarade 38 procent av kvinnorna och 11 procent av männen att de är rädda att gå ut ensam. Källa: Hälsa på lika villkor 2011 (Nationella folkhälsoenkäten) 10

13 Levnadsförhållanden per kommun Indikator Frekven nta alkoholvanor Arbetslöshet, 1664 år Essunga Essunga Skaraborg VG Riket , ,9 9,8 9,7 8,4 7,8 6,0 7,3 6,6 6, ,0 70, ,9 0,0 12,6 12,7 12,5 = Signifikant jämfört med Skaraborg Indikator Frekventa alkoholvanor Arbetslöshet, 1664 år Falköping Falköping Skaraborg ,,2 20 8,,0 9, ,,1 7, ,,8 70, ,,3 12,6 VG Riket ,9 8,4 7,8 6,6 6, ,9 12,7 12,5 11

14 Indikator Dålig självsk hälsa Frekventa alkoholvanor Arbetslöshet, 1664 år Grästorp Grästorp Skaraborg VG Riket , ,9 9,6 9,7 8,4 7,8 8,0 7,3 6,6 6, ,8 70, ,9 0,0 12,6 12,7 12,5 = Signifikant jämfört med Skaraborg Indikator Frekvent ta alkoholvanor Arbetslöshet, 1664 år Götene Götene Skaraborg VG Riket , ,9 11,0 9,7 8,4 7, ,0 7,3 6,6 6, ,6 70, , ,8 12,6 12,7 12,5 = Signifikant jämfört med Skaraborg 12

15 Indikator Frekventa alkoholvanor Arbetslöshet, 1664 år Lidköping Värden i procent Lidköping Skaraborg VG Riket , ,9 9,6 9,7 8,4 7,8 6,7 7,3 6,6 6, ,2 70, ,9 11,9 12,6 12,7 12,5 = Signifi kant jämfört med Skaraborg Indikator Dålig självsk hälsa Frekventa alkoholvanor Arbetslöshet, 1664 år Ekon bistånd, kronor Skara Skara Skaraborg VG Riket , ,9 12,2 9,7 8,4 7,8 6,9 7,3 6,6 6, ,4 70, ,9 14,3 12,6 12,7 12,5 = Signifikant jämfört med Skaraborg 13

16 Indikator Frekventa alkoholvanor Arbetslöshet, 1664 år Vara Vara Skaraborg VG Riket , ,9 10,1 9,7 8,4 7,8 6,1 7,3 6,6 6, ,6 70, ,9 12,0 12,6 12,7 12,5 = Signifikant jämfört med Skaraborg 14

17 Indikator Frekventa alkoholvanor Arbetslöshet, 1664 år Gullspång Gullspång Skaraborg VG Riket , ,9 10,2 9,7 8,4 7,8 10,1 7,3 6,6 6, ,7 70, ,9 25,5 12,6 12,7 12,5 = Signifikant jämfört med Skaraborg Indikator Frekven nta alkoholvanor Arbetslöshet, 1664 år Hjo Hjo Skaraborg VG Riket , ,9 10,2 9,7 8,4 7, ,5 7,3 6,6 6, ,6 70, , ,5 12,6 12,7 12,5 15

18 Indikator Dålig självsk hälsa Frekventa alkoholvanor Arbetslöshet, 1664 år Karlsborg Karlsborg Skaraborg VG Riket , ,9 9,9 9,7 8,4 7,8 5,1 7,3 6,6 6, ,1 70, ,9 0,0 12,6 12,7 12,5 = Signifikant jämfört med Skaraborg Indikator Frekventa alkoholvanor Arbetslöshet, 1664 år Mariestad Mariestad Skaraborg VG Riket , ,9 10,0 9,7 8,4 7, ,4 7,3 6,6 6, ,1 70, ,9 19 8,4 12,6 12,7 12,5 16

19 Indikator Frekventa alkoholvanor Arbetslöshet, 1664 år Skövde Skövde Skaraborg VG Riket , ,9 8,2 9,7 8,4 7,8 7,4 7,3 6,6 6, ,4 70, ,9 11,3 12,6 12,7 12,5 Indikator Frekve enta alkoholvanor Dagligg rökning Arbetslöshet, 1664 år Tibro Tibro Skaraborg VG Riket , ,9 10,0 9,7 8,4 7,8 8,7 7,3 6,6 6, ,4 70, ,9 20,9 12,6 12,7 12,5 = Signifikant jämfört med Skaraborg 17

20 Indikator Frekventa alkoholvanor Arbetslöshet, 1664 år Tidaholm Värden i procent Tidaholm Skaraborg VG , ,9 13,5 9,7 8,4 6,8 7,3 6, ,3 70, ,2 12,6 12,7 Riket 7,8 6, ,9 12,5 Indikator Frekventa alkoholvanor Arbetslöshet, 1664 år Ekon bistånd, kronor Töreboda Töreboda Skaraborg VG Riket , ,9 11,2 9,7 8,4 7,,8 9,2 7,3 6,6 6,, ,7 70, ,,9 15,0 12,6 12,7 12,,5 18

21 Indikator Definition Källa Övrigt fritid Dålig självskattad hälsa Frekventa alkoholvanor Andelen personer, av invånarna år, som angett att de har en stillasittande fritid, d v s högst två timmar i veckan med promenad, cykling, trädgårdsarbete, mm. År 2011 Andel personer, av invånarna år, som angett att de uppfattar sin hälsa som dålig eller mycket dålig. År 2011 Andelen personer, av invånarna år, som angett att de röker dagligen. År 2011 Andelen personer, av invånarna år, som angett att de har frekventa alkoholvanor, d v s varit berusade åtminstone vid 2 3 tillfällen per månad. År 2011 Hälsa på lika villkor (Nationella folkhälsoenkäten) Hälsa på lika villkor (Nationella folkhälsoenkäten) Hälsa på lika villkor (Nationella folkhälsoenkäten) Hälsa på lika villkor (Nationella folkhälsoenkäten) Kariesförekomst hos sexåringar. År 2012 Västra Götalandsregionen Arbetslöshet år Ekonomiskt bistånd Eftergymnasial utbildning saknas Saknar behörighet till gymnasieskolan Nettodagar från sjuk och rehabiliterings penning dividerat med antalet inskrivna försäkrade, år, minus antal personer med hel sjuk /aktivitetsersättning. Nettodag: t ex två dagar med halv ersättning blir en dag. År 2013, jan Andel personer i registrerad öppen arbetslöshet respektive i program med aktivitetsstöd, år. År 2012, dec Utbetalt ekonomiskt bistånd inklusive introduktionsersättning. År 2011 Andel av befolkningen, år, som inte har eftergymnasial utbildning. I eftergymnasial utbildning ingår utbildning mindre och mer än tre år samt forskarutbildning. År 2011 För att en elev ska vara behörig till gymnasie skolan krävs minst betyget godkänd i ämnena svenska eller svenska som andra språk, engelska och matematik. (elever som lämnat årskurs 9 utan slutbetyg ingår). År 2012, juni Försäkringskassan en.se Socialstyr/statistik/Ekon bistånd SCB Ingår i nyckeltal enligt Folkhälsokommittén. Ingår i nyckeltal enligt Folkhälsokommittén. (Ohälsotal: Andel utbetalda nettodagar för sjukdom, arbets skada, rehabilitering, samt för sjuk och aktivitetsersättning per antal invånare, år.) Ingår i nyckeltal enligt Folkhälsokommittén Indikatorförklaring, levnadsförhållanden 19

22