Juli 2013 Mindre klasser ger högre resultat i skolan
2 (10) Sammanfattning Ett flertal svenska och internationella studier av klasstorlekens effekt på elevernas lärande visar att klasstorleken spelar en viktig roll, både för elevernas kunskapsresultat och för deras möjligheter att lyckas bra på arbetsmarknaden senare i livet. Elever i mindre klasser lyckas helt enkelt bättre. Forskningen visar att mindre klasser har positiva effekter för de yngsta eleverna. Effekten av klasstorlek är starkare för elever som är missgynnade vad gäller familjens socioekonomiska och utbildningsmässiga bakgrund. Socialdemokraterna väljer därför att rikta resurser till mindre klasserna de första åren i skolan i förskoleklass, åk 1, 2 och 3 som ett led i att såväl höja resultaten i skolan som att öka likvärdigheten, det vill säga att ge alla barn lika möjlighet att lyckas i skolan.
3 (10) Inledning Resultaten i svenska skolor har fallit över en längre tid. År 2012 gick var åttonde (12,5 %) av eleverna ur grundskolan utan att vara behörig till ett nationellt program på gymnasiet. Läsförståelsen och matematikkunskaperna har enligt internationella jämförelsestudier som PISA, PIRLS och TIMSS fallit i Sverige. Samtidigt har segregationen i skolan ökat. Mellan 2006 och 2012 ökade andelen grundskolor där fler än 20 % av eleverna lämnar utan gymnasiebehörighet från drygt 8 till drygt 16 %. Idag går nästan var sjätte elev på en skola med mycket låga kunskapsresultat. För att vända de svenska skolresultaten har ett stort antal olika områden utforskats. Olika aktörer har framhållit olika lösningar som de mest centrala för att vända utvecklingen. Under en längre period har dock resursfrågorna haft en underordnad roll i den politiska debatten. Istället har andra frågor såsom lärarlegitimationens införande, formerna för betyg, prov och bedömning, Skolinspektionens roll, och gymnasieskolans utformning tagit mer plats. Den genomgång av forskningsläget som presenteras i denna rapport leder dock fram till behovet av att återigen lyfta resursfrågan i svensk skola - för mindre klasser kräver mer resurser. Därför har Socialdemokraterna också föreslagit i den senaste budgetmotionen att 2 miljarder ska avsättas till mindre klasser de första åren skolan. Mindre klasser sätter ljuset på lärarnas stora betydelse. Att en skicklig lärare är det viktigaste för en elevs resultat i skolan råder det inget tvivel om och mindre klasser ger lärarna mer tid med varje elev. Såväl den elev som har lätt för sig, vill springa före, och som behöver få mer stimulans för att inte tappa lusten i skolan. Som för den elev som har det svårare, riskerar att halka efter, och som behöver få mer tid och stöd får att nå målen. Tidiga insatser är det effektivaste för att alla elever ska nå målen i skolan. Mindre klasser de första åren i skolan lägger en god grund för det fortsatta lärandet under resten av skoltiden.
4 (10) Internationell forskning om klasstorlekens betydelse Ett av de mest omfattande projekten för att studera effekterna av klasstorlekar var the Tennessee Study of Class Size som var indelat i tre delprojekt. Det första delprojektet, som kallades STAR- projektet 1 (Tennesse Student/Teacher Achievement Ratio), var ett fältexperiment som genomfördes i Tennessee under slutet av 1980- talet, och som av har karaktäriserats som...the most famous randomised controlled trial in education.... I experimentet jämförde man elever i tre grupper: 1) små klasser (mellan 13 och 17 elever), 2) normalstora klasser (mellan 22 och 25 elever), och 3) normalstora klasser med en assisterande lärare. Eleverna fördelades slumpmässigt över de olika klasstyperna, och varje år fördelades lärarna slumpmässigt över de olika klasserna. Experimentet började när eleverna gick i första klass eller i förskolans sista år och pågick till slutet av åk 3. I STAR studerades de omedelbara effekterna av klasstorleken på elevernas resultat. Det andra delprojektet Lasting Benefits studerade de långsiktiga effekterna av STAR och det tredje delprojektet, Project Challenge, följde en riktad insats mot 17 särskilt utsatta skoldistrikt. Resultaten från STAR visar att elever i små klasser hade bättre inlärningsresultat än i normalstora klasser. Effekten av klasstyp var starkast för åk 1, där en tydlig fördel för små klasser kunde iakttas, med en effektstorlek om ca d = 0,25 2 (Finn och Achilles, 1990). Resultaten visar också på samma differentiella effekter som framkommit i metaanalyserna, nämligen att effekterna var starkare för elever med minoritetsbakgrund (ca d = 0,35) än för vita elever (ca d = 0,15). Man fann också att effekterna var starkare för elever från mindre gynnad socioekonomisk och utbildningsmässig bakgrund. Efter STAR genomfördes i USA flera reformprogram i syfte att minska klasstorleken, i första hand i de lägre årskurserna. I Kalifornien startades ett omfattande sådant program vid mitten av 1990- talet, vilket följts upp och utvärderats av Bohrnstedt & Stecher 3 (2002). Programmet innebar en minskning av klasstorleken i åk 0 3, och var mycket populärt bland elever och föräldrar (Schrag, 2007). Några positiva effekter på elevernas utbildningsresultat kunde dock inte påvisas av Bohrnstedt och Stecher. Förklaringen till detta verkar vara att det stora behov av nyanställning av lärare som programmet medförde ledde till att det var nödvändigt att rekrytera 1 Word, E.R., Johnston J., Bain, H.P., et al (1994), The state of Tennessee s, Student/Teacher Achievement Ratio (STAR) Project: Technical report 1985-1990, Nashville: Tennessee State Department of Education 2 Skolverket använder sig av ett enhetligt sätt att beskriva utfall baserat på standardiserade medelvärdedifferenser, där standardiseringen görs med medeltalet av standardavvikelserna inom grupperna. Detta standardavvikelseenhetsmått, som börjar bli alltmer allmänt accepterat, betecknas ofta Cohens d eller bara d. 3 Bohrnstedt, G. W., Stecher, B. M. (2002) What we have learned about class size reduction, Sacramento, CA: California Department of Education
5 (10) mindre kvalificerade lärare, och sänkningen av lärarkompetensen motverkade den positiva effekten av den minskade klasstorleken (Schrag, 2007). En positiv effekt av mindre klasser är således beroende av att det finns tillgång till utbildade lärare. Rekryteringsbehovet av lärare för skolans olika årskurser påverkas av storleken på elevkullarna och av pensionsavgångar från läraryrket. I Sverige är behovet år 2013 som störst, men från och med 2015 kommer rekryteringsbehovet att minska och istället kommer det att finnas ett överskott av grundskollärare för de lägre årskurserna. 4 Glen E Robinson 5 genomförde 1990 en mycket omfattande metaanalys av ett 100- tal undersökningar. I denna gjordes ansträngningar att undersöka olika effekter för olika elevgrupper av klasstorlek, genom uppdelning av materialet med avseende på olika åldersgrupper, etniska grupper, ämnesområden, osv. Ett tydligt resultat var att effekten av klasstorlek varierade med elevernas ålder. För årskurserna 0 3 visade ett stort antal undersökningar på positiva effekter av små klasser, och för årskurserna 4 8 erhölls en svag positiv effekt. Undersökningarna som avsåg årskurserna 9 12 gav inget stöd för att mindre klasser skulle ge bättre inlärningsresultat. Ett annat tydligt resultat i Robinsons metaanalys var att elever som kommer från utsatta grupper når bättre resultat i mindre klasser. I analyser av data från Israel fann Angrist och Lavy 6 (1999) att elever i små klasser hade bättre resultat. För läsning i åk 5 var effektstorleken 0,18, och för åk 4 var effektstorlekarna något lägre. Dessa skattningar är något lägre än de i STAR- experimentet. Liksom STAR visade dock denna studie att effekterna var starkare för de klasser som innehöll en större andel elever från socioekonomiskt missgynnad bakgrund. Huvudslutsatsen av den genomgång som Skolverket gjort av den internationella forskningen i sin rapport Vad påverkar resultaten i svensk grundskola 7 (2010) är att klasstorlek har betydelse för elevernas resultat, men att detta i första hand gäller för yngre elever. Resultaten pekar också på att mindre klasser har större betydelse för elever som är missgynnade med avseende på socioekonomisk eller minoritets- /utländsk bakgrund. Svensk och nordisk forskning om klasstorlekens betydelse 4 Högskoleverket (2012) Rapport 2012:22, Högskoleutbildningarna och arbetsmarknaden - ett planeringsunderlag inför läsåret 2013/2014 5 Robinson, G. E. (1990) Synthesis of Research on the Effects of Class Size, Association for Supervision and Curriculum Development 6 Angrist, J. D., Lavy V. (1999) Using Maimonides' Rule To Estimate the Effect of Class Size on Scholastic Achievement, The Quarterly Journal of Economics 7 Gustafsson, J- E., Myrberg, E., (2010) Vad påverkar resultaten i svensk grundskola?, Skolverket
6 (10) År 2005 publicerade Mikael Lindahl 8 en rapport om den kausala effekten av klasstorlek. Analysen visade att små klasser i mellanstadiet gav bättre resultat än större klasser. Lindahl genomförde också separata analyser för elever med utländsk bakgrund och svenska elever. I dessa kunde en stark effekt påvisas för elever med utländsk bakgrund (d = 0,25 vid minskning av klasstorleken med 7 elever), medan det för elever med svensk bakgrund inte förelåg någon effekt. Det faktum att Lindahls undersökningsgrupp omfattade en icke- representativt stor andel elever med utländsk bakgrund (23 procent) gör också att medelresultaten inte är direkt generaliserbara till skolor/kommuner med annan sammansättning av elevernas migrationsbakgrund. Studiens begränsade omfattning gör det också motiverat att vara försiktig med generaliseringar. Fredriksson och Öckert 9 (2007) har presenterat en studie som bygger på en likartad difference- in- differences teknik som den som användes av Lindahl (2005). De genomförde analyser på kommunnivå och relaterade skillnader i lärartäthet mellan åren 1992 och 2001 till skillnader i elevernas resultat, mätt med slutbetyg i åk 9 och med testresultat vid 18 års ålder. Studien är alltså inte differentierad för klasstorleken i olika årskurser. Huvudresultatet var att nedgången i lärartäthet från 8,8 år 1992 till 7,5 år 2001 gav upphov till en nedgång i elevprestation med d = 0,03. Om denna effektskattning översätts till en förändring som motsvarar minskning av klasstorleken med 7 elever skulle den motsvara d = 0,08. Då de använde inskrivningsprovet som beroendevariabel var effekten starkare (d = 0,17). Det fanns också svaga tendenser att lärartätheten betydde mer för elever som inte hade föräldrar med postgymnasial utbildning, liksom för elever med utländsk bakgrund. Jämfört med den mycket starka interaktion med migrationsbakgrund som framkom i Lindahls (2005) studie var dock den interaktionseffekt som Fredriksson och Öckert fann av blygsam storlek. Häkkinen et al. 10 (2003) undersökte på gymnasienivå effekterna av resursförändringar på resultatförändringar på både kommun- och skolnivå. Trots god precision i skattningarna fann de inga effekter av minskningar i lärartäthet på gymnasisternas examensresultat. Resultaten från denna studie faller väl in i mönstret att lärartäthet/klasstorlek inte har effekt på studieresultat för äldre elever. Fredriksson, Oosterbeek och Öckert 11 (2012) studerar de långsiktiga effekterna av klasstorleksförändringar i årskurs 4 till 6. Studien visar att elever som gick i en mindre klass på mellanstadiet hade bättre skolresultat än de som gick i större klasser. Skillnaden i studieresultat höll i sig genom hela grundskolan och de som gick i en mindre klass hade också högre lön som vuxna. Mindre klasser förbättrar 8 Lindahl, M. (2005) Home versus school learning: A new approach to estimating the effect of class size on achievement, Scandinavian Journal of Economics 9 Fredriksson, P., Öckert B., (2007) Hur mycket påverkas studieresultat av resurser? IFAU RAPPORT 2007:24 10 Häkkinen, I., Kirjavainen, T. Uusitalo, R. (2003) School resources and student achievement revisited: new ecidence from panel data, Economics of Education Review 11 Fredriksson, P., Oosterbeek, H., Öckert, B. (2012) Långsiktiga effekter av mindre klasser, IFAU Rapport 2012:5
elevernas kognitiva och icke- kognitiva förmågor vid 13 års ålder, resultat på nationella prov i svenska, engelska och matematik vid 16 års ålder samt utbildningsnivå och löner som mäts vid 27-42 års ålder. En minskning av gruppstorleken med fem elever medförde en löneökning på drygt 3 procent. Forskarna menar även att den högre lönen i vuxen ålder tyder på att de är mer produktiva och att samhället därmed får igen de kostnader som mindre klasser medför. 7 (10)
8 (10) Tabell 1. Effekten av att minska klasstorleken med 5 elever Källa: IFAU (2012) Tvetydig forskning på grund av metodproblem Forskningen om effekterna av klasstorleken kan vid första anblick verka mycket tvetydig. Även om vi kan se att ett stort antal studier visar på betydande stöd för den positiva effekten av mindre klasser så var huvudslutsatsen fram till 1990- talets början att antalet elever per lärare inte hade någon betydelse för de uppnådda resultaten. T.ex. publicerade forskaren Eric A Hanushek 12 en studie i Educational Researcher 1989 där man hävdade att inga signifikanta effekter av klasstorlek hade kunnat identifieras. Andra metastudier som den Nye Zeeländske forskaren John Hatties 13 (2008) forskningsöversikt eller Barber och Mourshed 14 (2007) har betonat att klasstorleken har en viss betydelse även om den är väldigt liten. En anledning till den komplexa resultatbilden är att många studier endast undersökt samvariationen mellan klasstorlek och resultat. Risken vid sådana studier är att man 12 Hanushek, E. A. (1989) The Impact of Differential Expenditures on School Performance, Educational Researcher 13 Hattie, J. A. C. (2008) Visible Learning: a synthesis of over 800 meta-analyses relating to achievement, London New York, Routledge 14 Barber, M. Mourshed, M. (2007) How the worlds best performing school systems come out on top, McKinsey & Company
9 (10) blandar ihop korrelation och kausalitet, det vill säga att man misstar en samvariation för ett orsakssamband och vice versa. Exempelvis är det vanligt att svagare elever av pedagogiska skäl placeras i mindre klasser. En sådan kompensatorisk resursallokering medför alltså att elever i mindre klasser i genomsnitt har sämre förutsättningar än elever i större klasser, vilket lätt leder till den felaktiga slutsatsen att större klasser leder till bättre elevresultat. Ett annat grundläggande problem inom detta område avser distinktionen mellan klasstorlek å ena sidan och lärartäthet å den andra. Visserligen är dessa begrepp närliggande, men i grunden har de olika innebörd och i vissa sammanhang är det angeläget att skilja på dem. Begreppet klasstorlek brukar definieras som det antal elever som finns inskrivna i en och samma undervisningsgrupp under en längre tid. Detta sätt att definiera klasstorlek tar dock inte hänsyn till att undervisning ibland bedrivs i halvklasser eller i flexibla elevgrupperingar. Begreppet lärartäthet bestäms i Sverige som andelen heltidsundervisande lärare per 100 heltidsstuderande elever ( lärarprocenten ), i den engelskspråkiga litteraturen talar man istället om antalet heltidsläsande elever per heltidsundervisande lärare ( pupil- teacher ratio ). Om man inte tar hänsyn till halvklassundervisning, tillgång till stödlärare i klassen med mera är alltså risken att man i statistiken ser skillnader som eleverna inte upplever eller tvärtom. Slutsats Skolverket konstaterar, i rapporten Vad påverkar resultaten i svensk grundskola 15 från 2010, på grundval av genomgången av internationell och svensk forskning, att klasstorlek har betydelse för elevernas resultat. De generella effekterna av mindre klasser är dock relativt svaga. Däremot är små klasser betydligt viktigare för yngre elever samt elever med sämre studieförutsättningar och svagt stöd hemifrån. Skolverket menar att den viktigaste internationella kunskapskällan om klasstorlekens betydelse fortfarande är den amerikanska studien STAR. STAR- projektet uppvisade positiva resultat av mindre klasser, framförallt i årskurs 1 i grundskolan. Fredrikssons, Oosterbeeks och Öckerts (2012) studie har stor tyngd. Resultaten visade att elever som gick i en mindre klass på mellanstadiet hade bättre skolresultat än de som gick i större klasser och att de som gick i en mindre klass också hade högre lön som vuxna. Forskningen lyfter särskilt fram de positiva effekter mindre klasser har för elever från mindre resursstarka hem. 15 Gustafsson, J- E., Myrberg, E., (2010) Vad påverkar resultaten i svensk grundskola?, Skolverket
www.socialdemokraterna.se