Barnen allas ansvar Se, tolka, agera Nacka 25 november 2011 ing-marie.wieselgren@skl.se www.skl.se/psynk
Framtiden - Vart är vi på väg?
De utsatta fosterbarnen
Hur många och vilka barns hos er är placerade av Socialtjänsten, eller har omfattande insatser? Hur många barn har insatser från BUP, Habiliteringen? Hur ser deras skolgång ut, skolresultat, inträde på arbetsmarknaden?
För varje elev i särskolan ska det finnas underlag som visar att eleven är i rätt skolform. Det är en grundläggande rättssäkerhetsfråga. Underlaget är också viktigt för att kunna ge eleven möjlighet att nå så långt som möjligt i sin kunskapsutveckling Särskolan är till för barn som har en utvecklingsstörning och inte kan nå upp till kunskapsmålen i grundskolan. Barn med betydande begåvningsmässigt funktionshinder på grund av hjärnskada har också rätt att gå i särskola.
cp-unge du är ägd kexet Hora keff blatte fjolla Bög makt! fitta
2010 fick Barn- och elevombudet och Skolinspektionen in 1105 anmälningar om kränkande behandling, där anmälaren ansett att skolan inte gjort tillräckligt för att stoppa kränkningarna. Rapport från Skolverket uppger 45 000 elever i årskurs 4 till och med gymnasieskolan att de blivit mobbade.
Det är inte så lätt att vara ung barn eller ungdom..
Vad är verklighet
Vilka barn passar in i dagens samhälle - vilka gör inte?
Vilka barn passar in i dagens samhälle - vilka gör inte?
Vilka barn passar in i dagens samhälle - vilka gör inte?
Vilka barn passar in i dagens samhälle - vilka gör inte?
2 miljoner barn 2-3% behöver omfattande insatser Specialiserad nivå 20-30 % behöver särskilt stöd i skolan, av första linjens hälso- och sjukvård, socialtjänst Första linjen nivå Alla behöver en bra skola, bra föräldrar och uppväxtvillkor Generell nivå
Specialiserade Tidiga insatser Förebyggande Generella insatser (till alla) Kommun
Kommunicerande kärl: Skola Elevhälsa Skolhälsovård Socialtjänst Primärvård Barnhälsovård Barnpsykiatri Habilitering
www.skl.se/psynk Mera skyddsfaktorer mindre riskfaktorer Förstalinje med bra bedömningsfunktion Specialiserade insatser Första linjens insatser Riktigt bra och effektiva samlade insatser när det behövs Tidiga insatser Riskgrupper Hälsofränjande
BUP Ungdomsverksamhet Fritidsgårdar Primärvård Elevhälsa SiS Tandvård Socialtjänst Öppenförskola MHV BVC Ungdomsmott Vuxenpsykiatri Polis Skola HVB Frivilligorganisationer
Modellområden Dalarna Gagnef + Hedemora Gävleborg Hudiksvall Jönköping Jönköping + Eksjö Norrbotten Haparanda + Kalix + Överkalix + Övertorneå Skåne Helsingborg, Ystad + Simrishamn Stockholm Sollentuna, Farsta Uppsala Enköping + Håbo Värmland Hagfors Västerbotten Umeå + Vilhelmina Västra Götaland Vänersborg, Gunnared + Lärjedalen Östergötland- Norrköping www.skl.se/psynk
Pyramid-verktyg, vinjetter..
www.skl.se/psynk Mera skyddsfaktorer mindre riskfaktorer Förstalinje med bra bedömningsfunktion Specialiserade insatser Första linjens insatser Riktigt bra och effektiva samlade insatser när det behövs Tidiga insatser Riskgrupper Hälsofränjande
Hur ska det gå för Pelle i livet?
Förväntningar Fysisk hälsa Psykisk hälsa Arbete Stämning i samhället
Jobb och liv i samklang med förmåga och egna önskemål Hur ska det gå för Pelle i livet? Jobb och liv under förmåga och egna önskemål Sjukskrivning Psykisk sjukdom Missbruk Kriminalitet
Vad påverkar Skolresultat Psykisk hälsa
Skolresultat Låga eller ofullständiga betyg från årskurs 9 ökar risken för framtida psykosociala problem. Exempelvis är allvarlig kriminalitet i ung vuxen ålder 8 10 gånger så vanligt bland dem med låga betyg som bland dem med medel/ höga betyg. Social rapport 2010
Skolresultat På individnivå är misslyckanden i gymnasieskolan en mycket viktig förklaringsfaktor till etableringssvårigheter på Arbetsmarknaden. Social rapport 2010
Skolresultat Svåra barndomsförhållanden med exempelvis bristfällig omsorg eller övergrepp ökar risken för dåliga skolprestationer. Samtidigt är just goda skolprestationer och utbildning efter grundskolan ett starkt skydd för utsatta barn eftersom det minskar sannolikheten för ogynnsam utveckling på lång sikt. Social rapport 2010
Skolresultat Barn som växer upp i samhällets vård eller i familjer med återkommande ekonomiskt bistånd lämnar i genomsnitt grundskolan med mycket lägre betyg än andra barn. Social rapport 2010
Skolresultat för svenskfödda placerade barn 86 procent kan studera vidare på nationellt program på gymnasiet men bland placerade barn var det bara 55% av dem som placerats efter 12 års ålder 71% av dem som placerats före 10 års ålder. Öppna jämförelser Socialstyrelsen nov 2011
Skolresultat för svenskfödda placerade barn Många saknar resultat i skolverkets statistik 12% av dem som placerats före 10 års ålder och 19 % av dem som placerats efter 12 års ålder vet vi inte alls hur det går i skolan Öppna jämförelser Socialstyrelsen nov 2011
100% Skolresultat: Specialist sjukvård Första linjen Socialtjänst Mödra/barn hälsovård Elevhälsa Hälsa: Specialist sjukvård Första linjen Socialtjänst Mödra/barn hälsovård Elevhälsa Förskolan Skolan Förskolan Skolan Familj Vänner Fritid Miljö Ekonomi Kultur
Barn och ungdomar
Förväntad utveckling x x x x x Ålder Nyfödd 2 4 6 8 10 12 14 16 18 år
Förväntad utveckling x x x x x x x x x Ålder Nyfödd 2 4 6 8 10 12 14 16 18 år
Stöd för förväntad utveckling x Ålder Nyfödd 2 4 6 8 10 12 14 16 18
Förväntad utveckling x xxx x x Ålder Nyfödd 2 4 6 8 10 12 14 16 18 år
Barn med stora sociala problem Placerade barn och ungdomar Familjehem HVB SIS Barn med sociala problem som behöver öppenvårdsinsatser Ungdomar med missbruksproblem Alkohol, Narkotika Spel? Missbruksutredningen Barn med funktionsnedsättning Vägledning SoS Barn som riskerar att fara illa Strategi för samverkan Skolverkets projekt Ungdomar som begår brott Psykiatrilagsutredning en Barn med behov av insatser från Barn- och Ungdomspsykiatrin Vårdgaranti Vårdplatser
Barn till föräldrar med missbruk eller psykisk sjukdom Barn med problem att klara målen i skolan och/eller Barn med ekonomiska problem i familjen Barn med integrationsbehov i familjen Barn med föräldrar som har svårt att vara bra föräldrar Barn med tecken på depression, ångest, psykos Barn som utsatts för trauma eller som är i konfliktsituationer Barn med koncentrationssvårigheter, oro, svårigheter med socialinteraktion mm Barn med ont i magen eller huvudet, sömnproblem, trötthet, mycket infektioner,
Föräldrar och närstående som kan ge bra anknytning och stödja barnets utveckling En bra och utvecklande skola som kan möta det enskilda barnets behov och ge bra kunskapsutveckling och sociala färdigheter Barnhälsovård, Mödrahälsovård Tandvård En bra och utvecklande förskola som kan möta det enskilda barnets behov God fritid, naturoch kulturupplevelser Acceptabel socioekonomisk standard Arbete, högre studier
När ett barn eller familj har ett problem Vem är första linjen?
Första linjen? Behöver vi begreppet?
Första linjen alltså inte specialistvård, inte avancerad socialtjänst, inte specialiserad skola
Första linjen, ej specialist Identifiera: allt Utreda: Basal utredning av Depression Ångest Psykosomatik Ätstörning Missbruk Behandla: Lindrig depression > 13 år Lindrig ångeststörning, ätstörning, enstaka självskadehändelse Riskbruk - missbruk
När ett barn eller familj har ett problem En dörr in eller tydliga vägar
Primärvården Socialtjänsten Barnpsykiatrin Elevhälsan Habiliteringen Vuxen.
Hjälp med att bedöma problemet och hitta rätt Skol-, Socialt-, Psykiskt-, Kroppligt- problem
Första linjen Primärvården Skolhälsovården/Elevhälsan, Barnhälsovården, Socialtjänsten Familjecentraler, Ungdomsmott m fl Vilka behov finns? Vilka resurser, kompetenser och metoder behövs?
Varför? Barnens egen skull Ingångna avtal och konventioner Svensk ekonomi Behov av arbetskraft
Varför? Barnens egen skull Ingångna avtal och konventioner Svensk ekonomi Behov av arbetskraft
Former för gemensam ledning och styrning ute i kommunerna och landstingen..?????
Vem bestämmer om vad? Kommun Landsting
Vem bestämmer om vad? Kommun Landsting
Vem bestämmer om vad? Kommun Landsting
Vem bestämmer om vad? Kommun Landsting
Kommun Landsting Samverkansavtal Räcker det? Gemensamma verksamheter
Vad behöver vi mer? Kommun Landsting
Gemensamma mål Tydliga uppdrag Gemensamma uppdrag Samma mandatsnivå Gemensam uppföljning
Gemensam funktion Samordning, Beslut, Uppföljning Projektet är snart slut men er process är i början
Livsutvecklingen
En person med ADHD som inte kommer i jobb
Bättre och sämre process Två fall med samma förutsättningar Bättre process Goda insatser Tidigare upptäckt och bättre åtgärder, mer effektiva insatser, insatser på rätt nivå, behovsanpassat med bra timing, samordnat, effektiva metoder osv Sämre process Sämre insatser För sen upptäckt, mycket avvakta, fel åtgärder, insatser på fel nivå, ineffektiva metoder, bristande samordning
Idéer som håller i längden..
Det mobila skolteamet Ackumulerad vinst 40 000 000 35 000 000 30 000 000 25 000 000 20 000 000 15 000 000 Ackumulerad vinst 10 000 000 5 000 000 0 1-5 000 000-10 000 000 5 9 13 17 21 25 29 33 37 41 45 49
Ungdomsarbetslöshet Andel arbetslösa yngre än 25 år 30 25 20 15 10 5 0 1990 1993 1996 1999 2002 2005 2008 År Källa: Eur ostat Not: Viktigt att noter a är att statistiken fr ån Eur ostat r evider as kontinuer ligt samt att Eur ostat juster ar siffr or na mar ginellt för jämför bar het. Tidsser iebr ott år 2001 för Sver ige och 1995 samt 1997 för Nor ge. Hämtat: 2010-05-19 Sverige Norge USA
Olle - I 20-årsåldern - Misslyckats i skolan helt eller delvis - Eventuellt svag dyslexi - Har ingen dramatisk social eller psykiatrisk problematik ej heller grava missbruksproblem - Lågmotiverad, håglös, vuxenfobi - Bristande sociala färdigheter - Svaga sociala nätverk - Ingen som pushar på hemifrån - Försörjs via föräldrar och ekonomiskt bistånd Vad kommer att hända? Vilka är alternativen? Vilka är konsekvenserna?
Tabell 1. De årliga kostnaderna för Olles utanförskap i svenska kronor Kostnader Produktionsvärde Summa Arbetsförmedling 27 255 Försäkringskassan 95 189 Kommunen 108 538 Landstinget 63 159 Rättsväsendet 68 022 Övriga 46 303 Summa 408 466 302 400 710 866
Procentuell fördelning mellan olika aktörer av de årliga kostnaderna för Olles utanförskap. Arbets förmedling F örs äkrings kas s an K ommunen Lands tinget R ätts väs endet Övriga 0% 5% 10% 15% 20% 25% 30%
De långsiktiga kostnaderna för Olles utanförskap i svenska kronor Vinst Individ Antal år 1 4 10 15 20 25 45 Vinst 710 866 2 683 584 5 996 390 8 219 831 10 047 337 11 549 413 15 318 338
Sociala investeringar Långsiktighet Helhetsyn Politiska beslut Ledning och styrning
+ kostnader - kostnader Extra stöd i skolan Frisk och arbetar Föräldrastöd Utredning och behandling
Socialinvesterings fond Insatser Metoder, tillgänglighet, genomförande Ekonomi Bokföring, uppföljning Resultatmått Uppföljning individ, grupp
1. Vi vill 2. Förankra beslutet hos alla 3. Gemensam ledning 4. Gemensam inventering av aktörer, samverkan, funktion i systemen, förbättringsbehov 5. Prioritering och strategier 6. Beslut fattas på nödvändiga nivåer 7. Förändringsarbete i verkligheten 8. Utvärdering
Ett gemensamt krafttag! Kommuner, Landsting och Staten En långsiktig strategisk plan med ett tydligt gemensamt mål!
Barnen allas ansvar Se, tolka, agera. Vad gör du? www.skl.se/psynk