TEKNISK BESKRIVNING Ansökan om tillstånd enligt 9 kap Miljöbalken

BILAGA B TEKNISK BESKRIVNING Ansökan om tillstånd enligt 9 kap Miljöbalken Vindkraftspark Mörttjärnberget Bräcke kommun Jämtlands län Statkraft SCA Vind AB

Titel Teknisk Beskrivning Ansökan om tillstånd enligt 9 kap. Miljöbalken Version Utkast 1: november 2008 Författare Granskad av Utgivare Håkan Lindroth, SWECO Projektnummer 5462196000 SWECO Energuide AB Box 340 44 10026 Stockholm +46 8 695 60 00 Malin Granberg, uppdragsledare SWECO Ingemar Stenbeck, utomstående granskare, SWECO Statkraft SCA Vind AB Hitechbuilding 92 101 52 STOCKHOLM +46 704 774 234 Ort och Datum Stockholm 2008-12-15 Kartmaterial I rapporten använt kartmaterial: Lantmäteriet Medgivande MS2008/08157

Miljökonsekvensbeskrivning vindpark Mörttjärnberget Statkraft SCA Vind AB 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 INLEDNING...2 1.1 Allmänt... 2 2 OMFATTNING OCH UTFORMNING...4 2.1 Produktion... 4 2.2 Investeringar... 4 2.3 Vindkraftverken... 4 2.4 Fundament... 5 2.5 Kringanläggningar... 7 2.6 Anslutning till elnätet... 9 2.7 Transportvägar... 9 2.8 Hinderbelysning... 13 2.9 Nedisning... 14 2.10 Mätmaster... 14 2.11 Underhåll och service... 14 3 ANLÄGGNINGSSKEDET...15 3.1 Byggskedet... 15 3.2 Transportbehov... 15 3.3 Massor... 16 3.4 Uppgradering av vindkraftverk... 17 3.5 Avveckling och återställning... 17 4 TIDPLAN...17

2 1 INLEDNING 1.1 Allmänt Norska Statkraft AS och SCA Forest Products AB planerar att investera i vindkraft inom Västernorrlands och Jämtlands län i ett gemensamt ägt bolag; Statkraft SCA Vind AB, nedan SSVAB. Omfattningen kommer att ligga på upp till 2,4 TWh/år fördelat på sex olika vindparker. I denna tekniska beskrivning behandlas ett delområde av vindkraftssatsningen, vindparken Mörttjärnberget som ligger i Bräcke kommun i Jämtlands län, se bild 1 nedan. Med den aktuella vindkraftssatsningen vill Statkraft och SCA bidra med mer förnybar energi och samtidigt långsiktigt trygga produktionen av densamma. När förnybar energi ersätter fossila bränslen minskar utsläpp av koldioxid, svaveldioxid, kväveoxider, metan och andra miljöskadliga ämnen. Skogsindustrin har ett stort behov av elenergi och höga elpriser är ett hot mot verksamheten. SSVAB:s vindkraftssatsning och engagemang i energifrågan gör det möjligt att utveckla industrierna och även fortsättningsvis vara konkurrenskraftiga. Statkraft AS har lång erfarenhet av att arbeta med vindkraftsprojekt. Sedan 2002 har man drivit projekt från idé till projektering, byggande och drift. Ett flertal av bilderna i denna beskrivning är hämtade från Statkrafts vindpark på Smöla med en storlek på 150 MW. Det finns stora potentialer för vindenergi i de skogsområden där SSVAB nu planerar sina vindparker. Till största delen kommer parkerna att placeras på SCA:s skogsmark, men även ett fåtal andra fastighetsägare blir berörda. Vindparkerna innebär en storsatsning i de aktuella områdena. Parkerna kommer att skapa ett flertal arbetstillfällen, framförallt under byggtiden men även när vindkraftverken är uppförda då driftspersonal behövs. Dessutom får den lokala servicesektorn inom boende, livsmedel och handel ett större kundunderlag under byggtiden. Tillståndsansökningarna för alla vindparkerna lämnas in nu under december 2008 och byggstart planeras tidigast till hösten 2009. På uppdrag av SSVAB driver SWECO Energuide AB erforderliga tillståndsprocesser för ovan nämnd vindkraftssatsning. Kontaktpersoner är: Jakob Norström Projektledare SSVAB Adress: Statkraft Vind Sverige Hitechbuilding 92 101 52 Stockholm, Sweden Telefon: 0738-567 217 E-post: jakob.norstroem@statkraft.com Malin Granberg Projektledare SWECO Adress: SWECO Energuide AB Box 34044 100 26 Stockholm Telefon: 08-714 32 17 E-post: malin.granberg@sweco.se

3 Bild 1. Lokaliseringskarta

4 2 OMFATTNING OCH UTFORMNING Ett vindkraftverk består normalt av huvudbeståndsdelarna rotor, maskinhus och torn. Rotorn består av tre blad fästa vid ett gjutet stålnav. Vinden får rotorn att rotera. En generator omvandlar rörelseenergi till elektrisk energi som sedan via en transformator ansluts till överliggande elnät. 2.1 Produktion Målsättningen för SSVAB är att i Mörttjärnberget etablera vindkraft med en installerad effekt i storleksordningen 100 MW. Uppställningen av vindkraftverken är gjord med hänsyn till största möjliga energiproduktion och med hänsyn till de synpunkter som framkommit under inventeringar och samråd. Optimering utifrån dagens teknik skulle innebära att ca 40 verk bedöms rymmas inom området. Vid full utbyggnad av Mörttjärnberget med ca 40 verk beräknas den årliga elenergiproduktionen uppgå till ca 210 GWh med en nyttjandegrad på ca 29 %. Den genomsnittliga nyttjandegraden för de svenska vindkraftverk som 2007 deltog i samarbetsprojektet Vindforsk II var 22,3 %. Den slutgiltiga nyttjandegraden och energiproduktionen i den realiserade parken kan avvika från det uppgivna beroende på vilken turbinleverantör som blir vald. 2.2 Investeringar Investeringar i verk, vägar och elnät bedöms uppgå till ca 2 miljarder kr för Mörttjärnberget. För samtliga sex parker kommer kostnaden att uppgå till ca 20 miljarder kr. Huvuddelen av investeringskostnaden består av själva vindkraftverken (turbin, rotorblad och fundament), medan ca 15-20% bedöms bestå av lokal infrastruktur såsom vägar och elnät. 2.3 Vindkraftverken Tekniken är i princip densamma i alla vindkraftverk. Via en vanligtvis trebladig rotor överförs vindens energi genom en axel till generatorn som omvandlar rörelseenergin till elenergi. Vanligen är vindkraftverk konstruerade med variabla varvtal för att kunna anpassa effektuttag och ljudnivå efter rådande vindförhållanden. Utvecklingen under senare år har varit snabb och vindkraftverken blir allt effektivare. Med detta följer att rotordiametern blir större och tornen högre. Detta gör också att man, för att kunna nyttja senaste teknik, gärna väntar med att slutligt fastställa exakt typ av vindkraftverk till ett sent skede i tillstånds- och utvärderingsprocessen. Vindkraftverkens navhöjd (höjd från markplanet till centrum av rotorn) kommer att vara högst 115 meter. Rotordiametern kommer att vara max 105 m. Totalhöjden, när något av rotorbladen pekar rakt upp, blir därmed max 170 m. Vindkraftverkens effekt bedöms uppgå till 2-3 MW. Principskiss för ett vindkraftverk finns nedan i Bild 2. Exakt navhöjd, rotordiameter och maxeffekt avgörs i ett senare skede när ytterligare mer detaljerad information om vindtillgång och områdets topografi finns tillgänglig. Alla SSVABs nu aktuella vindkraftsparker i Jämtland och Västernorrland kommer att anläggas i skogsområden. I skogsområden skapar träden turbulens och bromsar vinden. Därför måste vindkraftverk som anläggs i skogsområden byggas med högre navhöjd jämfört med vindkraftverk som byggs i områden fria från skog och andra vindstörande objekt. Eftersom kostnaden för ett vindkraftverk generellt ökar i takt med ökad konstruktionshöjd är dock principen den att inte bygga högre än nödvändigt med hänsyn till vindtillgången.

5 Rotordiameter 90-105 m Navhöjd 100-115 m Bild 2. Principskiss för ett vindkraftverk, storlekar angivna gällande vindkraftverken i vindparken Mörttjärnberget. Transformatorerna kommer antingen att placeras inne i vindkraftverken eller utanför i en därför avsedd transformatorkiosk. Generator och eventuell växellåda kommer att vara luft- och/eller vattenkylda. Varje vindkraftverks växellåda rymmer ca 500 liter olja, dessutom finns ca 200 liter hydraulolja i hydraulsystemet. Oljorna kommer att bytas enligt anvisningar från leverantör vilket normalt sett sker vart 5:e år. Om kylvätska eller frostskyddsvätska kommer att användas kommer vindkraftverkets konstruktion att förhindra att eventuellt läckage sprider sig utanför konstruktionen. Att använda växellådslösa maskiner kan vara ett alternativ. 2.4 Fundament Varje vindkraftverk behöver ha en stabil förankring i marken för att klara de stora krafter som vinden alstrar. Typ och storlek av fundament beror på markförhållandena på varje plats, men högre torn kräver generellt större fundament. Fundamenten kommer att byggas på plats. De två vanligaste typerna av fundament för vindkraftverk är bergförankrat fundament respektive gravitationsfundament varav den senare är vanligast förekommande. Ett bergförankrat fundament gjuts direkt på berget och förankras med bergbultar. Vid större jorddjup nyttjas vanligen gravitationsfundament där, såsom namnet säger, fundamentet i sig utgör motvikten till

6 vindkrafterna. Någon ytterligare förankring krävs då inte. Ett gravitationsfundament består av en betydligt större mängd betong jämfört med ett bergförankrat fundament. Bild 3 nedan visar ett exempel på bergförankrat fundament. Schaktmassor som alstras i samband med schaktning för fundament kommer att användas vid byggnation av vägar och uppställningsplatser så långt det är praktiskt möjligt. Bild 3. Bergförankrat fundament, Smöla vindpark, Norge. Typ av fundament för respektive vindkraftverk kommer att bestämmas i ett senare skede, bland annat på basis av resultaten av kommande geotekniska undersökningar, dock senast tre veckor innan byggstart av respektive fundament. En grov bedömning av möjlig grundläggning är att ca 85 % kan grundläggas genom gravitationsfundament och ca 15 % kan grundläggas genom förankring i berg (berg inom rimligt djup från markytan). Vid byggsamrådet med Bräcke kommun kommer typ av fundament för respektive vindkraftverk att presenteras. När fundament och el-anslutningar är färdigställda reses vindkraftverken. Detta sker med hjälp av en större mobilkran och en eller ett par mindre hjälpkranar, se bild 4 nedan. Tornet lyfts på plats i sektioner och bultas ihop med ingjutningssektionen om tornet är av stål. Om nedre delen av tornet består av betong spänns dessa sektioner fast med vajrar i fundamentet. Sedan tornet monterats så lyfts maskinhus och rotorblad på plats. Efter genomförd slutbesiktning kan vindkraftverket kopplas till elnätet och tas i drift.

7 Bild 4. Torn lyfts på plats med hjälp av kranar, Smöla vindpark, Norge. 2.5 Kringanläggningar Uppställningsytorna för kranarna skall vara utformade så att alla höga och tunga lyft kan ske på ett säkert sätt. Vid varje vindkraftverk kommer en permanent uppställningsplats för kranar att anläggas, se exempel i Bild 5 nedan. Ytan kommer att vara grusad. Vid byggnation av parken krävs vid varje vindkraftverk en viss yta för att förbereda montering av rotorn på marken. Eventuellt behöver då ytterligare ytor vid respektive verk avverkas tillfälligt. Dessa kommer att återplanteras med skog efter avslutade byggnationer. Eventuella åtgärder under drifttiden som innebär att rotorn monteras ned kan kräva att den temporärt avverkade ytan åter behöver avverkas. Vindkraftsanläggningen kommer även att innefatta en servicebyggnad. Byggnaden kan komma att användas till service och underhåll, kopplingsstation för nätanslutningen, personalbyggnad och liknande. Alla byggnaderna kommer att utformas enligt gällande föreskrifter. Bygglov för servicebyggnaden kommer att sökas separat enligt Plan- och bygglagen. För servicebyggnaden kommer det att behövas tillgång till vatten, troligen i form av en brunn. Således behövs också en avloppsanläggning. Eventuella tillstånd för brunn och avloppsanläggning kommer att sökas separat. Intill servicebyggnaden kommer en permanent yta för uppställning av fordon att anläggas. Under byggtiden behöver eventuellt även tillfälliga uppställningsplatser för byggbaracker, fordon och liknande anläggas. Vindparken kommer att generera avfall, framförallt under byggtiden. Avfallet kommer att hanteras i enlighet med Naturvårdsverkets föreskrifter (2004:4) om hantering av brännbart avfall och organiskt avfall och i övrigt på ett miljömässigt godtagbart sätt. Tillfälliga avfallscentraler kommer att behöva uppföras inom parken under byggtiden. Under driftstiden bedöms avfallet kunna hanteras i anslutning till servicebyggnaden. Berg och morän kan komma att tas inom eller utanför området. Tillstånd för dessa täkter och verksamheter söks separat och omfattas inte av denna tillståndsansökan.

8 En eller flera transportabla betongstationer kommer troligtvis att behövas inom vindparken under byggfasen då närmaste betongstation ligger i Ånge, ca fem mil bort. Betongtillverkningen kommer då att ske på ett flertal platser inom vindparken, så nära fundamenten som möjligt. Räckvidden för de mobila betongstationerna är 1500-2000 m. På varje betongtillverkningsplats kommer det att lagras ballastmaterial i form av bergkross, naturgrus och cement. Vatten till betong tas via brunn eller körs in med lastbil. Det kan också bli aktuellt med en transportabel bergkross men mest troligt är att berg i väglinjen kommer att användas direkt i vägens underbyggnad eller i urgrävningar. Vi bedömer att ca 5 % av vindparkens yta kommer att behöva avverkas permanent för ovan nämnda kringanläggningar, inklusive vägar. Bild 5. Vindkraftverk med tillhörande uppställningsplats, Smöla vindpark, Norge.

9 2.6 Anslutning till elnätet Elnätet inom parken och anslutning till överliggande elnät prövas, enligt Ellagen, separat hos Energimarknadsinspektionen. Bygglov för transformatorstationen kommer att sökas separat enligt Plan- och bygglagen. 2.6.1 Uppsamlingsnät inom vindparken Vindkraftverken kommer att kopplas samman med markförlagd elkabel. Bedömningen är att luftledning inte kommer att behövas. Kabeln förläggs i ledningsschakt och kommer så långt det är praktiskt möjligt och ekonomiskt rimligt att följa vägarna inom parken. Över våtmarker och sumpskogar där s k flytande vägar används kan kabeln inte förläggas i vägkroppen utan läggs i en separat kabelgrav. De metoder som vanligen används för att förlägga kablar i mark är plöjning, schaktning, kedjegrävning och tryckning. Val av metod beror på markens beskaffenhet och känslighet. Om kabel ska förläggas inom värdefulla naturmiljöer väljs den metod som ger minsta påverkan på dessa miljöer. Kabelnätet samlas upp i en transformatorstation som placeras centralt inom vindparken. 2.6.2 Anslutning till överliggande elnät Vindparken kommer att anslutas till överliggande elnät via den 220 kv-ledning som passerar ca 7 km väster om parken. I anslutningspunkten, någonstans utmed 220 kv-ledningen, kommer en ny 220 kv-station att byggas. Från denna kommer en ny luftledning (130 alternativt 220 kv) att byggas fram till vindparken. Ledningen ansluter i parken till den nya transformatorstationen. En ny luftledning kommer att ta en ledningsgata i anspråk, i skogsmark utgörs denna av en skogsgata som kommer att vara trädfri samt kantzoner där visa träd behöver avverkas för att hålla ledningen trädsäker. En separat ansökan görs för denna elanslutning. 2.7 Transportvägar 2.7.1 Vägar inom vindparken Under byggfasen kommer vägarna, både de befintliga som förstärks och nya tillkommande, att förläggas inom en ca 20 m bred korridor fri från träd. I anslutning till kurvor och branta partier kommer korridorbredden att vara större, innebärande utökad avverkning. Under driftstiden kan skogen tillåtas att återetableras upp mot vägen. Preliminärt beräknas ca 27 ha skog behöva avverkas för att bereda plats för nya tillfartsvägar med tillhörande zoner fria från träd. Ytterligare skog i anslutning till befintliga tillfartsvägar kan behöva avverkas för att skapa motsvarande zoner. Vägarna inom vindparken planeras vara allmänt tillgängliga. Se karta i Bild 6 nedan för vägnätet inom den planerade vindparken Mörttjärnberget.

10 Bild 6. Vindkraftverk och vägnät inom vindparken. Förstärkning av befintliga vägar inom vindparken En bedömd infart till området är befintlig skogsväg som går in i områdets norra del. Vägen här är en typisk skogsväg med branta lutningar och en bredd på 3 m. Befintliga vägsträckor som skall användas för transporterna förstärks, kurvor rätas ut, branta krön och backar åtgärdas samt breddas till ca 5-6 m för att klara kraven som ställs för de tunga och långa transporterna av vindkraftverken. Nya vägar inom vindparken De nya vägarnas utformning kommer att variera beroende på markförhållanden och topografiska förhållanden. Huvuddelen av vägarna kommer att anläggas inom fastmarksområden. Inom fastmarksområden bedöms att inga geotekniska förstärkningsåtgärder erfordras. På fastmarksområden inom parken byggs väg i princip i enlighet med bild 7 nedan. För denna typ av väg läggs vegetationsmassorna vid avtäckning tillbaka som släntbeklädnad med släntlutning1:2. Schaktmassorna i dikena används som fyllnadslager i vägen. Vägen byggs med ett förstärkningslager på 50 cm, 10 cm bärlager samt 5 cm slitlager. Ett område där geotekniska förstärkningsåtgärder kan bli aktuella är vid passage av vattendrag där jordarterna i direkt närhet till vattendraget vanligen är av finkornig karaktär (silt, lera, torv). Vid passager av våtmarker och sumpskogar kommer vägarna så långt möjligt att anläggas som flytande, vilket innebär att vägen anläggs ovanpå marken utan diken, se bild 8 nedan. På så sätt

11 påverkas inte grundvattennivån. För flytande vägar utläggs geonät direkt på befintlig mark, därefter fylls ett lager med krossmaterial följt av ytterligare ett lager geonät. Ovanpå det andra lagret geonät läggs överbyggnaden i form av förstärkningslager, bärlager och slitlager. Bild 7. Principiell vägsektion inom fastmarksområden Bild 8. Principiell vägsektion vid flytande väg Nyanlagda vägar kommer att ha en bredd på 5-6 m. En preliminär beräkning visar att ca 22 km ny väg, inklusive mötesplatser och uppställningsytor, behöver byggas inom etableringsområdet. Det vägunderhåll som behövs är främst uppgrusning, hyvling, dikesröjning, dikesrensning samt eventuell vinterväghållning. Eftersom vindkraftverken byggs högt i terrängen kommer en stor del av vägnätet att anläggas på höglänta områden. Antalet passager över vattendrag kommer därför att vara färre än normalt. Vid utformningen av vattenpassager kommer flora och fauna att beaktas, se vidare i MKBn för Mörttjärnberget s vindpark.

12 2.7.2 Vägar från hamn till vindparken En framkomlighetsanalys har genomförts för att undersöka bästa möjliga transportväg, för vindkraftverk och ytterligare material för byggnation av vindparken, från hamn till vindpark. Analysen bestod av en inventering och analysering av befintliga vägar för att undersöka om dessa håller bärighetsmässigt och om de går att använda utifrån topografi och befintlig bredd. En inventering av broar längs dessa vägar ingick också med hänsyn till bl. a. bärighet. De hamnar som bedöms vara bra alternativ för mottagande av vindkraftverk för transport till etableringsområdet Mörttjärnberget är Tunadals hamn utanför Sundsvall och Härnösands hamn. I bedömningen av vilka vägalternativ som lämpar sig bäst för transporter av vindkraftverk har hänsyn tagits till antal förmodade åtgärder efter sträckan, vägens kvalitet och bärighet samt avstånd till etableringsplatserna. Generellt gäller att samtliga BK2 (bärighetsklass 2) vägar och skogsbilvägar behöver förstärkas och många behöver även breddas. Andra aktuella åtgärder är rätning av backkrön och kurvor samt tillfälliga och permanenta utfyllnader vid korsningar. Från Tunadals hamn går föreslaget vägalternativ från hamnen västerut till E4, avfart i Birsta, väg 622 till Bergsåker, väg 87 till avfart i Kovland, väg 320 till avfart i Sörbygden, väg 711 till Albacken, väg 698 till avfart mot Mörttjärnberget. Från Härnösands hamn går föreslaget vägalternativ från hamnen ut på Hamnleden, E4 söderut samt avfart i Birsta. Därefter gäller samma sträckning som i alternativet ovan. Se karta i Bild 9 nedan för transportvägar från hamn till vindpark.

13 VINDPARK MÖRTTJÄRNBERGET Bild 9. Karta över lämpliga transportvägar till alla parker inom SSVAB:s vindkraftssatsning. 2.7.3 Järnväg från hamn till vindparken Under förutsättning att delarna till vindkraftverken inte är för höga går dessa att transportera via järnväg. Det är främst kontaktledningen som begränsar höjden. Vid transporter från Europa föreligger även begränsningar vid Öresundsbron. 2.8 Hinderbelysning I Luftfartsstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om markering av byggnader, master och andra föremål (LFS 2008:47) finns regler kring hur vindkraftverk ska markeras. Vid uppförande av vindkraftverk högre än 45 m ska detta anmälas till Luftfartsstyrelsen. Luftfartsstyrelsen beslutar sedan om hur markering ska ske i enlighet med föreskrifterna. Högsta höjd på vindkraftverken i vindparken Mörttjärnberget kan bli 170 m.

14 I en vindkraftverkspark (> 3 vindkraftverk) med vindkraftverk som överskrider 150 meters höjd skall, enligt föreskrifterna, samtliga vindkraftverk som utgör parkens yttre gräns markeras med högintensivt vitt blinkande ljus samt markeras med vit färg. Under dager, gryning och skymning ska det högintensiva ljusets styrka vara 100 000 cd med möjlighet att under natten dimma det till 2000 cd. Övriga verk inom vindparken ska markeras med vit färg samt förses med minst fast rött lågintensivt ljus (styrka 32 cd), om inte Luftfartsstyrelsen meddelar annat i sitt beslut om markering av föremålet. Hinderljuset placeras i den högsta fasta punkten på varje verk, vilket innebär på ovansidan av varje generatorhus. I föreskrifterna står vidare att högintensiva ljus skall avskärmas om samlad bostadsbebyggelse finns inom en radie av 5 km från föremålet (i detta fall vindkraftverket). Avskärmningen skall göras så att ljusstrålen inte träffar markytan på närmare avstånd än 5 km från vindkraftverket. Man kan också vid anmälan av vindparken ange särskilda skäl till varför vissa vindkraftverk ska undantas från, eller få, reducerad markering Vid möte med Luftfartsstyrelsen har det framkommit att det vid stora vindparker så som Mörttjärnberget finns en möjlighet att inte behöva markera samtliga verk i yttergränsen enligt ovan utan att ett något mindre antal verk markeras. Luftfartsstyrelsen nämnde även att de har en möjlighet att vid stora vindparker föreslå regeringen att de prövar om det kan finnas skäl att inrätta ett restriktionsområde kring parken. Om detta genomförs kommer hindermarkering av parken bli betydligt mindre omfattande än här beskrivet. Detta är för tillfället under övervägande på Luftfartsstyrelsen, men bedöms vara ett realistiskt alternativ. 2.9 Nedisning Risken för isbildning på turbin och rotorblad innebär tekniska utmaningar för vindkraft i aktuella miljöer. Ett flertal tillverkare utvecklar vindkraftverk anpassade för den arktiska marknaden och där främst uppvärmning av rotorbladen nyttjas. Avisningssystem är en viktig förutsättning för en kontinuerlig drift. SSVAB har under lokaliseringsskedet undantagit de områden som är mest utsatta för nedisningsrisker. I värderingen av området Mörttjärnberget har det också tagits hänsyn till produktionstapp till följ av nedisning. Efter analys av befintliga mätmaster, utveckling av tekniken samt kostnader kommer sökanden att ta beslut om eventuella avisningssystem kommer att nyttjas inom aktuellt område eller i delar av området. Området kommer efter samråd med tillsynsmyndigheten att skyltas tydligt med varningstext för nedfallande is. 2.10 Mätmaster Inför monteringen av vindkraftverken är det vanligt att det sätts upp tillfälliga mätmaster i vindparker för att verifiera verkens effektkurva. I kuperad terräng, som fallet är för vindparken Mörttjärnberget, skulle detta innebära att mätmaster uppförs på ett antal turbinfundament i några månader. Inom vindparken Mörttjärnberget kommer även några permanenta mätmaster att uppföras. Dessa blir 1-3 till antalet och består av fackverkskonstruktioner med samma höjd som vindkraftverkens navhöjd. Eventuellt kan några av de befintliga mätmasterna komma att utgöra permanenta master. 2.11 Underhåll och service Vindkraftverken fjärrdriftövervakas från servicebyggnaden som placeras inom vindparken. Servicebyggnaden innehåller en driftscentral som inte behöver vara bemannad. Det kommer också att finnas en driftscentral på annan plats som är gemensam för samtliga vindparker och med en driftsorganisation i form av personal på plats. Vid eventuella driftstörningar larmar datorn via telenätet till driftcentralen. Vindkraftverken undersöks med korta regelbundna intervall. Större underhåll för verken planeras till en gång per år.

15 3 ANLÄGGNINGSSKEDET 3.1 Byggskedet Byggskedet inleds med markarbeten där befintliga anslutningsvägar förstärks och nya vägar och uppställningsplatser anläggs, se kapitel 2.7 om transportvägar. Detta sker vanligtvis under barmarksperioden och säsongen före leverans av verken. Före gjutningen av fundamenten grävs fundamentgropen och när fundamentet är på plats återfylls gropen så att fundamentet täcks. Någon månad efter det att fundamentet gjutets kan montaget av torn och turbin påbörjas. Uppförandet av ett verk tar endast några dagar i anspråk. 3.2 Transportbehov Transporter som genereras av vindparker kan delas in i transporter för byggnation och drift såsom: transport av vindkraftverk transporter för väg- och vindkraftbyggnation personaltransporter servicetransporter 3.2.1 Uppskattning av mängden transporter via vägnätet Uppskattning av mängden transporter har gjorts för transport via väg och lastbil, se tabell 1. Uppskattningarna gäller för enkel väg. Nedan nämns också alternativet med transport via järnväg. Tabell 1. Uppskattning av mängder transporter Typ av transport Transporter under byggtid Transporter under driftstid (per år) Berg-/grusmaterial för nya vägar Berg-/grusmaterial för förstärkning av befintliga vägar Betong för fundament* Sand till kabelgravar Konstruktionsmaskiner Vindkraftverken och tillhörande utrustning Kranar Personaltransporter Servicetransporter Personaltransporter *beror av var tillverkning av betongen görs: lokalt inom vindpark alt. att det tas utifrån Antal transporter med lastbil (enkel väg) Inom/utom området (i huvudsak) 5800 inom 600 utom 2200 utom 200 utom 1700 inom/utom 360-520 utom 35 utom 17000 utom ringa inom ringa utom För beräkning av transporter för berg-/grusmaterial har använts: väglängd x vägbredd (5 m) x lagertjocklek (0,25 m) x densitet på massa (1,8 ton/m 3 ) / ton per bil. Normalt lastas cirka 30 ton per lastbil. Vad gäller transporter för förstärkning av befintliga vägar har beräkningen gjorts på samma sätt som för nya vägar inom området. Längden på de nya vägar som skall byggas respektive de befintliga som skall förstärkas har uppskattats till 22 km respektive 8 km. För beräkning av transporter för betong så har antagits att gravitationsfundament används varvid volymen betong som behövs per verk uppgår till cirka 400 m 3. Mängden betong per betonglastbil har antagits uppgå till 7 m 3. För beräkning av transporter som behövs för sand i kabelgravar har antagits ett djup på 0,3 m, bredd på 0,5 m samt att kabelgravarna sträcker sig längs alla de nya vägarna inom

16 området (dvs 22 km). För konstruktionsmaskiner har tidigare beräkningar i MKB för Kyrkbergets vindpark, upprättad av SWECO 2007-05-28, använts som schablonvärde (45 transporter per verk). Likaså har tidigare MKB för Kyrkberget använts som schablonvärde för persontransporter (455 persontransporter per verk). 3.2.2 Transporter av vindkraftverken till vindpark via väg Detta avsnitt berör transporter via väg. Varje vindkraftverk är uppdelat i ett antal huvuddelar som pga. av sin storlek oftast kräver en lastbil med anpassat släp. En sammanställning av huvuddelar och antalet transporter de genererar finns i Tabell2. Tabell 2. Uppskattning av mängder transporter Huvuddelar Antal transporter med lastbil Komplett maskinhus 1 Blad (3 blad ihop eller för sig) 1-3 Torn** 3-5 Kablar/instrument 1 Container med verktyg och generator för resning/montering 1 Nav och noskon 1 Ingjutningsgods 1 Totalt antal transporter 9-13 ** Avser torn av stål. Vid betongtorn ökar antalet transporter. Mörttjärnberget vindpark har projekterats för cirka 40 stycken vindkraftverk. Det innebär att antalet transporter från hamn till vindpark kommer att uppgå till cirka 360-520 stycken, enkel väg. 3.2.3 Transporter av vindkraftverken till vindpark via järnväg Vad gäller alternativ för transporter via väg från hamn till vindpark har påvisats att det går att transportera vindkraftverk via järnväg. Antalet transporter har emellertid varit svårt att uppskatta. I en förfrågan till Green Cargo om det är möjligt har Green Cargo svarat att problem finns med vagnar för transporterna. För att t.ex. transportera bladen finns inga befintliga vagnar utan de måste i så fall tillverkas eller byggas om. Om transport sker med järnväg planeras godsbanegården på Backe f.d. sågverk att användas som omlastnings- och mellanlagringsyta. Därefter transporteras vindkraftverken med lastbil till vindparken. 3.2.4 Transporter under driftstid I varje vindpark kommer det att finnas en servicebyggnad varifrån servicetransporter utgår. Mängden transporter beror på behovet av service. Detta är idag oklart men med bakgrund av servicebyggnadens placering kommer sannolikt servicetransporterna till största delen röra sig inom områdena och de antas ske i begränsad omfattning. Samma antas för personaltransporter under driftstid. 3.3 Massor Man eftersträvar en massbalans inom etableringsområdet genom att befintligt schaktmaterial återanvänds i största möjliga mån. Avtäckningsmassor återanvänds i slänter längs vägarnas sträckning samt att krossmaterial används till vägarnas överbyggnad. Om ytterligare material skulle behövas kommer det att tas från nya, alternativt befintliga, berg- och moräntäkter inom närområdet. Naturgrus (till betong) och sand (till elkabelgravar) kommer att tas från befintliga täkter i närområdet utanför vindparken. Massorna har beräknats utifrån vägarnas längder och enligt typsektioner. Från dessa förutsättningar har man fått ut en mycket grov massredovisning och kalkyl. Alla vägar, uppställningsplatser och fundament bedöms kräva ca 90 000 m 3 bergkross.

17 3.4 Uppgradering av vindkraftverk Vindkraftstekniken kommer att utvecklas ytterligare efter det att verken tagits i drift och om det visar sig ekonomiskt gångbart kommer delar successivt att bytas ut för att uppnå högre elproduktion eller säkrare drift. Detta kan komma att förlänga livslängden på de enskilda verken. När verken har tjänat ut är det troligt att man byter ut dessa mot nya. En eventuell ersättning med nya verk kommer att prövas på nytt i enlighet med då gällande lagstiftning. 3.5 Avveckling och återställning Vindkraft är en etablering som kan avlägsnas lika snabbt som den installeras och som sedan lämnar mycket begränsade spår. Beräknad teknisk och ekonomisk livslängd på vindkraftverken är ca 25 år. Efter avslutad driftstid monteras anläggningen ned för återvinning. Fundamenten avlägsnas ned till några decimeter under markytan eller fylls över, och därefter återställs ytan. SSVAB föreslår att detta bestäms slutgiltigt i samband med avvecklingen. På körplaner och fundamentsytor återförs ett humustäcke. Transformator- och mätstationer tas bort och återvinns. Anslutningsvägar fram till verken läggs igen där markägarna så önskar. Elkablar i mark lämnas kvar medan luftledningar monteras ned och återvinns. Efter det att återställningsarbetena är avslutade görs en anmälan om detta till tillsynsmyndigheten. 4 TIDPLAN SSVAB lämnar in en ansökan i aktuellt ärende enligt 9 kap miljöbalken under december 2008. Ansökningar för samtliga sex parker lämnas in samtidigt. En mycket grov tidplan för Mörttjärnberget ser ut såsom följer: Inlämning tillstånd 19/12-2008 Beslut (förhoppning) augusti 2009 Investeringsbeslut september 2009 Etableringsstart 2009-10 Byggtid 28-30 månader Första verket i drift 2011