Smittskyddsenheten AKTUELLT FRÅN Smittskydd&Vårdhygien Nr 1/2018 I DALARNA Anders Lindblom, smittskyddsläkare 023-49 23 26 Helena Ernlund, bitr smittskyddsläkare 023-49 28 61 Bodil Petersén, smittskyddssköterska 023-49 07 84 Marianne Janson, hygiensjuksköterska 023-49 02 75 Annika Blomkvist, hygiensjuksköterska 023-49 03 22 Erica Nyman, hygiensjuksköterska 023-49 02 76 Lawan Wallenius, hygiensjuksköterska 023-49 06 23 Fiona Skogh, informationsläkare 023-49 06 50 Olle Hjärp, hiv/sti-samordnare 023-49 14 19 Pia Haqwinzon, klinikassistent 023-49 07 85 Fax 023-49 07 72 E-post smittskydd.dalarna@ltdalarna.se Hemsida www.ltdalarna.se/smittskydd I skrivande stund ser det ut som om influensan nått sin topp. I år är det influensa B som har dominerat. Normalt sett brukar influensa A ge allvarligare symtom än influensa B. Den här säsongen har vi i Dalarna sett flera patienter, som behövt intensivvård. Folkhälsomyndigheten rapporterar att av de fall som behövt vårdas med ECMO (hjärt-, lungmaskin), har över hälften varit patienter med influensa B. Det finns anledning att påminna om vikten av influensavaccination av riskgrupper, för att förhindra allvarlig sjukdom och död. Till nästa år kommer Dalarna förhoppningsvis att få ett vaccin, som innehåller skydd mot fyra olika influensastammar (två influensa A och två influensa B)i stället för de tre stammar, som hittills varit det vanliga i säsongsinfluensavaccinet. Mässlingsutbrottet i Göteborg ser ut att vara över. Om inga fler fall dyker upp ser det ut att stanna på 28 fall. I Dalarna har vi inte haft något fall av mässling sedan 2015. I Sverige brukar mässlingsutbrott inte bli stora, då vi har en bra vaccinationstäckning. Andra länder i Europa har dock ett sämre läge. Bland andra har Italien, Rumänien, Tyskland och Frankrike rapporterat utbrott. Det är därför bra att se över sitt skydd mot mässling inför utlandsresa, även inom Europa. Vi har på senare tid drabbats av brist på ett flertal vacciner. Det kan vara svårt att hålla reda på vilka vacciner, som är restnoterade och vad man kan ersätta saknade vacciner med. Därför finns på vår hemsida information om aktuell vaccinbrist, som vi uppdaterar kontinuerligt. Även ett nytt PM om vaccinationer vid splenectomi finns på vår hemsida./anders Lindblom
Antibiotikaresistenta bakterier MRSA 27 37 33 34 60 121 99 80 Pneumokock, 8 10 6 0 1 7 3 2 nedsatt pc ESBL 116 113 128 153 178 192 208 220 ESBL Carba 1 2 0 2 3 2 VRE 1 1 0 0 1 0 2 2 MRSA Majoriteten (43 stycken) av fallen är smittade i Sverige. 36 är upptäckta till följd av uppvisade kliniska symtom, 35 vid smittspårning och nio fall hittade vid screening. Det är inte ovanligt att våra patienter är bärare av multiresistenta bakterier. Av det skälet är det viktigt att alltid tänka på basala hygienrutiner. ESBL ESBL-fallen fortsätter att öka. I majoriteten av fallen är agens E. coli, följt av Klebsiella. Andra agens förekommer dock, som t ex Shigella. ESBLcarba En person är förmodligen smittad i Sverige, den andra i Indien. VRE Båda personerna är smittade i Sverige men utanför Dalarna. Hepatiter Hepatit A 5(1) 2 0 2(2) 1(1) 6(1) 2 1 Hepatit B totalt 42 42 42 43 72 94 98 48 Hepatit B akuta 9 5 1 1 2 3 4 2 Hepatit C 44 39 46 52 56 48 37 36 Hepatit D 1 1 0 0 0 0 1 0 Hepatit E 0 0 0 0 1 1 1(1) 1 (inhemska fall) Hepatit A En utländsk resenär som smittats i Spanien. Hepatit B Två akuta fall. Den ena smittades i Spanien, i det andra fallet var smittvägen okänd. Hepatit E Fallet smittat i Sverige, förmodligen via förtäring av svenskt viltkött. Mykobakterier Tuberkulos 43(37) 27(26) 19(19) 28(27) 20(16) 25(23) 31(31) 11(11) Atypiska mykobakterier 3 6 9 8 13 14 10 12 (Anger utländskt ursprung) Tuberkulos Samtliga fall är smittade utomlands. Någon smittspridning i Dalarna har inte förekommit.
Mag- och tarminfektioner Amöbainfektion 0 0 0 0 0 0 0 1 Campylobacter 246(121) 268(123) 202(95) 234(97) 229 (103) 277(144) 329(205) 344(203) EHEC 6(6) 7(4) 5(2) 19(18) 5(4) 2(1) 4(2) 8(7) Giardia 72(8) 44(2) 32(8) 38(2) 57(7) 95(8) 61(7) 66(6) Salmonella 169(73) 104(43) 65(12) 85(14) 56(12) 75(24) 70(25) 65(18) Shigella 11(4) 5(2) 10(0) 8(5) 3(0) 13(1) 4(1) 8(1) Tyfoid 0 1 1 0 0 1 0 0 Yersinia 4(3) 3(2) 4(4) 5(4) 7(7) 11(11) 11(8) 9(4) (inhemska fall) Campylobacter Många fall förra året hade sitt ursprung i smitta i svensk färsk kyckling. Felet i hanteringen av kycklingarna är åtgärdat och antalet fall har sjunkit till normal nivå. EHEC En familj insjuknade, som del i ett större svenskt utbrott. Giardia 29 var barn yngre än 6 år. I denna grupp finns risk för smittspridning i förskola. Salmonella Vanligaste smittland är Sverige följt av Thailand, Spanien och Egypten. Av de svenska fallen smittades ett av sin orm och ett tillhörde ett större svenskt utbrott, där smittkällan var tryffelsalami. Sexuellt överförbara infektioner Gonorré 14 16 9 10 8 15 27 21 betalaktamas + 3 7 6 0 1 4 13 12 HIV-infektion 7 5 5 7 9 13 13 6 Klamydiainfektion 1331 1141 1062 978 803 900 951 957 Syfilis 7 4 1 0 4 4 2 2 Gonorré Under 2017 har vi i Dalarna inte haft den ökning, som setts i övriga Sverige. Majoriteten (13 fall) är smittade i Sverige. Fler män (13) än kvinnor (8). Hiv Alla smittade utomlands. Klamydia Ungefär lika många fall som förra året. Nationellt har man sett en minskning och incidensen i Dalarna ligger nu i ungefär samma nivå som riksgenomsnittet.
Övriga sjukdomar Dengue 2 5 3 7 0 1 2 1 Invasiv Haemo 9 7 9 1 4 1 4 7 influenzae Invasiv grupp A 10 14 23 16 21 14 18 22 streptokock Invasiv meningokock 3 1 3 1 1 1 0 2 Invasiv pneumokock 58 39 55 53 39 45 53 41 Kikhosta 12 6 6 5 50 31 19 12 Legionella 2 6 4 3 3 3 2 4 Listeria 2 1 4 3 1 3 4 3 Malaria 0 3 0 6 16 4 1 4 Psittacos 0 0 0 0 0 0 0 0 Påssjuka 1 0 2 1 0 0 1 2 Sorkfeber 15 16 2 1 17 4 4 8 (Nephro.epidem) Tularemi 39 25 64 4 12 45 6 2 Viral meningoencefalit 10 13 9 7 14 13 10 16 Dengue Det enda fallet var smittat i Indonesien. Kikhosta Två barn under ett års ålder smittades av kikhosta under fjolåret. Det ena barnet hade inte hunnit få första dosen vaccin och det andra hade fått två doser. Två barn, fyra och fem år gamla, var ovaccinerade. Malaria I samtliga fall rör det sig om falciparummalaria och alla smittades i Afrika. Vårdhygienisk egenkontroll Vårdrelaterade infektioner är den vanligaste vårdskadan vilket inte enbart drabbar den enskilde individen utan också är resurs- och kostnadskrävande. Den accelererande förekomsten av multiresistenta bakterier innebär ett allvarligt hot mot Hälso- och sjukvården. För att möta detta hot måste vården på ett systematiskt sätt säkerställa en god hygienisk standard, genom att identifiera vårdhygieniska brister. Därför har Landstinget Dalarnas hygienkommitté beslutat att en hygienisk egenkontroll ska ske en gång per år. Verksamheterna går själva igenom en checklista med en tillhörande lathund som stöd. Vid identifierade vårdhygieniska brister upprättas en handlingsplan. Checklistor finns för sluten- och öppenvård samt för den kommunala vården. Kontakta Hygiensjuksköterskorna vid frågor och funderingar. Klicka här för att komma till Vårdhygienisk egenkontroll /Marianne Janson Kommande utbildningar Hygienkonferens 28/3, 12/4 samt 17/4. Anmälan på www.ltdalarna.se/hygienkonferens Infektionsverktyget 13/4, 20/4, 8/5 samt 15/5Anmälan på www.ltdalarna.se/infektionsverktyget
Antibiotika i Dalarna Antibiotikaförskrivningen i länet fortsätter att minska. Dalarna behåller sin tredjeplats efter Västerbotten och Jämtland. Snittet i Dalarna är 264 recept/1000 invånare och år och ingen dalakommun ligger över riksgenomsnittet 307 recept/1000 invånare och år. Stramamålet max 250 recept/ 1000 invånare och år uppnåddes av flera dalakommuner. Både vårdcentralerna och sjukhusen minskade förskrivningen. Vår sämsta gren är fortfarande UVI-antibiotika och en extra UVI- satsning görs återigen på min vårdcentralsturné genom länet. Läkemedelsverket utgav under förra året nya rekommendationer för behandling av urinvägsinfektioner i öppen vård. Nytt är bland annat att man förordar aktiv expektans och recept i reserv vid lindriga respektive måttliga cystitsymtom hos vuxna kvinnor. I avsnittet UVI hos äldre betonas att nytillkomna urinvägssymtom krävs för antibiotikabehandling av denna patientgrupp och att asymtomatisk bakteriuri inte ska antibiotikabehandlas. Pivmecillinam och nitrofurantoin är förstahandsantibiotika till kvinnor, män och barn. En nyhet i Terapirekommendationerna 2018-2019 är att lokalbehandling med Fucidin-kräm kan rekommenderas vid besvärlig impetigo som inte svarar på intensiv sårrengöring. Altargo kommer att avregistreras under 2018 och det tidigare fucidinsyraresistenta stafylokockstammarna utgör inte längre något problem. /Fiona Skogh
Knep och knåp Mycket nöje med vår ordfläta! Lös krysset och skicka till Smittskyddsenheten, per post, senast 30/4 2018. Vi lottar ut 3 vinnare som får pris! Kom ihåg att fylla i ditt namn, arbetsplats och/eller mail eller tfn nr. Lycka till! Namn:. Arbetsplats:. Tfn/mailadress: Vågrätt Lodrätt. 1. En av de vanligaste infektionerna i slutenvård 1. Desinfektionsmedel som ska användas vid vinterkräksjuka 2. Luftvägsinfektion som återkommer varje 2. Förkortning på lungsjukdom som var vanlig vintersäsong förr i Sverige 3. Finns som norsk variant och orsakar svår klåda 3. Har också kallats barnförlamning 4. Har kallats för handhygienens fader 4. Kan orsaka blodiga diarréer och HUS-symtom 5. En vanlig diarréesjukdom där smittämnet oftast 5. Vilket djur kan orsaka TBE och rickettsia? hittas i livsmedel. 6. En nyligen aktuell barnsjukdom som är mycket smittsam. 7. Hur ofta ska vårdpersonal byta arbetskläder? 8. Kallades förr för rödsot eller bacillär dysenteri 9. En fruktad zoonos med 100% dödlighet 10. Ett annat namn på spetälska