Göteborgs stad Stadsbyggnadskontoret Dagvattenutredning för detaljplan för verksamheter vid Rödgårdsvägen Slutversion inför samråd Linköping 2014-07-09
Dagvattenutredning för detaljplan för verksamheter vid Rödgårdsvägen Datum 2014-07-09 Uppdragsnummer 1320007804 Utgåva/Status Slutversion inför samråd Anna Holmgren Anna Holmgren Anna Palmquist Uppdragsledare Handläggare Granskare i
Innehållsförteckning Sammanfattning... 1 1. Inledning... 2 1.1 Bakgrund och syfte... 2 1.2 Uppdraget... 2 2. Förutsättningar och nuvarande förhållanden... 3 2.1 Riktlinjer för dagvattenhantering... 3 2.2 Koordinat- och höjdsystem... 3 2.3 Underlag och källor... 3 2.4 Befintliga förhållanden... 4 2.4.1 Planområdet idag... 4 2.4.2 Topografi och markslag... 4 2.4.3 Natur- och kulturintressen... 5 2.4.4 Geologi, geotekniska förhållanden och hydrologi... 5 2.4.5 Befintlig avvattning... 5 2.4.6 Befintliga ledningar och diken... 6 3. Föreslagen dagvattenhantering... 7 3.1 Planområdets föreslagna utformning... 7 3.2 Struktur/princip för dagvattenhanteringen... 7 3.3 Avrinningsområden... 7 3.4 Flöden och fördröjningsvolymer... 8 3.5 Höjder... 9 3.6 Teknisk utformning och lösningar för dagvattenhanteringen... 9 3.6.1 Dagvattenhantering på kvartersmark... 9 3.6.2 Dränvatten... 10 3.6.3 Dagvattenmagasin... 10 3.7 Konsekvenser av extrem nederbörd... 12 3.8 Investeringskostnader/kostnadsbedömningar... 13 3.9 Drift- och underhållsaspekter... 14 3.10 Exempel på andra dagvattenlösningar... 14 ii
Bilagor Bilaga 1: Dimensionerande regnintensitet Bilaga 2: Dimensionerande flöden Bilaga 3: Magasinsvolymer iii
Sammanfattning Detaljplanearbete pågår med syfte att ändra verksamhet från bensinstation till kontor, handel och icke störande industri inom fastigheten Röd 111:1. Det befintliga hårdgjordhetsgraden inom planområdet bedöms bibehållas även vid en eventuell utbyggnad av befintlig byggnad, då större delen av ytan idag utgörs av en asfalterad plan. Dagvattenutredningen visar på att fördröjningsmöjligheterna inom fastigheten är begränsade på grund av ytbeläggningen och infiltrationsmagasin rekommenderas inte i första hand. Ytliga svackdiken är att föredra i söder och om möjligt även i väster. Det är okänt vad som är möjligt på den sidan då bergnivån inte är känd. Idag avleds grönytor från området mestadels till intilliggande sly- och trädbevuxen otillgänglig naturmark i söder med vattenspegel längst ner. Även i fortsättningen bedöms det som en dagvattenlösning som är att föredra. Dagvatten från asfaltytor inom fastigheten avleds via dagvattenbrunnar till allmän dagvattenledning med anslutning i nordost. Fördröjningsåtgärder för det befintliga dagvattensystemet bedöms mycket begränsade då det är kostnadskrävande för att anlägga någon form av magasin under den hårdgjorda ytan. Grunda diken med varierande bredd är möjliga att anlägga. På det sättet kan utjämningsvolym skapas för att klara upp till ett 2-årsregn inom fastigheten, men då utnyttjas samtliga grönytor öster och söder om befintlig byggnad och vid större regn räcker det inte till. Gröna tak är ett bra sätt att minska dagvattenflödet över året och vid utökad byggnadsarea rekommenderas detta som åtgärd för att förbättra dagvattensituationen i området. 1 av 14
1. Inledning 1.1 Bakgrund och syfte Bild 1 Flygfoto med detaljplanområde markerat. Utmed Rödgårdsvägen i stadsdelen Torslanda i Göteborg pågår detaljplanearbete för verksamheter för fastighet Röd 111:1 med syfte att ändra fastighetens verksamhet från bensinförsäljning för att möjliggöra för nuvarande verksamhet (byggfirma) att vara kvar och eventuellt utöka. I samband med detaljplanen ska en dagvattenutredning tas fram för att klarlägga förutsättningarna för framtida om- eller nybyggnation med avseende på dagvatten. Ambitionen är enligt Göteborgs Stads vattenplan att i första hand nyttja öppna dagvattenlösningar och minimera anläggandet av nya ledningssystem. Inga nya allmänna ledningar bedöms behövas. 1.2 Uppdraget Ramböll Sverige AB har fått i uppdrag av Göteborgs Stad, stadsbyggnadskontoret, att klarlägga förutsättningarna för dagvattenhantering inom planområdet med hänsyn till planerad utbyggnad. Utredningen omfattar: Befintliga förhållanden avseende avrinningsområden, lågpunkter eller instängda områden olämpliga för byggnation. Ytor lämpliga för infiltration, perkolation och ev reningsanläggning. Dimensionerande flöden före och efter byggnation för långa och korta regn, med och utan fördröjning. Förslag till utformning och grov höjdsättning av dagvattenhantering. 2 av 14
Förslag till fördröjning och kommentar om rening innan anslutning till allmän ledning eller dike. En bedömning av investeringskostnad för föreslagna åtgärder. En bedömning av osäkerheter kring LOD- och reningsåtgärder. 2. Förutsättningar och nuvarande förhållanden 2.1 Riktlinjer för dagvattenhantering Dimensionering och beräkningar utförs med utgångspunkt i Svenskt Vattens publikation P90. I beräkningarna tas hänsyn till framtida klimatförändringar vilket redovisas med ett klimatpåslag om 20% på beräknade regnvolymer, se bilaga 3. Dagvattnet från området har klass 3, vilket enligt kommunens åtgärdsplan innebär att området innefattas av enklare behandling av dagvatten med LOD såsom fördröjning, utjämningsmagasin, översilning eller avledning i öppet dike där så är möjligt och lämpligt. Fördröjning skall utformas så att den effektiva magasinsvolymen motsvarar minst 10 mm nederbörd på anslutna hårdgjorda ytor. Dag- och dränvatten ska i första hand tas omhand inom fastigheten. Tillämpning av lokalt omhändertagande av dagvatten (LOD) förutsätts. Där så inte medges har beräkningar och utformningsförslag utgått ifrån att fördröjning ska möjliggöras till en nivå där flödet till allmän dagvattenledning inte överstiger nuvarande flöde. Beräkning av dimensionerande regn har gjorts med återkomsttid 2 år, se bilaga 1. Stora regn kan tillfälligt skapa stora flöden. Det är viktigt att skapa möjligheter för dagvatten att infiltrera eller fördröjas inom området för att inte belasta allmänna dagvattenledningar mer än idag. Dessa åtgärder innebär också fördelar med avseende på dagvattnets rening och förutsättningar för att bibehålla grundvattennivån inom området. Föroreningar som kan föranledas av exploateringen ska tas omhand av byggherren. Grundprinciperna avseende dagvatten: Byggnader ska placeras på höjdpartier och grönytor i lågstråk. Avrunna dagvattenflöden ska begränsas. Dagvattnets föroreningsbelastning ska begränsas genom naturlig rening i diken eller magasin på väg till recipienten. 2.2 Koordinat- och höjdsystem Gällande koordinatsystem för uppdraget är Sweref 99 12 00 och höjdsystem RH2000. 2.3 Underlag och källor Följande underlag har använts i dagvattenutredningen: Plankarta med illustration över områdets befintliga bebyggelse och primärkarta som bakgrund, erhållen 2014-05-20, Göteborgs stad 3 av 14
Befintliga ledningar och kablar enligt erhållet kartmaterial, 2014-05-20, Göteborgs stad Fältbesök 2014-05-20 Dagvatten så här gör vi, erhållen 2014-04-09, Göteborgs stad/kretsloppskontoret Svenskt Vatten publikation P90 och P104 2.4 Befintliga förhållanden 2.4.1 Planområdet idag Det aktuella planområdet ligger i Göteborgs kommun och berör fastigheten Röd 111:1 i stadsdelen Torslanda, nordväst om Göteborgs centrum. Området avgränsas i nordväst av Rödgårdsvägen och i nordost av Kongahällavägen. I sydost sluttar planområdet kraftigt uppåt mot bostadsfastighet Röd 111:5 och i sydost gränsar planområdet till låglänt grönyta med sly och träd. Se bild 4. Bild 2 Asfaltsplan med befintlig byggnad Området för aktuell plan består idag i huvudsak av asfaltyta med befintlig handels-/industribyggnad i ett plan, se bild 2 ovan. 2.4.2 Topografi och markslag Detaljplaneområdet omfattar bevuxen relativt brant bergssluttning från högre belägna bostadsfastigheter i väster med släntfot i avgränsande grönremsa mot asfalterad plan. Den hårdgjorda ytan ligger på relativt jämn nivå och består i 4 av 14
väster troligtvis av grunt jordtäcke på berg och mot öster övergår jordlagren delvis till fyllnadsmassor som ansluter med grässlänt till GC-väg på ytterligare lägre nivå. Marknivån inom detaljplaneområdet ligger mellan +9 och +18 m (RH2000), där den lägre nivån återfinns i öster. 2.4.3 Natur- och kulturintressen Några kända naturintressen eller fornlämningar har inte dokumenterats i området. Området är en tidigare bensinstation som idag används som butikslokal för byggfirma. Den vattensjuka, sly- och trädbevuxna naturmarken i sydost är otillgänglig och något kulturintresse i området är inte känt. 2.4.4 Geologi, geotekniska förhållanden och hydrologi Någon geoteknisk utredning är inte utförd men enligt uppgift från Göteborgs stad är marken sanerad i samband med avetablering av bensinstationen, förutom under kvarvarande butiksbyggnad. Grundvattennivån är inte heller verifierad men kan antas vara relativt hög på västra sidan vid berget och på västra delen av planområdet för att sedan sjunka undan mot öster under uppfyllnaden. 2.4.5 Befintlig avvattning Dagvattenavrinningen från planområdet fungerar idag och ingen del av planområdet är instängd. Planområdet ligger i anslutning till ett vattensjukt lågområde med sly- och trädbevuxen vattenansamling. I denna utredning är plats och dimension på utlopp härifrån okänd om den ens finns. Lågområdet var vid platsbesök tydligt vattensjukt och stora delar av ytvattnet från planområdets västra bergsslänt leds troligen hit. En hålsil i södra asfaltskanten med utlopp i sänkan noterades också på platsen. Dagvatten från bergsslänten antas infiltreras i grönytan i anslutning till asfaltytan på områdets västra sida. Något krossdike syns inte till men marken bedöms vara relativt genomsläpplig och ytligt dagvattenflöde samlas i ovan beskrivna lågområde. Nordväst om den befintliga byggnaden finns en dagvattenbrunn som tar upp ytvatten från asfalterad yta i nordvästra delen av fastigheten, men bergavvattningen når inte dit vid normala flöden. Planområdets norra och östra del har flera befintliga dagvattenbrunnar som tar upp ytvatten från hårdgjorda ytor, se kartbild 4 och 5. Ett släpp i kantstenen mot grässlänten i öster fungerar idag som bräddutlopp vid stora flöden, se bild 3. Övriga interna dagvattenledningar ansluts till allmän dagvattenledning i servisavsättning i fastighetens norra hörn. Befintlig avrinning illustreras schematiskt i kartbild 5. Från planområdet avrinner idag totalt 25 l/s vid ett 2-årsregn, se beräkningar i bilaga 2. Planområdets slutliga dagvattenrecipient är havet som ligger ca 1,5 km sydost om planområdet. 5 av 14
Bild 3 Släpp i kantsten för bräddutlopp mot grässlänt i öster. 2.4.6 Befintliga ledningar och diken Inom fastigheten finns idag dagvattenbrunnar i asfaltsytan. Dessa ansluts via befintlig dagvattenservis dim 150 btg till allmän dagvattenledning dim 1200 i GCväg utmed Kongahällavägen öster om planområdet. Fastighetens spill- och vattenanslutning med dimension 150 resp 40 mm återfinns i samma punkt. Bild 4 Befintliga ledningar och kablar i mark. 6 av 14
Idag finns inte några markerade diken inom planområdet men dagvatten ansamlas via grönytor och befintlig hålsilsbrunn till tidigare omnämnt lågområde i söder. 3. Föreslagen dagvattenhantering 3.1 Planområdets föreslagna utformning Arean för hela planområdet är ca 3700 m 2. Befintlig byggnad är i ett plan och planer finns för utbyggnad med ca 300 m 2 i ett eller flera plan för anpassning till nuvarande ägares utökade verksamhet. Hårdgjordhetsgraden beräknas inte förändras. Dagvattenutredningen syftar till att klarlägga förutsättningar för olika lösningar för fördröjning av dagvatten vid exploatering. Föreslagna åtgärder redovisas i kap 3.6 Teknisk utformning och lösningar för dagvattenhanteringen samt i förslagsritning i bild 5 nedan. Som en fortsatt utredning bör man utföra geotekniska fältundersökningar som underlag för bland annat val av fördröjningstyp. I utredningen beskrivs endast beräknad fördröjningsvolym och lämplig placering av magasin. 3.2 Struktur/princip för dagvattenhanteringen Då marken sannolikt är uppfylld mot öster kan utjämningsmagasin om det blir aktuellt anläggas i anslutning till ostlig slänt med ledningsanslutning till befintlig servisavsättning i nordost. Innan eventuellt magasin anläggs behöver kontroll av markens beskaffenhet kontrolleras. Grundvattennivån på den sidan bedöms ligga på nivå under eventuell magasinsbotten. Marken är idag belagd med asfalt vilket medför stora anläggningskostnader oavsett vilken typ av magasin som används, se vidare under pkt 3.6. Det är bra att avleda dagvatten i öppna system ur både fördröjnings- och reningsaspekt. Utkastare från de takytor som är möjliga att avleda över gräsytor till dike eller dylikt är att föredra framför direkt anslutning till ledning. I det aktuella fallet skulle nya och ev befintliga takytor kunna utföras med sedummatta för att reducera dagvattenavrinningen på årsbasis. Vid stora regn krävs dock andra fördröjningsmetoder då sedummatta har begränsad lagringskapacitet. 3.3 Avrinningsområden Det aktuella detaljplaneområdet ligger i en sluttning som delvis är uppfylld. Ytvatten leds idag från den plana asfaltsytan till dagvattenbrunnar i lågpunkter. Naturmarken i väster och öster avvattnas genom ytavrinning till närliggande slybevuxen svacka varifrån avrinningen är okänd. Ingen översvämningsproblematik har aviserats i samband med utredningen. Illustration över befintlig dagvattenavrinning visas i bild 5. 7 av 14
Bild 5 Befintliga avrinningsförhållanden och föreslagna diken En hålsilsbrunn i sydöstra delen av asfaltytan har sitt utlopp direkt till svackan. Övriga dagvattenbrunnar på fastigheten förutsätts vara anslutna till den allmänna dagvattenledningen via anslutningspunkten i norr. DB-brunnar är illustrerade i bild 5. Hålsil och utlopp i slänten är inte dokumenterade. 3.4 Flöden och fördröjningsvolymer För beräkning av aktuella dagvattenflöden före respektive efter exploatering används i utredningen avrinningskoefficienter enligt P90 med takyta = 0,9, asfaltyta = 0,8, delvis trädbevuxen bergslänt = 0,1 och gräsyta = 0,1. Se även beräkningstabell i bilaga 2. Beräkningar av flöden och fördröjningsvolymer har gjorts enligt P90. Flöde från planområdet vid ett 2-årsregn är ca 25 l/s och detta flöde ändras inte vid eventuell utökad takyta. Magasinsvolym för hårdgjorda ytor är framtagen med avrinning motsvarande ett 2-årsregn med hänsyn till att inga instängda delar finns inom planområdet och flödet vid förändrad verksamhetsomfattning inte innebär någon flödesökning. Magasinsvolymen skulle behöva vara totalt 26 m 3. Motsvarande volym med 10 mm/hårdgjord yta ger 19 m 3, vilket är mindre än beräknade volymer. Vid ett 10- årsregn är det beräknade dagvattenflödet 43 l/s oberoende av eventuell utökad byggnadsyta och erforderlig magasinsvolym är 52 m 3. Samtliga flöden och volymer är angivna med klimatpåslag om 20%. 8 av 14
Beräkningar av magasinsvolym redovisas i bilaga 3 och förslag på magasinsutförande redovisas under pkt 3.6. 3.5 Höjder Befintligt dagvattensystem inom fastigheten har inte några dokumenterade vattengångshöjder men marknivån i anslutning till förbindelsepunkten är lägre än markytan intill befintliga byggnader och naturmarken i söder är som tidigare beskrivet betydligt lägre. Befintligt takvatten avleds med ledningar i mark, förutom från mindre förrådsbyggnad öster om huvudbyggnaden som har utkastare mot grönyta intill berget, se bild 6. Vid fördröjning i magasin under mark behövs marktäckning minst 0,8 m. Denna nivå påverkar också eventuella nya ledningars nivå inom fastigheten. Ledningar uppströms magasinet ska förläggas med vattengång som lägst = magasinets hjässa för att detta ska kunna utnyttjas fullt ut. Grundvattennivå och bergnivå är två viktiga parametrar att ta hänsyn till i utformningen med avseende på val av dimension och typ av magasin. 3.6 Teknisk utformning och lösningar för dagvattenhanteringen 3.6.1 Dagvattenhantering på kvartersmark Inom tomtmark anläggs om möjligt grunda diken för att dels fördröja, dels rena det dagvatten som genereras inom området. Detta är möjligen genomförbart mellan asfalt och bergsslänt, där befintlig grönremsa bedöms kunna justeras så att ett skåldike bildas. Tillgängligt djup begränsas av bergnivån på platsen. Bild 6 Befintlig gräsyta i väster med takutkastare från förrådsbyggnad Bakom förrådsbyggnaden, se bild 6, är tillgänglig markyta begränsad men på fastighetens sydvästra sida, se bild 7, kan ett svackdike anläggas innanför 9 av 14
fastighetsgräns, innan det som tidigare även fortsättningsvis kommer att mynna ut i sankmarken i söder. Diket ger också ett trevligt inslag i terrängen och det dagvatten som eventuellt infiltreras återförs till grundvattnet lokalt. Avledning med markledning och magasin för utjämning förutsätter att dessa kan förläggas i asfaltytan, vilket är en dyr lösning och därför inte rekommenderas. Bild 7 Möjlig plats för svackdike utmed staket i söder Den typ av byggnader som förväntas vara aktuell på området utförs med fördel med grönt tak, vilket minskar dagvattenavrinningen från ytan med ca 50% på årsbasis. 3.6.2 Dränvatten Utformning och anslutning av husdränering från befintlig byggnad är okänd idag, men både befintlig och framtida byggnad bör anslutas med självfall eller via pumpning till befintlig dagvattenledning mot norr. 3.6.3 Dagvattenmagasin I området ska dagvatten fördröjas för att inte belasta det befintliga dagvattennätet mer än idag. Inom den aktuella fastigheten har marken sanerats efter avslutad bensinmacksverksamhet, dock inte under huset och det är inte för utredningen känt till vilken grad saneringen utförs. Med hänsyn till eventuella föroreningsrester och stora anläggningskostnader utreds inte underjordiska magasin vidare. 10 av 14
Bild 8 Exempel på olika typer av dagvattenhantering Finns plats på ytan används med fördel öppna lösningar, t ex svack- eller skåldike med svag lutning, se exempel i bild 8 ovan. Dessa diken kan utföras gräsbeklädda eller stensatta för att smälta in i miljön och vara enkla att sköta. Där markslaget är gynnsamt infiltreras dagvatten ner i jordlagren och överskottet leds vidare för anslutning till ledning eller recipient. Bild 9 Exempel på öppen dikessektion Ett grunt dike intill staketet i söder, illustrerat med grönt i bild 5, är ett bra alternativ för att styra och samtidigt behålla dagvattnet på ytan så länge som möjligt. Infiltration möjliggörs om marken är genomsläpplig och i det fallet bedöms inte föroreningsspridningen som någon större risk, då vattnet leds över gräsytan, men främst utgör ett sådant dike en god fördröjning. Diket kan avslutas med ett bräddutlopp till grönområdet eller med en kupolbrunn i nedströmsände och anslutning med tät ledning till det interna ledningsnätet mot 11 av 14
förbindelsepunkten. Ju bredare dike man kan anlägga desto enklare blir skötseln, då man får en mjukare sektion ju grundare och bredare det är och man kan köra över med gräsklippare. Se typsektion bild 9. Ett 35 m långt dike med 0,25 m djup och 0,5 m bottenbredd rymmer drygt 11 m 3 om man tillåter dämning ända upp till kanten. Med 1 m bottenbredd kan samma sträcka rymma ca 15 m 3, vilket är mer än hälften av totalvolymen. Ökas dikesdjupet 5 cm tillskapas ytterligare 2 m 3 utjämningsvolym. Ju bredare del av gräsytan som skålas ur desto större utjämningsvolym och infiltrationsmöjlighet skapas. Vid fullt utnyttjad tillgänglig grönyta mot söder och ett medeldjup på 25 cm och med släntlutning enligt exempelsektionen i bild 9 samt med ca 40 m v-dike utmed berget skulle den totala magasinsvolymen inom fastigheten vara ca 30 m 3, vilket skulle räcka för att fördröja ett 2-årsregn. Utloppen från dessa magasin kan ledas antingen mot sankområdet eller till befintlig förbindelsepunkt. Det senare kräver mer investeringskostnad på grund av större schakt- och återställningsarbeten. En liten del skulle kunna lösas med grönt tak och om det även i fortsättningen kan accepteras att dagvatten från t ex bergslänten tas omhand i slyområdet i söder så bedöms förhållandena inte försämras jämfört med nuvarande situation. Om befintlig förrådsbyggnad, se bild 6 (syns ej på kartunderlaget), rivs skapas förutsättningar för ett bredare och mer lättåtkomligt svackdike med ytterligare större fördröjningsmöjlighet inom fastigheten. 3.7 Konsekvenser av extrem nederbörd Det aktuella planområdet utgör inte något instängt område. Med ej instängt område avses område där dagvatten kan avledas på ytan med självfall. Söder om detaljplaneområdet blir dock det låglänta området åtminstone periodvis vattensjukt vilket gör att detta kan bedömas som instängt. Växtligheten tyder också på det, se bild 10. Det dagvatten som ansamlas i denna lågpunkt kommer från både den aktuella fastigheten och från större omkringliggande marker, främst från sydväst. 12 av 14
Bild 10 Befintligt lågområde söder om planområdet Det är viktigt att så mycket dagvatten som möjligt tas omhand i ursprungspunkten, för att minska belastningen på lågområden och skapa goda möjligheter till en väl fungerande dagvattenlösning, både ur flödes- och reningssynpunkt. Vid exploatering med ökad hårdgjordhetsgrad som följd krävs åtgärder för att styra dagvatten till yta där tillfällig dämning kan accepteras utan att orsaka skada på byggnad eller anläggning. Magasin med väl tilltagen volym är ofta tillräckligt och i det aktuella området kan det sydliga träskområdet även fortsättningsvis användas som översvämningsområde och utgöra extra säkerhet vid extremnederbörd, se avsnitt 3.6.1. Dämning kan här tillåtas periodvis för senare avledning österut mot befintlig dagvattenledning. Det är som tidigare nämnts oklart hur denna låglänta mark är ansluten och ytterligare utredning kring detta behöver göras vid ökad dagvattenbelastning. 3.8 Investeringskostnader/kostnadsbedömningar Den billigaste dagvattenlösningen i ett område med schaktbara jordar är öppna diken och det är också mest gångbart i det aktuella planområdet. Underjordiska magasin kostar betydligt mer att anlägga pga större schakter, dyrare och större materialåtgång etc. Som jämförelse kostar ett öppendike 150-200 kr/m och ett rörmagasin med 25 m 3 hålrum kostar ca 4000 kr/m inklusive schakt och återfyllning. Kostnaderna avser 13 av 14
anläggning med normal jordschakt. Vid anläggning av dike eller magasin i berg tillkommer kostnader för berghantering. Ett grönt tak kostar mellan 500 och 1000 kr/m 2 att anlägga beroende av fabrikat. 3.9 Drift- och underhållsaspekter Kostnad för skötsel uppgår årligen till 5-8 % av anläggningskostnaderna. 3.10 Exempel på andra dagvattenlösningar Det finns många olika sätt att skapa goda dagvattenförhållanden i ett område. Nedan följer några ytterligare exempel, som eventuellt kan användas i mindre omfattning inom området för att ytterligare fördröja och/eller rena dagvattnet. Stuprörsutkastare med ränndalsplattor som leder takvatten ut över gräsytor är ett sätt att återföra dagvatten till marken inom området. Se bild 11. På den aktuella fastigheten skulle detta vara genomförbart för stuprör mot söder och väster till gräsyta eller dike. Bild 11 Stuprörsutkastare med ränndalsplattor Denna metod ger även en god reningseffekt då växtligheten tar hand om en del av de föroreningar som dagvattnet annars för med sig till recipienten. Kassettmagasin är volymeffektivt för platser med genomsläpplig mark och där markföroreningar inte är begränsande. 14 av 14
BILAGA 1 BERÄKNING AV DIMENSIONERANDE REGNINTENSITET (enligt Svenskt Vatten publikation P104) Ekvation 1. Dahlström (2010) ekvation: i Å = 190 Å ( ), +2 Där: i Å = T R = Å = regnintensitet, l/s, ha regnvaraktighet, minuter återkomsttid, månader Vid: T R = 10 min Å = 24 mån i Å = 134 l/s, ha Regnintensitet, l/s, ha 160 140 120 100 80 60 40 20 0 Regnstatistik: Dahlström 2010 2- årsregn 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100 110 120 Regnvaraktighet, minuter Figur 1. Intensivitets- varaktighetsdata enligt Dahlström (2010) ekvation. Figuren visar regnvaraktigheter från 10 minuter upp till 2 timmar. Återkomsttid är 2 år. Regnintensitet är 134 l/s, ha vid regnvaraktighet 10 minuter och återkomsttid 2 år.
BILAGA 2 BERÄKNING AV DIMENSIONERANDE FLÖDEN (enligt Svenskt Vatten publikation P90) Ekvation 2. Beräkning av dimensionerande flöden: dim = Å Där: q d dim = A = = A red = i Å = dimensionerande flöde, l/s avrinningsområdets area, ha avrinningskoefficient reducerad area, ha dimensionerande regnintensitet, l/s, ha INNAN EXPLOATERING Delyta A, ha A red, ha i Å, l/s, ha q d dim, l/s Asfalt 0,17 0,8 0,14 134 19 Tak 0,03 0,9 0,03 134 4 Grönyta 0,17 0,1 0,02 134 2 Totalt 0,3715 0,18 25 EFTER EXPLOATERING Delyta A, ha A red, ha i Å, l/s, ha q d dim, l/s Asfalt 0,14 0,8 0,12 134 16 Tak 0,06 0,9 0,05 134 7 Grönyta 0,17 0,1 0,02 134 2 Totalt 0,3715 0,19 25 ÖKNING EFTER EXPLOATERING, l/s: 0 TOTAL YTA 3715 m 2
BILAGA 3 BERÄKNING AV ERF. BEHOV AV DAGVATTENFÖRDRÖJNING (enligt Svenskt Vatten publikation P90) Medverkande area A = 0,37 ha Reducerad area A red = 0,19 ha Nollavrinning q 0 = 2,0 l/s Återkomsttid Å = 2 år T R = regnvaraktighet, minuter i Å = dimensionerande regnintensitet, l/s, ha V in = tillrinning, m 3 V ut = avtappning, m 3 M dim = magasineringsbehov, m 3 T R, min i Å, l/s, ha V in, m 3 V ut, m 3 M dim, m 3 10 134 15 1,2 14 15 106 18 2 16 20 89 20 2 18 40 56 25 5 21 60 43 29 7 21 80 35 31 10 22 140 23 37 17 20 200 18 41 24 17 260 15 44 31 13 320 13 47 38 9 400 11 51 48 3 Säkerhet 20 %: 1,2 Maximum av M dim 22 m 3 Erforderligh behov av dagvattenfördröjning, inkl säkerhet: 26 m 3 Motsvarande magasinsbehov för 10 mm regn på hårdgjord yta: 19 m 3