Göteborgs stad Stadsbyggnadskontoret. Dagvattenutredning för detaljplan för bostäder vid Östra Björredsvägen. Linköping

Transkript

1 Göteborgs stad Stadsbyggnadskontoret Dagvattenutredning för detaljplan för bostäder vid Östra Björredsvägen Linköping

2 Dagvattenutredning Östra Björredsvägen Datum Uppdragsnummer Utgåva/Status Slutlig Anna Holmgren Anna Holmgren Anna Palmquist Uppdragsledare Handläggare Granskare Ramböll Sverige AB Westmansgatan Linköping Telefon Fax Organisationsnummer

3 Sammanfattning I samband med detaljplanearbete för bostäder vid Östra Björredsvägen inom stadsdelen Olofstorp i Göteborg (Fastighet 1:117, 1:155 och 1:156) har Ramböll Sverige AB fått i uppdrag att klarlägga förutsättningarna för hur dagvatten ska tas omhand i området. Detaljplanen syftar till att skapa förutsättningar för utbyggnad av ca 5 st nya småhustomter samt uppförande av ett BMSS-boende med 8 st lägenheter. Området ingår i kommunens verksamhetsområde för vatten och spillvatten, men inte för dagvatten. I utredningen föreslås dagvattenhanteringen för bostadsområdet liksom tidigare utformas med avrinning till befintligt dike i öster, via mindre öppna diken, svackdiken eller krossdiken intill nya tomter och asfaltytor. Den södra delen av planområdet har idag avvattning ytligt och inga tydliga diken har noterats. Framtida dagvattenhantering inom detta område föreslås utformas med avrinning till nya diken som ansluts med trumma under befintlig väg till befintlig dalgång och bäck i öster. Planområdets föroreningshalter bedöms vara låga och rening i diken enligt redovisat anses vara tillräckligt för att ta hand om och rena det dagvatten som genereras i området. 1 av 2

4 Innehållsförteckning 1. Syfte Underlag Befintliga förhållanden Befintliga avrinningsområden och dagvattensystem In- och utströmningsområden Geoteknik Framtida förhållanden Områdesbeskrivning Förutsättningar för dagvattenhantering Konsekvenser av extrem nederbörd Förutsättningar för grundläggning av hus Förslag till utformning av dagvattenhantering Dimensionering Förutsättningar för dagvattenavledning Dimensionerande regnintensitet Beräkning av dimensionerande flöde Beräkning av erforderlig dagvattenfördröjning Ytor lämpliga för fördröjning eller rening Förslag på metoder för fördröjning Svackdiken Krossdiken Investeringskostnad Drift- och underhållskostnader Slutsats Bilagor Bilaga 1A: Befintliga flödesförhållanden Bilaga 1B: Förslag till utformning av dagvattenhantering Bilaga 2: Beräkning av dimensionerande regnintensitet Bilaga 3: Beräkning av dimensionerande flöden Bilaga 4: Beräkning av erforderligt behov av dagvattenfördröjning 2 av 2

5 Dagvattenutredning för detaljplan för bostäder vid Östra Björredsvägen 1. Syfte Syftet med utredningen är att klarlägga förutsättningarna för byggnation inom planområdet och identifiera eventuella problemområden avseende dagvatten. Dagvattenutredningen omfattar: Befintliga förhållanden avseende avrinningsområden. In- och utströmningsområden. Instängda områden som är olämpliga för byggnation. Markavvattningsföretag och diken på privat respektive kommunal mark som kan komma att påverkas av den planerade exploateringen. Ytor lämpliga för infiltration. Ytor lämpliga för eventuell reningsanläggning, tex översilningsytor eller damm. Vegetation som kan vara värd att bevara för dagvattenrening. Vegetation som behöver tillskott av dagvatten för att kunna bevaras. Underlag för dimensionering av dagvattenledningar. Utformningsförslag för dagvattenhantering. Förslag till höjdsättning. 1.1 Underlag Som underlag för dagvattenutredningen har följande handlingar använts: Grundkarta från Göteborgs stad Dagvatten så här gör vi. Från Göteborgs stad/kretsloppskontoret Illustration över områdets tänkta bebyggelse från Göteborgs stad Befintliga ledningar enligt erhållna kartmaterial från ledningsägare. Fältbesök Svenskt Vatten publikation P90 2. Befintliga förhållanden Det aktuella detaljplaneområdet ligger i Olofstorp, ca 15 km norr om Göteborgs centrum. Den norra delen av detaljplaneområdet gränsar i väster till befintlig lokalgata med radhus, i norr till äldre villor. Marken där nya bostäder planeras består idag av en fotbollsplan och en hästhage. Ytan är relativt plan och sluttar i öster ner mot en träd- och buskbevuxen bäckravin. Södra delen av planområdet gränsar till en lantgård med tillhörande bostadshus i öster och i väster till en större villa med hunddagisverksamhet. På norra sidan där ny GC-väg och p-plats planeras gränsar planområdet till asfalterad parkering för radhusen. Södra delen av planerad fastighet består av bergssluttning och ovanför 1 av 16

6 denna ligger relativt nyanlagda villatomter, se Bild 1: Flygfoto över detaljplaneområdet. Bild 1: Flygfoto över detaljplaneområdet 2.1 Befintliga avrinningsområden och dagvattensystem Från planområdet avleds dagvattnet idag genom ytavrinning till befintlig dalgång i öster, där flera mindre diken går samman till en bäck mot norr/nordväst. Små nederbördsmängder tas omhand av befintlig vegetation och genomsläppliga jordlager genom infiltration. Området ingår inte i kommunens verksamhetsområde för dagvatten och det finns inga kommunala dagvattenledningar. Från fastighet Björred 1:117 som utgör norra delen av planområdet och i utredningen benämns som område A, avleds dagvatten ovan mark via avdunstning och infiltration och vid större flöden avrinner det till dalgången och bäcken i öster, delvis via mindre dike över grönytan. Hur stor mängd dagvatten från området som idag avleds till diket är inte känt, men en uppskattning redovisas i bilaga 3. 2 av 16

7 Från fastigheterna Björred 1:155 och 1:156, som i utredningen benämns som område B, avrinner dagvatten från berget åt flera håll, se illustration i bilaga 1A. Dagvatten från berget som rinner mot norr genom område med sly och högt gräs antas avdunsta eller infiltrera innan det når lägre marknivåer i befintlig hårdgjord p-yta norr om planerad GC-väg. Genom att identifiera läget på vattendelare kan olika avrinningsområden (vattnets naturliga väg genom terrängen) avgränsas. Bild 2 nedan visar befintliga förhållanden för avrinning där befintliga höjdförhållanden redovisas med färgskala enligt förklaring. Lägsta nivå markeras röd, låglänta områden gulorange. Högre terräng redovisas grön och blå till högsta marknivå som illustreras lila. Höjdförhållandena styr hur vattnet rinner. Illustrationen visar hur vattnet rör sig idag och i vilka områden det eventuellt kan uppkomma vattenansamlingar. Bild 2: Befintliga förhållanden avseende avrinningsområden. 2.2 In- och utströmningsområden Det är viktigt att identifiera grundvattnets in- och utströmningsområden för att lokalisera eventuella begränsningar i den planerade bebyggelsens utformning. Inströmningsområden är de områden där en stor del av områdets grundvattenbildning sker. För att säkerställa grundvattenbildningen ska man sträva efter att i så stor utsträckning som möjligt infiltrera dagvatten inom området. Byggnader bör i första hand placeras i inströmningsområden där god möjlighet till infiltration och dränering finns. 3 av 16

8 I utströmningsområden bör man undvika att placera byggnader då det vid stora nederbördsmängder kan bli ytvatten stående på markytan och problem att klara dränering och infiltrering av dagvatten. Inom detaljplaneområdet ska husgrundernas nivå vara placerade med god marginal till grundvattennivån och placering av BmSS-boende bör utföras med avskärande dike mot bergrygg för att undvika att markvatten tränger in i husdräneringen. 2.3 Geoteknik En geoteknisk utredning är genomförd av WSP, daterad I denna beskrivs den södra delen av planområdet som skogsterräng med fast mark och berg i dagen. Närmast gatan är jorddjupet mellan 3 och 5 m, där det under vegetationslagret består av siltig Lera på siltig Sand med lerskikt. Leran beskrivs som fast då vattenkvoten enligt utredningen är låg. I norra delen av detaljplaneområdet är jorddjupet relativt litet med berg i dagen på flera ställen. Jorddjupet är mellan 2 och 7 m i borrpunkterna. Enligt rapporten bedöms jorddjupet i området för bostäder vara mindre än 10 m. Jordlagren består av Sand med inslag av silt- och lerskikt. Under detta finns fast siltig Lera på större djup än 2-3 m. Lerlagret försvinner i de tunnare jordlagren mot ravinen och här är mest sand under vegetationslagret. I båda delområdena består berget av granit-granodiorit och kan betecknas som grå gnejs. Enstaka lösa block förekommer i södra delen medan de i norra delen är plana lokala hällar. Grundvattennivån är endast noterad i en punkt i norra änden av område A där den är uppmätt till 0,5 m under befintlig marknivå, enligt geoteknisk utredning, WSP, daterad I övriga delar av planområdet har inte grundvattennivån dokumenterats. 3. Framtida förhållanden 3.1 Områdesbeskrivning Stadsbyggnadskontoret, Göteborgs stad, arbetar med detaljplan för 5 st stycken bostadstomter inom fastighet Björred 1:117, och bostäder med särskild service (BmSS) med 6-8 lägenheter inom fastighet Björred 1:155 och 1:156 vid Östra Björredsvägen, Olofstorp. En ny GC-väg planeras inom planområdet för att förbinda Östra Björredsvägen med Björredsvägen. Sammantaget är hela detaljplaneområdets area m 2 med befintlig lokalgata och planerade nya körytor inräknade, se illustration på kartbilaga 1A/1B. 4 av 16

9 3.2 Förutsättningar för dagvattenhantering Vid stora regnmängder kan den ökade hårdgjordhetsgraden skapa tillfälligt stora flöden. För att inte belasta befintliga vattendrag mer än idag är det viktigt att skapa möjligheter för infiltration och/eller fördröjning inom området. Det innebär också fördelar med avseende på dagvattnets rening och förutsättningar för att bibehålla grundvattennivån inom området. Tillämpning av lokalt omhändertagande av dagvatten (LOD) förutsätts. Risken för översvämningar i området bör beaktas. Grundprinciperna avseende dagvatten: Byggnader ska placeras på höjdpartier och grönytor i lågstråk. Ökade dagvattenflöden ska begränsas genom t ex gröna tak, genomsläppliga material och begränsning av andel hårdgjorda ytor. Dagvattenavrinningen ska begränsas genom t ex fördröjning i magasin eller diken. Dagvattnets föroreningsbelastning ska begränsas genom naturlig rening i diken eller magasin på väg till recipienten. Gator anläggs lägre än byggnader för att möjliggöra ytledes avrinning vid stora regn. Nya dagvattenlösningar ska placeras så att de inte påverkar befintliga byggnader och bräddningsmöjlighet ska finnas till grönytor, naturmark eller diken. Vid byggnation i slänter ska dagvatten ledas mot lägsta punkten till befintliga eller nya dagvattensystem. Hänsyn till dagvatten från angränsande mark ska arbetas in i nya dagvattenlösningar Konsekvenser av extrem nederbörd I det aktuella området har inga instängda områden identifierats. Ej instängt område avser område där dagvatten kan avledas på ytan med självfall. Det är viktigt att så mycket dagvatten som möjligt tas omhand i ursprungspunkten, för att minska belastningen på lågområden och skapa goda möjligheter till en väl fungerande dagvattenlösning, både ur flödes- och reningssynpunkt. Vid exploatering med ökad hårdgjordhetsgrad som följd krävs åtgärder för att styra dagvatten till yta där tillfällig dämning kan accepteras utan att orsaka skada på byggnad eller anläggning. I området bör detta kunna säkerställas med hjälp av diken för avledning österut mot befintlig bäck Förutsättningar för grundläggning av hus Nya byggnader ska grundläggas med god marginal till grundvattennivå. Dränering av nya byggnader ska utföras så att husets bottenplatta skyddas från markfukt på grund av högt grundvatten. Med gällande geotekniska förutsättningar krävs uppfyllnad av mark för att säkra dräneringsfunktionen utan att grundvattennivån sänks. 5 av 16

10 3.3 Förslag till utformning av dagvattenhantering Nya takytor avleds med utkastare ovan mark med ränndalsplattor minst 3 m ut från husliv för spridning över gräsyta innan anslutning till dike. På östra sidan av planerade bostadshus i område A är befintliga marknivåer fördelaktiga och takvatten kan rinna ovan mark och spridas över gräsytan. Husdränering avleds från dränbrunn till stenkista inom respektive fastighet där grundvattennivån så tillåter, alternativt med ledning och utlopp i slänt mot bäckravin. Ytvatten från bostadsfastigheternas framsida avleds till justerat dike i delvis ny sträckning utmed Östra Björredsvägen till befintligt dike, se utformningsskiss i bilaga 1B. Inom tomtmark anläggs med fördel skåldiken, eventuellt med krossfyllning för att möjliggöra infiltration. Dessa kan utformas gräsbeklädda för att underlätta markskötsel och för anpassning till övrig markanläggning. Ytvatten från berget i område B avleds med avskärande dike söder om planerad byggnad och i östra kanten av fastigheten, för att undvika att det avleds till den nya byggnadens dränledning och för att omkringliggande fastigheters dagvattenbelastning inte ska öka. Under befintlig och ny väg kompletteras med vägtrumma för anslutning till nytt/befintligt dike mot bäckravinen. Husdränering från denna del anläggs med anslutning till ny stenkista inom fastigheten. 4. Dimensionering 4.1 Förutsättningar för dagvattenavledning Vid dimensioneringen har följande yta räknats med: Planområde: ca m 2 inklusive befintliga vägar och bergområde. Enligt detaljplanen är den tillåtna byggnadsytan per bostadstomt max 200 m 2 och byggnadsarean för stödboendet är satt till 650 m 2. I beräkningarna tillkommer antagen hårdgjord yta för uppfart och p-platser, se bilaga 3. Beräkningar är utförda enligt Svenskt vattens publikation P90 och P104. I beräkningarna tas hänsyn till framtida klimatförändringar, vilket redovisas med ett påslag om 15% på beräknade regnvolymer, se bilaga 4. Dag- och dräneringsvatten ska i första hand tas omhand lokalt inom kvarteret. Vid behov ska dagvattnet avledas till recipient. I det aktuella området finns ingen dagvattenledning utbyggd och därmed inte heller någon fast tillåten avledningsvolym från området. All dagvattenavledning från planområdet går till befintligt dike som ansluter till Lärjeån inom ett känsligt Natura 2000-område. Flöde till dikessystemet bör minimeras så långt det är möjligt och fördröjningsvolymer beräknas med ett utflöde om max 20 l/s, ha ansluten hårdgjord area. 6 av 16

11 Med redovisade grundvattenförhållanden i området som utgångspunkt bör grundläggning av byggnad inom delområde A göras minst 0,5 m över befintlig gatunivå för Östra Björredsvägen för att undvika skador på grundplatta och möjliggöra avrinning från dränering utan att äventyra områdets grundvattennivå. Även byggnad inom område B ska grundläggas på betryggande nivå med avseende på grund-/ markvattennivå och viss uppfyllnad kan komma att krävas Dimensionerande regnintensitet Beräkning av dimensionerande regnintensitet har gjorts med återkomsttid 10 år och 10 minuters varaktighet. Det dimensionerande regnet är med de förutsättningarna 228 l/s, ha, se bilaga Beräkning av dimensionerande flöde Beräkning av dimensionerande dagvattenflöde har gjorts med rationella metoden, med formeln: Q dim = q A r. där: q = regnintensitet vid vald återkomsttid och varaktighet Ar = reducerad area, Ar =φ F F = avrinningsområdets storlek φ = avrinningskoefficient Avrinningskoefficienter som använts är 0.9 för takytor, 0.8 för asfaltytor och 0.1 för gräsytor. I Tabell 1 nedan visas dimensionerande flöden för befintlig markanvändning och förväntade flöden efter utbyggnad. Beräkningar för respektive delområde redovisas i bilaga årsregn 10 min Området i norr med villatomter, delområde A Området i söder med BmSS-anläggning, delområde B Yta, ha Flöde innan exploatering, l/s 0,72 31,3 69 0,50 11,4 36 Flöde efter exploatering, l/s Tabell 1: Dimensionerande flöden för planområdet före respektive efter exploatering Beräkning av erforderlig dagvattenfördröjning Efter exploatering förväntas flödet för delområdena A och B öka med ca 37 l/s respektive 25 l/s jämfört med idag. Beräkning av utjämningsvolymer har gjorts med utgångspunkt i att dagvattenavledningen från området ska vara densamma som idag. 7 av 16

12 Det ger ett behov av fördröjningsvolym inom planområdet på totalt 33 m 3 för område A och 26 m 3 för område B. Siffrorna är inklusive 15% klimatpåslag. För att ta hand om dagvattenflödet i området föreslås i första hand öppna diken som svackdiken och makadamdiken. Dessa diken ska fördröja, rena i viss mån och även lyfta fram dagvattnet som ett tilltalande inslag i boendemiljön. Föroreningshalten bedöms vara liten i planområdet. Redovisade svack- och makadamdiken antas kunna vara tillräcklig åtgärd för att rena det dagvatten planområdet genererar. 4.2 Ytor lämpliga för fördröjning eller rening Område A med planerad bostadsbebyggelse har goda förutsättningar för att ta omhand ytvatten då marken sluttar ner mot bäckravinen. Ytliga diken tillsammans med översilning över befintlig grässluttning utgör ett trögt dagvattensystem, se förslagsritning i bilaga 1B. Bild 3: Grönyta med möjlighet till översilning Bild 4: Yta med möjlighet för dagvattenhantering från delområde B. 8 av 16

13 Område B består till stor del av skogbevuxet, starkt sluttande berg. Nedanför berget finns en plan gräsyta där dike föreslås anläggas, se bild 4. Den ytan är idag utnyttjad som trädgårdsmark på angränsande fastighet. 4.3 Förslag på metoder för fördröjning För att inte belasta det befintliga dagvattennätet mer än idag förespråkas ett trögt dagvattensystem i området. Det innebär att man i så stor utsträckning som möjligt avleder dagvatten ovan mark, helst via svagt lutande svackdiken. Inom tätbebyggt område har växtligheten stor betydelse för miljön. Vegetation ger bättre klimat lokalt, trivsammare boendemiljö och filtrerar bort vissa föroreningar. Vegetation hjälper även till att ta hand om dagvatten då den minskar avrinningen och bidrar till att upprätthålla vattenbalansen i området. Även för rening av dagvatten är vegetationen en god hjälp. Hårdgjorda ytor anläggs med genomsläppligt ytmaterial, t ex gräsarmering eller liknande, se bild 5. Bild 5: Parkering med gräsarmering Takvatten avleds med utkastare via ränndal över grönytor, se bild 6. På det sättet skapar man en trögare avrinning och ökar möjligheten till avdunstning vilket ger minskade flöden till recipient. 9 av 16

14 Bild 6: Takvatten leds via ränndal ut på grönytan Gröna tak minskar dagvattenmängden över året. Oavsett vilken typ av grönt tak man väljer blir det vid häftiga eller långvariga regn ingen effekt för fördröjningen totalt varför det inte tagits hänsyn till det i övriga beräkningar. Däremot har ett grönt tak, se exempel i bild 7, stor förmåga att ta hand om mindre regn genom bland annat avdunstning liksom att det påverkar miljön positivt både för ögat och ur reningssynpunkt. Bild 7: Byggnad med grönt tak 10 av 16

15 4.4 Svackdiken Utmed lokalgata, gång och cykelväg föreslås anläggande av svackdiken. Svackdiken (bild 8) avser grunda, öppna avvattningsstråk med flacka slänter. Bild 8: Svackdiken i Fjärilsparken, Malmö. Källa: VA SYD. I tvärsnitt kan svackdiken se ut på många olika sätt. Ett exempel på svackdikesutformning kan vara enligt bild 8 ovan. Avledningsförmågan i ett svackdike påverkas i hög grad av friktion mellan vattnet och gräsytan, den så kallade råheten samt dikets längslutning. Råheten påverkas av växtval och skötsel av grönytan. När dagvattnet rinner i svackdikena reduceras hastigheten på grund av vegetationen som även tar hand om föroreningar genom sedimentering. Avrinningshastigheten i svackdike är avsevärt lägre jämfört med transport i ledningar och flödet nedströms blir jämnare. Kraftigt lutande diken, större än 2 %, bör förses med fördämningar (bild 10) för att på så sätt minska vattenhastigheten och öka anläggningens fördröjningseffekt. Bild 10: Ett exempel på utformning av fördämning i svackdiken. Källa: 11 av 16

16 Även under vinterförhållanden ochh i samband med snösmälting har det konstaterats att smältvattnet infiltreras i gräsytor. Vintertid kan svackdikena användas som snöupplag (bild 11 och 12). Särskilda upplag för snö som röjs från gator och vägar ska anläggas på ett sådant sätt att smältvattnet förhindras att förorena yt- och grundvatten. Bild 11 och 12: Gräsklädda stråk fungerar även i sambandd med snösmältning och som utrymme för uppläggning av snö. Kampen och Biskopshagen, Växjö. Källa: Svenskt Vatten P105. Bild 13: Dagvattendikee med stenbeklädd botten. Södra Ekkällan, Linköping 1 12 av 16

17 Dagvatten från svackdiken som föreslås anläggas inom planområdet leds till befintligt dike i östra delen av planområdet. För ytterligare fördröjning och rening kan dagvatten ledas ut över översilningsyta, men detta kräver mer yta än vad som är rimligt i detta projekt. En översilningsyta är en anlagd eller befintlig lägre liggande vegetationsklädd yta som utformas för att ta emot ett jämnt utspritt dagvattenflöde över ytans hela bredd (bild 13). Denna metod kan användas för att avleda takvatten från östra delarna av område A, som beskrivet under kapitel 6.2. Bild 14: Översilningsyta i Fjärilsparken, Malmö. Källa: VA SYD. Föreslagen dagvattenhantering inom planområdet framgår av bilaga 1B. Fördelen med svackdiken är att dagvattnet renas till viss del och att det är ett trevligt inslag med kombinationen vatten och grönyta i människors närmiljö. En nackdel är att de är ytkrävande. 4.5 Krossdiken Ett alternativ till svackdiken är makadamfyllda diken, så kallade krossdiken. Fördelar med makadamfyllda diken jämfört med svackdiken är att de kräver mindre ytutrymme. Krossdike kan även utföras under en skålad gräsyta där dagvattnet kan samlas. Under gräsytan görs ett cirka 1 meter djupt dike fyllt med genomsläppligt material, typ makadam. Magasinerings- eller fördröjningsvolymen i makadamdiken utgörs av porvolymen i fyllningsmassorna, cirka 30 %. Ett lager geotextil skiljer makadammen från det gräsbevuxna jordlagret. I botten av diket läggs en dränledning. Bräddintag, i form av kupolbrunnar, kan placeras i markytan med något upphöjda intag för att ytterligare fördröja avrinningen. 13 av 16

18 Från krossdiket avleds dagvattnet med hjälp av dränledning med begränsad dimension till dagvattenledning eller dike nedströms, se bild 15. Bild 15: Krossdike med dräneringsledning i botten. Källa: Svenskt Vatten P105. Krossdiken föreslås anläggas i område A mellan befintlig gata och planerad tomtmark samt i område B utmed planerad GC-väg för avledning av ytvatten från tak och gatumark. Alternativt anläggs öppendike vid område B. Utformningen av magasin anpassas till nya marknivåer och uppmätt grundvattenyta. Vid utförande med hålrumsmagasin skall magasinets botten vara över normal grundvattennivå. Krossdike föreslås utformas enligt följande (bild 16): Djup 1 m Dikets bottenbredd ~0,35 m Toppbredd: 1,0 m Släntlutning 3:1 Bild 16: Skiss över möjlig sektion för anläggning av krossdike resp öppendike. Föreslagen dagvattenhantering inom planområdet framgår av bilaga 1B. 14 av 16

19 5. Investeringskostnad I tabellen nedan redovisas uppskattad investeringskostnad för att anlägga föreslagna dagvattenåtgärder i området. I förslaget antas krossdike utmed gata/gc-väg och öppendike i anslutning till berg/naturmark. Kostnaderna i tabell 1 är översiktligt bedömda med utgångspunkt från A -prislista markarbeten 2012 Norconsult, tidigare erfarenheter från liknande projekt samt kostnadsinformation från entreprenörer och försäljare för VA-produkter. Uppskattad investeringskostnad Total Dike Volym/enheter Inkluderar Kr/m kostnad Öppet dike Schakt, fyllning, 97 grässådd Krossdike Schakt, dränledning, fyllning, geotextil, 215 grässådd Ledningar Schakt, Dagvattenledning dim 200 fyllning, 33 ledning Kupolbrunn Tabell 2: Uppskattad kostnad för dagvattenåtgärder Drift- och underhållskostnader Kostnad för skötsel uppgår årligen till 5-8 % av anläggningskostnaderna. Kostnaderna för skötsel baseras på grova uppskattningar. En bedömning görs för varje enskilt fall och kostnaderna varierar från år till år. Generellt är anläggningar mer skötselkrävande de tre första åren. Drift- och underhållskostnader för öppna diken varierar kraftigt vilket kan bero på vilka komponenter man har valt att ta med i skötselkostnaderna. 0,01-1,41 kr/m är beräknat på ett dike med djupet 0,5 m (Bäckström, 2002). Skötseln består av gräsklippning, städning och allmän tillsyn. Krossdiken har en livslängd om cirka år eftersom de hydrauliska förutsättningarna ändras med tiden till följd av olika grad av igensättning. 15 av 16

20 7. Slutsats I området fungerar dagvattenavrinningen bra idag med till största delen ytlig avledning eller infiltration. Vid utbyggnad av nya fastigheter ökar andelen hårdgjord yta och därmed ökar dagvattenflödet. Dagvattnet behöver fördröjas så att det vid dimensionerande regn inte orsakar översvämningar i området. Ett väl utformat dagvattensystem skapar goda förutsättningar för en långsiktigt god dagvattenavledning i området. 16 av 16

21 P P P Allmän GC-väg P

22 P P P Allmän GC-väg P

23 BILAGA 2 BERÄKNING AV DIMENSIONERANDE REGNINTENSITET (enligt Svenskt Vatten publikation P104) Ekvation 1. Dahlström (2010) ekvation: i Å = 190 Å ( ), +2 Där: i Å = T R = Å = regnintensitet, l/s, ha regnvaraktighet, minuter återkomsttid, månader Vid: T R = 10 min Å = 120 mån i Å = 228 l/s, ha 250 Regnstatistik: Dahlström årsregn Regnintensitet, l/s, ha Regnvaraktighet, minuter Figur 1. Intensivitets- varaktighetsdata enligt Dahlström (2010) ekvation. Figuren visar regnvaraktigheter från 10 minuter upp till 2 timmar. Återkomsttid är 10 år. Regnintensitet är 228 l/s, ha vid regnvaraktighet 10 minuter och återkomsttid 10 år.

24 BILAGA 3 BERÄKNING AV DIMENSIONERANDE FLÖDEN (enligt Svenskt Vatten publikation P90) Ekvation 2. Beräkning av dimensionerande flöden: dim = Å Där: q d dim = A = = A red = i Å = dimensionerande flöde, l/s avrinningsområdets area, ha avrinningskoefficient reducerad area, ha dimensionerande regnintensitet, l/s, ha INNAN EXPLOATERING HELA OMRÅDET Delyta A, ha A red, ha i Å, l/s, ha q d dim, l/s Asfalt 0,1 0,8 0,1 228,0 14,1 Grus 0,04 0,4 0,0 228,0 3,3 Grönyta 1,1 0,1 0,1 228,0 25,2 Totalt 1,22 0,2 42,6 EFTER EXPLOATERING HELA OMRÅDET Delyta A, ha A red, ha i Å, l/s, ha q d dim, l/s Asfalt 0,31 0,8 0,25 228,0 56 Grönyta 0,75 0,1 0,08 228,0 17 tak 0,16 0,9 0,14 228,0 32 grusväg Totalt 1,22 0, ÖKNING EFTER EXPLOATERING, l/s: 63

25 INNAN EXPLOATERING OMRÅDE A Delyta A, ha A red, ha i Å, l/s, ha q d dim, l/s Asfalt 0,1 0,8 0,1 228,0 14,1 Grus 0,04 0,4 0,0 228,0 3,3 Grönyta 0,6 0,1 0,1 228,0 13,9 Totalt 0,72 0,1 31,3 EFTER EXPLOATERING OMRÅDE A Delyta A, ha A red, ha i Å, l/s, ha q d dim, l/s hårdgjord 0,23 0,8 0,18 228,0 41 Grönyta 0,40 0,1 0,04 228,0 9 tak 0,09 0,9 0,08 228,0 18 Totalt 0,72 0,30 69 ÖKNING EFTER EXPLOATERING, l/s: 37 INNAN EXPLOATERING OMRÅDE B Delyta A, ha A red, ha i Å, l/s, ha q d dim, l/s Grönyta/skog 0,5 0,1 0,1 228,0 11,4 Totalt 0,50 0,1 11,4 EFTER EXPLOATERING OMRÅDE B Delyta A, ha A red, ha i Å, l/s, ha q d dim, l/s hårdgjord 0,08 0,8 0,07 228,0 15 Grönyta 0,35 0,1 0,04 228,0 8 tak 0,07 0,9 0,06 228,0 13 Totalt 0,50 0,16 36 ÖKNING EFTER EXPLOATERING, l/s: 25

26 BILAGA 4 BERÄKNING AV ERF. BEHOV AV DAGVATTENFÖRDRÖJNING (enligt Svenskt Vatten publikation P90) T R = regnvaraktighet, minuter i Å = dimensionerande regnintensitet, l/s, ha V in = tillrinning, m 3 V ut = avtappning, m 3 M dim = magasineringsbehov, m 3 Område A Medverkande area A = 0,72 ha Reducerad area A red = 0,30 ha Nollavrinning q 0 = 22,4 l/s Återkomsttid Å = 10 år T R, min i Å, l/s, ha V in, m 3 V ut, m 3 M dim, m , Säkerhet 15 %: 1,15 Maximum av M dim 29 m 3 Erforderligh behov av dagvattenfördröjning, inkl säkerhet: 33 m 3 Område B Medverkande area A = 0,50 ha Reducerad area A red = 0,16 ha Nollavrinning q 0 = 5,7 l/s Återkomsttid Å = 10 år T R, min i Å, l/s, ha V in, m 3 V ut, m 3 M dim, m , Säkerhet 15 %: 1,15 Maximum av M dim 23 m 3 Erforderligh behov av dagvattenfördröjning, inkl säkerhet: 26 m 3