Dagvattenutredning Detaljplan för Förskola vid Melongatan

Transkript

1 Göteborgs Stad Dagvattenutredning Detaljplan för Förskola vid Melongatan Halmstad

2 Dagvattenutredning Detaljplan för Förskola vid Melongatan Datum Uppdragsnummer Utgåva/Status Carina Henriksson Ingemar Clementson Lena Sjögren Uppdragsledare Handläggare Granskare Ramböll Sverige AB Strandgatan Halmstad Telefon Fax Organisationsnummer

3 O\ MARK\2013\ \3_Teknik\W\Dokument\Beskrivningar\.doc Innehållsförteckning 1. Sammanfattning Syfte Underlag Befintliga förhållanden Områdesbeskrivning Befintligt spill-, dag- och vattensystem Geotekniska förhållanden Framtida förhållanden Områdesbeskrivning Dimensionering Förutsättningar dagvattenhantering Beräkning av dimensionerande regnintensitet Beräkning av dimensionerande flöden Beräkning av erforderligt behov av dagvattenfördröjning Rening av dagvatten Förslag till utformning Öppet dike Alternativ till öppet dike Alternativ på lösningar för begränsning av ökat dagvattenflöde Investeringskostnad Drift- och underhållskostnader Bilagor Bilaga 1: Befintliga förhållanden, översiktskarta, skala 1:500 Bilaga 2: Beräkning av dimensionerande regnintensitet Bilaga 3: Beräkning av dimensionerande flöden Bilaga 4: Beräkning av erforderligt behov av dagvattenfördröjning Bilaga 5: Utformningsförslag, översiktskarta, skala 1:500 1 av 15

4 O\ MARK\2013\ \3_Teknik\W\Dokument\Beskrivningar\.doc 1. Sammanfattning I samband med detaljplanearbetet för förskola vid Melongatan, Göteborg, har Ramböll Sverige AB fått i uppdrag av Göteborgs Stad att utreda dagvattenhanteringen i området. Lokalt omhändertagande av dagvatten (LOD) ställs som krav. I denna utredning föreslås dagvattnet från planområdets anlagda ytor fördröjas och renas så nära källan som möjligt med hjälp av öppna diken som placeras inom planområdet. Utlopp från diket sker till befintligt dike. Alternativ till dike kan fördröjningsmagasin t.ex. dagvattenkassetter användas. Befintligt dike norr om planområdet kuverteras för infart och ansluts till befintligt dike söder om planområdet. Nytt avskärande dike anläggs i planområdets södra gräns för att avleda ytvatten från högre liggande mark. Föroreningshalter i dagvatten för planområden bedöms vara låga. Redovisade diken eller magasin antas utgöra en tillräcklig åtgärd för omhändertagande och rening av det dagvatten planområdet genererar. 1.1 Syfte Syftet med utredningen är att klarlägga förutsättningarna för en byggnation inom området. I bästa möjliga mån ska lösningar tas fram avseende lokalt omhändertagande och fördröjning av dagvatten för att minimera anläggandet av nya ledningssystem. Detta kommer leda till minskade framtida kostnader och miljöpåverkan. 1.2 Underlag I arbetet med utredningen har bland annat följande underlag använts: Kartunderlag från Göteborgs Stad. Skissförslag från Göteborgs Stad. Fältstudie Stabilitetskartering, geotekniska förhållanden, daterad Avstämningsmöte Publikation P105, Svenskt Vatten Publikation P104, Svenskt Vatten Publikation P90, Svenskt Vatten 2 av 15

5 O\ MARK\2013\ \3_Teknik\W\Dokument\Beskrivningar\.doc 2. Befintliga förhållanden 2.1 Områdesbeskrivning Det aktuella området ligger i stadsdelen Fiskebäck i Göteborg ungefär sju kilometer sydväst om Göteborgs centrum (bild 1). Planområdet omfattar cirka 5000 m 2. Bild 1. Karta över planområdet Området angränsar mot berg/vegetation i norr, väster och söder. Melongatan och bostäder i öster. Området topografi varierar men domineras av en svag lutning från i nordväst och i sydöst. Planområdet består idag av naturmark, berg i dagen och en inhägnad grusplan (bild 2). Bild 2. Asfalterad ingång till igenväxt grusplan. Vy västerut in mot planområdet 3 av 15

6 O\ MARK\2013\ \3_Teknik\W\Dokument\Beskrivningar\.doc 2.2 Befintligt spill-, dag- och vattensystem Va-kartan visar att befintliga dricksvattenledningar finns längs med Melongatan och passerar planområdet. Kommunala duplikat ledningar för spill och dagvatten börjar ca 200 m söder om planområdet. Dagvatten- respektive spillvattenledningen har diameter 300 mm och vattenledningen 200 mm, se bilaga 1. Befintliga fastigheter kring planområdet är anslutna till en samfällighet. Kapaciteten och utbredningen på detta ledningssystem är inte klarlagt. Inom planområdet finns antydan till diken runt den igenväxta grusplanen (bild 3). Ett dike finns utmed Melongatan och går från norr till söder och leds in i en trumma under gatan, anslutning okänd (bild 4). Bild 3. Antydan till dike som rinner vid den igenväxta grusplanens södra sida Bild 4. Diket som finns beläget längs planområdet parallellt med Melongatan samt placering av trumman 4 av 15

7 O\ MARK\2013\ \3_Teknik\W\Dokument\Beskrivningar\.doc 2.3 Geotekniska förhållanden Inga geotekniska utredningar har utförts i planarbetet. Geotekniska förhållanden för planen är sammanställda i en stabiletskartering, Fastighetskontoret Göteborgs Stad daterad Området utgörs av morän och berg i dagen, tunt lager jordtäcke på berg, jordfyllda svackor med träd och buskvegetation. Ingen risk för stabilitetsproblem eller särskilda geotekniska problem föreligger. Eventuellt kan det bli aktuellt med sprängning av berg beroende på höjdsättning och ledningsdragning. 3. Framtida förhållanden 3.1 Områdesbeskrivning Planen medger byggnad av en förskola på 1300 m 2 med 6 avdelningar i 2 våningsplan (650 m 2 /plan), en lekgård på ca 3200 m 2 med två förråd, återvinningscentral, parkeringsplats för personalen, cykelparkering och en lastbrygga (bild 5). P-platser Lekgård Lek frd. Förskola Lek frd. Bild 5. Illustrationskarta över planområdet 5 av 15

8 O\ MARK\2013\ \3_Teknik\W\Dokument\Beskrivningar\.doc 3.2 Dimensionering Förutsättningar dagvattenhantering Förutsättningarna för dagvattenhantering är framtagna i samråd med Göteborgs Stad samt hämtade ur P90 Dimensionering av allmänna avloppsledningar, P104 Nederbördsdata vid dimensionering och analys av avloppssystem samt P105 Hållbar dag- och dränvattenhantering. För att ta hänsyn till framtida klimatförändringar och ökade nederbördsmängder ansätts en säkerhetsfaktor. Svenskt Vattens Publikation P104 rekommenderar att en säkerhetsfaktor mellan 1,05 1,3 väljs för korttidsnederbörd i Sverige, vilket innebär att dimensionerande regn förväntas öka med 5-30 % beroende på områdets lokalisering i landet. Säkerhetsfaktorn ansätts efter lokala förhållanden såsom lutningsförhållanden, höjdsättning av bebyggelse och risken för dämning från recipienten. Säkerhetstillägg 20 % har använts för dimensionering. Dag- och dräneringsvatten ska tas om hand lokalt inom kvartersmark. Efter fördröjning ska dagvattnet avledas till allmänt dagvattensystem. Beräkning av erforderligt behov av dagvattenfördröjning utförs med ett maximalt utflöde på 2 l/s. Jordlagren inom området beskrivs som relativt täta och infiltrationskapaciteten är därmed begränsad. Dagvattenavledningen inom området ska utföras med ekologisk dagvattenhantering. Med detta menas i första hand: Bibehållande av vattnet i marken och i närområdet, så att den lokala hydrologin förändras så lite som möjligt och att en fördröjning av avrinningen i området uppstår. I princip innebär detta att man strävar efter att bibehålla den naturliga avrinningen från området genom att utjämna och fördröja den ökade avrinningen som uppstår i samband med exploateringen inom området. Att om möjligt utnyttja den naturliga reningsförmågan hos vegetation, sediment, etc. för att erhålla ett renare dagvatten. Olika typer av öppen avledning av dagvatten bör utnyttjas i första hand. Minimera hårdgjord ytor för att begränsa ökat dagvattenflöde Beräkning av dimensionerande regnintensitet För beräkning av dimensionerande regnintensitet (i Å ) har Dahlström (2010) ekvation använts. Dimensionerande regnintensitet har beräknats ur formeln: Ekvation 1. Dahlström (2010) ekvation. 6 av 15

9 O\ MARK\2013\ \3_Teknik\W\Dokument\Beskrivningar\.doc där: i Å regnintensitet, l/s, ha, T R - regnvaraktighet, minuter, Å- återkomsttid, månader. Beräkningar har utförts för dimensionerande regn med återkomsttiden 10 år och varaktighet på 10 min. Detta ger en dimensionerande regnintensitet på 228 l/s, ha. Beräkningar framgår i bilaga Beräkning av dimensionerande flöden För beräkning av dimensionerande vattenföringar (Q dim ) har rationella metoden använts. Dimensionerande vattenföringar har beräknats ur formeln: Q dim = q A r Ekvation 2. Beräkning av dimensionerande flöden. där: q- regnintensitet vid vald återkomsttid och varaktighet, A r - reducerad area, A r = F, F- avrinningsområdets storlek, - avrinningskoefficient. Avrinningskoefficient 0,9 för takytor, 0,8 för asfaltsytor, 0,2 för grusplan, lekgård samt gröna tak och 0,1 för naturmark har använts för dimensionering. I tabell 1 presenteras dimensionerande flöden för befintlig markanvändning och förväntade flöden efter exploatering. Beräkningar framgår i bilaga 3. Yta, ha Flöde innan exploatering, l/s Flöden efter exploatering, med gröna tak, l/s 0, Flöden efter exploatering, utan gröna tak, l/s Tabell 1. Sammanställning av dimensionerande flöden för planområdet innan och efter exploatering. Flödet efter exploatering beräknas således öka med cirka 9 l/s i planområdet med anläggning av gröna tak respektive 31 l/s utan anläggning av gröna tak Beräkning av erforderligt behov av dagvattenfördröjning Utgångspunkten i beräkningarna av erforderligt behov av dagvattenfördröjning har varit att det vattnet som tillkommer utöver dagens avrinning ska fördröjas inom området. Det framtida maximala utgående flödet begränsas till 2 l/s från planområdet. Erforderligt behov av dagvattenfördröjning inom planområdet med och utan gröna tak är 23 m 3 respektive 56 m 3 inklusive 20 % säkerhets tillägg, enligt beräkning på bilaga 4. 7 av 15

10 O\ MARK\2013\ \3_Teknik\W\Dokument\Beskrivningar\.doc Rening av dagvatten Föroreningshalter i dagvatten för planområden bedöms vara låga. Redovisat dike antas utgöra en tillräcklig åtgärd för omhändertagande och rening av det dagvatten planområdet genererar. 3.3 Förslag till utformning För att ta hand om det ökade dagvattenflödet från planområdet föreslås två nya öppna diken parallellt med husväggen i norr respektive söder om förskolbyggnaden, cirka 22 respektive 27 meter långa och båda ca 5 m breda, anläggas för att fördröja, till viss del rena och visualisera dagvattnet se (sektion A och B) Bild 6 och Bild 7 samt Bilaga 5. Avvattning av framförallt taket kommer ske till dem, förslagsvis används stuprör med utkastare för att dagvatten ska nå dikena, se Bild 14. Diket vid förskolans norra sida går ihop med diket som kommer norrifrån riktning söderut. Diket Söder om förskolbyggnaden ansluts också vidare till det befintliga diket som går söderut. Eventuellt kan magasin t.ex. dagvattenkassetter anläggas i mark istället för dikena. Dagvatten från entré, lastbrygga och trottoar (om denna har lutning mot dike) kommer fördröjas i ett mindre dike, ca 26 m långt och ungefär 2 m brett, se (sektion C) Bild 8 som finns mellan förskolbyggnad och trottoar, se bilaga 5. Utlopp från diket sker till befintligt dike söder om planområdet. Befintligt dike norr om planområdet kuverteras för parkeringsplats och ansluts till befintligt dike. Nytt avskärande dike anläggs i planområdets södra gräns för att avleda ytvatten från högre liggande mark för att skydda nya byggnader inom planområdet. Parkeringsplatsen avvattnas som den befintliga gatan avvattnas. Fördröjt dagvatten från planområdet kan anslutas till eventuell nyanlagd dagvattenservis vid tomtgräns. 8 av 15

11 O\ MARK\2013\ \3_Teknik\W\Dokument\Beskrivningar\.doc Bild 6. Dikessektion A norr om förskolbyggnaden, 22 meter långt dike. Streckad linje visar maximal vattennivå vid höga flöden. Bild 7. Dikessektion B söder om förskolbyggnaden, 27 meter långt dike. Streckad linje visar maximal vattennivå vid höga flöden. 9 av 15

12 O\ MARK\2013\ \3_Teknik\W\Dokument\Beskrivningar\.doc Bild 8. Dikessektion C mellan förskolbyggnaden och parkeringen, 26 meter långt dike. Streckad linje visar maximal vattennivå vid höga flöden Öppet dike Utformningen av öppet dike ska anpassas till befintliga marknivåer och helst utformas med varierande bredd och ganska flacka slänter som besås för att få ett naturligt intryck. Diket kan förses i botten med erosionsskydd av sten eller makadam. Diket förslås kantas av några naturliga stenar för att begränsa vattenhastigheten och levandegöra diket. Slänter på diket bör vara max 1:3. Bild 6 och 7 är exempel på diken. Bild 9. Genom att lägga ut sten hinder i kanterna kan man påskynda meanderförloppet och få ett slingrande dike. Källa: 10 av 15

13 O\ MARK\2013\ \3_Teknik\W\Dokument\Beskrivningar\.doc Bild 10. Dike i Fjärilsparken, Malmö. Källa: VA SYD. Även under vinterförhållanden och i samband med snösmälting har det konstaterats att smältvattnet infiltreras i gräsytor. Vintertid kan dike användas som snöupplag Alternativ till öppet dike Öppet dike är den bästa lösningen med hänsyn till dagvatten, men om inte tillräcklig plats finns kan man anlägga t.ex. makadamdike eller dagvattenkassetter. Makadamdike Ett alternativ till öppet dike är makadamfyllt diken, så kallade makadamdiken. Fördelar med makadamfyllda diken jämfört med diken är att makadamdiken inte kräver lika stor plats. Makadamdike kan utföras även under en skålad gräsyta där dagvattnet samlas. Under gräsytan görs ett cirka 1 meter djupt dike fyllt med genomsläppligt material, typ makadam. Magasinerings- eller fördröjningsvolymen i makadamdiken utgörs av porvolymen i fyllningsmassorna, cirka 30 %. Ett lager geotextil skyddar makadammen från det gräsbevuxna jordlagret. I botten av diket läggs en dränerande ledning. Bräddintag, i form av brunnar med kupolsil, kan placeras ovan den skålade gräsytan. Avtappningen av hålrumsmagasinet utförs med en dräneringsledning som läggs nära botten i fyllningen. För att tömningen inte skall bli för snabb av magasinet kommer dräneringsledningens kapacitet strypas. På så vis säkerställs att inte föreskrivet maximalt utflöde överskrids (bild 8). 11 av 15

14 O\ MARK\2013\ \3_Teknik\W\Dokument\Beskrivningar\.doc Bild 11. Makadamdike med dräneringsledning i botten. Källa: Svenskt Vatten P105. Dagvattenkassetter Ett alternativ till makadamfyllda diken är dagvattenkassetter av plast. Dagvattenkassetternas (bild 9) hålrumsvolym är 95 % vilket innebär att man sparar mer än 2/3 av ytbehovet jämfört med en anläggning av makadamdiken. Bild 12. Dagvattenkassetter. Källa: Kassetterna kan användas för avledning av dagvatten från tak och hårdgjorda ytor. De bör förses med bräddanslutning för indikation på framtida igensättning. Fördelar med dagvattenkassetter jämfört med makadamfyllda diken är att kassettmagasinen inte kräver lika stor plats och möjligheterna till inspektion, rensning och spolning är större. Utformningen på modulerna gör att transportkostnader kan minskas med upp till 75 %. Noteras bör att kassettmagasin måste anläggas ovan grundvattenytan. Annars kan inte hela volymen utnyttjas till magasinering Alternativ på lösningar för begränsning av ökat dagvattenflöde Begränsning av hårdgjorda ytor, stenläggning, grus istället för asfalt, gröna tak och stuprörsutkastare är lösningar som begränsar dagvattenmängden. 12 av 15

15 O\ MARK\2013\ \3_Teknik\W\Dokument\Beskrivningar\.doc Gröna tak För att minska avrinningen av dagvatten från takytor kan byggnader förses med så kallade gröna tak (bild 10). Vegetationsklädda takytor minskar den totala avrinningen jämfört med konventionella, hårdgjorda tak. Tunna gröna tak, med till exempel sedum, kan minska den totala avrunna mängden på årsbasis med ca 50 %. Gröna tak med djupare vegetationsskikt magasinerar enligt Svenskt Vattens publikation P105 i medeltal 75 % av årsavrinningen. Förutom detta har sedum till skillnad från vanligt gräs den speciella egenskapen att det klarar längre torrperioder utan att torka ut. Man har beräknat att 10 m 2 takyta täckt av till exempel torktålig takvegetation tar upp samma mängd koldioxid som ett träd. Takvegetation med blandade sedum och mossarter behåller dessutom till skillnad från stadsträd sin bladmassa året om. De är därför aktiva som partikelrenare när de gör som mest nytta, alltså under vinterhalvåret när föroreningsbelastningen är som högst. Bild 13. Stadsbiblioteket i Halmstad. Källa: Stuprörsutkastare Dagvatten från takytor inom område kan via stuprörsutkastare ledas till ytor med infiltrationsmöjligheter, till exempel en gräsmatta som lutar från huset. För att inte riskera fuktskador på huskonstruktionen bör vatten ledas bort från husets yttervägg via särskilda ränndalsplattor av betong (bild 11). 13 av 15

16 O\ MARK\2013\ \3_Teknik\W\Dokument\Beskrivningar\.doc Bild 14. Exempel på stuprörsutkastare för avledning av takvatten till infiltration på gräsmatta. Foto: Mathias de Maré. 4. Investeringskostnad Kostnader för de olika typerna av anläggningar kan endast översiktligt bedömas med utgångspunkt från tidigare erfarenheter från liknande projekt. Öppna diken Investeringskostnaden för öppna diken varierar beroende av hur slänterna är utformade och vilket markmaterial som finns på plats. Investeringskostnaden för diken är kr/m (Bäckström, 2002). Generellt sett kostar ett dike cirka 180 kr/m 2 (Pircher, 2007). Makadamdiken Kostnaden för makadamdike är kr/m 3 (Sulsbruck, 1997). Kostnader för utgrävning utgör cirka % av totalkostnader, stenfyllnad cirka %, inledande rör cirka %. Eventuellt tillkommer kostnad för torvtäcke innan gräs etablerats (Schueler, 1987). Dagvattenkasseter Kostnader för dagvattenkassetter beräknas till cirka 4600 kr/m 3 (Wavin, 2012). Gröna tak Det är svårt att ge något exakt pris på vad gröna tak kostar att anlägga. Prisvariationen beror bland annat på takets placering och tillgänglighet till takytan. Ett grönt tak kostar ungefär mellan 600 kr/m 2 till 2000 kr/m 2 (Pircher, 2007). 5. Drift- och underhållskostnader Kostnad för skötsel uppgår årligen till 5-8 % av anläggningskostnaderna. 14 av 15

17 O\ MARK\2013\ \3_Teknik\W\Dokument\Beskrivningar\.doc Kostnaderna för skötsel baseras på grova uppskattningar. En bedömning görs för varje enskilt fall och kostnaderna varierar från år till år. Nyanlagda anläggningar kräver utökad skötsel de tre första åren. Drift- och underhållskostnader för öppna diken varierar kraftigt vilket kan bero på vilka komponenter man har valt att ta med i skötselkostnaderna. 0,01-1,41 kr/m är beräknat på ett dike med djupet 0,5 m (Bäckström, 2002). Om diket är korrekt konstruerat och underhålls på ett tillfredsställande sätt är dess livslängd i det närmaste oändligt (Clar et al, 2004). Det finns de som påstår att skötsel av dike inte är nödvändigt över huvud taget men det beror naturligtvis på vad diket har för syfte, vilken typ av växtlighet som finns där och så vidare (Edvinsson, 2009). Den absoluta majoriteten av litteratur på ämnet rekommenderar dock att diken underhålls regelbundet. Inte minst för att föroreningshalterna i dagvattnet eller marken inte får vara för stora då marken kan bli mättad och tappa markant i speciellt reningseffektivitet. Sediment kan till exempel behövas tas bort för att återställa dikets ursprungliga egenskaper. Det rekommenderas även att gräset klipps eller att vegetationen på annat sätt skördas för att få bort de näringsämnen det har tagit upp samt så att ett uniformt flöde kan bibehållas (Dennison, 1996). Makadamdiken behöver grävas om efter cirka år eftersom de hydrauliska förutsättningarna ändras med tiden till följd av olika grad av igensättning. Livslängd på dagvattenkassetter varierar med hur arbetet med tätningen kring kassetterna är utförd. Blir detta fel utfört kan sediment tränga in och uppta volym eller ännu värre, på sikt sätta igen magasinet. För mindre magasin fungerar dessa utmärkt då de är billiga och enkla att montera. 15 av 15

18

19 BILAGA 2 BERÄKNING AV DIMENSIONERANDE REGNINTENSITET (enligt Svenskt Vatten publikation P104) Ekvation 1. Dahlström (2010) ekvation: i Å = 190 Å ( ), +2 Där: i Å = T R = Å = regnintensitet, l/s, ha regnvaraktighet, minuter återkomsttid, månader Vid: T R = 10 min Å = 120 mån i Å = 228 l/s, ha 250 Regnstatistik: Dahlström årsregn Regnintensitet, l/s, ha Regnvaraktighet, minuter Figur 1. Intensivitets- varaktighetsdata enligt Dahlström (2010) ekvation. Figuren visar regnvaraktigheter från 10 minuter upp till 2 timmar. Återkomsttid är 10 år. Regnintensitet är 228 l/s, ha vid regnvaraktighet 10 minuter och återkomsttid 10 år.

20 BILAGA 3 BERÄKNING AV DIMENSIONERANDE FLÖDEN (enligt Svenskt Vatten publikation P90) Ekvation 2. Beräkning av dimensionerande flöden: dim = Å Där: q d dim = A = = A red = i Å = dimensionerande flöde, l/s avrinningsområdets area, ha avrinningskoefficient reducerad area, ha dimensionerande regnintensitet, l/s, ha BERÄKNING AV DIMENSIONERANDE FLÖDEN INNAN EXPLOATERING Delyta A, ha A red, ha i Å, l/s, ha q d dim, l/s Naturmark 0,42 0,1 0, Grusytor 0,08 0,2 0, Takytor 0,00 0,9 0, Asfalterade ytor 0,0039 0,8 0, Totalt 0,5 0,1 14 EFTER EXPLOATERING MED ANLÄGGNING AV GRÖNA TAK Delyta A, ha A red, ha i Å, l/s, ha q d dim, l/s Naturmark 0,01 0,1 0, Lekgård 0,32 0,2 0, Gröna tak 0,135 0,2 0, Asfalterade ytor 0, ,8 0, Totalt 0,5 0,1 23 ÖKNING EFTER EXPLOATERING: 9 l/s EFTER EXPLOATERING UTAN ANLÄGGNING AV GRÖNA TAK Delyta A, ha A red, ha i Å, l/s, ha q d dim, l/s Naturmark 0,01 0,1 0, Lekgård 0,32 0,2 0, Asfalterade ytor 0, ,8 0, Takytor 0,135 0,9 0, Totalt 0,5 0,2 45 ÖKNING EFTER EXPLOATERING: 31 l/s 1(2)

21 BILAGA 4 BERÄKNING AV ERF. BEHOV AV DAGVATTENFÖRDRÖJNING (enligt Svenskt Vatten publikation P90) Efter exploatering MED anläggning av gröna tak Medverkande area A = 0,5 ha Reducerad area A red = 0,1 ha Nollavrinning q 0 = 2,0 l/s Återkomsttid Å = 10 år T R = regnvaraktighet, minuter i Å = dimensionerande regnintensitet, l/s, ha V in = tillrinning, m 3 V ut = avtappning, m 3 M dim = magasineringsbehov, m 3 T R, min i Å, l/s, ha V in, m 3 V ut, m 3 M dim, m Säkerhet 20 %: 1,2 Maximum av M dim 19 m 3 Erforderligh behov av dagvattenfördröjning, inkl säkerhet: 23 m 3

22 Efter exploatering UTAN anläggning av gröna tak 2(2) Medverkande area A = 0,5 ha Reducerad area Ared = 0,2 ha Nollavrinning q0 = 2,0 l/s Återkomsttid Å = 10 år TR = iå = Vin = Vut = Mdim = regnvaraktighet, minuter dimensionerande regnintensitet, l/s, ha tillrinning, m3 avtappning, m3 magasineringsbehov, m3 T R, min i Å, l/s, ha V in, m 3 V ut, m 3 M dim, m , , , , , , , , ,8 44 Säkerhet 20 %: 1,2 Maximum av Mdim 46 m3 Erforderligh behov av dagvattenfördröjning, inkl säkerhet: 56 m3

23