Dagvattenutredning Detaljplan för Askims kyrka

Transkript

1 Göteborgs Stad Dagvattenutredning Halmstad

2 Dagvattenutredning Datum Uppdragsnummer Utgåva/Status Slutleverans Carina Henriksson Karin Olsson Lena Sjögren Uppdragsledare Handläggare Granskare Ramböll Sverige AB Strandgatan Halmstad Telefon Fax Organisationsnummer

3 O\ MARK\2013\ \3_Teknik\W\Dokument\Beskrivningar\.doc Innehållsförteckning 1. Sammanfattning Syfte Underlag Befintliga förhållanden Områdesbeskrivning Befintligt spill, vatten och dagvattensystem Geotekniska förhållanden Befintligt avrinningsområde Föroreningar i dagvatten och dräneringsvatten Framtida förhållanden Områdesbeskrivning Dimensionering Förutsättningar dagvattenhantering Beräkning av dimensionerande regnintensitet Beräkning av dimensionerande flöden Beräkning av erforderligt behov av dagvattenfördröjning Rening av dräneringsvatten Förslag till utformning Öppet dike Dagvattenkassetter Stenkistor Alternativa lösningar Investeringskostnad Drift- och underhållskostnader Slutsats Referenser Skriftliga Internet Mailkontakt Bilagor Bilaga 1: Befintliga förhållanden, översiktskarta, skala 1:500 Bilaga 2: Beräkning av dimensionerande regnintensitet Bilaga 3: Beräkning av dimensionerande flöden Bilaga 4: Beräkning av erforderligt behov av dagvattenfördröjning Bilaga 5: Utformningsförslag, översiktskarta, skala 1:500 1 av 17

4 O\ MARK\2013\ \3_Teknik\W\Dokument\Beskrivningar\.doc 1. Sammanfattning I samband med detaljplanearbetet för ett nytt församlingshem, parkeringsplatser och en askgravlund vid Askims kyrka, Göteborg, har Ramböll Sverige AB fått i uppdrag av Göteborgs Stad att utreda dagvattenhanteringen i området. Lokalt omhändertagande av dagvatten (LOD) ställs som krav. 15 m 3 dagvatten ska fördröjas från hårdgjorda ytor inom utredningsområdet. Dagvattnet från planområdets anlagda ytor föreslås fördröjas och renas så nära källan som möjligt med hjälp av diken, ett underjordiskt magasin som placeras inom fastighetsgränsen. Utlopp från underjordiskt magasin sker till befintligt dike i nordväst. Magasinet ska framförallt fördröja dagvatten från församlingshemmet och den nya parkeringen. Askgravlunden avvattnas direkt eller via ett dike mot en vattenspegel i mitten av lunden. Vid höga vattennivåer avleds vatten med hjälp av en dagvattenledning till diket i väster. Förhöjda halter av tungmetaller kan förekomma i framförallt dräneringsvatten från askgravlundar. Innan utsläpp föreslås någon form av rening som inkluderar ett filter. Föroreningshalter i dagvatten för området bedöms vara låga. Redovisade diken och magasin antas utgöra en tillräcklig åtgärd för omhändertagande och rening av det dagvatten området genererar. 1.1 Syfte Syftet med utredningen är att klarlägga förutsättningarna för en byggnation inom området. I bästa möjliga mån ska lösningar tas fram avseende lokalt omhändertagande och fördröjning av dagvatten. Detta kommer leda till minskade framtida kostnader och miljöpåverkan. 1.2 Underlag I arbetet med utredningen har bland annat följande underlag använts: Kartunderlag från Göteborgs Stad. Skissförslag från Göteborgs Stad. Fältstudie Tekniskt PM Geoteknik, , Sweco Infrastructure AB Introduktionsmöte Publikation P105, Svenskt Vatten Publikation P90, Svenskt Vatten 2 av 17

5 O\ MARK\2013\ \3_Teknik\W\Dokument\Beskrivningar\.doc 2. Befintliga förhållanden 2.1 Områdesbeskrivning Det ca 0,4 ha stora området ligger i Askim ca 8 km söder om Göteborgs centrum och 5 km sydväst om Mölndals centrum, se bild 1. Området består av naturmark med inslag av berg i dagen, träd (mestadels björk) och sly se foto1. Norrut angränsar området till Gärdesvägen, söderut ligger Askims kyrka. En gång- och cykelväg går väster om området med underfarter för Gärdesvägen samt Säröleden. I öster finns Skalldalsvägen och ett stort naturområde som inkluderar Hovåsmossen. Marken lutar kraftigt från söder, ungefär +25 m till+18 m i nordost. Gång- och cykelbanan ligger på ungefär +15 m. Bild 1. Karta över området 3 av 17

6 O\ MARK\2013\ \3_Teknik\W\Dokument\Beskrivningar\.doc Foto 1. Inom utredningsområdet är marken delvis flack med inslag av berg-idagen. Det växer mestadels björk och sly. Fotot är taget i nord-sydlig riktning. 2.2 Befintligt spill, vatten och dagvattensystem Det finns spill och vattenledningar i området men det är ej ett verksamhetsområde för dagvatten. Inom utredningsområdet sluttar terrängen från söder till nordväst och medför att ytavrinningen av dagvatten sker i denna riktning. Dagvatten samlas i ett dike som leder till en kupolbrunn, se foto 2. Diket ansluts antagligen till en dagvattenledning via kupolbrunnen, den finns dock ej med i samlingskartan. En viss del av dagvattnet hamnar i diket längs gång och cykelvägen, se foto 3. Längs cykelvägen finns en dagvattenledning D225 som ansluts till en pumpstation. Pumpstationen pumpar dagvatten västerut från cykelportarna till en D600 ledning. Delar av dagvattnet från utredningsområdet hamnar förmodligen vid pumpstationen. I mitten och östra delen av utredningsområdet finns vattensjuka partier, se foto 4. Vattenledningarna V200 GJJ och V400 SGN samt dagvattenledning D225 finns längs med Skalldalsvägen. D225 korsar nordöst om utredningsområdet Skalldalsvägen och fortsätter norrut. V400 SGN korsar utredningsområdet. I nordöst utanför området finns dagvattenledningen AD300 BTG. Under fältbesök noterades att diken längs Gärdesvägens gång och cykelväg leder till kupolbrunnar. Detta är en indikation på att det finns ett mer utbrett dagvattenledningssystem än vad som visas i samlingskartan. Dagvattenledningar tillhör förmodligen Tekniska kontoret. 4 av 17

7 O\ MARK\2013\ \3_Teknik\W\Dokument\Beskrivningar\.doc Foto 2. Diket som avvattnar området leder till en kupolbrunn i norr. Foto 3. Diket längs gång- och cykelvägen i väster avvattnar delvis utredningsområdet. Foto 4. Vattenansamlingar i mitten och östra delen av området. 2.3 Geotekniska förhållanden Marken utgörs av framförallt fyllnadsmaterial, siltig lera och berg-i-dagen. Djupare ner finns friktionsjord. Fastjord ligger på ett 2-5 m djup. Stabilitets- och grundläggningsförhållanden är tillfredställande inom området. Ingen sättningsrisk i 5 av 17

8 O\ MARK\2013\ \3_Teknik\W\Dokument\Beskrivningar\.doc områdena med berg-i- dagen. Siltig lera kan ha en viss sättningsbenägenhet. Grundvattenytan finns på ett ca 1,5-2 m djup. Se vidare PM Sweco Infrastructure AB. 2.4 Befintligt avrinningsområde I bild 2 visas en karta med befintliga förhållanden avseende avrinningsområden där olika höjd på marken har avbildats i olika färger. Med höjdförhållanden avses nivåskillnaderna i terrängen. Lägsta områden avbildas i rött, orange och gul. Högre terräng i blå och lila. Höjdförhållandena avgör hur vattnet rinner. Härmed får man en bild av hur avvattningen sker idag och vilka nedströms belägna områden som belastas med vatten. Bild 2. Befintligt avrinningsområde i nordvästlig riktning enligt höjdterrängmodell. Fastighetsgränsen är markerad med en lila heldragen linje. 2.5 Föroreningar i dagvatten och dräneringsvatten En studie gjord av Svenskt Vatten Utveckling 2014 berörde omhändertagandet av dräneringsvatten från begravningsplatser. Miljöbalken definierar att vatten från begravningsplatser klassas som avloppsvatten och utsläppet är en miljöfarlig verksamhet. De flesta kommuner som var med i studien släpper vatten från begravningsplatser till dagvattennätet resterande till spillvattennätet. Risker med tungmetaller i vatten finns både för dränering- och dagvatten medan förhöjda värden av närsalter (fosfor och kväve) förekommer främst i dränvatten. Prover på orenat dränvatten visar att det ej bör släppas direkt till dagvattennätet utan rening. I studien visas ett praktikfall från Håjums begravingsplats i Trollhättans kommun där en reningsanläggning i form av en markbädd (uppbyggd av brunnar, makadam och filtermaterial) utgjorde reningsdelen innan utsläpp till dagvattensystem. Efter dränvattnet letts igenom markbädden reducerades E.coli och Koliform bakterier, fosfor och bly. Halter av TOC, COD, BOD var redan låga. 6 av 17

9 O\ MARK\2013\ \3_Teknik\W\Dokument\Beskrivningar\.doc Även tungmetallhalter var generellt låga men kvicksilver, silver och koppar reducerades inte ytterligare i markbädden. En annan studie från Stockholm Vatten 2009 visar att krematorieaskan framförallt ger ett tillskott av silver, koppar och tenn vilket har sin huvudsakliga källa från amalgamet som användes förr i proteser. Amalgam består även av kvicksilver och zink eftersom kvicksilver har en låg kokpunkt förångas tungmetallen vid kremering och avgår med rökgaserna. Undersökningarna visade att i markskiktet påträffas framförallt fosfor, kalcium och silver. Slutsatsen från studien var att askspridning ger ofta en direkt ekologisk störning särskilt på bottenskiktet men kan under lång sikt öka artrikedomen. 3. Framtida förhållanden 3.1 Områdesbeskrivning Det 0,4 ha stora utredningsområdet medger ett församlingshem på 400 m 2, parkeringsplatser på ungefär 700 m 2 och en askgravlund som inkluderar gångstråk, minnestavla och grönyta på 1500 m 2 (bild 3). Bild 3. Illustrationskarta över planområdet 3.2 Dimensionering Förutsättningar dagvattenhantering Förutsättningarna för dagvattenhantering är framtagna i samråd med Göteborgs Stad samt hämtade ur P90 Dimensionering av allmänna avloppsledningar, P104 Nederbördsdata vid dimensionering och analys av avloppssystem samt P105 Hållbar dag- och dränvattenhantering. För att ta hänsyn till framtida klimatförändringar och ökade nederbördsmängder ansätts en säkerhetsfaktor. Svenskt Vattens Publikation P104 rekommenderar att en säkerhetsfaktor mellan 1,05 1,3 väljs för korttidsnederbörd i Sverige, vilket 7 av 17

10 O\ MARK\2013\ \3_Teknik\W\Dokument\Beskrivningar\.doc innebär att dimensionerande regn förväntas öka med 5-30 % beroende på områdets lokalisering i landet. Säkerhetsfaktorn ansätts efter lokala förhållanden såsom lutningsförhållanden, höjdsättning av bebyggelse och risken för dämning från recipienten. Säkerhetstillägg 20 % har använts för dimensionering. Dag- och dräneringsvatten ska tas om hand lokalt inom kvartersmark. Efter fördröjning ska dagvattnet avledas till allmänt dagvattensystem. Jordlagren inom området beskrivs som relativt täta och infiltrationskapaciteten är därmed begränsad. LOD med infiltration ska därmed undvikas. Dagvattenavledningen inom området ska utföras med ekologisk dagvattenhantering. Med detta menas i första hand: Bibehållande av vattnet i marken och i närområdet, så att den lokala hydrologin förändras så lite som möjligt och att en fördröjning av avrinningen i området uppstår. I princip innebär detta att man strävar efter att bibehålla den naturliga avrinningen från området genom att utjämna och fördröja den ökade avrinningen som uppstår i samband med exploateringen inom området. Att om möjligt utnyttja den naturliga reningsförmågan hos vegetation, sediment, etc. för att erhålla ett renare dagvatten. Olika typer av öppen avledning av dagvatten bör utnyttjas i första hand. Minimera hårdgjord ytor för att begränsa ökat dagvattenflöde Beräkning av dimensionerande regnintensitet För beräkning av dimensionerande regnintensitet (i Å ) har Dahlström (2010) ekvation använts. Dimensionerande regnintensitet har beräknats ur formeln: Ekvation 1. Dahlström (2010) ekvation. där: i Å regnintensitet, l/s, ha, T R - regnvaraktighet, minuter, Å- återkomsttid, månader. Beräkningar har utförts för dimensionerande regn med återkomsttiden 10 år och varaktighet på 10 min. Detta ger en dimensionerande regnintensitet på 228 l/s, ha. Beräkningar framgår i bilaga Beräkning av dimensionerande flöden För beräkning av dimensionerande vattenföringar (Q dim ) har rationella metoden använts. Dimensionerande vattenföringar har beräknats ur formeln: 8 av 17

11 O\ MARK\2013\ \3_Teknik\W\Dokument\Beskrivningar\.doc Q dim = q A r Ekvation 2. Beräkning av dimensionerande flöden. där: q- regnintensitet vid vald återkomsttid och varaktighet, A r - reducerad area, A r = F, F- avrinningsområdets storlek, - avrinningskoefficient. Avrinningskoefficient 0,9 för tak, 0,2 för gröna tak (se mer information under rubrik 3.3.5), 0,8 för asfaltsytor, 0,9 för berg i dagen, 0,3 för semipermeabla ytor (stigar och trappor), 0,1 för naturmark har använts för dimensionering. I tabell 1 presenteras dimensionerade flöden för befintlig markanvändning och förväntade flöden innan och efter exploatering inklusive ett säkerhetstillägg på 20 %. Beräkningar framgår i bilaga 3. Tabell 1. Sammanställning av dimensionerande flöden för området innan och efter exploatering. Yta, ha ca. 0,4 Flöde innan exploatering, l/s Flöden efter exploatering, med gröna tak inkl. 20 %, l/s Flöden efter exploatering, utan gröna tak, inkl. 20 % l/s Flödet efter exploatering beräknas således öka med cirka 17 l/s i området med anläggning av gröna tak respektive 26 l/s utan anläggning av gröna tak Beräkning av erforderligt behov av dagvattenfördröjning Utgångspunkten i beräkningarna av erforderligt behov av dagvattenfördröjning har varit att fördröja 10 mm på hårdgjorda ytor dvs. tak, asfalt och berg i dagen. Totala fördröjningsvolymen inkluderat 20 % säkerhet blir 21 m 3 efter exploatering se tabell 2 nedan. Tabell 2: Total fördröjningsvolym på hårdgjorda ytor innan och efter exploatering Innan exploatering Area hårdgjord yta (m 2 ) Volym vatten som ska fördröjas från hårdgjord yta (m 3 ) Volym vatten som ska fördröjas från hårdgjord yta inkl. 20 % säkerhet (m 3 ) Efter exploatering 9 av 17

12 O\ MARK\2013\ \3_Teknik\W\Dokument\Beskrivningar\.doc En uppdelning av hårdgjorda ytor ger följande fördröjningsvolymer inkluderat 20 % säkerhet: församlingshem och komplementsbyggnad inkluderat berg i dagen: 7 m 3, parkering 1.: 7 m 3 och parkering 2.: 2 m 3, askgravlund (består till störst del av grönytor): 5 m 3 se bild 4 och Bilaga 4. Om man anlägger gröna tak kan behovet av att fördröja inom fastigheten minskas med ca 50 %. Bild 4. Illustrationskarta över planområdet Rening av dräneringsvatten Enligt studierna är det framförallt dräneringsvattnet som behöver renas särskilt vid utsläpp till dagvattensystemet, se rubrik 2.5. I studien föreslås en markbädd med filter. Eftersom askgravlunden är förhållandesvis liten kan ett filter installeras i en dagvattenbrunn innan utsläpp till dagvattensystemet. Byte av filter krävs för att uppehålla reningseffekten. 3.3 Förslag till utformning Följande förslag till fördröjning av dagvatten inom fastighet medför att kapaciteten på befintliga ledningar är tillräcklig för anslutning av det exploaterade området. Eftersom träd och annan växtlighet tar upp näringsämnen och fördröjer vatten är det viktigt att bevara så mycket naturmark som möjligt. Befintligt dike i mitten av området försvinner och vattenledning V400 SGN behöver läggas om. Istället föreslås att avvattning av parkeringsplatser och byggnad sker via diken och ett underjordiskt fördröjningsmagasin. Utlopp till underjordiska magasinet sker till befintligt dike i väster om utredningsområdet. Täta lerskikt i området ger inga bra infiltrationsmöjligheter från magasinet. Dagvatten från askgravlund 10 av 17

13 O\ MARK\2013\ \3_Teknik\W\Dokument\Beskrivningar\.doc samlas direkt eller via diket i öster till en vattenspegel. Vid höga vattennivåer leds vattnet från vattenspegeln via en dagvattenledning till det nya diket i väster. Uppdelningen av delområden för dagvattenfördröjning i följande text finns illustrerade i Bild 4. Under parkeringsplatsen anläggs dagvattenkassetter för fördröjning av framförallt byggnad, parkeringsyta och delar av berg i dagen (delområde röd och orange). Ett förslag är att använda 36 stycken dagvattenkassetter varje kassett 60*60*120 m vilket ger en fördröjningsvolym på ca 16 m 3 se. vidare rubrik och Det är viktigt att magasinet blir utformat så att det inte står vatten mot stödmuren. Detta kan förhindras med att lägga permeabelt material (makadam) runtom utloppet, se bild 5. Ytterligare flödesvägar vid höga flöden kan utformas längs med muren. Bild 5. Illustration över förslag på dagvattenlösning vid parkering 1. Gröna tak kan fördröja ytterligare dagvattnet. För dagvattenhanteringen föreslås att gröna tak anläggs på samtliga tak och åtminstone på de lägre komplementsbyggnaderna, se vidare rubrik Vidare föreslås att det anläggs två öppna diken. Det första i väster föreslås avvattna parkeringsfickorna (delområde gul), en trumma anläggs under infart till parkeringsplats. Diket fortsätter vidare västerut och ansluts till befintligt dike längs gång och cykelbana. Diket är 29 m långt och 0.5 m djupt och kan hålla en vattenvolym på ungefär 20 m 3, se bild 6 och rubrik av 17

14 O\ MARK\2013\ \3_Teknik\W\Dokument\Beskrivningar\.doc Bild 6. Ungefärlig sektion för dikena i väst och öst. Diket i öster följer gångstråket runt askgravlunden och ansluts med trumma till vattenspegeln i mitten. Diket är 33 m långt och 0,5 m djupt, se vidare bild 6 och rubrik Vattenspegeln är framförallt utformad för visuellt intryck men kan också fungera som uppsamling av dagvatten. Under perioder med torka kan vatten behövas pumpas till platsen för att undvika torrläggning. Vid höga vattennivåer leds vatten bort västerut via nytt dagvattenledningssystem Öppet dike Utformningen av öppet dike ska anpassas till befintliga marknivåer och helst utformas med varierande bredd och ganska flacka slänter som besås för att få ett naturligt intryck. Diket kan förses i botten med erosionsskydd av sten eller makadam. Diket förslås kantas av några naturliga stenar för att begränsa vattenhastigheten och levandegöra diket. Slänter på diket bör vara max 1:3. Bild 7 och 8 är exempel på diken. Bild 7. Genom att lägga ut sten hinder i kanterna kan man påskynda meanderförloppet och få ett slingrande dike. Källa: 12 av 17

15 O\ MARK\2013\ \3_Teknik\W\Dokument\Beskrivningar\.doc Bild 8. Dike i Fjärilsparken, Malmö. Källa: VA SYD. Även under vinterförhållanden och i samband med snösmältning har det konstaterats att smältvattnet infiltreras i gräsytor. Vintertid kan dike användas som snöupplag Dagvattenkassetter Ett alternativ till makadamfyllda diken är dagvattenkassetter av plast. Dagvattenkassetternas (bild 9) hålrumsvolym är 95 % vilket innebär att man sparar mer än 2/3 av ytbehovet jämfört med en anläggning av makadammagasin. Bild 9. Dagvattenkassetter. Källa: Kassetterna kan användas för avledning av dagvatten från tak och hårdgjorda ytor. De bör förses med bräddanslutning för indikation på framtida igensättning. 13 av 17

16 O\ MARK\2013\ \3_Teknik\W\Dokument\Beskrivningar\.doc Fördelar med dagvattenkassetter jämfört med makadamfyllda diken är att kassettmagasinen inte kräver lika stor plats och möjligheterna till inspektion, rensning och spolning är större. Utformningen på modulerna gör att transportkostnader kan minskas med upp till 75 %. Noteras bör att kassettmagasin måste anläggas ovan grundvattenytan. Annars kan inte hela volymen utnyttjas till magasinering Stenkistor Ytterligare ett alternativ till dagvattenmagasin kan vara att gräva ner stenkistor. En stenkista anläggs genom att fylla en grop med sten av lämplig storlek, som i sin tur omsluts av en geotextil. Gropen fylls sedan igen och dagvattenledningar kopplas både in och ut från stenkistan. Dagvatten fördröjs sedan i de hålrum som uppstått mellan stenarna och infiltreras även till marken runtomkring. En brunn med vattenlås och sandfång installeras förslagsvis före stenkistan för att öka dess livslängd Alternativa lösningar Begränsning av hårdgjorda ytor, stenläggning, grus istället för asfalt, gröna tak och stuprörsutkastare är lösningar som begränsar dagvattenmängden. Gröna tak För att minska avrinningen av dagvatten från takytor kan byggnader förses med så kallade gröna tak (bild 10). Vegetationsklädda takytor minskar den totala avrinningen jämfört med konventionella, hårdgjorda tak. Tunna gröna tak, med till exempel sedum, kan minska den totala avrunna mängden på årsbasis med ca 50 %. Gröna tak med djupare vegetationsskikt magasinerar enligt Svenskt Vattens publikation P105 i medeltal 75 % av årsavrinningen. Förutom detta har sedum till skillnad från vanligt gräs den speciella egenskapen att det klarar längre torrperioder utan att torka ut. Man har beräknat att 10 m 2 takyta täckt av till exempel torktålig takvegetation tar upp samma mängd koldioxid som ett träd. Takvegetation med blandade sedum och mossarter behåller dessutom till skillnad från stadsträd sin bladmassa året om. De är därför aktiva som partikelrenare när de gör som mest nytta, alltså under vinterhalvåret när föroreningsbelastningen är som högst. 14 av 17

17 O\ MARK\2013\ \3_Teknik\W\Dokument\Beskrivningar\.doc Bild 10. Stadsbiblioteket i Halmstad. Källa: 4. Investeringskostnad Kostnader för de olika typerna av anläggningar kan endast översiktligt bedömas med utgångspunkt från A - prislista markarbeten 2012 Norconsult, tidigare erfarenheter från liknande projekt samt insamlad kostnadsinformation från olika VA- produktförsäljare och entreprenörer, se tabell 3. Tabell 3. Uppskattade investeringskostnader 15 av 17

18 O\ MARK\2013\ \3_Teknik\W\Dokument\Beskrivningar\.doc Gröna tak Tabell 4. Vegtechs rekommendationer för lutande respektive låglutande tak. 5. Drift- och underhållskostnader Kostnad för skötsel uppgår årligen till 5-8 % av anläggningskostnaderna. Kostnaderna för skötsel baseras på grova uppskattningar. En bedömning görs för varje enskilt fall och kostnaderna varierar från år till år. Nyanlagda anläggningar kräver utökad skötsel de tre första åren. Drift- och underhållskostnader för öppna diken varierar kraftigt vilket kan bero på vilka komponenter man har valt att ta med i skötselkostnaderna. 0,01-1,41 kr/m är beräknat på ett dike med djupet 0,5 m (Bäckström, 2002). Om diket är korrekt konstruerat och underhålls på ett tillfredsställande sätt är dess livslängd i det närmaste oändligt (Clar et al, 2004). Det finns de som påstår att skötsel av dike inte är nödvändigt över huvud taget men det beror naturligtvis på vad diket har för syfte, vilken typ av växtlighet som finns där och så vidare (Edvinsson, 2009). Den absoluta majoriteten av litteratur på ämnet rekommenderar dock att diken underhålls regelbundet. Inte minst för att föroreningshalterna i dagvattnet eller marken inte får vara för stora då marken kan bli mättad och tappa markant i speciellt reningseffektivitet. Sediment kan till exempel behövas tas bort för att återställa dikets ursprungliga egenskaper. Det rekommenderas även att gräset klipps eller att vegetationen på annat sätt skördas för att få bort de näringsämnen det har tagit upp samt så att ett uniformt flöde kan bibehållas (Dennison, 1996). 16 av 17

19 O\ MARK\2013\ \3_Teknik\W\Dokument\Beskrivningar\.doc Livslängd på dagvattenkassetter varierar med hur arbetet med tätningen kring kassetterna är utförd. Blir detta fel utfört kan sediment tränga in och uppta volym eller ännu värre, på sikt sätta igen magasinet. För mindre magasin fungerar dessa utmärkt då de är billiga och enkla att montera. 6. Slutsats Det är viktigt att Lokalt omhändertagande av dagvatten (LOD) tillämpas för att bevara vattenbalansen inom området. Dagvattensystemet ska utformas så det i största möjliga mån minskar flödestoppar, renar och visualiserar dagvatten. Ett två års regn medför inga stora dagvattenvolymer för området, föreslagna lösningar anses tillräckliga. Kompletterande rening i form av ett filter föreslås för dräneringsvattnet från Askgravlunden. 7. Referenser 7.1 Skriftliga A - prislista markarbeten Norconsult, 2012 Dagvatten från en askgravlund studie; Vegetations- och markpåverkan av askspridning i minneslunden på skogskyrkogården. Miljöpåverkan vid askspridning, Stockholms Vatten i samarbete med Svenska kyrkans samlingsförbund, Internet SGU:s jordartskarta, Carmenta AB, Lantmäteriet, Mailkontakt Vegtech prisexempel, Marit Gamberg, av 17