Dagvattenutredning Detaljplan för förskola vid Vinlandsgatan inom stadsdelen Lundby. PM Dagvattenutredning. Stadsbyggnadskontoret, Göteborgs stad

Transkript

1 Stadsbyggnadskontoret, Göteborgs stad Dagvattenutredning Detaljplan för förskola vid Vinlandsgatan inom stadsdelen Lundby Halmstad

2 Dagvattenutredning Detaljplan för förskola vid Vinlandsgatan inom stadsdelen Lundby Datum Uppdragsnummer Utgåva/Status Slutleverans Lena Sjögren Karin Olsson Patrik Gliveson Uppdragsledare Handläggare Granskare Ramböll Sverige AB Strandgatan Halmstad Telefon Fax Organisationsnummer

3 Innehållsförteckning 1. Inledning Sammanfattning Uppdraget Syftet Underlag och källor Förutsättningar Planområdet idag Natur- och kulturintressen Geologi, geotekniska förhållanden och hydrologi Befintlig avvattning Befintliga ledningar Planområdets föreslagna utformning Förutsättningar för dagvattenhanteringen Förslag till dagvattenhantering Avrinningsområden Beräkningar för dimensionering av dagvattensystem Beräkning av dimensionerande regnintensitet Beräkning av dimensionerande flöden Beräkning av fördröjningsbehov för dagvatten Teknisk utformning och lösningar för dagvattenhanteringen Princip för dagvattenhantering Underjordiska dagvattenmagasin Alternativa dagvattenlösningar Avskärande dike Gröna tak Rening av dagvatten Exempel på dagvattenlösningar Dagvattenkassetter Rörmagasin Stenkistor Gröna tak Investeringskostnader Drift- och underhållsaspekter i

4 ii

5 Bilagor Bilaga 1A... Befintliga förhållanden, översiktskarta, (1:500) Bilaga 1B...Terrängmodell och områdesuppdelning Bilaga 2... Beräkning av dimensionerande regnintensitet Bilaga 3... Beräkning av dimensionerande flöden Bilaga 4... Framtida förhållanden, översiktskarta, (1:500) iii

6 1. Inledning 1.1 Sammanfattning Utredningsområdet är flackt med ett intilliggande höjdparti i öst. Befintlig avrinning följer topografin från öst till väst. Enligt en undersökning finns inga kapacitetsproblem för befintlig kombinerad ledning, de översvämningar som rapporterats beror på samling av sediment och löv i dagvattenbrunnar. Exploateringen medför att flödet ökar med 14 l/s inkluderat säkerhetsfaktor på 25 % inom utredningsområdet. I utredningen föreslås att ett avskärande dike anläggs som hindrar ytvatten från intilliggande naturmark i öster från att rinna in på förskoletomten samt för att ta omhand vattnet från det befintliga diket i nordost. Ett 10 mm regn på hårdgjorda ytor ska fördröjas inom fastighetsgräns, vilket innebär 12 m 3 dagvatten från tak och hårdgjorda ytor föreslås ledas till och fördröjas i ett underjordiskt magasin exempelvis dagvattenkassetter. Ett alternativ till dagvattenkassetter är att anlägga ett rörmagasin eller stenkista. Magasinet föreslås placeras söder om parkeringsytan. Utloppet från det underjordiska magasinet flödesregleras och bräddning för 10 års flödet anordnas. Dagvattensystemet kommer att behöva förläggas relativt grunt för att självfall i systemet ska kunna erhållas. Marken i området består av lera och då grundvattennivån är hög kommer magasinet behöva tätas. Gröna tak föreslås på komplementbyggnader, vilka fördröjer flöden från lågintensiva regn, har en visuellt trivsam effekt samt renar dagvattnet delvis. Förslag på öppna dagvattenlösningar har undvikits med undantag från det grunda avskärande diket, eftersom små barn kommer vistas i området. 1.2 Uppdraget I samband med detaljplanearbetet för byggnation av en ny förskola i två plan samt tillhörande parkeringsplatser vid Vinlandsgata i stadsdelen Lundby, Göteborg har Ramböll Sverige AB fått i uppdrag av Göteborgs stad att utreda dagvattenhanteringen i området. Lokalt omhändertagande av dagvatten (LOD) ställs som krav. 1.3 Syftet Syftet med utredningen är att klarlägga förutsättningarna för en byggnation inom området. I bästa möjliga mån ska lösningar tas fram avseende lokalt omhändertagande och fördröjning av dagvatten. 1 av 15

7 1.4 Underlag och källor I arbetet med utredningen har bland annat följande underlag använts: Kartunderlag från Göteborgs Stad Koordinat-och höjdsystem: SWEREF99/ RH2000 Skissförslag från Göteborgs Stad. Fältstudie Tekniskt PM Geoteknik, , Sweco Infrastructure AB, Koordinat-och höjdsystem: SWEREF /GH88 Bergteknisk utredning och radonundersökning, Bergab Introduktionsmöte Avstämningsmöte Publikation P105, Svenskt Vatten Publikation P104, Svenskt Vatten Publikation P90, Svenskt Vatten Fredrik Griwell och Britt-Marie Henningsson, rådfrågning om geotekniska förhållanden och geohydrologin, Ramböll 2. Förutsättningar 2.1 Planområdet idag Bild 1. Karta över området. Källa: Eniro och Google maps. Det ungefär 0,3 ha stora området ligger ca 3,5 km nordväst om Göteborgs centrum. Utredningsområdet är en del av ett befintligt bostadsområde vid Vinlandsgatan inom stadsdelen Lundby, se bild 1. Idag finns en inhägnad grusplan, lekplats, parkeringsplatser och naturmark inom området, se foto 1. I söder och väster gränsar området till Vinlandsgatan och befintliga bostadskvarter. Befintlig mark lutar svagt mot sydväst, från +20 m till +17 m. Utanför utredningsområdet i nordöst finns en mosse och marken här är mycket kuperad med löv- och barrskog samt inslag av berg i dagen (40-50%ig lutning). Utredningsområdets exakta avgränsning visas i bilaga 1a. 2 av 15

8 Foto 1. Vänster foto visar lekpark och grusplan som ligger inom utredningsområdet och höger foto visar den sluttande terrängen intill utredningsområdet i öst. 2.2 Natur- och kulturintressen Inom utredningsområdet finns inga kända fornlämningar dock finns fornlämningar på naturmarkssluttningarna öster om utredningsområdet. 2.3 Geologi, geotekniska förhållanden och hydrologi Marken utgörs överst av friktionsmaterial som ligger på lera följt av friktionsjord och berg. Fast mark finns på 5 meters djup i nordöst och 17 meters djup i sydväst. Leran är 2-3 m tjock i nordöst och upp emot m i sydväst. Marken består av lera som är sättningsbenägen. Grundvattenundersökningar visar att fri vattenyta påträffas vid 1,3-1,5 m djup. Bergteknisk undersökning som gjorts av Bergab visar att berggrunden består av ljust röd ögonförande gnejsig granit och berggrunden är uppsprucken med utfallna block, dessa klassas dock som stabila. Berggrunden klassificeras som normalradonmark. 2.4 Befintlig avvattning Inom området lutar marken från nordöst till sydväst. Avrinningen på markytan följer områdets topografi ner mot utredningsområdet. Delar av naturmarken i nordost avvattnas via ett befintligt dike (se bilaga 1a). Hur stort det område det befintliga diket avvattnar är okänt. Troligen avvattnas även de övre jordlagren från höjdpartierna mot utredningsområdet. Vattnet i planområdet samlas idag upp i en dagvattenledning som ansluts till kombinerad ledning i Vinlandsgatan i väst eller direkt till den kombinerade ledningen. 2.5 Befintliga ledningar Kombinerat avloppssystem och en vattenledning finns precis utanför utredningsområdet i Vinlandsgatan i väster. Serviser för kombinerat spill och dagvatten från fastigheter finns väster om området. Tekniska kontorets dagvattenledning i Vinlandsgatan avvattnar vägen via dagvattenbrunnar, se bilaga 1a. 3 av 15

9 Självfallsledning för dagvatten D225 betong ansluts till kombinerad ledning D300 betong. Vattengångarna för spill- och dagvattenledningarna ligger mellan +16 till +14. Kapaciteten för den kombinerade ledningen är ungefär 90 l/s. Vattenledningen är av gjutjärn och har en dimension på 150 mm. I Vinlandsgatan finns även, opto-, el- och fjärrvärmeledningar. De två dagvattenbrunnar som ej fanns med i samlingskartan hittades i fält och är troligen kopplade till kommunens ledningssystem, se foto 3 och bilaga 1a. Befintligt dike i nordost leds in i tre dagvattenbrunnar med kupolsil med eventuell anslutning till någon av dagvattenbrunnarna i planområdet. Se bilaga 1a och foto 2. Foto 2. Kupolsil i befintligt dike nordöst om utredningsområdet. Foto taget av Sofie Erlandsson, Tyréns 17/ Foto 3. En dagvattenbrunn som avvattnar grusplanen hittades bland annat under fältbesöket. 4 av 15

10 Kretslopp och Vatten har genom åren tagit del av synpunkter från sakägare i området angående översvämningar i källare och på markyta. En utredning genomfördes år 2010 som visade att det kombinerade systemet inte var underdimensionerat utan behövdes spolas/rensas från sediment, skräp och löv som kommer från dagvattenbrunnarna. Ledningarna spolas idag regelbundet av Trafikkontoret. 2.6 Planområdets föreslagna utformning Detaljplanen medger en förskola i 2-våningsplan, 380 m 2 med innergård och parkeringsytor samt angöringsyta se bild 2. Bild 2. Illustrationsritning av förskola med grönt tak, nya angörings- och parkeringsplatser. 2.7 Förutsättningar för dagvattenhanteringen Förutsättningarna för dagvattenhanteringen gällande dimensionering och utformning av förslagen är hämtade ur P90 Dimensionering av allmänna avloppsledningar, P104 Nederbördsdata vid dimensionering och analys av avloppssystem samt P105 Hållbar dag- och dränvattenhantering. Varaktighet och intensitet för dimensionerande regn enligt Dahlström För att ta hänsyn till framtida klimatförändringar och ökade nederbördsmängder används en säkerhetsfaktor. Svenskt Vattens Publikation P104 rekommenderar att en säkerhetsfaktor mellan 1,05 1,3 väljs för korttidsnederbörd i Sverige, vilket innebär att dimensionerande regn förväntas öka med 5-30 % beroende på områdets lokalisering i landet. Enligt P90 bör systemet dimensioneras för ett 5 års regn då området inte är instängt. Eftersom huvudledningsnätet i gatan visat sig ha tillräcklig kapacitet för bortleding av vatten och då översvämningsproblem från ytvatten i området finns valdes istället 10 års regnintensitet. Dagvattensystemet föreslås dimensioneras för ett 10 års regn med varaktighet 10 min och med en säkerhetsfaktor på 1,25. 5 av 15

11 Fördröjningsanordningar ska dimensioneras för ett 10 mm regn per m 2 hårdgjorda ytor (motsvarar ett 2 års regn). 3. Förslag till dagvattenhantering 3.1 Avrinningsområden Avrinningsområdet är uppdelat i två delavrinningsområden. Delområde 1 inkluderar den kuperade naturmarken som avvattnas mot utredningsområdet och delområde 2 är utredningsområdet, se bild 3 och förstorad bild i bilaga 1b. Bild 3. Områdesuppdelning för beräkningar av dagvattenflöden. 3.2 Beräkningar för dimensionering av dagvattensystem Beräkning av dimensionerande regnintensitet För beräkning av dimensionerande regnintensitet (i Å ) har Dahlström (2010) ekvation använts. Beräkningar visas i bilaga 2. Beräkningar har utförts för dimensionerande regn med återkomsttiden 10 år och varaktighet på 10 min. Detta ger en dimensionerande regnintensitet på 228 l/s, ha med 25 % säkerhetstillägg för framtida klimatförändringar ger en dimensionerande regnintensitet på 285 l/s, ha Beräkning av dimensionerande flöden För beräkning av dimensionerande vattenföringar (Q dim ) har rationella metoden använts. Beräkningar och resultat visas i bilaga 3. 6 av 15

12 Avrinningskoefficient 0,9 för tak, 0,8 för asfaltsytor, 0,1 för gräsyta och kuperad naturmark har använts för dimensionering. Flöden har beräknats för både naturmark utanför utredningsområde (område 1) samt utredningsområdet (område 2), se uppdelning i bild 3. I tabell 1 presenteras dimensionerat totalt flöde för befintlig markanvändning och totalt förväntat flöde efter exploatering. Flödet innan exploatering har inte beräknats med säkerhetsfaktor. Tabell 1. Sammanställning av dimensionerande flöden för området innan och efter exploatering. Yta, ha Område 1 ca 0,6 Område 2 ca 0,3 Flöde innan exploatering, l/s Flöden efter exploatering, l/s med säkerhetsfaktor för dim. regnintensitet Flödet ökar med cirka 4 l/s för område 1 då säkerhetsfaktorn inkluderas. Exploateringen inklusive säkerhetsfaktorn ökar flödet med 14 l/s för område Beräkning av fördröjningsbehov för dagvatten Kretslopp och Vatten ställer krav i samband med bygglov på dagvattenutjämning på 10 mm regn per m 2 hårdgjorda ytor. Tabell 2: Fördröjningsvolym för hårdgjord yta inom utredningsområdet (område 2) Område 2 Area hårdgjord yta (m 2 ) 1202 Volym vatten som ska fördröjas (m 3 ) Teknisk utformning och lösningar för dagvattenhanteringen Princip för dagvattenhantering För att vatten ska kunna avledas effektivt ifrån förskolan är höjdsättningen av stor vikt. Byggnaden ska placeras i en höjdpunkt med marken lutad bort från husgrunden. Magasin placeras i en lågpunkt inne i utredningsområdet med möjlighet för ytledes bräddning mot gatan som ligger lägre än fastigheten. Vid höjdsättning av marken och dagvattenlösningar för utredningsområdet har man utgått från befintliga marknivåer. Avrinning från omgivande mark samlas upp i ett avskärande dike (dike A alternativt dike B) som leds till kommunens dagvattennät. Se för förslag gällande dikets utformning och bilaga 4 för förslag till placering. Befintligt dike i 7 av 15

13 nordöst ansluts till det nya avskärande stråket. Diket bör, förutom att avleda vattnet, även fördröja det innan anslutning för att inte i onödan belasta kommunens ledning. Vatten från tak och hårdgjorda ytor samlas upp i dagvattenbrunnar och ledningar som mynnar i ett underjordiskt fördröjningsmagasin. Utloppet från magasinet flödesregeleras för att fördröjningen ska kunna ske. Magasinet förses också med bräddningsmöjlighet för att bortledning av 10 års regnet ska kunna ske. Bräddning sker ut på gatan för att erhålla en trögare avledning innan dagvatten samlas i befintliga dagvattenbrunnar anslutna till kombinerad ledning. För att säkerhetsställa att den kombinerade ledningen klarar ett tio-års regn behöver en noggrannare hydraulisk/hydrologisk utredning utföras inför projekteringsskedet. Nya dagvattenledningar anläggs inne på förskoleområdet ungefär 2-3 m från husfasaden. Det finns restriktioner för anläggning av ledningar i gång- och cykelväg längs Vinlandsgatan vilket gör att ledningar som avvattnar takhalvan mot Vinlandsgatan förutsätts kunna ledas under byggnaden och anslutas till ledning som ligger i lekgården. Gång- och cykelväg förutsätts avvattnas till befintligt dagvattensystem i Vinlandsgatan. För att kunna ansluta dagvattensystemet från fastigheten till kommunens ledning med självfall krävs att ledningarna läggs relativt grunt, på max en meters djup i systemets högpunkt. Utformning av förslag till dagvattenlösning finns illustrerad i bilaga 4. Här visas även en grov höjdsättning av systemet Underjordiska dagvattenmagasin Ett underjordiskt magasin (ex. dagvattenkassett, stenkista) föreslås fördröja takvatten och övriga hårdgjorda ytor. Magasinet föreslås vara underjordiskt av säkerhetsskäl eftersom fastigheten omfattar en förskola. Totalt 12 m 3 behöver fördröjas i magasinet. Magasinet placeras förslagsvis nära en anslutningspunkt. Exempelvis i sydvästra delen av utredningsområdet under cykelparkeringen, alternativt i nordvästra delen vid vändplatsen. Enligt den geotekniska rapporten är marken lerrik och grundvattennivån är nära markytan. Infiltrationsmöjligheten är därmed låg. De geohydrologiska förutsättningarna gör marken sättningsbenägen. Om det underjordiska magasinet placeras ovan grundvattennivån krävs ingen extra tätning med till exempel en tätduk eftersom leran i sig är tät. Om magasinet istället placeras under grundvattennivån, behövs magasinet tätas för att hålla grundvattnet ute. Om tätning inte görs kommer magasinet på sikt fyllas med grundvatten och på så vis minskar magasinets fördröjningskapacitet. 8 av 15

14 För att kunna leda dagvattnet i ledningar med självfall och med tillräcklig marktäckning till det underjordiska magasinet kommer magasinet behöva ligga till stor del under grundvattennivån och behöver således tätas. Magasinet måste därmed dimensioneras för upplyftning på grund av den höga grundvattennivån Alternativa dagvattenlösningar Det finns många alternativ på hur underjordiska magasin kan utformas, se rubriker 3.5.1, och Ett alternativ till föreslagen ny dagvattenledning inne på gården är att anlägga rörmagasin som fördröjer vatten från de hårdgjorda ytorna. Rörmagasin är platseffektiva och har en lång livslängd. Exempelvis kan två 500 mm rörmagasin 35 m vardera anläggas. Det måste säkerhetsställas att magasinet klarar upplyftning vid höga grundvattennivåer. En stenkista är ett underjordiskt magasin av naturmaterial (makadam, grus) och skulle kunna vara ännu ett alternativ till dagvattenkassetter. Stenkistor är inte lika platseffektiva som dagvattenkassetter då endast 30 % av volymen kan utnyttjas till fördröjning därmed placeras det förslagsvis nordväst om förskolan Avskärande dike Ett avskärande dike föreslås ta omhand dagvatten från intilliggande naturmark (delområde 1), öster om utredningsområdet. Lämpligast läge på diket beror på hur planförslaget utvecklas och kan antingen placeras som dike A eller längre upp i naturmarksområdet som dike B, se bilaga 4. Tre förslag till utformning har tagits fram, dels ett 0,5 m djupt svackdike med 1:4-1:6 slänter, ett 0,3 m djupt svackdike underbyggt med makadam som går ändå upp i ytan och ett makadamdike som är plant i ytan men underbyggt med fyllnadsmaterial ända upp i ytan, se bild 4. Dränledning föreslås anläggas i botten där makadamfyllnad görs. I samtliga förslagen måste botten på diket luta mot utloppet och anslutningen mot kommunens ledningsnät. I de fall det föreslås dräneringsledning i botten måste den luta. 9 av 15

15 Bild 4. Tre alternativ till avskärande dike för uppsamling av dagvatten från naturmark. Alla tre varianterna fungerar för ändamålet men i vidare planering av områdets utformning kan någon av visas sig vara mer lämpligt. Fördröjning i diket eftersträvas. Exempelvis kan ett 1 meter djupt makadamdike med 2:1 slänter anläggas och en längdlutning på 1-3%. Makadamdiket med cirka 30 % porvolym rymmer ungefär 50 m 3 vatten om det är 65 m långt. Vid ett 10 års regn som varar under 10 min genererar naturmarken (område 1) ungefär 10 m 3. I änden av det avskärande diket sätts en dagvattenbrunn med kupolsilsbetäckning och sandfång som kan ta ytvatten som inte infiltrerat i makadamen och som tar emot dräneringen innan anslutningen till kommunens ledningsnät. Om det avskärande diket utformas som ett djupare makadamdike kan det befintliga diket anslutas direkt till det nya diket. Om ett grundare och bredare svackdike anläggs behöver det befintliga diket troligen avledas med en ny dagvattenledning istället till det avskärande dikets utloppsledning innan anslutning till kommunens dagvattenledning Gröna tak Gröna tak föreslås anläggas på komplementsbyggnader (ex. förråd, återvinningsstation) om taken är låglutande byggs de upp av ett dräneringslager med en sedummatta överst. Gröna tak har ett stort visuellt värde och ger rening för luft och vatten. På årsbasis reduceras 50 % av nederbördsvolymen. Gröna tak fördröjer och renar regnet vid lågintensiva regn och de kan därmed inte gröna tak 10 av 15

16 föreslås som enda lösning för dagvattenhantering. Läs mer om gröna tak under rubrik Rening av dagvatten Öppna dagvattenlösningar är att föredra vad gäller rening, återinfiltrering och visualisering av dagvatten. Exempelvis gröna tak, vegetation, diken och dammar vilket kan förbättra dagvattenkvaliten från hårdgjorda ytor. Eftersom det i området finns begränsat med plats och höga krav gällande säkerhet då barn kommer att vistas i området begränsas valet av dagvattenlösningar med god reningseffekt. Genom att dagvattnet fördröjs i det underjordiska magasinet kommer en viss rening ske genom sedimentering. Att låta vattnet från taken och de hårdgjorda ytorna rinna en liten bit över en gräsyta innan det rinner in i en dagvattenbrunn förbättrar, där så är möjligt, också reningseffekten något. 3.5 Exempel på dagvattenlösningar Dagvattenkassetter Ett alternativ till makadamfyllda diken är dagvattenkassetter av plast. Dagvattenkassetternas (bild 5) hålrumsvolym är 95 % vilket innebär att man sparar mer än 2/3 av ytbehovet jämfört med en anläggning av makadammagasin. Bild 5. Dagvattenkassetter. Källa: Kassetterna kan användas för avledning av dagvatten från tak och hårdgjorda ytor. De bör förses med bräddanslutning för indikation på framtida igensättning. Fördelar med dagvattenkassetter jämfört med makadamfyllda magasin är att kassettmagasinen inte kräver lika stor plats och möjligheterna till inspektion, rensning och spolning är större. Utformningen på modulerna gör att transportkostnader kan minskas med upp till 75 %. Noteras bör att kassettmagasin måste anläggas ovan grundvattenytan. Annars kan inte hela volymen utnyttjas till magasinering. 11 av 15

17 Marktäckning som skydd mot laster föreslås av leverantörerna om minst 0,4 meter för placering i gräsytor och 0,6 m för körbara ytor Rörmagasin Där det inte finns utrymme för öppna fördröjningsmagasin kan underjordiska magasin anläggas och förläggas till exempel inom parkeringsytor. Det finns flera olika typer av underjordiska magasin för dagvatten på marknaden idag. Vid hög grundvattennivå måste fördröjningsmagasin som anläggs under mark sannolikt utgöras av täta magasin som till exempel rörpaket. Om magasinen utförs som en otät konstruktion som till exempel plastkassetter måste hänsyn till grundvattennivån tas. Den bör vara under magasinets botten annars kan inte hela volymen utnyttjas till magasinering. Magasinen behöver också dimensioneras för aktuell last, exempelvis trafik och vid täta magasin och hög grundvattennivå även för upptryck. Rörmagasin av plast, Polyeten är korrosions- och kemikaliebeständigt vilket innebär att rören har en lång livslängd. Dessutom har materialet låg densitet om det jämförs med exempelvis betong. För att skapa ett magasin av rördelar i polyeten (bild 6) krävs det att de sammankopplas och det görs antingen genom att de gängas eller svetsas samman eller att de både gängas och svetsas. I och med att varje rördel anpassas utifrån beställarens krav kan magasinet utformas efter de topografiska förutsättningar som finns på den aktuella platsen. Installationstiden exklusive schaktning är vid den här magasinstypen kort jämfört med andra magasinstyper. Detta tack vare att rördelarna är lätta, prefabricerade och kan göras längre än betongrör. Samt att de snabbt och enkelt kan monteras samman. Ett magasin av polyeten beräknas hålla i cirka 100 år och kräver, förutom eventuell spolning, i stort sett inget underhåll. Livslängden baseras på kunskap om materialets beständighet samt skicket på de rör som tagits upp ur marken efter att varit i bruk i ca 50 år ( Bild 6. Dagvattenmagasin av Weholite dubbelväggiga lättviktsrör, polyeten. Källa: Dagvattenmagasin gjorda av armerade betongrör (bild 7) fungerar på samma sätt som de dagvattenmagasinen av polyetenrör. Skillnaden är de egenskaper som 12 av 15

18 materialen har. Tyngden av betongen gör att rörsektionerna blir svårare att hantera vid montering och dyrare att transportera. Det går inte heller att göra lika långa längder av betongrör som med polyetenrör vilket medför fler skarvar mellan rördelarna. Fler skarvar ger en längre installationstid. Armerad betong kan dock bära större laster än polyetenrörsmagasin vid till exempel ytligt liggande dagvattenmagasin. Betongrörens ungefärliga livslängd är 100 år. Bara i undantagsfall är mark- och vattenförhållandena sådana att kemiska angrepp förkortar livslängden ( Bild 7. Dagvattenmagasin av betongrör Källa: Stenkistor Ytterligare ett alternativ till dagvattenmagasin kan vara att gräva ner stenkistor. En stenkista anläggs genom att fylla en grop med sten av lämplig storlek, som i sin tur omsluts av en geotextil. Gropen fylls sedan igen och dagvattenledningar kopplas både in och ut från stenkistan. Dagvatten fördröjs sedan i de hålrum som uppstått mellan stenarna och infiltreras även till marken runtomkring. Porositeten för makadam eller singel är cirka 35 procent. Stenkistor kräver därmed ungefär tre gånger så stor volym jämfört med kassetter. En brunn med sandfång och vattenlås bör installeras innan inloppet för att öka livslängden Gröna tak För att minska avrinningen av dagvatten från takytor kan byggnader förses med så kallade gröna tak (bild 8). Vegetationsklädda takytor minskar den totala avrinningen jämfört med konventionella, hårdgjorda tak. Tunna gröna tak, med till exempel sedum, kan minska den totala avrunna mängden på årsbasis med ca 50 %. Gröna tak med djupare vegetationsskikt magasinerar enligt Svenskt Vattens publikation P105 i medeltal 75 % av årsavrinningen. Förutom detta har sedum till skillnad från vanligt gräs den speciella egenskapen att det klarar längre torrperioder utan att torka ut. Man har beräknat att 10 m 2 takyta täckt av till exempel torktålig takvegetation tar upp samma mängd koldioxid som ett träd. Takvegetation med blandade sedum och mossarter behåller dessutom till skillnad från stadsträd sin bladmassa året 13 av 15

19 om. De är därför aktiva som partikelrenare när de gör som mest nytta, alltså under vinterhalvåret när föroreningsbelastningen är som högst. Bild 8. Stadsbiblioteket i Halmstad. Källa: 4. Investeringskostnader Kostnader för de olika typerna av anläggningar kan endast översiktligt bedömas med utgångspunkt från A - prislista markarbeten 2013 Norconsult, tidigare erfarenheter från liknande projekt samt insamlad kostnadsinformation från olika VA- produktleverantörer och entreprenörer, se tabell 3. Tabell 3. Uppskattade investeringskostnader för dagvattenlösningar. 14 av 15

20 Gröna tak Tabell 4. Ungefärlig uppbyggnad och pris för lutande respektive låglutande gröna tak. Vegtech rekommenderar att inte anlägga gröna tak på tak som lutar mer än 27. Uppbyggnad för lutande takytor 2-27 Artnr: Produkt: Pris/m 2 (gällande 100 m 2 ) VT-filt (fuktighetshållande filt) 31 kr/m Xeroflor Moss Sedum matta 214 kr/m 2 Uppbyggnad för låglutande takytor Nophadrain 5+1 (dränerande) 109 kr/m Xeroflor Moss Sedum matta 214 kr/m 2 *Priserna anges exkl. moms och frakt, samt erhållen rabatt 5. Drift- och underhållsaspekter Kostnad för skötsel uppgår årligen till 5-8 % av anläggningskostnaderna. Kostnaderna för skötsel baseras på grova uppskattningar. En bedömning görs för varje enskilt fall och kostnaderna varierar från år till år. Nyanlagda anläggningar kräver utökad skötsel de tre första åren. Livslängd på dagvattenkassetter varierar med hur arbetet med tätningen kring kassetterna är utförd. Blir detta fel utfört kan sediment tränga in och uppta volym eller ännu värre, på sikt sätta igen magasinet. För mindre magasin fungerar dessa utmärkt då de är billiga och enkla att montera. Underhåll för gröna tak innebär framförallt gödning 1 gång per år under våren. Rensning av ytan på det avskärande diket kommer att behöva utföras några gånger om året på grund av löv som spolas med vid regn från backen öster om området. 15 av 15