1(5) Hälso- och sjukvårdsavdelningen Tandvårdsenheten (G Henning/A-M Olhede) Information Hälsopromotion 2013-03-15, ver 1.0 HÄLSOPROMOTION BLAND BARN OCH UNGDOM I VÄSTRA GÖTALAND - Folkhälsa och tandvård i samverkan - Bakgrund I uppdraget för lokala hälso- och sjukvårdsnämnder inom Västra Götalandsregionen ingår att beställa tandvård i form av barntandvård, specialisttandvård samt ersätta för folktandvårdsspecifika uppdrag. För barntandvård har ersättningen ( barntandvårdspengen ) från och med 2010 förstärkts i områden med högst socioekonomisk tyngd. Tandvårdslagen (1985 2) anger att målet för tandvården är en god tandhälsa och en tandvård på lika villkor för hela befolkningen. I regionen fastställs detta i beställningsmodellens Riktlinjer som att En god tandhälsa och tandvård på lika villkor är målet inom tandvården till alla mellan 3 och 23 år i Västra Götalandregionen. Det gäller rätt till förebyggande vård och vid behov även orsaksinriktad behandling. Samma målsättning återfinns i Folktandvårdens vision om Frisk i munnen hela livet - d v s ett förhållningssätt som måste grundläggas i barndomen. Världshälsoorganisationen (WHO) har satt upp specifika mål avseende barns tandhälsa. Sverige har uppnått målen för äldre barn, men inte för till exempel 6-åringar. Tandvården har lång erfarenhet av preventivt arbete inom barn- och ungdomstandvård, med sjukdomsinriktade strategier framför allt mot kariessjukdomen. Detta arbete har bedrivits både på individnivå på klinik och på gruppnivå, det vill säga populationsbaserat, ofta i skolor. Tandhälsan bland barn och ungdom är dock, trots en totalt sett kontinuerlig förbättring under de senaste årtiondena, fortsatt ojämlikt fördelad. Detta gäller särskilt delar av stadsområden med störst socioekonomisk tyngd, exempelvis hög andel i befolkningen med utländsk bakgrund och stor arbetslöshet. Hittills gjorda beräkningsmodeller med socioekonomisk omfördelning kompenserar inte säkert till fullo det behov av resurser som föreligger i dessa områden (Aronsson & Eriksson, 2003). Tidigare undersökningar inom både hälso- och sjukvården och inom tandvården (Dejin Karlsson et al. 2005, Strandell 2006, Wennhall 2008) har visat på behovet och möjligheten att utveckla förebyggande strategier som är anpassade till barn och familjer i områden med svag socioekonomi. Kompetenscentrum för patient- och närståendeutbildning i Västra Götalandsregionen pekar samtidigt på behovet av att skapa patientutbildningar där deltagarna har ett stort inflytande på utbildningens innehåll (Gren 2009). Perspektivet har då förskjutits från prevention, där tonvikten ligger på att förhindra
2(5) sjukdom genom vårdens och samhällets insatser, till promotion som fokuserar på att stödja individer och/eller grupper till en hälsofrämjande livsstil (Pine & Harris 2007). Hälsopromotion har av Världshälsoorganisationen definierats som en process som fokuserar på friskfaktorer och som både tillåter och möjliggör för individer att få ökad kontroll över att främja eller förbättra sin egen hälsa (WHO 1986). Ett begrepp som används i sammanhanget är empowerment, som innebär att erbjuda möjligheter och handlingsutrymme så att människor kan utveckla sin egen kunskap, förmåga, attityder och självuppfattning för att kunna ta beslut som främjar deras hälsa (Medin & Alexandersson 2000). Medel för verksamhetsanknuten forskning för Hälsopromotion i Västra Götaland Under 2012 tilldelades tre projekt medel från Västra Götalandsregionen för Hälsopromotion inom barn- och ungdomstandvården: 1. Studier av en modell med multiprofessionellt samarbete för hälsopromotion inom barn och ungdomstandvården i Västra Götaland Marie Staberg, 2012 2. A brief intervention based on acceptance and commitment therapy for oral health promotion in adolescents and young adults Magnus Hakeberg 2012 3. Attityder till munhälsa och tandvård hos svensk-somalier med focus på barnens munhälsa och mötet med svensk tandvård Niklas Larsson 2012 Hälso- och sjukvårdsutskottet har beslutat om medelstilldelning för nya projekt under 2013. Medlen är avsedda för forskning om och utveckling av förebyggande strategier för tandhälsofrämjande arbete som är anpassade till barn och familjer i områden med svag socioekonomi. Forskning och utveckling kring hälsofrämjande arbete innebär att det huvudsakliga syftet är att studera hur perspektivet kan förskjutas från prevention (förhindrande av sjukdom) till promotion (hälsofrämjande). Kunskapsluckor finns kring hur hälsopromotionsprogram kan planeras, genomföras och utvärderas inom tandvården. Projektet ska innehålla en tydlig interventionsdel med promotionsinriktning och ska genomföras i Västra Götaland. Lokala populationsbaserade projekt med tvärsektoriell inriktning och samverkan mellan olika aktörer prioriteras. Resultaten av FoU-projektet ska i stort sett vara generaliserbara eller åtminstone transformerbara och kunna användas i en liknande situation. Resultaten förväntas därför kunna ge en grund för att skapa modeller för hälsopromotionsarbete inom tandvården i Västra Götaland. Resultaten ska också kunna publiceras vetenskapligt och bidra till en kollektiv kunskapstillväxt.
3(5) Exempel på möjliga utgångspunkter för en studie kan vara: "Hur ska vi nå de barn som inte kommer till tandvården men som samtidigt bäst skulle behöva komma?" Kan en uppsökande verksamhet i skolor/ bostadsområden/ föreningar/ arbetsplatser nå andra arenor och skapa nya mötesplatser för tandvården? Kan ökad kunskap hos tandvårdspersonal om kulturmöten och social kompetens bidra till ökad förståelse och utvecklade arbetsmetoder för hälsopromotion? Kan nya icke klinikbundna arbetsmetoder utvecklas för att möjliggöra för personer i utsatta miljöer till ökad kontroll över de faktorer som påverkar tandhälsan och därigenom förbättra sin hälsa? Kan nya icke klinikbundna metoder utvecklas som syftar till att möjliggöra för människor i utsatta miljöer att bygga upp sin självkänsla, stärka sin inre upplevelse av makt, för att kunna skaffa sig makt att påverka sina förutsättningar, och bryta mönster av andras makt över dem i syfte att förbättra sin tandhälsa? Hur kan vi i vården bli bättre på att tänka nytt att lämna över till dem som det berör patienterna? Hur kan vi bygga starka relationer där patienten är experten på sitt liv och sina möjligheter och behandlaren är expert på tänderna? Syfte Att stimulera populationsbaserade interventionsprojekt för hälsopromotion inom tandvården i socioekonomiskt utsatta områden i Västra Götaland. Förväntad betydelse De resultat och erfarenheter som kan komma från genomförda projekt förväntas kunna ge en grund för att skapa framgångsrika modeller för hälsopromotionsarbete inom tandvården Västra Götaland. Sökbara projektmedel och tid för utnyttjande Hälso- och sjukvårdutskottet avsätter för 2013 1 (en) miljon kronor. Högsta belopp som kan sökas vid ett tillfälle är 300 000 kronor. Beviljade FoU-medel för 2013 får disponeras även under år 2014. I händelse av särskilda omständigheter kan medlen få utnyttjas även 2015. I så fall skall en ansökan om dispens ha inkommit senast 1 november 2014. Som särskilda omständigheter räknas oförutsebara händelser som är av väsentlig betydelse för att projektet ska kunna genomföras. Medel för samma projekt kan beviljas vid högst 3 tillfällen. Högsta sammanlagda belopp som kan sökas för samma projekt är 600 000 kronor.
4(5) Lokala populationsbaserade projekt med tvärsektoriell inriktning och samverkan mellan olika aktörer prioriteras. Ansökningsgång Vilka kan söka? Medlen är sökbara för offentliga och privata vårdgivare, kommuner, forskningsenheter, organisationer och föreningar lokalt verksamma inom Västra Götaland. Lokala projekt med flera samverkande yrkesgrupper, kompetenser och organisationer prioriteras. För mer information om projektet: tandvårdsenhetens hemsida www.vgregion.se/tandvardsenheten eller ring Tandvårdsenheten, Gunnar Henning, telefon 010 441 13 16 Bidragen kan sökas vid ett tillfälle per år. Ansökan på svenska görs i elektroniskt ansökningsformulär. På http://www.fou.nu/is/vgregion/ finns länk till villkor för bidragen och till ansökningsformulär. Ansökningsperiod: 2013 03 15 2013 05 02 Bedömningskommitté Docent Kristina Bengtsson Boström, läkare, FoU-centrum Primärvård och Tandvård, Skaraborg Docent Lars Dahlström, tandläkare, Avd för odontologisk psykologi och folkhälsa, Sahlgrenska Akademin, Göteborgs universitet Docent Ulla Wide Boman, psykolog, Avd för odontologisk psykologi och folkhälsa, Sahlgrenska Akademin, Göteborgs universitet Dr med vet Maria Nyholm, universitetslektor Folkhälsa, Högskolan i Halmstad Vetenskapsrådets jävsregler följs vid bedömning. Bedömningen som görs av kommittén ligger till grund för medelstilldelning. Handledare FoU-service odontologi kan vara behjälplig att förmedla kontakt med vetenskapligt meriterad handledare. Kostnader för handledning finansieras av respektive projekt. Resultat, utvärdering och avrapportering Projektledare som är mottagare av medel för hälsopromotion är skyldig att registrera sitt projekt i en särskild projektdatabas för FoU i Västra Götalandsregionen (www.fou.nu/is/sverige). Registreringen skall som regel göras i samband med beviljningstillfället. Vetenskapliga resultat rapporteras sedan in efterhand som projektet fortlöper, d v s minst 1 gång per år, och senast 15/3 året efter ansökningsåret. Rapportering skall göras även om projektet avbryts innan det slutförts.
5(5) Vid en andra eller tredje ansökan om medel för samma projekt ska förbrukade projektmedel redovisas. Resultaten ska spridas till verksamheten genom muntliga presentationer och skriftlig rapport och avrapporteras till Hälso- och sjukvårdsutskottet. Referenser Anderson B & Funnell M. The art of Empowerment Stories and Strategies for Diabetes Educators. American Diabetes Association, 2005. Aronsson K & Eriksson E. Fördjupad analys av tandhälsan hos barn och ungdomar i Östergötland. Tandhälsa och socioekonomiska faktorer, fortsatt analys del 1b. Linköping: Landstinget i Östergötland, 2003. Dejin Karlsson E, Hylén A-M, Ali Khan F. Projektet Internationella Hälsoinformatörer. Malmö Högskola, 2005. Medin J & Alexandersson K. Begreppen hälsa och hälsofrämjande - en litteraturstudie. Lund: Studentlitteratur, 2000. Pine C & Harris R. Community Oral Health. London: Quintessence Publishing Co Ltd, 2007. Strandell K. Hur kan sjuksköterskan använda empowerment i vård av ungdomar? Göteborgs Universitet, 2006. Wennhall I. The Rosengård study. Outcome of an oral health programme for preschool children in a low socio-economic multicultural area in the city of Malmö, Sweden. Malmö högskola: Odontologiska fakulteten, 2008. WHO. Ottawa Charter for Health Promotion. World Health Organization, 1986.