1930. 93:e årgången. Häfte N:r 4

1930. 93:e årgången. Häfte N:r 4

- 175- Striden om Jeicoes och Reattys taktik i Skageraksaget. På våren H16 hade den strategiska situationen i Nordsjön i hög grad tispetsats och en tidigare icke förefintig offensiv ivaktighet kännetecknade mer och mer såvä den tyska som den engeska fottans verksamhet. På tysk sida berodde detta uppgivande av den förutvarande defensiva och avvaktande strategien på fera orsaker, icke minst tisättandet av en ny och kraftfuare F ottenchef, amira Sch eer. Dessutom hade i maj 1916 den tyska regeringen, h årt ansatt av Amerikas Förenta Stater med anedning av att neutraa handesfartyg bivit sänkta utan varning av tyska U-båtar, gått in på Amerikas fordringar och anbefat de tyska U -båtarna att med iakttagande av fokrättens bestämmeser rörande prejning, visitering och uppbringning icke vidare utan varning sänka neutraa handesfartyg. Härigenom uppgavs i sjäva verket möjigteten att med U-båtar effektivt föra handeskrig, och ett ferta U-båtar bevo ftigjorda för användning i Hochseef otte. För att på bästa sätt utnyttja dessa U -båtar uppgjorde amira Scheer en pan att utsända största möjiga anta U -båtar ti engeska ostkusten för att där intaga anfasägen utanför de viktigaste krigshamnarna, varefter tyska fottan genom_ en framstöt i Nm dsjön skue ocka ut fientiga stridskrafter ur hamnarna och draga dessa mot de utpacerade U-båtarna. Även på engesk sida hade skäen för ett m era offensivt nppträdande i Nordsjön förökats. Tyska fottan hade verkstät f era angrepp på Engands ostkust, viket i högsta grad 1idskrift i Sjöväsendet. 13

~ 176- upprört den amänna m eningen i andet, som h ögjutt for(\_ rade, att fiendens fotta skue oskadiggöras. Vidare h ac~ genom tikomsten av nybyggda fartyg styrkeförhåandet fiir. bättrats ti Engands förmån, och sutigen hade bundsförvanten Ryssand bekagat sig över sin avspärrning fr:m y ttervärden och fordrat ett m era aktivt ingripande a v den engc. ska fiottan, som borde oskadiggöra Tyskands Hochsee jotte och därefter intränga i Östersjön. At som at kan m an säga, att de ~1 strategiska atmosfitren i Nordsjön p å våren 1916 var så addad med spänning, att man när som häst kunde förvänta sig en sammandrabh Bing m ean de b åda mäktiga fottorna. Såunda kom det sig, att den tyska fottan tidigt på morgonen den 31 m aj 1916 gick ti sjöss i avsikt att göra en framstöt mot Skagerak. Det v ~uett högst märkigt sammanträffande, ehuru på grund av den rådande strategiska spänningen ingaunda tifäigt, utan fastm era naturnödvi:indigt, att också amira J eicoe i sutet av maj var syssesatt m ed förberedeser ti ett iknande företag. Jeicoes pan gick ut på att sända två ätta kryssareskaerar m ed en sagskeppseskader som understöd för att i sikte från_ Skagen intränga i Kattegatt ti norra inoppen ti Öresund och Stora Bät. Härigen om hoppades han ocka ut de tyska huvudstridskrafterna ti en framstöt nordvart i Nordsjön, varvid den engeska sagfottan och sagkryssarfottan skue m ed överägsna krafter från en beredskapsstäning väster om Jyand angripa tyskarna. Emeertid fick en geska amiraitetet, innan denna pan hann sättas i verket, underrättese om, att de tyska högsjöstridskrafterna samades på yttre redden av J ade och syntes. b ereda sig att gå ti sjöss. Dessa underrätteser edde ti, a tt amiraitetet beordrade amiraerna Jeicoe och Beatty att k oncentrera sina stridskrafter omkring 100 sjömi öster om Aberdeen och där, be ready for eventuaities". Och det är ett gott b evis på det engeska underrätteseväsendets effektivitet, att samtiga Grctnc Feet tihörande förband gingo ti sjöss samma natt som, och fera timmar tidigare än Hochsee fottc. - 177 - Spaningsstyrkan ( >> sagkryssarfottan ") under amira Beatty hade order att k. 1500!) den 31 m aj befinna sig i en punkt, beägen 70 sjömi SSO om huvudstyrkans vid samma tidpunkt avsedda, ovannämnda äge. Från dessa punkter skue vardera styrkan gå den andra ti mötes, huvudstyrkan på sydig och spaningsstyrkan på nordig kurs. Det var under denna gång nordvart, som spaningsstyrkan fick känning m ed den tyska spaningen. Den tysk a fottan b efann sig nämigen också på väg nordvart med ungefär samma kurs som Beatty, och vid den tidpunkt, då Beatty efter uppnått utgångsäge hade girat nordvart, befann sig den tysk e spaningsstyrkebefähavar en, amira Hippei, på samma atitud som Beatty, men m ed egen huvudstyrka omkring 50 sjömi akter om spaningsstyrkan. Sedan Beatty i avsikt att avskära fienden återtåget k astat om sin styrka ti sydig kurs och Hipper gjort ikadant med stor tifredsstäese, enär h an ju därigenom under stridens gång atmera närmade,sig egen huvudstyrka, ;började k. 1648*) den skarpa och märkiga kampen m ean sagkryssarcskadrarna."*) Denna strid, i viken den under Beattys beh stående och av snabba sagskepp sammansatta 5. engeska sagskeppsesk adern (faggskepp Barwm), på grund av sin av BeaHy anbefada drabbningspost 5 sjömi NV (senare NNV) om Beattys faggskepp Lian, endast under 15 av 45 minuter och på stort a vstånc detog, fortgick ti en början på sydig kurs. Beatty har b. a. av amira Bacon skarpt kritiserats för att han icke bättre koncentrerade sina båda styrkor, vika, därest de hade bidat en samfäd stridsformering, säkerigen *) Medeeuropeisk tid. **) I fråga om sagkryssat striden må erinras om ett av Fregattenkapitän a. D. Geor g von Hase i»der deutsche Sieg vor dem Skagerak, omnämnt intressant taktiskt moment. Han taar om, hurusom v on de1 ann och Matee träffades av svår a 1Jrojektier, men att båda fartygen därefter yckades att genom efter fiendens skjutförfarande vä avpas3ade kurs- och fartförändringar åtminstone fö r ~n stund framgångsrikt undvika de nästan atför tätt Jiggande sa Vorna.

- 178 - h ade k unnat tiintetgöra de tyska sagkryssarna samt förekomma förusten a v Incefutigobe och Queen Mary. I fråga om denna sak m å framhåas det omdöme, so 111 den amerikanske sjöofficeren Coptoin F rothingwm (se sid. 27 ) fäer om Beattys öppnande av striden: Beattys åtgärder vid detta tifäe hava av h ans anhängare bivit omkransade m ed en h ögeigen dramatisk och poetisk goria, som ick e på n ågot sätt motiveras av verkiga förhåan dd. Det h ar sagts ungefär som så, att Beatty, edad av stridsust, m ed högsta fart styrde mot fienden för att angripa och avsk är h onom, m en at detta ä r rent nonsens. F rån den tidpunkt, då Beatty erhö m eddeande om fiendens n ärhet, förföto 58 m i nuter, innan Beatty ök ade upp farten ti 25 knop, efter att före fiendens siktande h a gått m ed endast 19% knop. Och under h ea denna tid k varhö Beatty den sn abba sagsk eppseskadern, b estående av de fyra pi äktiga Queen E izabeth-sk eppen, stadigt stationerade på 5 sjömis avstånd i b äring NV (NNV) från sitt faggsk epp. Han gav icke en enda signa för att samm anföra detta sitt starkaste förband m ed sagk ryssarna, och föjden h ärav var, att denna k raftiga sagsk eppsesk ader i den föjande striden befann sig på atför stort avstånd från fienden för att kunna göra sig ver ksamt gäande. I strid mot sanningen hava Beattys anhän gare försökt inbia amän h e ten, att Beattys öppnande av striden m ed enbart sagk ryssar n a var en h anding av imp usiv och h eroisk stridsust. På samm a gån g misstänkiggjordes ch efen för 5. sagsk ep pseskadern, vicean1ira E van-thom as, för att ick e med tiräckig en ergi h a ingripit i striden. rvien h an kunde ju ick e ämna sin anbefada post 5 sjömi NV (NNV) om Beatty utan a tt därom erhåa Reattys order. Amira H arper (se sid. 16) säger om denna sak under r ubriken»beattys ödesdigra misstag» b. a. föjande: 5. sagsk eppseskadern beordrades att intaga pats i bäring NV (sedermera NNV) på 5 sjöm is distans från Lian, en åtgärd, som skue komm a att kosta oss dyrt få timmar sen are. Det är oförståeigt, varför en sådan pats vades för denn:1-179- mäktiga styrka. I Jeicoes taktiska föreskrifter (» Botie Orders») var denna esk ader tidead uppgiften»att utgöra en sjävständig fygande eskader, viken, ick e bunden vid huvud formeringen, kunde användas vid varje ämpigt tifäe i en drabbning för att åstadkomma k oncentrering mot n ågon de av fiendens fotta eer att på annat sätt genom oberoende an grepp m odifiera steheten h os den gama koonnformeringen». Möjigen vie också Reatty giva denna esk ader h andingsfrihet i stäet för att strän gt binda den ti samma formering som sagkryssarna. Det var em eertid m ycket osannoikt, att fienden, om m an överhuvudtaget mötte honom, skue siktas i nordvästig eer västig riktning. Den m est sannoika riktningen för fien dens siktande var otviveaktigt ostig eer sydig. Att detta även var Reattys egen åsikt fram går av det sätt. varpå han pacerade sin fjärrbevakning, n ämigen i en båge ungefärigen från NO över Ost och SO ti Syd. Därest fienden siktades i n ordostig eer ostig riktning, ämnade Beatty försöka avskära honom frå n h ans bas åt SO ti. Detta gjorde h an också i verkigheten, en åtgärd, som vann J ei. coes fua giande. Situationen var atså den, att Beatty väntade och h ade anordnat sin fjärrb evakning m ed h änsyn ti, att fienden skue siktas i SO, m en trots detta hade h an stationerat sina krafti gaste och ån gsammaste skepp 5 sjömi i NV-ig h äring, vares t de med största säk erhet skue biva fördröjda i att komma i strid, Med andra ord, han gjorde det ödesdigra och eementära misstaget att dea sin styrka, så a tt han kunde angripa endast m ed en de av densamma. Detta edde ti ett r esutat, som icke kan k aas annat än oycksbringande. Men icke nog h ärmed. Då Beatty, efter att h ava fått fienden i sikte, girade från n ordig ti sydostig kurs för att söka strid, underät man på Reattys n aggskepp att ti viceamira E van-thomas, från vars faggsk epp m an på grund a v avståndet icke hade kunnat iakttaga faggsign aen om kursändringen, repetera signaen m ed annan signama teriel Det dröjde därför n ågra minuter, innan E van-thom as fa ttade, att

-180 - sagkryssarna hade ändrat kurs, och eftersom de samtidigt h a de öka t farten frå n 19 1/z ti 22 knop, bev 5. sagsk eppseskadern ämnad över 10 sjömi akterut och var t. o. m. under n a gon tid utom synhå. Härigenom minskades ytterigare m öjigheterna för dessa mäktiga sagskepp att komma i strid och understödja sagkryssarna. E n anedning ti Beattys katastrofaa föruster i sagkryssarstriden var, att den tyska sagkryssaren Derjfinger ti föjd av signaeringsfe bev Hinmad abeskjuten under n ågon tid, m en den huvudsakiga orsaken var underå tenheten att samordna 5. sagskeppseskaderns röreser m ed sagkryssarna,. Hade så skett, säger Harper, skue fienden ha bivit utsatt för övervädigande edverkan och varit mycket mindre i stånd att tifoga oss så fruktansvärda föruster. Av Beatty beordrade åtgärder voro den grundäggande orsaken ti fördröjningen i koncentration, och det är orätt att kandra viceamira Evan-Thomas för denna sak. Ytterigare en bidragande orsak ti, att Beatty m ed sma 1 O kraftiga skepp på mindre än 50 minuter förorade en femtede av sin styrka och ed ett partiet nederag i öppen strid mot de 5 tyska sagkr yssarna, angives av amira Harper vara de engeska sagkryssarnas dåiga skjutresutat. I samband härmed m å anföras engesmännens uppfa ttning om tyskarnas skjutskickighet, nämigen, att densamma under de tidigare skedena av drabbningen var mycket god, men at effektiviteten, som m era grundade sig på en god instrumentering äri på personig färdigh et, h astigt förminskades, så snar t de tyska fartygen började träffas av fientiga projektier och instrumenten bevo sönderskjutna. Sedan sagkryssarstriden pågått omkring timmes tid kunde de tyska fartygscheferna ti sina under överägsen fientig ed idande besättningar meddea den m ed jube h äsade underrättesen, att egen huvudstyrka var i sikte. Samtidigt. ~~ -- ;~.. " /(I#G CEO!it; v :~,. " 0/i/OIY., IRONOUifE. BEIVBOW,. COL OSSUS., BA/1/W f. ; SOVTHANPTOIY. HMLtJOROU(iH. i L/ON. JEIV TYSKA FORIIER/NCEIY VAR VEI/ffL!t;HETEIV HERA UTORACEIY / /fön!~. ~!(A!SE:R. ) LVTZOW. j FiIEORICH OER t;ros SE J.OSTFRIESLAif \ POSEIY. \ \ \ ~ \.:p.,b- \. vtu.tschiaivo. \ HANKOVE R. INVINCIBL E \ L!OIIS LÅGE..,sÅOAN r OETSAI!MA PA GRU/10 @ AV ftlakt/gt BtSTICI<. V/0 OEN!rA TIOPUNKT fjeräkiv!of:s AV JELL.ICOE. \ \ F ig.. Läget kort fö re sagfottornas sammandrabbande.

- 182 - mottog Beatty, iksom även Jeicoe, per radio ett bixtmeddeande med företrädesrätt framför aa andra signaer, av innehå att Gommodare Goodenough på Soutwmpton h a defiendens sagfotta, som styrde nordig kurs, i sikte. Beattv girade omedebart ti kontrakurs och fortsatte med högs ta fart nordvart för att på kortast möjiga tid förena sig m ed Jeicoes huvudstyrka. Ungefär samtidigt m ed att Beatty k astade om sina sagkryssare ti kontrakurs, eer närmare bestäm t k. 1750, gjorde Hipper samma manöver m ed de tyska sag. kryssarna och satte sig ined dessa i täten framför Scheers huvudstyrka. Under den därpå föjande striden på nordiga kurser, dj samtiga stridande styrkor hastigt närmade sig Jeicoes huvudstyrka, yckades de engeska sagkryssarna så småningom komma i ett förigt äge i förhåande ti tyskarna, och det sista skedet av sagkryssarstriden kännetecknades därför av Reattys ti häften yckade strävan att omfatta fiendens tät och arbeta sig fram ti ett taktiskt gynnsamt äge framför densamma. Läget kort före sammanstötningen m ean sagfottorna var atså föjande: Jeicoe var på väg med kurs SO t S och 19 knops far t för att möta Beatty. Reattys sagkrgssare, understödda av den babord och åringsvis om dem föjande 5. sagskeppseskadern, under viceamira Evan-Thomas, gingö nordvart med hög fart samt b - funno sig i häftig strid med Hippers ostvart om engesmän nens på paraekurs gående sagkryssare, vika av trycket från fienden tvingades att at m era gira undan NO- och O-vart. Amira Scheers huvudstyrka, 7 sjömi akter om Hipper. föjde i en ångt utdragen koonn efter hand sagkryssarnas undangir styrbord hän. De nyare tyska skeppen gjorde 1 ~ knop, m en de ädre sackade atmera efter. - 183 -- För att kunna bedöma J eicoes taktiska dispositioner vid de engeska sagskeppseskadrarnas nu förestående ingripande i striden är det nödvändigt att först konstatera, vika underrätteser om stridsäget Högste Befähavaren över Grand Feet dessförinnan hade erhåit ti underag för sina besut. Dessa underrätteser kunna sammanfattas såunda. Eskaderchefen för den under Reattg Igeand e andra ätta kryssareskadern, den för sina vederhäftiga spaningsrapporter under saget b erömde Commocore Goodenough m eddeade fiendens kurs och forri1ering, bäring och distans ti fienden samt eget äge vid fem oika tifäen, från k. 1738, då den tvska huvudstyrkan kom i sikte, ti k. 1920, då den egentiga huvuddrabbningen tog sin början. Genom Goodenough fick Jeicoe dessutom veta, att fiendens tät bestod av Kais er-skepp. att jagarfottijer voro stationerade på båda fygarna och förut ävensom att sagkryssarna Nord-ifrån söto sig ti den fient iga huvudstyrkan. Liknande uppgifter inrapporterades jämvä av den framför Beattys sagkryssare stationerade ätta kryssaren Cwmpion k. 1730 samt a v den på högra fygen a v J eicoes egen förbevakning stationerade pansarkryssaren Back Prince k. 1840. Beattg avsände k. 1745 ett meddeande ti J eicoe med uppgift å bäringen ti fienden och eget äge, viket meddeande emuertid hev fukomigt feaktigt aväst. Att märka är, att samtiga från Beatty eer honom. understäda fartyg inrapporterade uppgifter voro mer eer m.indre värdeösa på grund av det ödesdigra h estickfe i avseende å såvä atitud som ongitud, viket uppstått på grund av skijaktigheter i den döda räkningen mean Jeicoes och Beattys faggskepp. Detta fe uppgick ti icke mindre än 11 sjömi. Från amiwitetet erhö Jeicoe vid två tifäen, k. 1800 och 1845 i det närmaste korrekta, på radiopejingar och aväsning av tyskarnas radiosignaer grundade uppgifter om dei< tyska fottans äge m. m. För att erhåa karhet i aa de ti honom inrapportera-

- 184- de, devis motsägande u ppgifterna avät J eicoe k. 1901 ti Reatty een direkta frågan : "Var är fi enden s sagjottr 1,, 1 Beatty hade emeertid icke yckats fya sin uppgift sas 011. 1 spa ningsb efähavar e, i det att h an strax före f ottornas samn 1 nn drabbande hade förorat fi enden ur sikte. Han kunde därför ick e ämna den b egärda uppgiften, utan endast ett med, deande om bäringen ti de fientiga sag kryssarna. J e icoe å terupprepade 9 minuter senare samma fråga, m en erhö nu intet som h est svar. Han m åste atså fatta sitt bes ut om utvecking ti stridsformering utan att bestämt känna ti fie n d ens äge. Det tyska m arinarkivverket Der krieg zur Sec säger h äront:, Den så viktiga spaningen om edebart före stridsformeringens intagande h ade em eertid, trots det stora antaet p å engesk sida disponiba spaningss tridskrafter, f uiständigt sagit fe. Den enda h åpunkten erbjöd Reattys uppgift angående bäringen ti de tyska sagkryssarna, vikas kurs Reatty dock hade underåtit att m eddea». Då omkring k. 1830 på k väen eden m ean den engeska sagkryssarfottan å ena sidan samt de tyska sagkr yss arn~ t och tätfartygen a v den tyska sagfottan å den andra ångsamt dog ut, b efann sig J eicoes huvudstyrka ännu 23 sjömi nordvart om Beatys faggsk epp Lian. J eicoes tre sagskeppseskadrar voro formerade på sex divisionskoonner bn dvid varandra på sjömis distans. Den ti huvudstyrka n hör ande 3. sagkryssareskadern under konteramira Hood ( n vincibp, nfexibe, Indomitabe) hade redan tidigare detacher ats för att svepa ostvart i ändamå att a vskära tyska fa r tyg, som eventuet sökte undkomma ti Östersjön. De å terk aades em e ertid för att förstärka sagkryssarfottan. Jeicoes övriga kryssare voro så fördeade, a tt 9 ätta kryssare (därav b h et nya och snabbgående) an vändes ti U-båtsbevakning framför och på sidorna om huvudstyrkan. P å grund av dc Tas n ärhet ti huvudstyrkan hade högste befähavaren såedes ingen n ytta av dessa kryssare för den framskjutna spaningen. för viken märkigt nog begagnades endast åtta ädre och r ( ativt ångsamgående pansarkryssare a v Back-Prince-typ. - 185- panenigt skue dessa fram gå 10 sjömi framför huvudstyrkan (efter k. 1610 skue avståndet vara 16 sjömi) på en 40 sjöni bred spaningsinje, m en på grund av huvudstyrka ns höga ~art hade denna spaningsinjes r ättningsfartyg knap past mnnit tiryggaägga hava det anbefada avstån det, då detsamma stötte på fienden. Vidar e h ade spaningsinjen, på grund av den ständigt avtagande siktbarheten, vid denna tidpunkt krympt ihop ti en bredd av endast 25 sjömi. Från H oads sagkryssares kader h ade m an sedan detach e ringen icke m era hört någonting, ehuru eensamma detach e rats i så god tid, att den egentigen reda n borde hava inträffat på str-idspatsen. Det skue em eertid först senare visa sig, att denna eskader, på grund av den stora skijaktigh eten i det räknade äget för de oika faggskeppen i huvudstyrkan resp. sagkryssarfottan, h ade passerat förbi Reattys stridskrafter 18 sjömi ostvart om dessa, så a tt de båda styrkorna, ehuru k. 1840 stående på samma atitud, icke siktade varan dra. Det ingaunda a vsedda äge, som 3. sagkryssareskadern på detta sätt kom a tt intaga, skue senare k omma att giva utveckingen en för den engesk a. fottan gynnsam vändning. T y, medan ännu den tysk a tä ten atmera närmade sig de från NV mot densamma styrande Grand F eets bevakningsstridskrafter, bevo tyskarna pötsigt och h et oväntat i den ännu fria fanken an gripna av Hoods eskader. 1(1. 1833 siktade konteramiraen på en av Beattys 4 sjömi framskjutna ätta kryssareskadrar 2 eer 3 av de framför Jeicoes huvudstyrka sökinje gående ädre pansarkrys sarna, och k ontakten m ea n.jeicoes och Reattys ä tta stridskrafter var suten. Emeertid skue det skyed mot öven askningar, som de n ämnda, på at för k ort avstånd framskjutna Pansarkryssarna kunde ämna huvudstyrkan, visa sig adees iusoriskt. Redan iade de stridande koonnerna. sydvart ifrån utan u ppeh å mot Grand Feet, och innan J eicoe hunnit göra sig ens en m ycket ungefärig förestäning om egna 1ch fientiga i strid varande styrkors reativa ägen, sk edde n1.ed fruktansvärd kraft sammanstö tningen m ean fottorna. Just

- 186- vid denna tidpunkt avgav pansarkryssaren Back Prince ti Jeicoe ett meddeande, att fientiga sagkryssare syntes p i\_ sjömis distans i Syd. I sjäva verket ver det emeertid engeska sagkryssare,. som hade siktats..j eicoe.bedömde riktig t nog detta meddeande såsom avseende Beattys sagkryssare men i varje fa bidrog den feaktiga signaen ti att ytt er i ~ gare öka den ovisshet, i viken den engeske högste b efähavaren befann sig ti föjd av de sparsamma och förvirrade meddeanden, som han hittis erhåit angående stridshändeserna, och detta vid en tidpunkt då besutet om övergång från marsch- ti stridsformering icke gärna kunde uppskjutas ängre, ty r edan sogo fientiga projektier ned i närheten av förbevakningen (pansarkryssarna), och ängs h ea spaningsinjen hörde eer såg man artierieden. 1(1. 1856 hade amira Beatty 4 sjömi nordvart om L ion siktat tätfartygen av Jeicoes västigaste sagskeppseskadrar. I avsikt att förhindra amira Hippers stridskrafter att iakttaga och inrapportera den engeska sagfottans förestående ingripande, girade Beatty med sina sagkr yssare omedebart från NO-ig ti 0-ig kurs för att med h ögsta fart - föjd och understödd av 5. sagskeppseskadern - tränga undan den tyska täten, som befann sig i denna riktning. Detta yckades ock:;:i, och de tyska sagkryssarna måste, hårt ansatta, gira ytter i gare undan styrbord hän, därti så m ycket hardare tvingade av den fukomigt överraskande omständigheten, att vid denna tidpunkt en ytterst verksam och häftig ed från svårt artieri sog emot den tyska täten från en riktning, i viken fient iga stridskrafter förut varken siktats, rapporterats eer förmodats befinna sig, nämigen ostig riktning. Det var amira Hoods förut omtaade, från huvudstyrkan detacherade sagkryssareskader, som nu ingrep i striden och som. genom sitt överraskande uppträdande i tyskarnas hittis fria fank förskaffade J eicoe avsevärda taktiska fördear. Utan nvincibeeskaderns ingripande hade ett redan inett massan grepp av de tyska jagarfottijerna konnnit ti stånd mot Beattys sagkryssare, varigenom dessas överfyging av den tyska täten sann o- 5-187- kt hade förhindrats. Nu insattes jagarfottijernas angrepp ~ 1 stäet ti stor de mot Hoods tre sagkryssare, vika i det ~isiga vädret a v många tog os för ingenting mindre än den engeska huvudstyrkan. Den verkiga taktiska vinsten av ]-oods ingripande var emeertid, att detsamma i hög grad förhjäpte Jeicoe ti att inom. kort kunna iti.taga T-äget i förhåande ti fienden, särskit som uta n detta ingripande möjighet torde ha funnits för främre deen av den tyska koonnen att genom att fortsätta på ostig kurs överraska Jeicoes huvudstyrka mitt under utförandet av stridsmanövern och därigenom å sin sida förskaffa sig T -äget. Beattys tanke, då han med gir ti ostig kurs kastade sig in mean de egn a sagsk eppskoonnernas tätfartyg och de från andra sidan kommande tyska sagkryssarna, var tydigen, att Jeicoe stod i begrepp att med sin västigast stående fygekoonn såsom bivande tät verkstäa stridsutvecking, eer att, bekvämt uttryckt, >> depoyera p å styrbords fygekoonn». Enigt förut ingån gna spaningsmeddeanden rörande fienderis äge och röreser kunde J eicoe förmoda, att fienden skue komma i sikte rätt förut. Denna beräkning visade sig emeertid, på grund a v det förut omtaade b estickfeet, vara oriktig, i det att fienden bev synig på styrbords bog och detta 20 minuter tidigare än beräknat var. Jeieoes första och n aturiga impus hade enigt hans egen uppgift varit att depoyera i)å styrbordskoonnen, som. befann sig närmast fienden. En dyik manöver skue emeertid enigt J eicoes mening h a m edfört, att sagfohans svagaste division, M"arborough-divisionen, kom i täten och redan under depoyerin gen bev utsatt des för koncentrerad ed från de ~tarka s t e tyska skeppen och des för faran av ett fientigt torpedanfa. Sanuna fara skue ha hotat jämvä de täten närmaste divisionerna, och sutigen skue hea sagfottan på detta sätt i början av striden h a kommit att befinna sig inom torpedh å från de m ed kraftigare torpedbestyckning försedda tyska skeppen., \Ian m åste m edgiva», säger Der Krieg zu r See,»a tt ett sådant besut i sjäva verket simie hava bringat

- 188 - d en en geska fottan i ett äge, som endast kunde var a h ö"" igen önskvärt för tyska rna». Den andra möjigheten h ade varit att depoyera p å J e! i. eoes faggskepp i mitten såsom tätfartyg, men d enna m anöw r ansåg J eicoe vara för kompicer ad vid ett tidsm oment, då fienderi befann sig så nära. Det återstod d ärför ingenting ahn at än a t depoyera på d en vän stra fygekoonnen (viket sk edde k. 1915) och finna sig i den därav föjande nackdeen att denna m an över tisvidare ökade avståndet ti fienden. Amira Evan-Thomas sn abbgående 5. sagskeppseskader skue nu jämikt utfärda de direktiv intaga sin drabbningspost framför sagfottans tät, m en på grund av omöjigheten att hinna dit, intog eskadern i stäet pats i kön och fick d ärigenom knappast n ågot m er a tifäe att verksamt ingripa i striden. E n annan och avarigare oägenhet m ed depoyeringcn p å vänstra fygen var, att Heatty med sina sagkryssar e för att m ed h ögsta fart kunna sätta sig i täten framför sagfottan m åste passera h ea den samm as front, därigenom m ask er anc sagsk eppen s ed. Och då Jeicoe k. 1929 anbefade en samtidig gir av 35 mot fienden för att minska stridsavståndet, måste h an återkaa signaen, enär nödvändigheten att m inska farten för a tt åta Heatty passera h ade åstadkommit en sådan s tockning i den en gesk a koonnen, att en de fartyg m åst stoppa m askinerna och n ågr a t. o. m. sk ära ut ur form eringen. J eicoe ansåg det icke möjigt att under sådana förhåanden verkstäa en samtidig gir m ed sin fotta. Vidare måste de engeska sagsk eppen s tät, då Beatty närmade sig densamma, gira undan babord h än för att ämna pats för sagkryssarna, varigenom avståndet ti fienden än mera ökades. Så stör ande Heattys manöver för att intaga sin pats fram för sagskeppens tät än varit, så bidrog densamma dock i h ög grad ti att gynnsamt p åverka sagets vidare utvecking för engesmännen. T y genom att Hoods sagkryssare vid sitt vid d enna tidpunkt sk eende ingripande i striden förängde Heattys koonn förö v-er, under d et att Heatty, sedan h an äntigen kom - "" 111-189- it på pats, at mera gir ade s tyrbord hän m ot den tysk a ti:iten, åstadkoms en kraftig koncentrering a v snabbgående och starka fientiga stridskrafter framför den tysk a täten, en koncentrering, som snart skue göra tysk arnas äge ohåbart. Oaktat.Jeicoe såunda, sedan han äntigen omkring k. J93C fått sin stridsformering i ordning, befann sig i ett tak tiskt utomordentigt gynnsamt T-äge i förhåande ti fienden, h ade en dyrbar tid gått förorad, och d e n d i s i g a d a gen börj ade id a mot s itt s ut. Skuden för denna tidsförust, viken m åh ända berövade Engand den avgörande seger, som andet väntade sig, har sk jutits på J eicoes stridsmanöver, och en strid m ed p ennan, nästan ika häftig som striden m ed kanonerna, uppstod efer saget om fr ågan, huruvida J eicoe borde h ava depoyerat p å sin h ögra i stäet för på sin vänstra fyge. En granskning av de oika omdömena i drnna omstridda fråga ger vid h anden föjande. 1) Det tyska nwrinmk iu-verket, Der Krieg zur See. inskränker sig ti att konstater a, att den engeska sagfottans ingripande i striden bev fördröjt och först bev k ännbart omkring k. 1925 samt att anedningen härti var, att den pötsiga sammanstötningen m ed den tyska fottan i en oväntad riktning hade gjort depoyering p å den vänstra fygen >> O u n d v i k i g >>, viket återigen hade ti föjd, att Heatty icke hade någon annan utväg än att p assera ängs egen sagfottas h ea formering för att intaga sin drabbningspost för om densamma. 2) Det officiea engeska verket, Nava Opemtions av Corb ett, h ar i stort sett samma å sikt. Cm bett framhåer, at ingen brittisk amira n ågon sin varit städ inför en m era kritisk och snabb b esutsamhet krävande situation än J eicoe. Utan att i dimman kunna överbicka äget, m åste h an fatta ett besut, som kunde biva av avgörande betydese för rikets Öde. Att d epoyer a p å styrbordskoonnen skue enigt Cm bett hava utsatt d en svagaste och ädsta eskadern för fiendens koncentrerande ed jämte faran av ett vådsamt torpedanfa mitt Und er stridsmanövern, skue vidare hava omedebart därefter nödvändiggjort en m ån ga strecks babordsgir för att ick e få

- 190- täten omfattad av fienden och skue sutigen hava m edfö rt stridens öppnande inom gott torpedhå för fienden, en r isk, som på grund av de tyska skeppens överägsna torpedbestyckning icke fick tagas. C01 bett anser, att man knappast kan tviva på, att icke J eicoes ti depoyering på babordskoonnen edande överväganden voro riktiga samt att en depoyering åt motsatt h å skue hava givit fienden just det tifäe, efter viket han ängtade. Ty amira Scheers taktik att med en underägsen fotta uppträda offensivt var utan tvive bascrad på h astig och övervädigande koncentrering med artieri och torpeder mot en de av den fientiga styrkan m ed därpit föjande reträtt under betäckning av dimbidning, innan en mot-koncentrering kunde hinna verkstäas. A andra sidan gick J eicoes taktik ut på att tvinga fienden ti drabbning utom torpedhå på paraekurs, viken drabbningsform enigt J eicoes Bate Orders hade största möjighet att eda ti avgörande r esutat. Jeicoe yckades ju också i detta avseende uppnå sitt taktiska m å, ehuru, såsom Cm-bett säger, det förhåandet, att Beattys oundvikiga passerande av sagfottans h ea front, varigenom huvudstyrkan måste minska farten och dess ingripande fördröjdes, f ö r d ä r v a d e e n a n nars ovand e början av s age t. Och, iksom Der Krieg wr See, hänför Cm-bett detta missyckande tibak a ti den omständigheten, att Jeicoe vid sammanstötningen med fienden fick denne i sikte i en ovänad riktning, varigenom depoyering på vänstra fygen bev oundvikig. De båda officiea verken äro såedes överens därutinnan, att Jeicoe ti föjd av r ådande omständigheter, främst osäk erheten om fiendens äge och hans oväntade siktande förut om styrbord, ick e hade n ågot annat va än att depoyera på Labordsk oonnen. 3) Efter saget vid J yand erhö dåvarande Captain, sedermera amira Haz per, av Förste Sjöorden, Admira-of-the Feet L o r e W emyss, i uppdrag att utarbeta en officie redo görese för drabbningen. Denna redogörese föreåg färdig - 191 - j oktober 1919 och utgjorde en utesutande på officiea doku- 11ent grundad berättese över stridshändeserna, utan några ~ommentar e r eer n ågon kritik. Redogöresen i fråga, som. är.känd under benämningen The Harper Record, bev färdig samtidigt m ed att Lord W emyss ämnade amiraitetet och efterträddes av Lord Beaty. Trots upprepade interpeationer i paramentet med förfrågan, när nationen genom offentiggörandet av The Horper R ecorc skue få veta sanningen om Jyandssaget, förhindrade,beatty det begärda: offentiggö Tandet, viket förhaades under aehanda förevändningar om nödvändigh eten att revidera Harpers arbete m. m. The Harper R ecord bev emeertid stät ti Sir Juian Corbetts förfogande vid utarbetandet av The Officia History_ of the War, Nava Operations, Vo. III, viket arbete dock på titebadet bär en tryckt reservation av amiraitetet i fråga om d en i boken förefintiga tendensen att förringa betydesen av a tt söka strid och genomkämpa densamma ti ett avgörande. Icke förrän i maj 1927 yckades det att efter Lord Beattys avgång från amiraitetet få fram The Harper R e cord ti pubicering. Ungefär samtidigt härmed utgav amira Harper en bok m ed titen T h e Trut h ab out J uand (utkom i maj 1927 ) i avsikt, såsom författaren i företaet framhåer, att påvisa, i vika avseenden och på vad sätt amänheten bivit grundigt förd bakom juset beträffande m ånga viktiga punkter. Amira Harper gör i sin bok b. a. föjande uttaanden a ngående J eicoes depoyering. Det var av y ttersta vikt för Jeicoe.att så noggrant som möjigt känna ti den fientiga sagfottans äge i förhåande ti eget äge. Det var or.kså av vikt för honom att tid efter annan erhåa rapport om den kurs, fienden styrde. Med hjäp a:v nu nämnda uppgifter skue han ha varit i stånd att med tämigen stor säkerhet bedöma, i viken riktning fienden skue konuna att siktas. Om Jeicoe skue kunna draga största möjiga nytta av sin fottas överägsna artieribes tyckning och motverka oägenheten av fiendens kraftigare torpedbestyckning, var det T idsk?-ift i S jöv äsendet. 14

- 192- önskvärt att depoyera utanför ett avs tån d av 15,000 ymäs (13,71 0 m eter) från fi endens sagfotta. F ör att kunna göra detta voro regebundna och n oggranna uppgifter an gående fiendens äge och kursriktning av oundgängig betydese. Men oyckigtvis var det just detta, som förnek ades h ögste b efä h avaren. Un der den tim me, som föregick 1 tidpunkten för synig kontakt m ed fienden, sände ick e ett enda spaningsfartyg, med undantag av Soutwmpton, in n ågra rapporter om fien den. Detta berodde devis på, att sagkryssarna h ade förorat känning m.ed fi en dens sagfotta under gån gen n ordvart. Den avgörande betydesen av a tt sända fortöpan de rapporter syn es hava insetts endast av Commodore Goo cenough på Southompton_. Beatty vidm akthö icke k änning m ed fienden, h a n förorade k änningen k ort efter vändningen n ordvart, och h an sände inga r apporter ti Jeicoe under den tid, då noggranna uppgifter skue h ava varit av ovärderig betydese för denne. Ingen k an förneka, a tt en tidigare depoyering skue h a varit ti vår förde, n1en de underrätteser feades, som är n oumbäriga för att en h ögste befähavare sk a kunna depoyera. Vad tjänar det ti framhåa eventuea fördear av en på annat sätt gjord depoyering, när man m åste erkänna, att Jeicoes m an över des bev för stådd av h ea fottan, des m öjiggjorde den en gesk a fottans intagande av T-äget och des sutigen pacerade vår huvudstyrka m ean fienden och h ans baser. En depoyering, som edde ti sådana resutat, står över varje kritik. Det är svårt att förstå, huru n ågon annan depoyeringsm etoc kunde h a va m edfört bättre resutat. Det är intressant att för jämföreses sku konstatera, att vid Trafagar sammanagda antaet stridan de fartyg utgjorde 71, vid J yanc 260. Vid Trafagar voro huvudstyrkorna i sikte av varandra uneer fera timmar, inna n een ätta vineen m öjiggjorde deras n ärmande m ed 2-3 knops fart in på effekti vt stridsavstånd. Vid J yanc närm ade fottorna sig var andra m ed en sammanagd h astigh et av on1.kring 40 knop. 4) Comm on der Beoirs, m edem av param entet samt på :. _,_:. BRRHR /1. j KR!J[R ~ i FRI[ DR/CH OER C.ROJJ L ~ 0STrR/E JLRIYO ~ 22 JLRCJK[ P~ ~ P0 5U/ i DE:UTJCHLR!rO i ffo!f!g 5.fLRC:KRVJSRf?! 2. Läget omedebart efter ]eicoes depoyering.

- 194- grund av utebiven befordra n personig fiende ti Jeicoe. h ar i sin bok The B atte oj Jutcmc, (avsutad i augusti 1919) synnerigen skarpt kritisera t J eicoes utövande av högsta befäet över Gwnc Feet under saget. Denna tydigen på stor sakkännedom grundade uitik, som dock iband skjuter betydigt övt:r m ået, innebär beträffande depoyeringen i korth et föjande : Enigt ti honom ingån gna rapporter hade J eicoe väntat att möta fienden tov sjömit" ängre ostvart samt tjugo minuter senare än som. sk edde, och han var därför m ycket t vek sam, huru han på ämpigaste sätt skue utvecka sina 6 divisionskoonner ti stridsformering. Den bristande överensstämm esen i rapporterna berodde på, att de båda styrkorna efter avgången från hamn icke varit i sikte från varandra, varför en icke obetydig differens i deras respektive räknade ägen s;\ sm åningom uppstått. Depoyering på styrbordskoonnen skue ha m öjigg jort fottans ingripande i striden på k ortast möjiga tid. Denna förde offrade Jeicoe em eertid enigt egen uppgift med hän syn ti därmed förbundna risker, nämigen att de främsta divisionerna i den n ya formeringen från början skue hava bivit utsatta för en förifrån kommande koncentrerad ed, var jämte fientiga torpedanfa kunde insättas mot den brittiskn fottan mitt under depoyeringen. Önskem ået att undvika föruster taade för depoyering på babordskoonnen eer bort från fienden, men önskem ået att så tidigt som möjigt k omma i strid taade för depoyering på styrbords koonnen. Försik tigh eten segr ::tde vid vaet. Beairs anser, a tt stor hänsyn borde hava tagits ti överraskningsmomentet, ti begränsningen i den ti buds ståen d tiden genom att mörkningen snart skue inträffa och sutigen ti den avgörande artierisisk a förde, som beysnings förhåanden a just vid denna tidpunkt erbjödo den brittisk a fottan. Dessa fördeaktiga beysningsförhåanden konstaeras av Beatty i hans stridsrapport, vari han framhåer, att eft er k. 1900 voro beysningsförhåanden a så m yck et fördeaktigare - 195 - för engesmännen, att fienden tifogades stora skador och det var möjigt att etabera en så avgjord ö~erägsenhet över fienden, att den tyska täten bev undanträngd och ia titygad (, crumped up»). Resutatet av Jeicoes besut ifråga om stridsmanövern var des, att sagkryssarna under en stor de av drabmingen bevo ämnade å t sig sjäva och des, a tt h ea fördeen av överraskningen gick förorad. Hade depoyeringen gjorts på styrbordskoonnen, skue aa skepp hava fait n aturigt in på sina patser, ot:h den snabha sagsk eppseskadern skue h aya girat in i uck an mean Beattys sagkryssare och den av Marborough edda styrbordskoonnen. Som det i verkigheten bev, måste den snabba sagsk eppsesk adern, vikens chef vid siktandet av ivjarborough-divisionen ick e kunde tänka sig anna t än att depoyeringen hö på att verkstäas åt styrbord och därför just hade manövrerat för att sätta sig i täten framför Marbor ough, h et och h ået k asta om sin manöver och i stähet intaga pats ängst akterut i kön av den ånga koonnen, dä rigenom på grund av h ändesernas utvecking praktiskt taget berövad möjigheten att vidare ingripa i striden. Depoyeringen på babordskoonnen innebar en s k i n g r i n g a v een brittiska fottan f r å n fienden i stäet för en k o n c e n t r e r i n g m o t denne. Mmbnrungh-divisionens (högra fygekoonnen s) fart var 21 knop, 5. sagsk eppseskadern (som vid depoyering åt styr bord skue hava intagit pats i täten framför Marboroughdivisionen ) h ade en fart av 24-25 knop, varför koncentreting mot fi endens tät m ed 4 knops fartöverägsenhet över den tysk a 17 knops-fottan h ade varit en enke sak. At detta gick förorat. Hea fördeen av överrasknin gen gick förorad. En dyrbar de av den återstående jusa tiden på dagen gick förorad. Och sutigen åstadkoms förvirring genom J eicoes b e sut att formera sin fotta bort från fienden på den fem sjöt)i avägsn a babordskoonnen. Depoyeringen på babordskoonnen tog 22 minuters tid och gjordes m ed ti 14 knop minskad fart (för att giva Beatty

- 196- tid att passera förbi ti sin pats i täten ). Depoyering på st~rbordskoonnen kund ~ hava gjorts med 20 knops fart, ats: p å avsevärt kortare tid. Bea irs har i sin bok sammanfattat kritiken över J e! i coes depoyering under kapiterubriken: >> Grand Feet n afsar efter fienden, m en biter icke tib, viket kapite erh åit m otot: >> Jag kom, jag såg, jag girade bort». J eicoes missyckade depoyering berodde enigt Beairs på bristande taktisk spaning. Anda ti sista ögonbick et var Jeicoe osäker på fiendens äge, viket h a n också i sin rapport öppet medgiver. Beairs anmärker h ärti: Är icke detta en märkig svagh etsbekännese av en amira, som ägde den stora överägsenheten av 36 kr~ ssar e gentemot fiendens 11, då ju kryssares huvudsakiga uppgift ih att fungera såsom fottans ögon. Då Jeicoe fick höra kanoneden, beordrade han sina Iu yssare och jagare att intaga vederböriga drabbnings-poster, i stäet för att omedebart framsända sina snabbaste kryssare med uppdrag att på kortast n"iöjiga tid införskaffa påitiga underrätteser ti edning för sagfottans insättande på bä sti sätt i striden. I förbigående sagt kritiserar Beairs också J ei coes marsch formering och faggskeppets pats, båda omöjiggörandt för f aggskeppet att utöva edningen. Eftersom m arsehformeringen måste hava en bred front och den enka k oonnen såedes icke duger, rekommenderar Beairs en triangeformering med den eskader, i viu n faggsk ~ pp e t ingår, i enke kooni! i täten och de övriga eskadrarna, var och en för sig i koonnformering, pacerade fankform eringsvis på styrbords och babords åring. Härigenom sku e hava vunnits, att faggskeppet kunnat eda form eringen m ed bibeh å ande av dennas breda front. Om Com m ande r Becirs nu omnämnda bok säger amira Harper b. a. föjande. Commonder Beairs bok är atigenom h åen i en tade- - 197- sjuk och häckande ton. Ingenting, som Jeicoe eer sagfottan gjorde, kunde vara r i tigt i denne avetande och sjä säkre kritikers ögon. Commandrr Beairs underåter i sin bok adrig att begagna uttrycket >> bort från fienden», då han omnämner depoyeringen på baborcsk oonnen. E n depoyering på den n är mast fi enden varande f ygen behöver em eertid icke nödvändigtvis betyda en depoyering»mot fienden >>, och en depoyering på den ängst bort från fienden varande fygen behöver icke vara >> bort från fienden». 5) Jeicoe sjäv säger om depoyeringsmanövern, att det hade varit sjitvmord att pacera sagfottan i ett äge, där densamma varit åtw mig för jagaranfa mitt under stridsman ö vern. Föjande yttrande av Jeicoe m å i detta sammanhang cit eras : >> Beroende på osäkerheten beträffande sagfottans äge hade det icke varit möjigt a tt ägga om riktningen av formeringsinjen, eer injen genom de oika koonnernas tätfartyg. Föjaktigen verkstäe es repoyeringen under ogynnsamma förhåanden, och i sjäva verket var det icke ätt att bestämma den rätta depoyeringsriktningen, förrän sagfottorna voro nästan i kontakt med varandra >>. 6) Admira Sir Reginad Bacon uppträder i sin bok The Juand Scando såsom en trogen försvarare av Jeicoe, m en angriper samtidigt kraftigt Beatty. Aven Bacon hade sina -personiga sympatier och antipatier, h äredande sig från att han u n der kriget bev a vs att från ch efskapet för T h e Douer Patro. Amira Bacons åsikter beträffande frågan om depoyering på styrbords- eer babordskoonnen äro i huvudsak föjande. Skuden för den missyckade depoyeringen igger h et och h ået h os amira Beatty, som under sagkryssarstriden på nordiga kurser h ade förorat känningen 1ned een tyska huvudstyrkan, så att han vid samm anträffandet med egen huvudstyrka icke var i stånd att giva sin h ögste befähavare den för denn es depoyering absout oundgängiga underrätte-

- 198- sen om den fientiga sagfottans äge. Hade Jeicoe i tid erhåit denna underrättese, så hade han kunnat genom,, svängning» vrida sin formeringsinje ti en riktning, vinkerät mot bäringen ti fienden, varefter depoyeringen hade kunnat göras genom en enke samtidig gir, som icke hade b e hövt taga mera än 3 minuters tid i anspråk emot minst minuter vid depoyering på endera fygekoonnen. Utan säker kännedom om fiendens äge vade J eicoe att depoyera på babordskoonnen, varigenom han vann föjande fördear: ) Han undgick att giva fienden tifäe att korsa sitt T, viket tifäe fienden skue hava fått vid depoyering på styrbordskoonnen. 2) Han fick möjighet att korsa fiendens T, viken m öjighet ju också efter depoyeringen bev förverkigad. 3) Han pacerade den brittiska fottan mean fienden och dennes baser.»beroende på amira.jeicoes mästeriga depoyering», säger Bacon,»siktade tätfartygen i den tyska sagfottan vår sagfotta rätt förut, och dessa fartyg bevo utsatta för en förödande ed». Amira.Jeicoe hade aa skä att med säkerhet räkna p:\, att då Beatty kom i sikte, skue han meddea den riktiga bäringen och distansen från Lian ti tyska fottan. Jeicoc skue i så fa fortfarande haft tid på sig för att depoyera ti den ämpigaste stridskursen. Men härutinnan missräknade han sig bittert, ty, då Lian kom i sikte, hade den förorat känning med fiendens sagfotta, och amira Beatty var ur stånd att ämna J eicoe de uppgifter, som voro av vita betydese för hans besut i fråga om depoyeringen. KL 1901 signaerade Jeicoe ti Lian:»Var är fiendens sagfotta»? Det enda svaret var 5 minuter senare:»fiendens sagkryssa re bära SO». Detta var ett»god dag yxskaft»-svar. Och ikvä hade Beatty fönrtom sagkryssarna ti sitt förfogande icke mindre än 14 ätta kryssare, som han kunde hava använt ti spaning. sagkryssarna hade missyckats i att fya ~,,,...,, ~ -199 -,, /Y,,, ",,,,,, F /(Af)[ R Fig. 3. Depoyeringen åt styrbord enigt ]eicoes och Bacons mening.,,

-- 200 - sin särskida och, m ed hänsyn ti sagfottans förestående ingripande, förnämsta uppgi/t, den forcerade spaningen. Hesutatet av dena försumighet var, att, vid det mest kri ti ~k a ögonbicket p å hea dagen, sagfottans intagande av stridsfo r mering fördröjdes under H dyrbara minuter. Depoyering på styrbordskoonnen n ärmast fienden behövde icke nödvändigtvis m edföra, att fienden skue siktas p{ 1 närmare hå, än om depoyeringen gjordes på babordskoonnen ängst bort från fienden, eer att en sådan depo\-c Ting skue hava ett ti stridens öppnande på kortar e strids avstånd Den verkiga betydesen av depoyering p,\ babordskoonnen var endast, att fienden kom i sikte en kvarts timme.senare. Men under denna kvarts timme hade fottan hunnit intaga ett synnerigen fördea ktigt äge i stäet för att sjåv bi överraskad i ett ofördeaktigt sådant. An1ira Jeicoe m a növrerade från ett ofördeaktigt äge omedebart före drabbningen ti ett taktiskt gynnsamt äge, varvid han korsade fiendens T. Amira Harper säger om Bacons bok, att skidringen av 1ändeserna är riktig och inga feaktiga sutsatser dragna genom att sakförhåanden bivit oriktigt framstäda eer viktiga detajer uteämnade. 7) En bemärkt engesk sjömiitär författare, Frccerick Horcourt Kitchin, ti yrket journaist, har under pseudonymen Bennet Coppestone utgivit boken The Secret of The Nrw u, i viken han b. a. behandar även Jyandssaget. Beträffande Jeicoes depoyering m. m. säger han b. a. >> De båda första skedena av saget voro, trots våra svåra fartygsföruster, märkbara taktiska framgångar. De sutade med, att Beatty hade omfattat fiendens tät och att Jeicoc hade utfört sin stridsmanöver så mästerigt, att han kom m e Jan Beatty och Evan-Thomas». (Forts.) - 201 - Årsberättese i förbindesetjänst Avgiven av edamoten A n derberg. En amerikansk författare karaktäriserar åren 1927 och 1928 såsom synnerigen viktiga för förbindesetjänstens utvecking, icke bott i fråga om de nationea, utan även beträffande de internationet an vända förbindesemeden. Sagde författare (Captain M. S. Davis) fortsätter:»inom de tekniska områdena av förbindesetjänsten ha inga framträdande uppfinningar gjorts, m en m yck et h ar uträtats i samband rn ed förbindeseväsendets konsoidering under de föregåen de åren. Många smärre förbättringar och fuändningar hava gjorts beträffande radiomaterieen, vika möjiggjort biigare och effektivare sändning och mottagning av meddeanden, och denna anmätkning hänför sig i a synnerhet ti de oika sagen ay radiotrafik». Man kan med fut fog ut s träcka denna kara k täristik ti att avse jämvä 1929. Den tekniska sidan av förbindesetjänsten är visserigen av synnerigen stort intresse. och beträffande häremot svarande verksamhetsområden har också en omfattande itteratur utkommit, men inom förbindesetjänstens övriga områden ä r tigången på itteratur och vederhäftiga uppysningar i rege icke attför överfödande. Detta är nog i sin tur m est b eroende på att inom dessa»övriga områden» ske inga uppseendeväckande tekniska andvinningar och göras inga epokgörande uppfinningar, vika skue kunna motivera braskande fetstisrubri-

-202 - k er i pressen. Men, som ovan antytts, även förbindesetjän. stens mindre i ögonen faande områden hava haft ett fra 111 åtskridande, vä värt et omnämnande. Denna årsberiitteb 0 ska m ed anedning h är av söka att beysa ett p ar sidor in on~ dessa mindre ofta berörda grenar av förbindesetjänsten. 2. Engesk och am erikansk förbinccs estrateg i...r poitisk och förbindesestrategisk synpunkt har en synn erigen viktig omvävning ägt rum inom det brittiska imperiet. Denna omvävnings historia är i korthet föjande: Under radiens tidigare Ar, inti omkring 1924, p ågick en kamp m ean kabe- och r adioboagen, en kamp, som ti en början var synn erigen h et, 1nen som började avtaga i inten sitet, när radions rätta natur såsom det förbindesemede, viket var häst ämpat för fartygstrafik, insågs. H.edan under värdskriget började radion att visa sig användbar även för ångdistanstrafik m.ean oika änder och värdsdear, m en icke h eer då ansågs radion såsom en atför farig medtävare ti kabarna: anä,."-, b ~ nings- och driftkostnaderna för storstationer ansågos av k a bebojagen såsom atför stora för att r adion skue kunna biva en verkigt besvärande konkurrent, varti kom, att r a dioteegram från storstation er utsändas åt aa h å, varigenom teegrammen hevo synnerigen ätt att uppsnappa. Detta sistnämnda förhåande utnyttjades också i viss m ån för att misskrediter a radiobefordringen av ångdistansteegr am. Emeertid uppkommo omkring år 1924 de korta riktade vågorna, och dessa hörjade att användas för trafik m ean kontinenter, varvid de festa av storstationernas ovan skisserade nackdear h et eer devis bortföo. I»beam-stationerntP (s tationer för riktad kortvågsradiotrafik) h a de kabarna fått en avarig konkurrent, och denna konkurrens "J orde si i b v Engand särskit märkbar därigenom att k abarna voro privat-ägda, under det att kortvågsradiostationerna än-des av det engeska Genera Post Office. Den m åh ända störs~ - i var je fa för den engeska r egeringen m est m ärkbara - friktion s- - 203 - kten var att finna i förhåandena i Stia H avet. Här otnpu~ - de ett havt statigt företag,,, The Pacific Cabe Board», besorj... r... b etr~fik en m ean Vancouver 1 Canada och Austr a 1en over ka na i Stia Havet. Den pa, denna strac k "a n e d ag d a { a - fanni b..... o f"k ~en hade under värdsknget vant utsatt ~or en. s ada~ tra.- beastning, att The Pacific Cabe Board efter knget (ar ~92 6, utade ytterigare en kabe för att möta det stegrade trafikbehovet. Kort efter det att denna kabe var utagd, anordnade.;ener a Post. Office direkt radiotrafik m ed användande. av., G J. beam-stationer» mean London och Au straien, vangenon saunda två en geska statsdepartement konkurrerade m ed vara ndra om trafiken Engand-Austraien. Anäggningskostnaderna för radiotrafiken voro så små, att teegramkostnaden fō 1 - r adioväo en kunde h åas väsentigt ägre än k abevägen. b o d d" Pacific Cahe Boards bittra erfarenheter angaen e ra Otrafikens konkurrens deades av fertaet övriga engeska ka. ]Jeägare, och den en geska r egeringens åtgärd att s~mmankaa en >, Imep eria conference > för att dryfta de forbmdesefråaor, som uppstått i samband.m.ed att Beam-stationerna visat b sig konkurrenskraftiga, möttes m ed amän förståese hos kabeägarna. Innan denna konferens hade avgivit sitt utåtande, hade emeertid det engeska kabeboaget»the E astern Teearaph Company >> (»E astern >: ) -- förmodigen utnyttjande b. t o sig av de ekonomiska svårigh eter i vika Marcombo age r a- kat komma uno-efär vid denna tid - fusionerat sig med Mar ~oniboaget i a:sikt a tt å en a sidan utnyttja de priviegier m. f. fördear, som kabeboaget under tidernas opp vetat att förskaffa sig, och samtidigt å endra sidan använda sig :w radions trafiktekniska fördear. Denna sammansutning svade därpå i kort föjd y tterigar e ett par kabe- och radioföretag, och sutade med att i början av 1929 med statsmakternas bistånd hava»stadgat» sig såsom»t he Imperia Internationa Communication Ltd >>, ett företag, som b ehärskar a brittisk kabe- och radiotrafik, och viket omfattar jämvä de tidigare nämnda» P acifie C ab e Board,, tihöriga (statsägda) kabarna samt Genera P ost Offices ångdistansr aciostationer. Detta