Integrering av klimatanpassning i RSA-arbetet Exempel Staffanstorps kommun Klimatrisker och krisberedskap, SKL 141203

Relevanta dokument
Verksamhetsplan Nationell plattform för arbete med naturolyckor

Klimatrisker och krisberedskap. Välkomna!

Risk- och sårbarhetsanalys Klimatförändringarnas påverkan på Staffanstorps kommun

Ja /Nej /Vet ej. Ja /Nej /Vet ej. Kommunstyrelsen /Stadsbyggnadskontoret (eller motsvarande) /Särskild styrgrupp för klimatanpassningsarbetet /Annat

Försäkring i förändrat klimat

Försäkring i förändrat klimat

Sveriges geologiska undersökning. Förvaltningsmyndigheten för landets geologiska beskaffenhet och mineralnäring.

Klimatförändring och försäkring

PROGRAM. Nacka kommuns säkerhetsoch riskhanteringsarbete KFKS 2012/83-012

Hur kan man arbeta med klimatförändringens hälsoeffekter inom Kommun och Landsting? Ida Knutsson Avdelningen för analys och uppföljning

Botkyrkas klimatarbete. Gunilla Isgren

Klimatanpassning är angeläget

Mikael Schéele. Övriga uppdrag: - Brandingenjör/Civilingenjör i Riskhantering - Medlem i delprojektet som rör Selångersån

Övergripande planer, strategier etc

Styrande dokument. Styrdokument för krishantering Oskarshamns kommun. Fastställd av Kommunstyrelsen , 97

Erfarenheter från det Nationella skadeförebyggande programmets besök i de svenska Säkra och trygga kommunerna

Klimatanpassning ett samarbete. Marie-Louise Folkesson Staffanstorps Kommun

Växjö - Europas grönaste stad!

Klimatanpassning - Från ord till handling

Länsstyrelsernas klimatanpassningsarbete

Att hantera naturolyckor en fråga om samverkan

SKL och klimatanpassningsarbetet. Emilie Gullberg Avdelningen för tillväxt och samhällsbyggnad

Säkra, trygga och tillgängliga lekparker i Ludvika kommun

Klimatanpassning av fastighetssektorn vad innebär det?

BILAGA ENKÄT 1 (7) Enkätfrågor kartläggning av arbetet med klimatanpassning på kommunal nivå

Klimatförändringens samhällspåverkan och myndigheternas arbete. Klimatanpassning

Vem tar ansvar för klimatanpassningen? En översikt ur ett försäkringsperspektiv

Foto: Göran Fält/Trafikverket

Mitt i Öresundsregionen. Politik & Organisation. Ung kommun med ung befolkning. Trygghet - Engagemang - Mod. Näringsliv.

Klimatanpassning i Örebro län

Vattnet i den hållbara staden Dagvattenkonferens Göteborg

Vad har vi gjort sen skyfallet? MSB/Svenskt Vatten Göteborg

Avvattningssystemet och klimatanpassning

Målet för samhällets krisberedskap är att minska risken för, och konsekvenserna av, kriser och allvarliga olyckor

Klimatanpassning Måns Enander, Klimatanpassningssamordnare. Bakgrund och definitioner Klimatanpassning Översvämning

Ett resilient Malmö. Underlag för gemensam problembild, syfte och övergripande mål, samverkansstruktur samt insatser

Vätterns reglering Förnyelsebehov Klimatförändring Stadsomvandling Ökade miljökrav Stadstillväxt

Livsmedelsverkets nya roll och ansvar för dricksvatten. Länsstyrelsen Stockholm den 19 oktober 2010

Försäkring i förändrat klimat

Klimatrisker och krisberedskap EXEMPEL PÅ ARBETSSÄTT I KOMMUNER OCH LANDSTING

Höstkonferens Lokal och regional krisberedskap Borås Stads RSA-arbete - med fokus på bedömning av förmåga

Borås Stads RSA-arbete - med fokus på bedömning av förmåga

Klimatet så klart! Emilie Gullberg

Handlingsplan för Samhällsstörning

KLIMATANPASSNING & FYSISK PLANERING

Anpassning till ett förändrat klimat

MSB:s arbete med naturolyckor

Vägledning för regional vattenförsörjningsplanering. Hur berörs kommunerna och hur engageras va-verksamheterna? Vattenstämman 15 maj Örebro

Klimatanpassning i den fysiska planeringen Lagstiftning och ansvarsförhållanden. Johan Hjalmarsson Avdelningen för planfrågor, Länsstyrelsen


Översiktlig Översvämningskartering utmed Tidan. Hur kan vi förbereda oss?

Norrköpings kommun riktlinje för klimatanpassning - Processen

Leveranssäkerhet, Erfarenheter från Sverige

Klimatanpassning i planering och byggande. Stockholm 8 June 2011 Martin Karlsson

Nytt från SKL. SKL Trygghet & säkerhet

Regional ledningssamverkan

Kontinuitetshantering ur ett samhällsperspektiv SIS Clas Herbring: MSB Enheten för skydd av samhällsviktig verksamhet

s60 Motion (DEX) A safe community - trygg säker kommun (KS )

Konsekvenser av en översvämning i Mälaren. Resultat i korthet från regeringsuppdrag Fö2010/560/SSK

Ras och skred hur ser ett försäkringsbolag på risker och riskhantering? Torbjörn Olsson, Länsförsäkringar

Varmare, våtare, vildare vilka risker medför ett förändrat klimat?

Handlingsprogram. Nationell plattform för arbete med naturolyckor

Årlig uppföljning av LEH för Piteå kommun, 2016

SUD SUSTAINABLE URBAN DEVELOPMENT. Eva Sjölin, klusterledare för SUD

Klimatförändringens samhällspåverkan och myndigheternas arbete. Klimatanpassning

Sveriges möjligheter att ta emot internationellt stöd vid kriser och allvarliga händelser i fredstid. Försvarsdepartementet

+5 GRADER. Klimatet förändras

Vad är på gång hos myndigheterna i myndighetsnätverket för klimatanpassning?

VAD ÄR KLIMATANPASSNING? LÄNSSTYRELSENS UPPDRAG

Utdrag ur protokoll fört vid sammanträde med kommunstyrelsen i Falkenberg

Plan för hantering av extraordinära händelser

Klimat, säkerhet och sårbarhet Malin Mobjörk, FOI

KASKAD Handbok för klimatanpassad dricksvattenförsörjning. Pär Aleljung Livsmedelsverket Mikrobiolog, Rådgivare, VAKA

Verktyg för klimatanpassning forskningsprogrammet

Hur ser Länsförsäkringar på klimatfrågan? Carl Henrik Ohlsson VD Länsförsäkringar Skaraborg

Hur ska Sveriges dricksvatten bli säkrare?

TILLGÄNGLIGHETSPROGRAM

Handlingsplan Mälaren

Sommaren 2000 Översvämningar i Ljungan. Foto: Patrik Österberg, Sundsvalls Tidning

Data, fakta och scenarier vad händer med klimatet? 21 oktober 2015 Åsa Sjöström, Nationellt kunskapscentrum för klimatanpassning, SMHI

Nationellt nätverk för dricksvatten:

Norrköping planerar strategiskt med checklistor och riktlinjer

De största hoten och riskerna i vårt län. En folder om det svenska krishanteringssystemet

Att göra intervjuer för en lokal klimateffektprofil handledning version 1.0

Dricksvattenförsörjning i framtiden. Pär Aleljung Livsmedelsverket Mikrobiolog, Rådgivare, VAKA

Policy fo r krisberedskap KOMMUNFULLMÄKTIGE

PM Översvämningsrisker detaljplan Skärgårdsgatan

Strukturerande verktyg för kommunal klimatanpassningsplanering process och konsekvensanalys

Kommunal krisberedskap under kommande mandatperiod

Slutkonferens Maria Larsson & Karl-Erik Grevendahl

RISK- OCH SÅRBARHETSANALYS UTIFRÅN LAG OM EXTRAORDINÄRA HÄNDELSE

Aktuellt från SKL. Ann-Sofie Eriksson Kerstin Blom Bokliden Fredrik Bäck

Process- och rapporteringsverktyg RSA - pilotprojekt

STOCKHOLMS LÄN 2100 VARMARE OCH BLÖTARE

Rekommendationer för hantering av översvämning till följd av skyfall

9. Motion om en skyfallsplan svar Dnr 2015/

Klimatet så klart! Gunnar Hedberg Vice ordförande SKL:s klimatberedning

Örebro läns gemensamma stöd för RSA redovisning

Regionalt klimatanpassningsarbete Nätverket för Klimat och säkerhet 23/4-2012

Klimatanalys Västra Götalands län Workshopserie: Klimatförändringarnas konsekvenser för länet, hösten 2011

Transkript:

Integrering av klimatanpassning i RSA-arbetet Exempel Staffanstorps kommun Klimatrisker och krisberedskap, SKL 141203

Programpunkter Bakgrund Syfte & mål Hur gick vi tillväga? Resultaten Hur gick vi vidare

Bakgrund Övergripande RSA Säker & trygg kommun Framtidens kommun perspektiv 2038 Faktiska klimatpåverkningar

Övergripande RSA Identifierade ett antal klimatscenarior som kunde ställa till allvarliga konsekvenser på människa, samhällsfunktionalitet och miljö Fanns ett tydligt samband mellan samhällsviktiga funktioner och klimatstörningar En identifierad sårbarhet att hantera klimatförändringar Handlingsplaner och rutiner behövde upprättas/revideras

Säker & trygg kommun En infrastruktur baserad på kommuninvånarnas deltagande och samarbete, ledd av en tvärsektoriell grupp som är ansvarig för främjande av säkerhet i kommunen. Långsiktiga, varaktiga program omfattande båda könen och alla åldrar, miljöer och situationer. Program som riktas mot högriskgrupper och miljöer samt program som främjar säkerhet för utsatta grupper. Program som dokumenterar skadors frekvens och orsaker. Utvärdering för att bedöma programmens processer och effekten av förändringar. Fortgående deltagande i nationella och internationella Safe Community nätverk.

Faktiska klimatpåverkningar

Syfte och mål Syfte att skapa en grund för att de risker och sårbarheter som identifieras ska implementeras i Staffanstorps kommuns översiktsplan. skapa ett klimatanpassningstänk inom alla förvaltningar och kommunala bolag Mål Genom kunskap och insikt kunna förebygga och/eller begränsa konsekvenserna för framtida klimatförändringar

Hur gick vi tillväga? Förankrade uppdraget hos kommunledningen (politiska & tjänstemanna) resultatet skulle hanteras! Samverkansprojekt med FOI, nyttjade Climatools struktur och variabler Styrgruppen identifierade riskägare och intressenter Litteraturstudier/intervjuer av sakkunnig expertis Sammanställde underlaget i historiska risker och framtida prognoser RSA utifrån Climatools variabler Konsekvensanalys utifrån prognoser & riskägare/intressenter Slutsatser Fortsatt arbete

Delaktiga Styrgrupp Projektanställd Civ.ing. Riskhantering med inriktning klimatförändring Karin Mossberg Sonnek, FOI Johan Lindberg, FOI Marie-Louise Folkesson, Klimatstrateg Staffanstorps kommun, Säkerhets- & beredskapschef Staffanstorps kommun

Delaktiga Referensgrupp Fastighetsägare Skola Förskola Räddningstjänsten Reningsverket Vård & omsorg Region Skåne Vårdcentralerna DMI/SMHI Boverket M.fl. se övriga i rapporten Stadsbyggnad Strategisk planeringsenhet Bygglovsenheten VA Planenheten Miljö- & hälsoskydd Säkerhet & försäkring Kontinuitet- & krisberedskap Miljödepartementet Folkhälsoinstitutet

Variabler - Climatool Jordskred Epidemi Ras i jord och berg Smittsam djur- och växtsjukdom Översvämning Insektsinvasion Storm Angrepp av skadeinsekter Extrem nederbörd; regn, hagel, snö, isstorm Åskväder Låg grundvattennivå Torka Hög grundvattennivå Värmebölja Vattenkvalitet (vattentäkt/vattenrör) Extrem kyla Ispropp Frekventa nollgenomgångar Luftkvalitet Smittsamma sjukdomar Erosion vid vattendrag Skogsbrand Lavin Slamström Tromb Frekventa nollgenomgångar Ispropp

Riskägare/intressenter geografiskt perspektiv

Framtida prognoser

RSA/Konsekvensanalyser

Resultaten

Hur gick vi vidare Jordskred/ras i jord/erosion vid vattendrag - Stadsbyggnad (Plan, Teknik & Miljö), Räddningstjänsten utreder de bakomliggande förutsättningarna avseende den förhöjda risken för jordskred innefattas i Tekniks fördjupade RSA Extrem nederbörd regn/storm - Stadsbyggnad (Plan, Teknik/VA & Miljö) har med hjälp av konsulter gjort flödesberäkningar både avseende flöden, topografi, VA-infrastruktur, ytavrinning och naturliga avrinningsvägar som ligger till grund för att bygga bort riskerna. Hittills investerat 200 milj. - Räddningstjänstens rutiner med VA har formaliserats vid utredning och utvärdering - Skola/förskola och Vård & omsorg upprättat rutiner vid extremnederbörd och storm - Teknik/VA har tillsammans med fastighetsägare tittat på vems ansvar och vem som skall göra vad samt upprättat åtgärdsplaner - Tillsammans med fastighetsägare tittat på hur man kan stormsäkra med hjälp av statistik från bl.a. räddningstjänsten och försäkringsbolag - Studiebesök Köpenhamn, Hamburg & Holland - Tillsammans med Staffanstorps Energi AB och Staffanstorps Kommunfastigheter AB planera för att säkra de samhällsviktiga funktionerna i Staffanstorp. - Med ett nationellt projekt med SWECO avseende Beredskapsplanering för VA-ledningsnät

Hur gick vi vidare Åska - Beredskapschefen har tillsammans med identifierade riskägare/intressenter tittat på sårbara system och hur man kan göra dem mer robusta Torka/Värmebölja - Tillsammans med Teknik/VA reviderat kommunens Nödvattenplan samt gjort fördjupade RSA på extra känsliga verksamheter, t.ex. Vård & omsorg och Barnomsorgen - Tillsammans med Stadbyggnad/Plan, Klimatstrategen på hur man skall kunna bygga och exploatera så att man dämpar konsekvenserna av värmebölja - Tillsammans med en stadsdel i Malmö & Region Skåne varit pilotkommun för det som gäller i alla kommuner avseende Värmeböljevarning och åtgärder för vård & omsorg - Upprättat rutiner med Skola/förskola avseende rutiner vid värmebölja - Bygger och anlägger nya kommunala objekt med hänsyn till klimatanpassning

Hur gick vi vidare Låg & hög grundvattennivå, vattenkvalitet vattentäkt/vattenrör och ispropp - Tillsammans med Teknik/VA, klimatstrategen/miljö & hälsa, VA-samordnaren inventera nuläget och utifrån denna planera åtgärder och stöd till berörda - Ingår också som en del i den pågående fördjupade RSA som Teknik/VA genomför Övrigt - Aktiva i regionen i olika projekt som berör klimatförändringar, dess hot och hur man skall samverka för att förebygga eller dämpa konsekvenserna av dessa. - Har en kontinuerlig omvärldsbevakning för att hitta nya vägar att förebygga och dämpa konsekvenserna av klimatförändringarna - Ingår i en nationell arbetsgrupp med Svenskt vatten, försäkringsbolagen och VA avseende regresshantering vid VA-skador för att komma överens om skälighet och ansvarsfrågan - Kopplar på klimatförändring utifrån aktuell RSA till risk-, kontinuitets- och krishantering

Frågor?