Klimatförändringar i Norrbottens län konsekvenser och anpassning
I samband med att Riksdagen antog propositionen En sammanhållen klimat- och energipolitik klimat, 2008/09:162 fick Länsstyrelsen i Norrbottens län, liksom alla andra länsstyrelser i landet, i uppdrag att på regional nivå samordna arbetet med anpassning till ett förändrat klimat. Uppdraget utförs under 2009-2011 och innebär samordning, rådgivning och stöd till kommuner och regionala aktörer i deras klimatanpassningsarbete. Ett uttalat mål är att skapa strategier för anpassning till ett förändrat klimat på såväl lokal som regional nivå.
FÖRORD I Det samband råder inte med längre att Riksdagen någon tvekan antog om propositionen att den globala En uppvärmningen energipolitik leder till klimat, stora förändringar 2008/09:162 för fick klimatet. Länsstyrelsen För Norr- i Norrbottens län, sammanhållen klimatoch liksom bottens alla del andra leder förändringarna länsstyrelser i landet, bland annat i uppdrag till att att vintrarna på regional nivå samordna arbetet blir betydligt med anpassning mildare och till kortare ett förändrat samt att vi klimat. får mera regn. Uppdraget Följderna för utförs länet under blir dock 2009-2011 mindre och dramatiska innebär än samordning, för rådgivning och stöd övriga till Sverige, kommuner men och sannolikheten regionala aktörer är ändå i stor deras att klimatanpassningsarbete. våra Ett uttalat barn och mål barnbarn är att skapa i slutet strategier av det här för anpassning seklet får uppleva till ett förändrat klimat på såväl kommunal omfattande som förändringar regional nivå. i levnadsvillkoren i takt med ett ändrat klimat. Klimatförändringar är ofta förknippade med risker och hot, men det varmare klimatet ger också nya möjligheter. Tillväxtsäsongen ökar i skogsbruk och jordbruk, den isfria tiden för sjöfarten blir längre. Kanske gynnas också vårt läns skidturism. För samtidigt som det finns anledning att känna viss oro, måste vi vara kreativa och försöka vända hoten till hopp som barnen. Det är barnen och barnbarnen som ska leva med det nya klimatet. Nu gäller det att vi vuxna planerar och anpassar samhället efter de nya förutsättningarna. Våra barn ska leva i ett nytt klimat Per-Ola Eriksson, landshövding Man kanske kan bada och sola mer på somrarna, säger 5-åriga Lova Ejneborn (till vänster), på förskolan Bergsprängaren i Luleå. Kompisen Bo Lindberg (till höger), också 5 år, kallar den nya årstiden i november vinterhöst när han åker stjärtlapp ena dagen för att nästa dag ta fram cykeln igen. Om det inte kommer snö får vi åka i rutschkanan i stället. Och när det regnar går det ännu fortare att åka på magen, säger 5-åriga Ebba Tjärnberg, utanför bild. Foto: Johan Baggström
i n n e h å l l F ö r o r d... 3 I n l e d n i n g... 5 K l i m at f ö r ä n d r i n g a r i N o r r b ot t e n s l ä n o c h d e r a s f ö l j d e r... 6 Kustland... 8 Inland... 10 Fjälltrakter... 12 F o r s k a r e o m u t m a n i n g a r n a... 14 Ko n s e k v e n s e r o c h f ö r s l ag t i l l a n pa s s n i n g a r... 16 Ko m m u n i k at i o n e r... 17 Vägar... 17 Järnvägar... 19 Sjöfart... 20 Flyg... 20 Telekommunikationer... 21 Radio- och tv-distribution... 21 T e k n i s k a f ö r s ö r j n i n g s s y s t e m... 23 Elsystem och kraftpotentialer... 23 Dammar... 23 Värme- och kylbehov... 24 Fjärrvärme... 25 Dricksvatten... 26 Föroreningsspridning vid ras och skred... 27 B e byg g e l s e... 29 Översvämning av strandnära bebyggelse... 29 Ras, skred och erosion... 30 Dagvattensystem och bräddning av avloppsvatten... 31 Byggnadskonstruktioner... 32 A r e e l l a n ä r i n g a r o c h t u r i s m... 35 Skogsbruk... 35 Jordbruk... 36 Fiskerinäring... 37 Rennäring... 39 Turism och friluftsliv... 40 N at u r m i l j ö o c h m i l j ö m å l... 43 Landekosystem, biologisk mångfald och andra miljömål... 43 Sötvattenmiljön... 46 Havsmiljön... 47 M ä n n i s ko r s h ä l s a... 49 Extremtemperaturer... 49 Ändrad luftkvalitet... 49 Hälsoeffekter av klimatförändring... 49 O m vä r l d s f ö r ä n d r i n g a r n a s påv e r k a n... 53
Inledning till föl jd av de globala klimatförändringarna kan Sverige drabbas av förändrade nederbördsmängder, ökade dygnstemperaturer, förhöjda vattennivåer och mer frekventa extrema vädersituationer. En sådan utveckling kan få konsekvenser för bebyggelse, infrastruktur och annan samhällsviktig verksamhet. Vi kan räkna med att påfrestningarna ökar och att nya risksituationer därmed uppstår. Till länsstyrelsens uppgifter hör frågor om hållbar samhällsplanering, fredstida krishantering och räddningstjänst. 1 Länsstyrelsen har, tillsammans med andra myndigheter, ett särskilt ansvar för att planera och vidta förberedelser för att skapa förmåga att hantera en kris och för att förebygga sårbarheter och motstå hot och risker. 2 Med denna skrift vill länsstyrelsen ge spridning åt de resultat från Klimat- och sårbarhetsutredningen (SOU 2007:60) som har betydelse för Norrbotten. I länsstyrelsens fortsatta arbete med regeringens uppdrag om Anpassning till ett förändrat klimat blir sammanställningen samtidigt en utgångspunkt för kommande dialoger om hur klimatförändringen påverkar Norrbotten och hur vi kan anpassa oss för att minska sårbarheten i länet. Genom dialogerna har länsstyrelsen ambitionen att tillsammans med kommuner och andra aktörer i länet kunna identifiera ytterligare områden som kan komma att påverkas områden där det finns behov av fördjupade utredningar och planeringsunderlag anpassningsåtgärder behov av kompetenshöjning De genomförda insatserna ska utgöra grunden för att upprätta strategier för länets anpassningsarbete. Uppdraget ska ses som ett komplement till det arbete som bedrivs för att reducera utsläpp av växthusgaser och genomföra energieffektiviseringar. Se länsstyrelsens Klimat- och energistrategi för Norrbottens län. 1 Förordning (2007:825) med länsstyrelseinstruktion 3 2 Förordning (2006:942) om krisberedskap och höjd beredskap 11 5
Klimatförändringar i Norrbottens län och deras följder Klimatförändringens konsekvenser i Norrbottens län beskrivs på följande sidor för de tre områdena kustland, inland och fjälltrakter. Här presenteras klimatanalyser (klimatindex) baserade på resultat från beräkningar med klimatmodeller för perioden 1961-2100. De faktorer som belyses är temperatur, nederbörd, snöfall, snötäcke, isförhållanden, avrinning, vegetationsperiod, vindar och markförhållanden. Uppgifterna är hämtade från SMHI om inget annat anges 3 och beräkningarna omfattar perioden 1961-2100. Sverige är totalt sett indelat i 19 distrikt. (Distrikt 16 som sträcker sig ända från Upplandskusten till Bottenvikskusten redovisas inte här, då uppgifterna för distrikt 13 bättre svarar mot förhållanden i Norrbottens kustregion.) FN:s klimatpanel, IPCC, har utarbetat antaganden om framtida utsläpp av växthusgaser i världen. Dessa antaganden har resulterat i ett antal olika utsläppsscenarier. Scenarierna baseras på antaganden om den framtida utvecklingen av världens ekonomi, befolkningstillväxt, globalisering, omställning till miljövänlig teknik med mera. Klimat- och sårbarhetsutredningen (SOU 2007:60) har valt att fokusera på utsläppsscenario A2 och B2. Som grund för att belysa klimatförändringarnas konsekvenser i Norrbotten har valts scenario A2 som orsakar de största förändringarna av A2 och B2. Skälet till detta val är att beredskapsförmågan bör anpassas till ett möjligt värsta scenario. 6
Snabb ökning av temperaturen Den globala medeltemperaturen har under 1900-talet ökat med 0,6 grader, vilket i klimatsammanhang kan betraktas som en stor och snabb ökning. Andra tecken på förändringar är glaciärernas tillbakagång, minskning av istäcket i Arktis, stigande havsnivåer och förändrat nederbördsmönster. Idag råder en ökad samstämmighet om att jordens klimat förändras på grund av människan. Sannolikheten är stor att våra barn och barnbarn i slutet av det här seklet får uppleva omfattande förändringar i levnadsvillkoren för såväl stora grupper av människor som för annat levande på vår jord. I ett internationellt perspektiv, med till exempel låglänta storstäder som hotar att översvämmas av en höjd havsnivå, beräknas Sverige komma jämförelsevis lindrigt undan. För Norrbottens del beräknas klimatet bland annat ge betydligt mildare och kortare vintrar. Följderna för länet väntas dock bli mindre dramatiska än i övriga landet, bland annat för att vår kust i norr kan dra fördel av den stora landhöjningen. Scenario A2 Scenario B2 Beräknad förändring ( C) av årsmedeltemperaturen för åren 1961-2100 jämfört med den normala (medelvärdet för 1961-1990). Staplarna visar historiska data som är framtagna från observationer; röda staplar visar temperaturer högre än den normala och blå staplar temperaturer lägre än den normala. Kurvorna visar löpande 10-årsmedelvärden från scenarier. Den cerisa kurvan motsvarar förändringen i årsmedeltemperaturen för utsläppsscenario B2 och den turkosa kurvan motsvarande för utsläppsscenario A2. Det grå fältet beskriver variationen i temperatur mellan enskilda år (beräknat från scenarierna). 3 http://www.smhi.se/cmp/jsp/polopoly.jsp?d=8785&l=sv (2009-07-16) 7
klimatförändringar i norrbottens län och deras följder kustland (Uppgifter från SMHI om inget annat anges.) 4 Temperatur Årsmedeltemperatur Till år 2050 beräknas en ökning ske med ca 3. Till år 2100 beräknas en ökning ske med ca 5,5. Årstider, ökad temperatur till 2050 Vår 3 Sommar 2 Höst 3 Vinter 4 12 9 8 15 14 13 10 11 16 7 Torrperiod Den beräknade längsta sammanhållna torrperioden per år förändrar sig i genomsnitt lite, men blir kortare jämfört med 1961-1990. Snöfall, snötäcke Antal dagar med snötäcke Beräknad förändring av antalet dagar med snötäcke (dagar) Årstider, ökad temperatur till 2100 Vår 5 Sommar 3,5 Höst 5 Vinter 7 18 19 4 17 3 2 1 6 Nederbörd Årsnederbörd ökar med 10-15 % till 2050 och med knappt 30 % till 2100. Årstider, förändring av nederbörd till 2050 Vår: ingen ökning Sommar: ingen ökning Höst: ökning med 20 % Vinter: ökning med 30 % Årstider, förändring av nederbörd till 2100 Vår: ökning med 20 % Sommar: ingen ökning Höst: ökning med 30 % Vinter: ökning med 50 % Extrem 7-dygnsnederbörd och extrem dygnsnederbörd Den maximala nederbörden under 7 sammanhängande dagar beräknas öka med 2-3 % till år 2050 och till år 2100 med drygt 15 %. Det beräknade antalet dagar med extrem dygnsnederbörd beräknas öka med 5-9 dagar. Beräknat antal dagar per år med nederbörd över 10 mm Period Dagar 2011-2040 18 2041-2070 20 2071-2100 25 2011-2100 jämfört med det beräknade medelvärdet för 1961-1990. Kurvan visar löpande 30-årsmedelvärde för A2 (cerise) och B2 (turkos). Perioden med snötäcke beräknas i genomsnitt bli nästan 50 dagar kortare till år 2050 och drygt 100 dagar kortare till år 2100. Det beräknade maximala vatteninnehållet i snön minskar betydligt. Uppgift för Norrbotten som helhet För period 2071-2100 kommer en ökning av snöfall (mm) att ske under månaderna december-mars. 5 Isförhållanden Beräknat dagnummer (medelvärde) då islossning sker Period Dag 1961-1990 124 2011-2040 116 2041-2070 114 2071-2100 100 Islossningen i sjöar beräknas infalla i medeltal 15-25 dagar tidigare. 8 4 http://www.smhi.se/cmp/jsp/polopoly.jsp?d=8785&l=sv (2009-07-16) 5 Norrland - Klimatet förändras och förändrar. SWECO 2008 s. 16
klimatförändringar i norrbottens län och deras följder Avrinning Uppgift för Norrbotten som helhet Avrinningen ökar, framförallt i fjällkedjan. 6 Även tidpunkt/perioder för avrinning kommer att påverkas. Vårflod kan minska och avrinning tilltar vintertid. 7 Vegetationsperiod och sista vårfrostdatum Vegetationsperiodens längd beräknas öka med drygt 50 dagar till 2100. Vegetationsperiodens längd Vegetationsperiod Period medelvärde antal dagar 1961-1990 155 2011-2040 171 2041-2070 183 2071-2100 209 Den sista frosten på våren beräknas inträffa omkring 10 dagar tidigare omkring år 2050 jämfört med 1961-1990 och 20-30 dagar tidigare vid 2100. Skred och ras Förändring av benägenheten för skred och ras på grund av klimatförändringar fram till perioden 2071-2100. I Norrbottens kustland förväntas frekvensen av ras och skred öka beroende på ökad nederbörd och därmed ökad avrinning och ökade portryck. Ravinutveckling Ökning Ingen större förändring Vindar Den maximala byvinden beräknas öka med omkring 1 m/s. Markförhållanden 8 Erosion Ökning Ingen större förändring Minskning Förändring av benägenheten för ravinutveckling på grund av klimatförändringar fram till perioden 2071-2100. I norra Norrland finns områden där benägenheten för ravinutveckling kommer att öka beroende på ökad nederbörd och därmed ökad avrinning. Ökning Ingen större förändring Minskning Moränskred och slamströmmar Förändring av benägenheten för erosion på grund av klimatförändringar fram till perioden 2071-2100. I delar av norra Sverige kommer benägenheten för erosion att öka beroende på ökad nederbörd och därmed ökad avrinning. Utanför markerade områden på kartan ovan, finns andra mindre områden som kan vara erosionskänsliga, exempelvis områden med issjösediment. Ökning Ingen större förändring I norra Norrlands fjälltrakter kommer benägenheten för moränskred och slamströmmar att öka beroende på ökad nederbörd sommartid och högre frekvens av intensiva regn och därmed ökad erosion. 6 SOU 2007:60 s.175 ff 7 Framtidens översvämningsrisker SMHI 2006 s. 61 8 SGI Varia 571 Översiktlig bedömning av jordrörelser vid förändrat klimat 9
klimatförändringar i norrbottens län och deras följder inland Temperatur Årsmedeltemperatur Till år 2050 beräknas en ökning ske med ca 3 Till år 2100 beräknas en ökning ske med ca 5 Årstider, ökad temperatur till 2050 Vår 2,5 Sommar 2 Höst 3 Vinter 4 12 9 8 15 14 13 10 11 16 7 Torrperiod Den beräknade längsta sammanhållna torrperioden per år förändrar sig i genomsnitt lite, men blir kortare jämfört med 1961-1990. Snöfall, snötäcke Antal dagar med snötäcke Årstider, ökad temperatur till 2100 Vår 5 Sommar 3 Höst 5 Vinter 7 Nederbörd Årsnederbörd ökar med ca 12 % till 2050 och med 30 % till 2100. Årstider, förändring av nederbörd till 2050 Vår: ingen ökning Sommar: ingen ökning Höst: ökning med 20 % Vinter: ökning med 35 % Årstider, förändring av nederbörd till 2100 Vår: ökning med 20 % Sommar: ingen ökning Höst: ökning med 35 % Vinter: ökning med 60 % Extrem 7-dygnsnederbörd och extrem dygnsnederbörd Den maximala nederbörden under 7 sammanhängande dagar beräknas öka med ca 4 % till år 2050 och till år 2100 med ca 11 %. Det beräknade antalet dagar med extrem dygnsnederbörd beräknas öka med 5-8 dagar. Beräknat antal dagar per år med nederbörd över 10 mm Period Dagar 2011-2040 17 2041-2070 20 2071-2100 24 18 19 4 17 3 1 2 6 Beräknad förändring av antalet dagar med snötäcke (dagar) 2011-2100 jämfört med det beräknade medelvärdet för 1961-1990. Kurvan visar löpande 30-årsmedelvärde för A2 (cerise) och B2 (turkos). Perioden med snötäcke beräknas i genomsnitt bli nästan 30 dagar kortare till år 2050 och knappt 80 dagar kortare i A2 till år 2100. Det beräknade maximala vatteninnehållet i snön minskar betydligt. Uppgift för Norrbotten som helhet För period 2071-2100 kommer en ökning av snöfall (mm) att ske under månaderna december-mars. 10 Isförhållanden Beräknat dagnummer (medelvärde) då islossning sker Period Dag 1961-1990 131 2011-2040 124 2041-2070 122 2071-2100 112 Islossningen i sjöar beräknas infalla i medeltal omkring 17 dagar tidigare. Uppgift för Norrbotten som helhet Avrinningen ökar, framför allt i fjällkedjan. 11 Även tidpunkt/perioder för avrinning kommer att påverkas. Vårflod kan minska och avrinning tilltar vintertid. 12 10 9 http://www.smhi.se/cmp/jsp/polopoly.jsp?d=8785&l=sv (2009-07-16) 10 Norrland - Klimatet förändras och förändrar. SWECO 2008 s. 16 11 SOU 2007:60 s.175 ff 12 Framtidens översvämningsrisker SMHI 2006 s. 61
klimatförändringar i norrbottens län och deras följder Vegetationsperiod och sista vårfrostdatum Vegetationsperiodens längd beräknas öka med strax under 50 dagar. Vegetationsperiodens längd Vegetationsperiod Period medelvärde antal dagar 1961-1990 135 2011-2040 152 2041-2070 161 2071-2100 181 Den sista frosten på våren beräknas inträffa knappt 10 dagar tidigare omkring år 2010 jämfört med 1961-1990 och omkring 20 dagar tidigare vid seklets slut. Vindar Den maximala byvinden beräknas öka med omkring 1 m/s. Markförhållanden Se tidigare avsnitt för kustland. 11
klimatförändringar i norrbottens län och deras följder fjälltrakter Temperatur Årsmedeltemperatur Till år 2050 beräknas en ökning ske med ca 3 Till år 2100 beräknas en ökning ske med ca 5 Årstider, ökad temperatur till 2050 Vår 2,5 Sommar 2 Höst 3 Vinter 4 12 9 8 15 14 13 10 11 16 7 Torrperiod Den beräknade längsta sammanhållna torrperioden per år förändrar sig i genomsnitt lite, men blir kortare jämfört med 1961-1990. Snöfall, snötäcke Antal dagar med snötäcke Årstider, ökad temperatur till 2100 Vår 5 Sommar 3 Höst 5 Vinter 7 Nederbörd Årsnederbörd beräknas öka med ca 17 % till 2050 och med ca 35 % till 2100. Årstider, förändring av nederbörd till 2050 Vår: ökning med 15 % Sommar: minskning med 8-10 % Höst: ökning med 25 % Vinter: ökning med 40-45 % Årstider, förändring av nederbörd till 2100 Vår: ökning med 50 % Sommar: ingen ökning Höst: ökning med 35 % Vinter: ökning med 70 % Extrem 7-dygnsnederbörd och extrem dygnsnederbörd Den maximala nederbörden under 7 sammanhängande dagar beräknas öka med ca 7 % till år 2050 och till år 2100 med ca 15 %. Det beräknade antalet dagar med extrem dygnsnederbörd beräknas öka med 10-20 dagar. Beräknat antal dagar per år med nederbörd över 10 mm Period Dagar 2011-2040 42 2041-2070 47 2071-2100 55 18 19 4 17 3 1 2 6 Beräknad förändring av antalet dagar med snötäcke (dagar) 2011-2100 jämfört med det beräknade medelvärdet för 1961-1990. Kurvan visar löpande 30-årsmedelvärde för A2 (cerise) och B2 (turkos). Perioden med snötäcke beräknas i genomsnitt bli ca 25 dagar kortare till år 2050 och ca 70 dagar kortare i A2 till år 2100. Det beräknade maximala vatteninnehållet i snön minskar betydligt. Uppgift för Norrbotten som helhet För period 2071-2100 kommer en ökning av snöfall (mm) att ske under månaderna december-mars. 14 Isförhållanden Beräknat dagnummer (medelvärde) då islossning sker Period Dag 1961-1990 142 2011-2040 135 2041-2070 131 2071-2100 121 Islossningen i sjöar beräknas infalla i medeltal 15-20 dagar tidigare. Tidpunkten för tidigaste islossningen minskar mest. 12 13 http://www.smhi.se/cmp/jsp/polopoly.jsp?d=8785&l=sv (2009-07-16) 14 Norrland - Klimatet förändras och förändrar. SWECO 2008 s. 16 15 SOU 2007:60 s.175 ff 16 Framtidens översvämningsrisker SMHI 2006 s. 61
klimatförändringar i norrbottens län och deras följder Avrinning Uppgift för Norrbotten som helhet Avrinningen ökar, framförallt i fjällkedjan. 15 Även tidpunkt/perioder för avrinning kommer att påverkas. Vårflod kan minska och avrinning tilltar vintertid. 16 Vegetationsperiod och sista vårfrostdatum Vegetationsperiodens längd beräknas öka med knappt 50 dagar. Vegetationsperiodens längd Vegetationsperiod Period medelvärde antal dagar 1961-1990 111 2011-2040 130 2041-2070 138 2071-2100 158 Den sista frosten på våren beräknas inträffa knappt 10 dagar tidigare omkring år 2010 jämfört med 1961-1990 och omkring 20 dagar tidigare vid seklets slut. Vindar Den maximala byvinden beräknas öka med omkring 1-2 m/s. Markförhållanden Se tidigare avsnitt för kustland. 13
Det handlar inte bara om tekniska åtgärder Forskningsprogrammet Climatools mål är att underlätta framtida anpassningsåtgärder inom olika sektorer och regioner i Sverige med anledning av den pågående långsiktiga klimatförändringen. Annika Carlsson-Kanyama, forskare vid FOI (Totalförsvarets forskningsinstitut), och docent vid KTH leder Climatools där också forskare från bland annat KTH, Konjunkturinstitutet och Umeå universitet ingår. Anpassningar handlar inte bara om tekniska åtgärder, utan också om ändrade beteenden, förändrat beslutsfattande och nya regelverk, säger hon och ger några exempel. Ökade regnmängder gör att vi inte bör asfaltera vår privata tomtmark så mycket, och till exempel inte plattsätta hela villatomten. Vi måste kanske lägga om semestervanorna och åka till Medelhavet höst och vår i stället för på sommaren. Vi måste vänja oss vid att det inte finns snö på vintern och att åka i skidtunnlar eller att minska på aktiviteter som kräver snö. I framtiden handlar det alltså i hög grad om att avstå? Nej, man kan också ta vara på nya möjligheter. Odla frukt, grönsaker och trädgårdsväxter på kolonilotter. Kanske vågar man prova nya sorter. Om det blir en måttlig höjning av den globala medeltemperaturen, max två grader, så blir det för Nordens del både för- och nackdelar. Men om det blir fyra till sex grader så blir det svårare att se vad som händer, menar hon. En fördel är ju att det går åt mindre kostnader för uppvärmningsenergi. Andra fördelar är att tillväxten i skogs- och jordbruk ökar. Å andra sidan behövs fläktar och kylanläggningar på sommaren. Du nämner också förändrat beslutsfattande. Hur då? Vid tidigare planering utgick man från att klimatet var stabilt på ett självklart sätt. Idag råder stor osäkerhet om hur klimatet kommer att utvecklas. Alltså är det bra om beslutsfattarna inte binder upp sig för lång tid framåt. Och man bör tänka på det värsta scenariot. I projektet ingår också ett genusperspektiv. Kan du ge ett exempel? Vid värmeböljan kring Medelhavet 2003 såg man att det blev olika effekter för män och kvinnor. Det var långt fler kvinnor som dog. En teori är att kvinnor äter mer vätskedrivande mediciner, en annan att kvinnors arbetsuppgifter i hushållet i regel måste utföras under alla förhållanden, medan män som arbetar med till exempel ombyggnader kan skjuta upp sådant arbete. En tredje faktor kan vara att kollektivtrafik ofta är dåligt anpassad till värmeböljor och att kvinnor reser kollektivt i högre grad än män. Är anpassningar ett ansvar bara för samhället? Har inte vi individer ett ansvar? Jo, faktiskt, men det har vi knappt börjat tala om hittills. Vi måste uppmuntra individerna att också anpassa. Vilket ansvar har till exempel de som bor strandnära? Om jag skulle köpa ett hus vid havet där jag hört att vattennivån beräknas stiga med 0,8 till 2 meter till år 2100, då skulle jag inte förutsätta att jag skulle gå skadelös. Hur ska kostnaderna fördelas? Det är en jätteintressant fråga. Ta till exempel välbeställda personer som har hus vid havet i Skåne där vattnet stiger. Ska samhället stå för deras kostnader eller ska de själva göra det? Det är ingen som har löst det problemet. Vad gör du i ditt privatliv för att vara klimatsmart? Vi har tre barn som växt upp utan att vi haft bil. Men snabba duschar är jag inte bra på. Vad bör norrbottningen göra? Jag tror att det är bilresorna som man kan göra mest åt. Att minska dem, bland annat genom att samåka mera. Många bor också stort i Norrbotten, och då kan man fundera på hur varmt man har inomhus eller om man kan dra ner temperaturen i vissa rum. 14
Kommunernas ansvar men också vårt eget Sten Bergström, professor vid SMHI, är något av en nestor när det gäller klimatfrågor och hydrologi. Hur bedömer han det ändrade klimatets följder för Norrbotten? Det är komplext. Jag vill hellre tala om förändringar i Norrbotten än om försämringar. En del blir ju bättre, till exempel blir vegetationsperioden längre. Om man jämför med andra delar av Sverige drabbas inte Norrbotten lika mycket av klimatförändringarnas följder. För Sveriges del uppstår de riktigt stora problemen mest i södra och västra Götaland. Och i Stockholmstrakten, säger Sten Bergström som vill påminna om det globala perspektivet; låglänta storstäder i världens fattiga länder drabbas värst, medan vi i de kalla områdena Norrbotten, Sibirien och norra Kanada klarar oss relativt bra. En faktor som gynnar Norrbottens kustland jämfört med de södra delarna av landet är den stora landhöjningen. Vi tenderar alla att vilja bo nära vatten. Men i Norrbotten håller förmodligen landhöjningen jämna steg med den allmänna höjningen av havsnivån under överskådlig framtid. Av SMHI:s beräkningar framgår att vintrarna i norr blir allt mildare i framtiden med mindre snö. De blir mer som blask-vintrarna som vi har söderut idag. Eftersom snögränsen flyttar norrut kanske också turismen gör det. Det kan påverka turismen i norr både negativt och positivt. Vilka risker är förknippade med de stora älvarna i Norrbotten? Inom det här området sker mycket arbete, och SMHI har en väldigt tät dialog med kraftindustrin. Vi ligger i fronten i anpassningsarbetet i Sverige, vill jag säga. Det finns också en dialog med gruvindustrin om gruvdammar. Det är inte säkert att det blir större flöden i framtiden. Vårfloden blir troligen mindre på sikt, men samtidigt ökar regnflödena, framför allt uppåt fjälltrakterna. När det gäller de reglerade älvarna betonar Sten Bergström att det finns en rad faktorer vid sidan av klimatfrågan som kan spela en större roll, till exempel elmarknadens utveckling. Och kopplingen till vindkraftens utveckling. Det är idag svårt att se vad det betyder för dynamiken i älvarna. I framtiden kanske vi använder mer el till bilar än till att värma våra hus. Och när det blir värmebölja i Europa måste vi kanske producera el för att hålla i gång luftkonditioneringen. Samhället har ett ansvar för anpassningarna. Gäller det också oss individer? Det är en väldigt bra fråga. Om vi är byggherrar själva, till exempel bygger en stuga, är det klart att vi har ansvar. Men det viktigaste ansvaret ligger ändå på kommunerna som har planmonopolet. I Sverige har vi en speciell situation med en svag centralstyrning av den fysiska planeringen. Det ställer stora krav på kommunerna. Deras kompetens och insikt i problemen är därför väldigt viktigt, och det är positivt att länsstyrelserna nu samlar kommunerna. Om vi får mildare vintrar, kan man då göra anpassningar som så att säga blir positiva till exempel ändrade rekommendationer om frostfritt djup för rör och ledningar? Nej, vi kommer i framtiden att gå igenom flera olika klimat. Dessutom är det så stora osäkerheter i förutsägelserna. I anpassningsarbetet ska man helt enkelt acceptera att osäkerheten ökar, tycker jag. Vad blir svårast att anpassa? Det blir att göra något att befintlig bebyggelse, till exempel strandnära. Till sist: vad gör du privat för att vara klimatsmart? Jag är väl som folk är mest. Cyklar oftast till jobbet och försöker att undvika att flyga. Familjen tycker att jag är tråkig som inte vill åka till Thailand. Men en resa dit motsvarar ett helt års bilkörning... 15
Konsekvenser och förslag till anpassningar Följande sammanställning belyser hur samhället kan drabbas av ökad sårbarhet till följd av klimatförändringar. Tyngdpunkten ligger på konsekvenser som bedöms äga rum på längre sikt. Materialet baseras på uppgifter från Klimat- och sårbarhetsutredningen. Urvalet omfattar det som har relevans för Norrbottens län vad beträffar konsekvenser av klimatförändringar och extrema väderhändelser samt Klimat- och sårbarhetsutredningens förslag till anpassningsåtgärder. Beskrivningen av konsekvenser och förslag på anpassningsåtgärder har delats in i följande sju områden: Kommunikationer Tekniska försörjningssystem Bebyggelse Areella näringar och turism Naturmiljö och miljömål Människors hälsa Omvärldsförändringarnas påverkan 16
Kommunikationer Ök ade nederbördsmängder väntas under vinterhalvåret. I kombination med ökad avrinning och minskad tjäleförekomst kan detta leda till betydande ökningar av grundvattenbildning under vinterhalvåret. Man befarar även en ackumulerad effekt med successivt stigande grundvattennivåer. I delar av norra Norrland och längs Norrlandskusten visar beräkningar att 100-årsflöden med extrem lokal tillrinning kan komma att ändras till 20-årsflöden. Vägar Vägar Teknisk livslängd i år (median) Vägbeläggning 25 Vägöverbyggnad 50 Bro, spännvidd >200m eller tunnel, >1000m 150 Övriga broar, tunnlar 100 Konsekvenser Klimatförändringar påverkar långsiktig nedbrytning av väg, både när det gäller bärighet och beständighet. Temperatur och vattentillgång (tjäle, avrinning) är de viktigaste klimatfaktorerna i detta sammanhang. Översvämningar av vägar och vägunderfarter förväntas öka i hela landet. Det äldre vägnätet bedöms vara särskilt utsatt på grund av att höga portryck inte beaktats fullt ut vid dimensioneringen. Det är till stor del okänt vilka vägar som har för låga säkerhetsmarginaler. Såväl statliga som kommunala vägar kommer att drabbas av konsekvenserna. Skredfrekvensen i ler- och siltterräng förväntas öka på lång sikt längs norra Norrlandskusten. För en del vägavsnitt är, eller kommer förhållandena redan på kort sikt att bli, oacceptabla med avseende på skredsäkerhet, fortskridande ravinutveckling eller ras i nipor. Stabiliteten i branta nipor påverkas av klimatförändringar på samma sätt som i skred och siltterräng. Skador på vägnät Frekvensen vägskador på grund av lokala intensiva regn kan komma att öka påtagligt. Hela eller delar av vägar (skred, bortspolad väg) kan skadas genom erosion vid höga vattenflöden. Vid större vägskador kan indirekta konsekvenser uppstå i form av störningar i transportförsörjning, skador på infrastruktur och byggnader. Översvämningar drabbar i första hand lågt liggande vägar i anslutning till vattendrag. Konsekvenser blir i regel begränsade till bärighetsskador. Broar vid små vattendrag bedöms vara utsatta vid ökade vattenflöden på grund av kortvariga intensiva regn. Lågt liggande broar i kombination med ökade flöden kan orsaka dämning. Påföljande erosionsskador i form av bortspolning av brostöd och gropbildning vid bottenplatta innebär risk för försämrad bärighet. När det gäller risk för vägbroar att påverkas av höga flöden, beror detta på brons nivå över högsta högvatten. Mest utsatta är de som byggts de senaste 20 åren och de äldre broar som är kortare än 8 m. Nedbrytning av betongkonstruktioner På broar utsätts konstruktionsdelarna för vägsalt och temperaturväxlingar nära noll grader. Som en följd av detta åldras bro-betongkonstruktionerna betydligt fortare än annan betong. En ökning av antalet nollgenomgångar ger både fler fryscykler och mer vägsalt, vilket ökar nedbrytnings- och korrosionsskador. I Norrlands inland kan ett eventuellt införande av tösaltning leda till att äldre broar drabbas av saltfrostskador. Nedisning av broar Vid kall och fuktig väderlek kan isbildning uppstå på kablar och pyloner. Isstycken riskerar därmed att falla ner på trafikanter. 17
Temperaturförändring Ökade temperaturer och därpå följande kortare perioder med tjäle kan orsaka problem i de fall tjälen används som resurs. Detta gäller t.ex. regionalt viktiga näringslivsvägar (t.ex. skogsbruk). En förändrad period med tjäle i kombination med ökade grundvattennivåer kan även öka risken för vägdeformationer. En konsekvens av att antalet nollgenomgångar (tillfällen då temperaturen går från plus- till minus eller vice versa) förväntas öka är att fryscykler blir mer frekventa. Detta kan resultera i ökad användning av vägsalt vilket i sin tur skapar ett behov av att skydda vattentäkter mot påverkan av det avrinnande vägsaltet (klorid). Ökade temperaturer medför kortare vintrar vilket kan minska användningen av dubbdäck, vilket i sin tur ger minskat slitage på vägarna. Snömängd Förändringen i snömängd bedöms inte medföra extra kostnader i ett nationellt perspektiv om en omfördelning av medel sker från söder till norr. Förslag till anpassningsåtgärder Riskinventering av känsliga vägavsnitt. Samordnade analyser av skred- och översvämningsrisker. Tydligare hänsynstagande till risker för skred och ras vid dimensionering och utförande av vägkonstruktioner. Skärpta funktionskrav. Rutiner för bevakning av markanvändning som förhindrar eller påverkar infiltration, portryck, vattenavrinning etc. Minska skredrisk genom grundförstärkning, installation av skredvarningssystem och förberedelser/ förbättringar av omledningsvägar. Minska risken för bortspolning genom att skydda truminlopp mot igensättning, förstärkning av vägbankar, installation av extratrumma, extra tillsyn av trummor. Eftersom extrema flöden i små vattendrag förväntas öka är det angeläget att identifiera och åtgärda sårbara trummor under höga vägbankar. Fördjupning och tidigareläggning av studie avseende åtgärder kring igensättning av trummor och mindre rörbroar. Krav på vägars höjdsättning i förhållande till vattennivåer vid nyprojektering. Översyn av dimensioneringskrav för vägar och vägbankar med utgångspunkt från 100-årsflöde. Ökad tillsyn och uppföljning efter nybyggnation. Anpassning av vinterväghållning innebär att beredskapen bör höjas i de norra delarna av landet. Omklassning för vinterväghållning. Det ständigt pågående utbytet av broar, utveckling av betongbeständighet och val av halkbekämpningsmetoder innebär att de negativa konsekvenserna av ökat antal nollgenomgångar kan reduceras. Åtgärder avseende broar: en utredning bör utföras av hydrologiska förhållanden och sårbarhet för de broar med fri höjd mindre än 0,3 m över högsta högvatten. Preliminära siffror: 12 st. i Norrbotten. 18
Järnvägar Livslängden på järnvägsnätets anläggningar påverkas av trafikintensiteten, underhållsfrekvensen och anläggningsår. Med fortlöpande underhåll kan spårets livslängd bli upp till 40 år. Växlar har en livslängd på 20 år, trummor och broar på uppemot 100 år. Signalsystemen har kort livslängd på grund av snabb teknikutveckling. Järnvägsnätet är känsligt för klimatfaktorer som intensiv nederbörd, höga flöden, långvarig nederbörd, större snömängder, högre temperaturer, ökad luftfuktighet, ökat antal nollgenomgångar samt ökad vindhastighet och förändringar i åskfrekvens. Störningstoleransen i järnvägssystemet är redan utan extrema väderhändelser relativt låg. Systemets reservkapacitet består av omledning på andra linjer, dubbelspår och täthet mellan stationer där trafikreglering kan ske. Cirka 70 procent av nätet är enkelspårigt och då främst i norra Sverige. Från Västerbotten finns inte tillräcklig möjlighet att leda om trafiken på övre Norrland. Konsekvenser De ökade mängderna nederbörd medför ökad risk för infiltration och erosion av fyllnadsmaterial och underbyggnader till banor vilket medför minskad bärighet. Plötsliga stora flöden innebär risk för genomspolning av bankroppen och undergrunden med åtföljande ras och skred. Vid fjällnära sluttningar ökar risken för slamströmmar. Ökade flöden medför starkt ökad risk för erosion vid brostöd, undergrund, landfästen och anslutande bankar. Förutsättningarna för erosion, ras, skred och slamströmmar bedöms öka i flera delar av landet. Vid höga flöden eller större mängd nederbörd kan det finnas risk för urlakning av farliga ämnen eller utvidgning av förorenat område genom skred. Den ökade nederbörden i form av snö under vintermånaderna kommer att medföra större röjningsbehov. Ökade vintertemperaturer, närmare noll grader, kan påverka växlarnas rörlighet, då is från fordon lättare lossnar och blockerar växlarna. Nedisning av kontaktledningar i kombination med ökade vindar kan innebära ökad risk för förstörda anläggningar och påföljande trafikstörningar i övre Norrland. De högre temperaturerna sommartid ger ökad risk för solkurvor. Förslag till anpassningsåtgärder Kartering av riskområden. Översyn av dimensioneringskrav avseende återkomsttider och nivåer för flöden med beaktande av förändringar i klimatet. Erosionsskydd vid broar, trummor och andra platser där stora flöden kan uppträda. Utökning av resurser för besiktning, underhåll och banupprustning av befintliga anläggningar, t.ex. avvattningsanläggningar. Upprätta modell för riskbaserad bedömning och identifiering av riskobjekt, t.ex. objekt som belastas högre än vad de dimensionerats för och objekt utsatta för höga flöden. På sikt skulle det behövas ökad reservkapacitet och möjligheter att leda om främst godstrafik och persontrafik längs Norrlandskusten. Fortlöpande översyn av standarder för dimensionering av kontaktledningsanläggning. Ökad samverkan och informationsutbyte mellan olika verksamhetsutövare, exempelvis mellan markägare och drift- och underhållsansvariga av järnvägsnät, så att risker som påverkar sårbara konstruktioner minskar. 19
Sjöfart Minskad havsis i Bottenviken kommer att underlätta vintersjöfarten. I övrigt kommer klimatförändringarna inte att innebära några negativa konsekvenser för sjöfarten. Säsongen när båtar kan trafikera vattenområden förlängs, vilket i sin tur innebär att sjöräddningen kan komma att behöva göra räddningsinsatser under längre tid av året. Flyg De ökade nederbördsmängderna kommer att belasta flygplatsernas dagvattensystem. Vid kraftiga regn kan det uppstå problem med avrinning. Minskad tjälförekomst, ökad nederbörd, högre grundvattennivåer och ökade vattenflöden kan påverka flygfältsytornas bärighet negativt. Mer frekvent förekommande extrema vädersituationer kan orsaka elavbrott och stör- 20
ningar i flygtrafik. Förändrade nederbörds- och temperaturmönster i norra Sverige kan resultera i ökat behov av avisning. Luleås flygplats är sårbar då dess nordliga läge gör det svårt att överföra trafik och transporter till andra flygplatser och transportslag. Förslag till anpassningsåtgärder Komplettera flygplatsytor med tjockare överbyggnad. Renovering av dagvattensystem på flygplatser. Sårbarhetsanalyser av banors förändrade bärighet avseende tjäle och grundvatten. Telekommunikationer Radio- och TV-distribution Känsliga klimatfaktorer I händelse av extrema vädersituationer kan det uppstå svårigheter att distribuera reparationsoch servicematerial till stationer som är ensligt belägna. Utsändningar är beroende av elförsörjning. Konsekvenser av klimatförändringar Kraftig vind och nedisning påverkar master och antenner. I fjälltrakterna kan nedisning uppstå i hög terräng. Förslag till anpassningsåtgärder Tillse att det finns reservkraft vid anläggningar samt att det finns avtal med markägare för att säkerställa framkomlighet till anläggningar. Känslighet för klimat- och väderförhållanden Det fasta nätets luftledningar och de mobila nätens master och antenner är känsliga främst för kraftiga vindar, nedisning, åska, kraftig nederbörd och höga flöden till följd av översvämning. Säkra elleveranser är en förutsättning för fungerande telekommunikation. Konsekvenser En successiv anpassning kommer att ske till rådande klimatförhållanden genom att utrustningen i systemen byts inom loppet av 10-12 år. I de fall man har kvar luftledningar kan de komma att drabbas av fortsatta störningar. Höga flöden kan få konsekvenser för anläggningar nära vatten. Förslag till anpassningsåtgärder Ytterligare analys av telekomsektorns sårbarhet (PTS). För att säkerställa telenätens robusthet bör det skapas ett förtydligat ansvar för operatörer och verksamhetsansvariga genom avtalsskrivning (PTS). Ägare av nät bör tillse att det finns avtal med markägare för att säkerställa framkomlighet till anläggningar. 21
22
Tekniska försörjningssystem Elsystem och kraftpotentialer Vattenkraftverksystemet har mycket lång teknisk livslängd. Livslängd för stamnät bedöms variera mellan 80 och 100 år. Stationers livslängd varierar mellan 15 och 50 år. Vindkraftverkens livslängd uppskattas till ca 20-30 år. Risker och känsliga klimatfaktorer I fjälltrakterna är riskerna höga vid snö och storm. I Norrlands inland gäller detsamma för snö. Stamnätets ledningar påverkas kraftigt vid isbarksstorm, extrema is- och snölaster med måttlig vind, extremt höga vindar utan is. Detsamma gäller för övrigt ledningsnät. Här tillkommer även vattentillgång i marken som en stabilitetspåverkande faktor. I händelse av extrema vädersituationer kan det uppstå svårigheter att distribuera reparations- och servicematerial till anläggningar som är ensligt belägna. Förslag till anpassningsåtgärder Ombyggnadsarbete omfattande lokala elnät genom att markförlägga dessa. Om- och utbyggnad av kraftstationer och överföringskapacitet. Studier för att identifiera anläggningar med risk för ras, skred och översvämningar. Röjning samt breddning av ledningsgator inom regionala och lokal ledningsnät. Förnyade korrosionsskydd för kraftledningsstolpar i områden med ökad nederbörd. Säkerställ framkomlighet till ensligt belägna anläggningar. Konsekvenser av klimatförändringar När det gäller förhållanden för elnätsdriften i Norrbotten, är fjälltrakterna mest utsatta. De förändrade nederbörds- och temperaturförhållandena kan resultera i att överföring kan komma att störas. Även den ökade tillväxten av vegetation kan skapa problem för luftledningar. Vid längre perioder med vattenmättad mark kan sättningsskador uppstå. Dammar Livslängden är lång och löper med all sannolikhet till tid efter år 2100. Konsekvenser av klimatförändringar Klimatförändringarna kan resultera i en förändrad tillrinningscykel: högre tillrinning under de kalla månaderna och mindre under de varma. När nederbörden ökar, och sker vid andra tillfällen än idag, kan det innebära större känslighet och därmed ökad risk då magasinen redan är välfyllda. Om fjällmagasinen når en fyllnadsgrad på 80-90 procent uppstår en situation där man är extra känslig för stora nederbördsmängder på stora områden. Risk finns då för att behöva tappa vatten från dessa magasin samtidigt som man behöver ta hand om höga vattenföringar ifrån biflöden. De största ökningarna kommer att ske i de nordligaste älvarna. Trycket på spillvägar kommer att öka och dessa kommer att användas oftare under vintern. Ökad avrinning, och då särskilt vid hög fyllnadsgrad i magasinen, kan leda till ökade översvämningsproblem för bland annat bebyggelse, då vattendraget uppträder som oreglerat. Detta kan leda till ökade förväntningar från allmänheten på flödesdämpning, vilket de svenska vattenkraftdammarna inte är konstruerade för. Dämpning kan öka riskerna för dammen genom att magasinens dämpande kapacitet eventuellt utnyttjas innan tillflödet kulminerat. För att flödesdämpning ska bli effektiv och säker ställs det stora krav på bl.a. marginaler och kunskap, på 23
vattendragets hydrologi och dammars förmåga att motstå och släppa fram höga flöden. Dammsäkerheten måste prioriteras framför intresset att dämpa flöden för att minska översvämningsproblem. När det gäller dammsäkerhet är extrema flöden den klimatfaktor som är dominerande. De ökade nederbördsmängderna och flödena kan komma att förändra förutsättningarna för tidigare beslutade vattendomar. För exempelvis Suorvadammen visar prognoserna på en relativt kraftig ökning av tillrinningen under september, oktober och november. Även under vintermånaderna januari, februari och mars visar prognoserna på ökad tillrinning, dock betydligt mindre än under höstmånaderna. Den förändrade tillrinningscykeln kan innebära problem bland annat för fyllnadsperioder som pågår från vårflod till höst. Det är svårt att dra några generella slutsatser om hur de dimensionerande/beräknade flödena kommer att påverkas av en klimatförändring. Det finns en risk att ökningen av dagens 100- årsflöden i fjällen i framtiden kan fortplanta sig i hela vattendragen ner till mynningen. Risken för dammbrott vid mindre dammar och invallningar kan komma att öka. Förslag till anpassningsåtgärder Utveckling av analyser för höga flöden och risker i de reglerade vattendragen beträffande ett förändrat klimat. Studier och jämförelser av inträffade flödessituationer och beräknade dimensionerade flöden. Översyn av dammsäkerhetsområdet avseende om det nuvarande systemet svarar mot de krav som dagens och framtidens klimat kan komma att ställa. Inventera alla dammar inom länet och utreda ägar- och ansvarsförhållandena. Dammägare bör tillse att framkomlighet till dammar säkras. Med utgångspunkt i de studier som gjorts, kan inget entydigt besked ges om klimatförändringen kommer att resultera i ökade eller minskade flöden för klass I-dammar. Det finns idag (2007) inte tillräckligt med underlag för att bedöma om, och i så fall hur, dammarna behöver anpassas på grund av förväntade klimatförändringar. Klimatfrågan bedöms tillföra en extra osäkerhet som behöver beaktas vid dimensionering av dammsäkerhetsnivåer. Värme- och kylbehov Konsekvenser av klimatförändringar Den ökade temperaturen i norra Sverige under vintern och den minskade solinstrålningen sommartid, innebär att det framtida behovet av energi för uppvärmning av hus sannolikt minskar i norra Sverige. För övre Norrland bedöms energibehovet för uppvärmning av hus minska enligt följande: Period Minskat energibehov för uppvärmning 2011-2040 12 % 2041-2070 18 % 2071-2100 28 % När det gäller komfortkylning bedöms behovet främst finnas för lokaler i södra och mellersta Sverige. För bostäder har motsvarande bedömning inte gjorts. På lång sikt bedöms komfortkyla förekomma i 50 % av lokalerna i norra Sverige. Efterfrågan på komfortkyla bedöms bero till liten del på klimatet. Vissa lokaler med mycket apparater eller processer som alstrar värme kan även ha kylbehov vintertid. Analys av tillrinningsmönster. Förmedla kunskap om klimatförändringar till ansvariga dammägare. För gruvdammar behöver konsekvenser av dammbrott och ägandeförhållande utredas. För att minska graden av osäkerhet bör beräkningsförutsättningarna ses över regelbundet. Osäkerhet får inte hindra att säkerhetshöjande åtgärder vidtas. Uppföljning och analys av inträffade klimathändelser. Förslag till anpassningsåtgärder För att tillvarata de positiva effekterna av det varmare klimatet bör möjligheten till energieffektiviseringar utredas, då det finns en stor energieffektiviseringspotential både för befintliga och nya fastigheter. 24
Fjärrvärme Livslängd Ekonomisk livslängd är normalt 30 år men kan vara både kortare och längre, beroende på kvalitet. De tidigt anlagda fjärrvärmeledningarna bör sannolikt bytas ut inom en inte alltför lång tid. Känsliga klimatfaktorer Fjärrvärmedistribution är framför allt känslig mot kraftiga nederbördsmängder, översvämningar och höga grundvattennivåer. Konsekvenser av klimatförändringar Vid ökade nederbördsmängder och efterföljande grundvattenhöjning kan fjärvärmeledningar och stödkonstruktioner bli utsatta för väta i sådan omfattning att livslängden förkortas. Troligt är att den ökade vattenmängden även leder till markförskjutning, vilket kan leda till allvarliga påfrestningar på fjärrvärmeledningar. Översvämningar i ledningsnät dragna i tunnelsystem kan leda till fjärrvärmeavbrott. Med ökade mängder regn och vatten som kommer i kontakt med ledningar, ökar risken för störningar främst för äldre ledningar i närheten av produktionsanläggningar. Fjärrvärmeproduktion är beroende av fungerande infrastruktur och om den drabbas av störningar påverkas förmågan till leverans. Förslag till anpassningsåtgärder Branschorganisationer rekommenderas att uppdatera anvisningar för hur fjärrvärme- och kylsystem ska byggas, så att det framgår hur anpassning till ett förändrat klimat ska ske. Identifiera vilka fjärrvärmesträckningar som är särskilt känsliga för klimatförändringar. Ersätta svaga punkter i dagens ledningssystem med produkter som håller rätt konstruktion och kvalitet. 25
Dricksvatten Konsekvenser Klimatförändringarna orsakar sannolikt ökade nederbördsmängder, efterföljande möjliga översvämningar och höjda grund- och ytvattennivåer. Detta ökar risken för att föroreningar hamnar i vattentäkter och tillrinningsområden. Föroreningar kan komma från trafikerade vägar (ökad saltning), förorenade markområden, översvämmade cisterner, avloppssystem, betesmark, deponier, industrier och industrimark, förorenade sediment i sjöar och vattendrag, reningsverk, dagvatten, bensinstationer, m.m. Varierande grundvattennivåer gör att kemiska förhållanden i marken påverkas avsevärt och de flesta markföroreningar blir då betydligt mer mobila. Föroreningarna kan ge akuta problem av mikrobiologisk karaktär och vattenburen smitta genom encelliga parasiter och virus. De kan också vara av karaktären miljögifter som kan ge mer eller mindre permanenta skador på en vattentäkt. Speciellt grundvattentäkter med långsamma flöden och med fastläggning av föroreningar i marken kan skadas för mycket lång tid. Den relativt enkla beredning av dricksvatten som sker idag vid vattenverk, kommer sannolikt inte att räcka i framtiden och de klordoser som används för närvarande är i stort sett verkningslösa mot parasiter och har liten effekt på virus. Dessutom är många svenska ytvattenverk känsliga för mikrobiell kontaminering av täkterna, vilket i kombination med brister i övervakningssystem ökar risken för kontaminering och vattenburna sjukdomsutbrott. Högre temperaturer, längre tider med isfria sjöar och vattendrag samt ökad avrinning, innebär att både övergödning och humushalt kan komma att öka. I de fall det sker en ökning av humusämnen i vattnet, möjliggörs även en ökad partikelbunden spridning av föroreningar. I kombination med jonsvagare vatten ökar risker för minskad virusreduktion i vattnet. Ytvatten - konsekvenser Ökande humushalter, grumlighet, närsalter, tillväxt av blågrönalger och ökad risk för syrebrist. Översvämningar ökar risken för att mikrobiella och kemiska föroreningar kan mobiliseras och spridas i ytvattentäkten. Förslag till anpassningsåtgärder För att klara Sveriges vattenförsörjning från alltför stora negativa effekter av klimatförändringar, är skydd av vattentäkter och dricksvattenförekomster sannolikt det enskilt viktigaste inslaget. Ytterligare skydd kan uppnås genom kommunal och regional fysisk planering, utfärdande av föreskrifter samt genom tillsyns- och tillståndsförfarande. Vattentäkter och täkternas tillrinningsområde bör skyddas mot ökande risker för både kemiska och mikrobiologiska föroreningar. Det är rekommenderat att vattentäkter som försörjer mer än 50 personer eller producerar mer än 10 m 3 per dygn ska omfattas av vattenskyddsområde. Skydd, åtgärder och rutiner bör främst inriktas på förebyggande åtgärder såsom att undvika att råvattenkvalitet och tillgång inte försämras under normala förhållanden men även vid extremväderlek och vid klimatförändring. Vid lokal och regional fysisk planering bör man beakta risk för förorening av vattentäkt. Vid avvägningar ska det ändamål prioriteras som på lämpligaste sätt främjar en långsiktig hushållning med mark och vatten. Planera för avledning och omhändertagande av dagvatten så det inte släpps ut orenat till ett vattendrag sammanhängande med dricksvattenförekomst, Kartlägg och analysera sårbarheter och risker i de lokala förhållandena för varje vattenförsörjningssystem. För både kommunal vattenförsörjning och ägare av privata/enskilda vattentäkter finns ett behov av utbildnings- och informationsinsatser om klimatförändringarnas betydelse och risker för vattenförsörjningen. För enskild vattenförsörjning: Behovet av rening kommer att öka. Åtgärder som föreslås är informationsinsatser och skyddsåtgärder, samt utökad provtagning av vattenkvalitet. Där behov finns, bör den mikrobiologiska säkerheten vid beredning av dricksvatten i vattenverken ökas. Upprätta strategier för att kunna hantera störningar på grund av extremväder eller andra effekter av klimatförändringar som kan påverka vattentäkter, vattenverk och distributionsanläggningar. 26