4. Individens rättigheter och skyldigheter

Relevanta dokument
4. Individens rättigheter och skyldigheter

4. Individens rättigheter och skyldigheter

Foto: Colourbox 4. Individens rättigheter och skyldigheter

4. Individens rättigheter och skyldigheter

En broschyr om kvinnlig könsstympning. Du har rätt att säga nej!

Välkommen Viktigt att veta för dig som är ny i Sverige

Jag har rättigheter, du har rättigheter, han/hon har rättigheter. En presentation av barnets rättigheter

Januari Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter

معلومات مهمة لكم كوافدين جدد إلى السويد. Welcome. Soo dhowoow መርሓባ Добро пожаловать! Välkommen

FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna. Lättläst


November Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter

Barnets rättigheter. Barnkonventionen

En nationell handlingsplan för de mänskliga rättigheterna har bearbetats till lättläst svenska av Lena Falk, Centrum för lättläst. Stockholm 2002.

FN:s konvention om barnets mänskliga rättigheter

Mänskliga rättigheter i Sverige

Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning

Jämställdhetspussel ÖVNING: Så gör ni:

Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Lättläst version

Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning

Värdegrunds-sfi Elevhäfte 7: Kärlek, sex och relationer olika sexualiteter

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Kvistens förskola Anderstorp

Hbtq-personers rättigheter i Sverige

Hur lever Sveriges regering upp till FN:s Kvinnokonvention?

En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter

MÅNGFALDSPROGRAM FÖR VÄXJÖ KOMMUN

Gemensam värdegrund och styrande principer för mänskliga rättigheter i Jönköpings kommun

Sensus inkluderingspolicy Fastställd av Sensus förbundsstyrelse Lättläst svenska

barnkonventionen. _archive/ som bildades Alla I FN

Alla människor har lika värde DET FINNS HJÄLP ATT FÅ OM DU BLIR ORÄTTVIST BEHANDLAD

FÅR JAG GIFTA MIG MED VEM JAG VILL?

Världskrigen. Talmanus

När hände det? Likabehandlingspussel

Samtal med Hussein en lärare berättar:

Hur jämställda är kvinnor i Sverige? Om kvinnors rättigheter på lättläst svenska

Plan för LSS-verksamheten i Malmö stad

Diskrimineringsombudsmannen DO

SÄG BARA HEJ - SÅ TAR VI DET DÄRIFRÅN

När hände det? Likabehandlingspussel

Tillgänglighet för alla

FN:s konvention om barnets rättigheter ur ett könsperspektiv

om brott, stöd och hjälp

Viktiga ord i planen. Kommunens plan Ett samhälle för alla är en del av kommunens arbete för mångfald.

Hedvigslunds förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Ett liv fritt från förtryck och våld är en rättighetsfråga

Barnpolitiken. Regeringen skrev i sin plan att barnkonventionen är viktig.

Jämställt jamstallt.se

Likabehandlingsplan. Planen gäller för Montessoriförskolan Paletten

Om könsstympning av flickor och kvinnor

Program för HBT-frågor

Likabehandlingsplan och Plan mot kränkande behandling

Jämställdhets- och Mångfaldsplan

Likabehandlingsplan för Ekenhillsvägens förskola. Handlingsplan mot diskriminering och kränkande behandling.

Tilla ggsrapport fo r barn och unga

Likabehandlingsplan/Plan mot kränkande behandling Mellansels förskola 2014/2015. Denna plan gäller till och med

LIKABEHANDLINGSPLAN

Alla barn har egna rättigheter

Plan mot kränkande behandling, Förskolan Saga, läsåret 2018/2019

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Pusselbitens förskola Anderstorp

Europarådet. pass. till dina rättigheter

Till alla barn och ungdomar

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Östra Stenhagenskolan

Barnkonventionen. Regler om hur alla barn i världen ska ha det bra

Känner du till barnens mänskliga rättigheter?

otrygg, kränkt eller hotad

Värdegrunds-sfi Elevhäfte 1: Introduktion Läroplanen, mänskliga rättigheter, Sveriges grundlag

HANDLINGSPLAN FÖR LIKA RÄTTIGHETER TÄPPANS FÖRSKOLA 2017

!! 1. Feminism för alla. Nu äntligen kan feminister få mer makt. Rösta på Feministiskt initiativ i valet 14 september!

Värdegrund och policy. för Sveriges Kvinno- och Tjejjourers Riksförbund, SKR

Vi har en plan på Ektorpsringen för att alla ska behandlas lika bra! 2015/2016

Skolmaterial FN-DAGEN 2017

Plan mot Diskriminering och Kränkande behandling

Värdegrunds-sfi Elevhäfte 9: Religionsfrihet

Likabehandlingsplan. Förskolan Ugglan. Ph-12

LIKABEHANDLINGSPLAN OCH PLAN MOT KRÄNKANDE HANDLINGAR

ETT FÖNSTER MOT VÄRLDEN

Svenska, samhällskunskap, historia, religion och klasstid.

Kommunal och Vision tillsammans för mångfald. En arbetsplats för alla

Förebyggande arbete mot diskriminering

Jag. om brott, stöd och hjälp. INFORMATION FRÅN BROTTSOFFERMYNDIGHETEN

Könsstympning av flickor och kvinnor. Det Tysta Brottet..

Ett liv fritt från våld, förtryck, barnäktenskap, tvångsäktenskap och könsstympning är en rättighetsfråga! Madeleine Söderberg

PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING. Fritidshemmet Uddarbo Malungsfors

Plan mot diskriminering och kränkande behandling samt plan för likabehandling.

vi måste våga se En informationsfolder om könsstympning av flickor och kvinnor

Tema: Varje barns lika värde och rätt till lika behandling LIKA OCH OLIKA

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Ordlista. [vc_row][vc_column width= 1/6 ][/vc_column][vc_column width= 2/3 ][vc_column_text]ordlista

Möjlighet att leva som andra

Likabehandlningsplan Norlandia förskolor Farsta Skogsgläntan

Likabehandlingsplan. Förskolan Växthuset

Likabehandlingsplan för Solbergaskogens förskolor ht2015- vt2016

om mäns våld mot kvinnor med funktionsnedsättning

Likabehandlingsplan -ett handlingsprogram för att motverka alla former av diskriminering och annan kränkande behandling-

Demokrati & delaktighet

Elevernas likabehandlingsplan

Mio Förskola Plan mot diskriminering och kränkande behandling.

Likabehandlingsplan för. Laxens förskola

Karin Dungmar

Mål: Instruktion: Att tänka på:

Transkript:

Foto: Colourbox 4. Individens rättigheter och skyldigheter Innehåll Familj och individ Jämlikhet och jämställdhet Skydd mot diskriminering Att praktisera sin religion i Sverige Barns rättigheter Våld i nära relationer Göteborgs Stad och Länsstyrelsen Västra Götalands län Om Sverige 101

Familj och individ Individens frihet Vad är en familj? Svaret på frågan är olika i olika kulturer och samhällen. I vissa delar av världen ses släkten eller gruppen man tillhör som en del av familjen. I Sverige räknas oftast bara föräldrar och barn som familj. Vad som är en individ kan också se olika ut i olika kulturer och samhällen. Två olika sätt att se på individer är ett individualistiskt synsätt och ett kollektivistiskt synsätt. Ett individualistiskt synsätt betyder att man tycker att varje person är viktigare än en grupp av människor. Ett kollektivistiskt synsätt betyder att gruppen är viktigare än den enskilda personen. Individualistiskt synsätt Ett individualistiskt synsätt betyder att varje person uppmuntras att ha egna idéer och åsikter. Individen ser sig själv som en egen person med eget ansvar för sitt liv, sin lycka och sin framtid. Han eller hon är en egen individ, inte en del av en grupp. Sverige är på många sätt ett individualistiskt samhälle. Det du gör påverkar mest dig själv och inte din familj eller släkt. Kollektivistiskt synsätt Ett kollektivistiskt synsätt betyder att gruppens intressen är viktigare än individens. För att gruppen ska fungera måste individen välja det som gruppen tycker är bäst. Det du som person gör påverkar hela gruppen. I ett kollektivistiskt samhälle finns det oftast en stark gemenskap. Det finns ett ansvar mellan personerna i gruppen. Ett kollektivistiskt synsätt betyder att man ofta räknar in fler personer i sin familj. Släkten och gruppen räknas ofta som familj. 102 Om Sverige Göteborgs Stad och Länsstyrelsen Västra Götalands län

Jämlikhet och jämställdhet Jämlikhet Orden jämlikhet och jämställdhet är lika. Men de betyder olika saker. Jämlikhet är när alla människor har samma värde och behandlas lika. Ordet jämlikhet kommer från FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna från år 1948. FN:s förklaring om de mänskliga rättigheterna handlar om att alla människor har samma värde och rättigheter. Alla människor har rätt att säga vad de tycker, tro på vilken gud de vill och välja vilken partner de vill leva med. Förklaringen ska gälla alla människor i världen. I Sverige skyddas de mänskliga rättigheterna av tre grundlagar: regeringsformen, tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen. Du kan läsa mer om mänskliga rättigheter på regeringens webbplats om mänskliga rättigheter: www.manskligarattigheter.se. Klicka på fliken där det står: De mänskliga rättigheterna. På den sidan i vänstermenyn kan du också hitta text på lättläst svenska. Ladda ner Scanlife för iphone eller Android. Scanna koden för att komma direkt till hemsidan. http://www.manskligarattigheter.gov.se/extra/pod/?id=3& module_instance=3&action=pod_show&navid=1&subnavid= 3&subnavinstance=3 Det finns sedan år 1950 en europeisk konvention om skyddet för de mänskliga rättigheterna. Den heter Europakonventionen. År 1995 blev den svensk lag. Staten, regeringen och kommunerna ska se till att Europakonventionen följs i landet. Scanna här! Byggnadsarbetande kvinna. Foto: Colourbox Göteborgs Stad och Länsstyrelsen Västra Götalands län Om Sverige 103

Jämställdhet Jämställdhet handlar om lika rättigheter för kvinnor och män. Kvinnor och män ska ha samma rättigheter och möjligheter. De ska också ha lika mycket makt att påverka både sina egna liv och samhället. I början av 1900-talet fanns det stora skillnader mellan kvinnors och mäns rättigheter i Sverige. De flesta gifta kvinnor tog hand om hem och barn. Kvinnor fick inte rösträtt förrän år 1921. Vid samma tid blev också gifta kvinnor myndiga. Det betyder till exempel att de själva fick bestämma över sina inkomster. Under 1970-talet byggdes fler förskolor och fritidshem för barnen. Då kunde fler kvinnor börja arbeta och tjäna pengar. Män och kvinnor kunde dela ansvaret för hem och barn. Kvinnor i politiken Det finns i dag ungefär lika många kvinnor som män i riksdagen. I regeringen finns 13 män och 11 kvinnor som är ministrar. Bland de valda politikerna i Sveriges kommuner är cirka 42 procent kvinnor. Jämställdhet på arbetet och i skolan I Sverige är det många kvinnor som arbetar jämfört med andra länder. Ungefär 80 procent av alla kvinnor mellan 20 och 64 år arbetar. Men på arbetet är det inte jämställt. Kvinnor brukar ha lägre löner än män. Det finns inte så många chefer som är kvinnor. Fler män startar egna företag. I jämställdhetslagen från år 1991 står det att alla arbetsgivare som har minst tio anställda ska skriva en plan för jämställdheten på sin arbetsplats. I grundskolan och i gymnasiet finns det en läroplan. I den står det bland annat om jämställdhet. Det betyder att lärarna ska ge flickor och pojkar lika mycket uppmärksamhet i klassrummet. Jämställdhet i hemmet Tidigare sköttes mycket av arbetet i hemmet av kvinnan. I dag tar de flesta männen i Sverige större ansvar i hemmet. Kvinnor arbetar ungefär 28 timmar i veckan i hemmet. Män arbetar ungefär 20 timmar i hemmet. Arbete i hemmet betyder till exempel vård av barn, arbete i trädgård, tvätta bilen eller städa och diska. 104 Om Sverige Göteborgs Stad och Länsstyrelsen Västra Götalands län

Foto: Colourbox Med föräldraförsäkringen kan både män och kvinnor vara hemma med barnen. Men det är fortfarande flest kvinnor som är hemma med barn. För att fler män ska vara hemma med sina barn har regeringen bestämt att det ska finnas en bonus. Det betyder att föräldrar som delar mer lika på föräldraledigheten kan få mer pengar. Lagar om jämställdhet i Sverige Jämställdheten finns med i de flesta svenska lagar. En viktig lag är lagen om fri abort som kom år 1975. Det betyder att om en kvinna blir gravid har hon rätt att bestämma om hon vill föda barnet eller inte. År 1998 kom det en särskild lag om våld mot kvinnor som heter kvinnofridslagen. Lagen säger att våld mot kvinnor i hemmet räknas som ett brott. Det kan straffas med fängelse. Det finns också en lag som heter jämställdhetslagen, från år 1980. Lagen har gjorts om flera gånger och handlar om jämställdhet på arbetet och om jämställda löner. Det är Diskrimineringsombudsmannen, DO, som ska se till att lagen följs. Göteborgs Stad och Länsstyrelsen Västra Götalands län Om Sverige 105

Skydd mot diskriminering Diskrimineringsombudsmannen Diskriminering betyder att vissa människor eller grupper behandlas olika än andra. Det är förbjudet att behandla vissa människor sämre än andra på grund av kön, könsidentitet eller könsuttryck, religion eller annan tro, ålder, etnisk tillhörighet, funktionsnedsättning eller sexuell läggning. Diskrimineringsombudsmannen, DO, ska se till att diskrimineringslagen följs. DO är en statlig myndighet som arbetar för allas lika rättigheter och möjligheter. Arbetsplatser och skolor måste ha en plan mot diskriminering. Du kan kontakta DO om du blivit diskriminerad. Mer information finns på DO:s webbsida, www.do.se. Homosexualitet Synen på homosexualitet har förändrats mycket på kort tid i Sverige. Homosexualitet är mer accepterat nu än förr. Det finns idag lagar som skyddar homosexuella, bisexuella och transpersoner från att behandlas sämre än andra. Foto: Colourbox 106 Om Sverige Göteborgs Stad och Länsstyrelsen Västra Götalands län

Att praktisera sin religion i Sverige Sverige har haft religionsfrihet sedan år 1951. Religionsfrihet betyder att man har rätt att välja vilken religion man vill ha. Religionsfriheten räknas som en av de viktigaste rättigheterna i svensk grundlag. I flera internationella avtal, till exempel FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna och i FN:s barnkonvention, finns det information om religionsfriheten. Staten måste respektera, skydda och arbeta för religionsfriheten. Alla människor ska ha rätt att välja, byta och lämna sin religion. Alla människor ska ha rätt att praktisera sin religion. Det betyder till exempel att alla har rätt att starta religiösa föreningar. Alla har rätt att skriva och ge ut tidningar och information. Alla har rätt att lära ut en religion och fira religiösa högtider. Ingen människa ska bli hindrad att praktisera en religion eller tro. Ingen människa ska bli diskriminerad på grund av tro. Föräldrar har rätt att ge sina barn en religiös uppfostran enligt den egna tron. Arbetsgivare bör visa en öppenhet inför anställdas behov av att kunna praktisera sin tro på arbetsplatsen. Göteborgs Stad och Länsstyrelsen Västra Götalands län Om Sverige 107

Ledsen pojke Barns rättigheter Foto: Colourbox Ladda ner Scanlife för iphone eller Android. Scanna koden för att komma direkt till hemsidan. Scanna här! Barnkonventionen I nästan alla länder finns lagar och regler som ska skydda barn och ungdomar. Barn och ungdomar i Sverige skyddas av både internationella och nationella lagar. Sverige har skrivit under FN:s barnkonvention. En konvention är regler som flera länder kommit överens om. I barnkonventionen finns regler som ska skydda barnens mänskliga rättigheter. Eftersom Sverige har skrivit under konventionen har vi lovat att reglerna ska gälla för alla barn och ungdomar i landet. I konventionen finns olika regler som kallas artiklar. Det finns 54 artiklar i barnkonventionen. http://www.manskligarattigheter.gov.se/extra/pod/?id=9&module_instance=3&action=pod_show&navid=1&subna vid=9&subnavinstance=3 108 Om Sverige Göteborgs Stad och Länsstyrelsen Västra Götalands län

Här är några av de viktigaste: Barnet ska skyddas mot att diskrimineras. Det får alltså inte behandlas sämre än andra. Politiker, myndigheter och domstolar ska alltid tänka på barnets bästa i alla beslut. Föräldrar ska uppfostra barnet så att det stämmer överens med barnets ålder och mognad. Barnet har rätt till liv och utveckling. Det betyder att landet måste skydda barnet från att dödas i krig eller i sjukdomar. Rätten till utveckling betyder att barnet har rätt till en bra barndom. Barnet ska ha rätt att säga sin mening och bli lyssnat på. Myndigheter och domstolar ska fråga barnet hur det vill ha det. Barnet har rätt till ett privatliv. Det kan till exempel vara att föräldrar inte ska läsa barnets dagbok eller brev. Barnens rätt i samhället BRIS Barn som behöver tala med en vuxen kan ringa till Bris (Barnens rätt i samhället). Bris är en organisation som hjälper barn och ungdomar som är oroliga eller har problem. Det kostar inget att ringa Bris. Till Bris telefonnummer 116 111 kan alla under 18 år ringa och prata med en vuxen om vad som helst. Det är gratis. Numret syns inte på telefonerna hos Bris. Det syns inte heller på telefonräkningen om någon har ringt till numret. Bris kan också hjälpa vuxna som är oroliga för sina barn. Till Bris vuxentelefon kan vuxna ringa, tel 077-150 50 50. Mer information finns på Internet: www.bris.se. Göteborgs Stad och Länsstyrelsen Västra Götalands län Om Sverige 109

Blåsippa Våld i nära relationer Foto: Maria Nobel Våld i hemmet I Sverige är det förbjudet att använda våld i hemmet. Det betyder att det är förbjudet att slå sitt barn, sin man eller sin fru. Trots det finns det våld i familjer. Ofta är det kvinnor som blir slagna och misshandlade. Våld i hemmet kan vara både fysiskt och psykiskt. Fysisk misshandel kan vara när någon blir slagen, dragen i håret eller knuffad. Psykisk misshandel kan vara att bli hotad. Det kan vara när någon säger elaka saker om en annan. Det kan också vara när man inte får träffa sina vänner. Om du är kvinna och behöver hjälp kan du ringa Kvinnofridslinjen. Kvinnofridslinjen är alltid öppen. Det kostar inget att ringa. Du behöver inte tala om vad du heter när du ringer. På Kvinnofridslinjens webbsida finns information på olika språk, www.kvinnofridslinjen.se. Telefonnummer: 020-50 50 50. 110 Om Sverige Göteborgs Stad och Länsstyrelsen Västra Götalands län

Kvinnojourer En kvinnojour är en organisation som tar emot kvinnor som behöver skydd. De flesta kvinnojourer drivs av ideella organisationer, med hjälp av volontärer. Det finns kvinnojourer och även tjejjourer i hela landet. Du kan läsa mer om vilka som finns på www.kvinnojour.com. Våld som handlar om heder Heder handlar om ärlighet, god moral och att ha ett gott rykte. Att behålla hedern är att ha kvar respekten och inte behöva skämmas. Våld inom familjen och våld mot kvinnor finns i alla länder och i alla kulturer. Våld som handlar om heder är våld mot någon som bryter mot gruppens eller släktens traditioner. Det kallas hedersrelaterat våld. Det är oftast flickor och unga kvinnor som drabbas av hedersrelaterat våld, men även pojkar kan drabbas. Homosexuella är också en utsatt grupp. Hedersrelaterat våld är vanligast i ett kollektivistiskt samhälle eller i ett samhälle där män har mer makt än kvinnor. Att behålla hedern inom familjen betyder olika saker för män och kvinnor. Mannens heder handlar mest om att kunna arbeta och tjäna pengar till familjen. Kvinnans heder är kopplad till hennes sexualitet. Både kvinnor och män kan använda hedersrelaterat våld mot en person som brutit mot gruppens eller familjens traditioner. Så säger lagen Sverige följer FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna. Rättigheterna handlar om att alla personer som är över 18 år själva får bestämma över sina liv och sin framtid. Det betyder att de själva får bestämma över sin kropp, sin sexualitet och sitt val av partner. I Sverige är hedersrelaterat våld förbjudet. Kvinnlig könsstympning Könsstympning är när man skär bort delar av det kvinnliga könsorganet. I flera länder könsstympas flickor. Kvinnlig könsstympning kallas också kvinnlig omskärelse. Könsstympning kan betyda att man skär bort en liten bit av kvinnans könsdelar. Det kan också betyda att man skär bort allt och syr ihop könsdelarna efteråt. Göteborgs Stad och Länsstyrelsen Västra Götalands län Om Sverige 111

Risker för hälsan Kvinnor kan få många problem efter en könsstympning. Många får svårt att kissa eftersom urinröret kan skadas. Många får smärta och värk i underlivet hela livet. De kan få problem med sin menstruation och med infektioner. De kan också få problem när de ska ha barn. Arbete mot könsstympning i Sverige I Sverige finns flera föreningar som arbetar mot kvinnlig könsstympning, till exempel Riksföreningen stoppa kvinnlig könsstympning, RISK, och Riksförbundet för sexuell upplysning, RFSU. Båda lämnar information om könsstympning på olika språk. Så säger lagen Kvinnlig könsstympning är förbjuden i Sverige. Lagen säger att könsstympning inte får göras även om personen går med på det. Den som gör en kvinnlig könsstympning kan dömas till fängelse. Man kan dömas i Sverige även om könsstympningen gjordes i ett annat land. Det är också förbjudet att sy ihop en kvinnas vagina efter till exempel en förlossning. Alla som arbetar med barn och ungdomar i Sverige måste anmäla till socialtjänsten om de tror att en flicka har blivit könsstympad eller kommer att bli könsstympad. Vård och hjälp för kvinnor som är könsstympade Om du har frågor eller behöver vård och hjälp kan du kontakta en ungdomsmottagning, gynekologisk mottagning eller sjukhusens kvinnokliniker. Många kvinnor har fått hjälp och kan fungera normalt efter vård. 112 Om Sverige Göteborgs Stad och Länsstyrelsen Västra Götalands län