Lyft och Belastningsskador - förekomst, orsaker och hjälpmedel Instrument och steriltekniker utbildningen Sollefteå Lärcenter, 300 YH p, 2011 Författare: Emmelie Bjurhede Handledare: Maria Hansby
Sammanfattning Arbetets art: Examensarbete i kurs Instrument och steriltekniker, 300 YH poäng vid Sollefteå Lärcenter, 2011 Författare: Emmelie Bjurhede Antal sidor: 14 (inkl. bilaga) Titel: Lyft och Belastningsskador förekomst, orsaker och hjälpmedel Handledare: Maria Hansby Datum: 111215 --------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------- Bakgrund Enligt arbetsmiljöverket är belastningsskador den största orsaken till sjukskrivningar, vilka belastningsskador hittar man på en sterilcentral och vad är orsaken till dem? Kan man hitta ett samband mellan de tunga lyften av instrumentgaller, belastningsskador och hjälpmedel? Syfte Undersöka hur ergonomin ser ut på sterilcentraler i Sverige. Mål Ta reda på om och vilka belastningsskador som förekommer på en sterilcentral i samband med lyft och orsaker till dessa. Vad gör man för att underlätta arbetet och minska skadorna? Metod Skicka ut en enkät till sterilcentraler om vikter, lyft, belastningsskador och hjälpmedel. Resultat Resultatet visar att det förekommer belastningsbesvär. Ett visst samband kan ses mellan de tunga lyft som sker och förekomsten av belastningsskador. Hjälpmedelsanvändningen och utbildning i rätt teknik för att hantera lyft och förflyttningar är till viss del bristande. 2
Innehållsförteckning Sida Sammanfattning 2 Innehållsförteckning 3 Bakgrund 4 Inledning 4 Begrepp 4 Föreskrifter 5 Modell för bedömning av lyft 5 Syfte 6 Mål 6 Metod 6 Resultat 7 Vikter 7 Belastningsskador 8 Hjälpmedel 9 Diskussion 11 Källförteckning 12 Bilaga 1: Enkät 12 3
Bakgrund Inledning På en sterilcentral tar man dagligen emot gods från interna och externa kunder såsom operationsavdelningar och vårdcentraler. Godset kan komma förpackat i korgar, lådor, påsar och containrar av varierande storlekar. Förpackningar är i sin tur placerade i någon form av transportställning. Här börjar kedjan med lyft. Man lyfter godset från en transportställning, in och ut ur en diskdesinfektor, in och ut ur torkskåp. Godset ska upp på ett packbord, ev. till inslagningsbord, läggas i en korg, lastas på inlastaren till autoklaven, lyftas från utlastaren till en transportställning i sterilförrådet. 5 Min frågeställning är hur förekomsten av belastningsskador i samband med lyft ser ut på ett antal sterilcentraler i Sverige. Orsaker till belastningsskadorna och vad man gör och har för hjälpmedel för att förhindra att de uppstår. Begrepp En förklaring till begreppet belastningsskada: belastningsskada, medicinsk benämning på symtom som upplevs som kommande från muskler och andra mjukdelar och som av den drabbade bedöms orsakade av alltför stor mekanisk påkänning (belastning) på musklerna.[---] 1 Belastningsskador leder till sjukskrivningar. Det är en av de vanligaste anledningarna till att individer är frånvarande från sitt arbete. 3,4 År 2008 anmäldes totalt 11000 belastningsskador till Arbetsmiljöverket. Skadorna kan förekomma i olika delar av kroppen beroende på vilken typ av arbete man har, ex är nacke, axel, arm, hand, fingrar, rygg, höft, knä och fot. Vanligast vid tunga lyft är skador i nacke, skuldror och rygg. 4 Ett arbete som är ensidigt kan man kalla monotont arbete. Vid ett sådant arbete står en person vid en eller flera stationer i liknande arbetsställning och gör liknande rörelser en större del av dagen. Förutom att vara ensidigt kan det även vara tungt. 2, 3 När man pratar om manuell hantering menar man ett arbete ofta en förflyttning som utförs av kroppen och som kräver muskelkraft. T.ex. när man lyfter, håller, bär, sätter ned, skjuter, drar och rullar ett objekt. Begreppet manuell hantering omfattar även att arbeta i olika hyllsystem med att plocka varor in och ut. 3 Manuell hantering som dessutom är tungt förekommer på många arbetsplatser. Det enda rätta för att undvika belastningsskador är att undvika tunga lyft i så stor utsträckning som möjligt och istället utnyttja de hjälpmedel som finns. Om det händelsevis inte finns någon form av hjälpmedel till hands ska man lyfta så nära kroppen som möjligt och undvika att vrida sig samtidigt. 4 Belastningen kan bli större för kroppens muskler om tyngdpunkten i det man lyfter ändras genom att innehållet flyttar på sig. 3 Det är en trolig händelseutveckling på en sterilcentral då instrumentgaller består av lösa instrument som faktiskt kan flytta på sig under tiden man arbetar med det. 5 4
Föreskrifter Arbetarskyddsstyrelsen har satt upp ett antal föreskrifter om belastningsergonomi. 3 Arbetsgivaren skall se till att arbete som kräver kraftutövning så långt det är praktiskt möjligt ordnas och utformas så att arbetstagaren kan arbeta med arbetsobjekt, arbetsutrustning, reglage, material eller personförflyttningar utan att utsättas för hälsofarliga eller onödigt tröttande fysiska belastningar. 6 Arbetsgivaren skall ge arbetstagarna allmän information om vikten på de laster som hanteras. Där det är möjligt skall exakta upplysningar ges om lasters vikt samt om var lastens tyngdpunkt eller tyngsta sida finns när innehållet i den är ojämnt fördelat. Det kan vara en idé att ha ett system för märkning av godsets vikt. Det är viktigt för att kunna veta hur man ska planera sina lyft. 8 Tillverkare, importörer, överlåtare och upplåtare skall så långt det är praktiskt möjligt se till att de tekniska anordningar, ämnen och förpackningar som levereras inte vållar hälsofarliga eller onödigt tröttande fysiska belastningar vid installation, normal användning, underhåll eller annan vanligt förekommande hantering. 3 Modell för bedömning av lyft Det finns en modell, Modell för bedömning av lyft. Den finns till för att göra en första bedömning ifall arbeten som innehåller lyft är riskfyllda. Modellen innehåller grundläggande faktorer som vikt och hur långt från kroppen man håller objektet. Däremot saknas andra faktorer som hur stort utrymme man har, hur högt man lyfter, objektets geometri mm. 3 5
Syfte Undersöka hur ergonomin ser ut på sterilcentraler i Sverige. Mål Ta reda på om och vilka belastningsskador som förekommer på en sterilcentral i samband med lyft och orsaker till dessa. Vad gör man för att underlätta arbetet och minska skadorna? Metod Skicka ut en enkät till 10 slumpvist utvalda Sterilcentraler i Sverige. Urvalet har skett genom lottning. Enkäten börjar med ett antal frågor om hur viktfördelningen av det man lyfter ser ut på sterilcentralen och hur många lyft man gör. Den fortsätter sedan med frågor om belastningsbesvär och hjälpmedel. Ur de här svaren sammanställs sedan statistik för att försöka få fram samband. 6
Resultat Totalt svarade 44 personer från 8 sterilcentraler på den utskickade enkäten. Fråga 4,9 och 11 utelämnas från resultatet. Sterilcentralernas namn har bytts ut mot siffror (1-8). Vikter För att få en bild över hur tunga lyft som förekommer på sterilcentralerna så sammanställdes två histogram ur fråga 1 och 2. Figur 1: På frågan om den största vikt ett instrumentgaller har, så ser man att det finns en stor spridning mellan de olika sterilcentralerna. Men man ser också att det förekommer viss spridning inom några av sterilcentralerna. Figur 2: Inte många sterilcentraler har en tydlig maxvikt som de anställda känner till. Noterbart är också att svaren varierade för de sterilcentralerna där en maxvikt var angiven. 7
På fråga 3 var svaren blandade. Ungefär hälften av de svarande ansåg att de hade något att säga till om när det gällde vikten och innehållet i ett instrumentgaller. Sterilcentral 7 utmärker sig dock, då de svarande uppger att ingen haft något att säga till om. Belastningsskador Ur fråga 5 och 6 från enkäten har två typer av diagram gjorts. Dels jämförelser mellan sterilcentralerna där det mäts hur många personer som har haft problem med lyft. Även statistik över vilka kroppsdelar som tar mest skada har tagits fram. Figur 3: En stor majoritet av de svarande angav att de har haft en för stor belastning när de lyfter ett instrumentgaller. På vissa sterilcentraler ( t.ex. sterilcentral 7 ) kan man se tydliga samband mellan antalet skador och den största vikt man behöver lyfta. Figur 4: Det är inte många som behövt uppsöka sjukvård I förhållande till hur många som uppgav att de känt av belastningsbesvär i samband med lyft. 8
Figur 5: Rygg, Nacke och Axlar är de kroppsdelar som tar mest skada. Hjälpmedel De hjälpmedel som förekommer på sterilcentralerna är höj/sänkbara packbord, höj/sänkbar klavvagn, lift, automatiska korgstaplare, automatisk hämtning ur autoklaver, höj/sänkbara diskvagnar, inbyggda diskdesinfektorer, höj/sänkbara trallor. Hjälpmedel Förekomst Höj/Sänkbart packbord 62,5% Höj/Sänkbar klavvagn 62,5% Lift 37,5% Automatiska korgstaplare 37,5% Inbyggda diskdesinfektorer 37,5% Automatisk hämtning 12,5% Höj/Sänkbara diskvagnar 12,5% Höj/Sänkbara trallor 12,5% Figur 6: I tabellen ovan visas statistik över hur vanliga de olika hjälpmedlen är. D.v.s. hur stor andel av sterilcentralerna använder de olika hjälpmedlen. 9
Figur 7: Där den svarande svarat nej och ibland, ställdes följdfrågan varför? Och svaret på det är i de flesta fall: slarv och lathet. Figur 8: 61% av de svarande uppger att de ej deltagit i utbildning i lyft/förflyttningsteknik. 10
Diskussion Skador förekommer enligt enkätundersökningen på sterilcentralerna. Anledningarna till detta kan vara flera. Det utförs många tunga lyft. Trots det har färre än hälften av de svarande gått på utbildningar i lyft/förflyttningsteknik. Viktiga hjälpmedel saknas på flera sterilcentraler och där hjälpmedlen finns så förekommer slarv med användningen av dem. Det förekommer en stor variation på svaren om den tyngsta vikt ett instrumentgaller har. Både stor variation mellan sterilcentralerna men också i vissa fall en stor variation inom en och samma sterilcentral. Det kanske kan bero på att man har olika arbetsuppgifter inom sterilcentralen. Men det kan även bero på att man har dålig kunskap om hur mycket man faktiskt lyfter. Dålig kunskap ser man också på frågan om maxvikten för ett instrumentgaller på sterilcentralerna. De flesta svarar att det inte finns någon. Även på de sterilcentralerna där de anställda angav en maxvikt så kunde de svaren variera inom samma arbetsplats. Man kan ana en del samband mellan tunga lyft och antalet skador. T.ex. så har sterilcentral 7 där man har många tunga lyft även många som fått söka upp sjukvård. Resultatet visar att de flesta skador förekommer i nacke, axel och rygg vilket stämmer överens med arbetsmiljöverkets data. Det är anmärkningsvärt att så få har deltagit i utbildning i lyft och förflyttningsteknik. Särskilt på en arbetsplats där en stor del av arbetet handlar om just lyft och förflyttningar av ibland mycket tunga objekt. Baserat på data från enkäterna går det inte riktigt att avgöra om det finns något samband mellan hjälpmedelsanvändning och belastningsskador. Ett exempel är sterilcentral 2 där det förekommer belastningsskador trots att alla som svarat deltagit i utbildning i lyft och förflyttningsteknik. Det behövs troligen en större mängd data för att kunna se tydliga samband. Fråga 4,9 och 11 utelämnas från resultatet p.g.a. att svaren inte gav något analyserbart resultat, vilket kan bero på hur frågorna var ställda. 11
Källförteckning 1 belastningsskada. http://www.ne.se/belastningsskada, Nationalencyklopedin, hämtad 2011-03-14. 2 Kindenberg, Ulla: Vad händer med våra muskler vid stress, Arbetsmiljöverket Solna 2002 3 Arbetarskyddsstyrelsens författningssamling, Belastningsergonomi, AFS 1998:1 4 Arbetsmiljöverket, Belastningsskador Nej Tack!, 5 Egen observation under LIA. Bilaga Bilaga 1: Enkät 12
13
14