Järnvägsutredning 160 Södra Gäddvik - Luleå Dnr F 07-896/SA 20 UDN 2008:16 2008-10-14
Järnvägsutredning 160 Södra Gäddvik- Luleå Förord Byggande av järnväg styrs dels av Lagen om byggande av järnväg och dels av Miljöbalken. Miljöbalken innehåller bland annat riktlinjer om samrådsförfarandet med olika intressenter i samhället, detta för att säkerställa att alla alternativ blir belysta ur flera olika synvinklar. Samrådshandlingar har tagits fram för respektive Järnvägsutredning (JU) 120, 130, 140 och 160 vilka ligger till grund för Banverkets samråd med allmänheten, organisationer, myndigheter och näringsliv. Samråd har hållits under våren 2007 avseende JU 120, 130, 140 samt våren 2008 avseende JU 160. I detta PM redovisas de samråd som genomförts inom ramen för JU 160, som omfattar sträckan Södra Gäddvik - Luleå inom. Ytterligare samråd kommer att hållas under utredningsarbetet och vid utställelsen. Banverket riktar ett stort tack till alla som medverkar i denna process. Järnvägsutredning 160. Delen Södra Gäddvik - Luleå Organisation: Beställare Projektansvarig Utredningsledare Bitr. Utredningsledare MKB-ansvarig Teknikansvarig Samhälle Informationsansvarig Konsult Uppdragsledare Bitr. uppdragsledare MKB-ansvarig Utredare Utredare Utredare Banverket Investeringsdivisionen Tomas Gustafsson Malin Fahller Per-Ola Isaksson Marie Eriksson Jörgen Nyberg Daniel Rova Eva-Lotta Ögren Vägverket Konsult Thomas Sällström Håkan Forsberg Leif Wiklund Magnus Burvall Linda Grenvall Malin Lindmark
Järnvägsutredning 160 Södra Gäddvik - Luleå Innehållsförteckning Förord 2 1 Samråd i förstudien 4 2 Samråd i järnvägsutredningen 4 2.1 Informationsspridning 6 2.2 Allmänhetens medverkan är viktig 6 3 Samråd med allmänheten 6 3.1 Samrådsmöten, öppet hus 6 3.2 Samråd och information med inbjudna 8 3.3 Skriftligen framförda synpunkter från allmänheten 9 4 Samråd med myndigheter, organisationer och näringsliv 19 4.1 Myndigheter och statliga verk 19 4.2 Organisationer, föreningar och näringsliv 41 4.3 Samebyar 48 5 Sändlista och förteckningar 49 5.1 Sändlista samrådshandling 49 5.2 Sändlista informationsbrev, utställd samrådshandling 52 5.3 Samrådsmöten med myndigheter, organisationer och näringsliv 53 6 Diarienummer för järnvägsutredningar 54 3
Järnvägsutredning 160 Södra Gäddvik- Luleå 1 Samråd i förstudien I december 2002 fick Banverket regeringens uppdrag att utreda förutsättningarna för en ny järnväg mellan Umeå och Haparanda. Bakgrunden till uppdraget var att Stambanan varken svarar mot näringslivets behov av godstransporter eller kan tillgodose de behov av persontransporter som finns längs norrlandskusten. som är en del av uppdraget omfattar sträckan Umeå-Luleå. Förstudier som utgör det första, övergripande skedet i planeringsprocessen har utförts där olika alternativa lösningar har prövats och utvärderats. Resultaten från förstudierna utgör en grund för nästa planeringsskede. Ett av förstudiernas syften var att inleda en samrådsprocess för kunskapsuppbyggnad och för att få synpunkter från allmänhet, organisationer, myndigheter och näringsliv. Samrådsmöten med allmänheten hölls i mars, april, augusti och september 2005 på berörda orter där Banverket informerade om förstudiearbetet och svarade på frågor. Man efterfrågade även skriftliga synpunkter på projektet vilket resulterade i en stor mängd inkomna skrivelser från allmänheten. Under arbetets gång genomfördes även samrådsmöten med representanter från Luleå, Piteå, Umeå, Skellefteå och Robertsfors kommuner, Länsstyrelserna i Västerbottens och Norrbottens län samt andra berörda myndigheter samt Samebyar. Skriftliga yttranden på förstudierna som inkommit har sammanställts och beaktats av Banverket i förstudiearbetet. För mer information om förstudiens samråd se slutrapporter inklusive samrådsredogörelser i Förstudie ny järnväg Umeå Luleå, delen Umeå Skellefteå BRNT 2005:05-III delen Skellefteå Piteå BRNT 2005:06-III delen Piteå - Luleå BRNT 2005:07-III. 2 Samråd i järnvägsutredningen Förstudierna resulterade i en mängd alternativ som behövde utredas vidare. Banverket fattade därför beslut om att fortsatta studier skulle göras genom järnvägsutredningar som är det andra steget i planeringsprocessen, se figur 2.1. Föreliggande järnvägsutredning (JU 160) omfattar sträckan Södra Gäddvik-Luleå. Syftet med järnvägsutredningen är att utreda, konsekvensbeskriva och utvärdera de olika alternativen för att sedan kunna välja den sammantaget bästa lösningen (korridoren) för den nya järnvägen. Utredningen som genomförs under 2007 2009 sker fortfarande på en relativt övergripande nivå. Det alternativ Banverket väljer att gå vidare med detaljstuderas i nästa skede, järnvägsplan. Innan en järnvägsplan upprättas kommer Banverkets val av lösning att tillåtlighetsprövas av regeringen. Arbetet med de tre första järnvägsutredningarna, JU 120, JU 130 och JU 140 av de totalt sex planerade järnvägsutredningarna för inleddes under våren 2006. Arbetet med JU 160 inleddes våren 2007. Tidigt under processen med dessa järnvägsutredningarna hölls ett inledande samråd med en utökad samrådskrets. Syftet med inledande samrådet var att i ett tidigt skede av järnvägsutredningarna samla in underlag och synpunkter för 4
Järnvägsutredning 160 Södra Gäddvik - Luleå det fortsatta arbetet. Det inledande samrådet innefattade hela, d.v.s. sträckan Umeå-Luleå. Samrådet riktade sig i första hand till de remissinstanser som ej varit med i samråden i förstudieskedet. Till det inledande samrådet togs PM för inledande samråd fram. PM samt slutrapporterna från förstudieskedet skickades ut på remiss den 19 juni 2006. Inkomna yttranden samt övriga dokument i det inledande samrådet finns diarieförda hos Banverket Norra banregionen under diarienummer BRN 06-131/SA20. Samrådsredogörelse för inledande samråd finns framtagen, BRNT 2006:18-I. Figur 2.1 s uppdelning i järnvägsutredningar. Under arbetet med de olika utredningarna har samråd skett med allmänhet, myndigheter, organisationer och näringsliv. Synpunkter som framkommit genom samtal och möten har dokumenterats genom minnesanteckningar och mötesprotokoll och beaktats i utredningarna liksom de skriftliga yttranden som inkommit till Banverket. Samtliga inkomna synpunkter och yttranden samt upprättade minnesanteckningar och protokoll finns diarieförda på Banverket under diarienummer F 07-893/SA20 för JU 120, F 07-895/SA20 för JU 130, F 07-892/SA 20 för JU 140, F 07-896/SA20 för JU 160 samt F 07-891/BY10 för övergripande frågor om, Umeå-Luleå. Nedan följer en sammanfattning av hur samråd bedrivits inom järnvägsutredning JU 160 samt en redogörelse där de synpunkter som inkommit sammanställts och redogörs för i sammanfattad form tillsammans med Banverkets kommentarer. Denna sammanställning kommer att kompletteras efter utställningen av järnvägsutredningen då ytterligare synpunkter förväntas inkomma. 5
Järnvägsutredning 160 Södra Gäddvik- Luleå 2.1 Informationsspridning I syfte att alltid kunna erbjuda aktuell information och material till en bred allmänhet och intressenter har projektet upprättat en egen hemsida, se www.banverket.se/norrbotniabanan. Här finns alltid aktuellt utredningsmaterial tillgängligt samt kontaktinformation mm. För att sprida information har Banverket även medverkat på Noliamässan och Skellefteåmässan. Man har haft annonser i dagstidningar, arrangerat träffar med media samt skickat pressmeddelanden. Banverket har inom ramen för JU 160 genomfört ett riktat informationsmöte för fastighetsägare i Norra och Södra Gäddvik. Mötet genomfördes 2007-11-07 på Nordkalotten Hotell och Konferens i Luleå. På mötet informerades om projektet på en övergripande nivå, planeringsprocessen och motiven till. Vidare redovisades behovet av geotekniska undersökningar, fastighetsfrågor såsom marklösenfrågor och mötet avslutades med frågestund. Minnesanteckningar från informationsmötet finns tillgängliga hos Banverket (diarienummer F07-896/SA20). 2.2 Allmänhetens medverkan är viktig Allmänhetens frågeställningar och synpunkter är ett viktigt underlagsmaterial som Banverket tar med sig i den fortsatta processen. Banverket ser en bra dialog och en öppenhet mot allmänheten som ett viktigt verktyg för att åstadkomma bra lösningar med en hög acceptans. I de tidiga utredningsskedena och på en övergripande nivå sker planeringsarbetet främst utifrån allmänna samhällsintressen. Ju längre in i planeringsprocessen projektet kommer, desto tydligare svar kommer att kunna ges. Banverket uppmanar därför allmänheten att fortsätta ställa frågor och komma med synpunkter. 3 Samråd med allmänheten 3.1 Samrådsmöten, öppet hus Den 17-18 mars 2008 genomförde Banverket för JU 160 samråd med öppet hus på Kulturens Hus i Luleå. Inför det allmänna samrådsmötet togs en informationsfolder samt utställningsmaterial i form av utställningsskärmar fram. Utredningsområdet visades även i en VR-modell. Banverket anordnade också en särskild barnhörna med aktiviteter som filmvisning, spel och ritmaterial. Banverket bjöd på frukt och kaffe med tilltugg. Utställningen var öppen mellan kl. 15.00 och ca 21.00 både den 17 och den 18 mars. Öppet hus kompletterades med två presentationer av projektet, ett kl. 15.30 och ett kl. 19.00. Uppskattningsvis besöktes samrådet av ca 300 personer under öppet hus bägge dagarna och ca 270 personer (varav ca 80 kvinnor) under de fyra presentationerna. Några av dessa besökte både öppet hus och presentationen. På plats vid utställningsskärmarna fanns personal från Banverket och Vägverket Konsult, konsulten för framtagandet av järnvägsutredningen, för att informera, svara på frågor och lyssna på allmänhetens tankar och idéer om det pågående planeringsarbetet. Även representanter från Luleå kommun fanns närvarande för att svara på frågor. Vid utställningsskärmarna fanns särskilda synpunktsblanketter för att underlätta för dem som ville lämna skriftliga synpunkter. Vid presentationerna 6
Järnvägsutredning 160 Södra Gäddvik - Luleå gavs möjligheter att framföra såväl muntliga som skriftliga synpunkter. De skriftliga synpunkterna kunde lämnas i en särskild synpunktsbrevlåda i lokalen för öppet hus eller skickas brevledes, per fax eller via e-post till Banverket. Skriftliga synpunkter från allmänheten önskades Banverket tillhanda senast 31 mars 2008. Figur 3.1.1 Barnhörnan vid öppethus. I samband med presentationerna uppmanades deltagarna om att fylla i den enkät som tagits fram som underlag till den sociala konsekvensbeskrivning som kommer att ingå i Järnvägsutredningen. Enkäten fanns att tillgå både på Banverket hemsida och i pappersversion under öppet hus. Inbjudan till det allmänna samrådsmötet för JU 160 skedde via Banverkets hemsida samt annonser i Norrbottens Kuriren (NK), och Norrländska Socialdemokraten (NSD) och annonstidningen 9 dagar innan mötet. Intresseorganisationer har också inbjudits via brev att delta på mötet. Vidare informerade Luleå kommun, Norrbottens läns landsting, Luleå Näringsliv AB, Luleå tekniska universitet, Kulturens Hus samt webportalen bottenviken.se om samrådsmötena på respektive organisations websida. Utöver detta har lokala affischeringar samt annonsering i lokal annonstidning skett inför samrådsmötet. Annons i tidning Datum Norrländska Socialdemokraten 8/3 och 15/3 2008 Norrbottens-Kuriren 8/3 och 15/3 2008 Annonstidningen 12/3 2008 Minnesanteckningar från mötena finns sammanställda och finns tillgängliga hos Banverket (diarienummer: F07-896/SA20). 7
Järnvägsutredning 160 Södra Gäddvik- Luleå 3.2 Samråd och information med inbjudna Den 17 mars 2008 genomförde Banverket ett informationsmöte för inbjuden press på Kulturens Hus i Luleå. Vid informationen användes samma material som vid efterföljande presentation. Från media deltog 5 personer vid pressträffen. Den 18 mars 2008 genomförde Banverket en branschträff med informationsmöte för inbjudna deltagare från näringsliv, organisationer och myndigheter på Kulturens Hus i Luleå. Inbjudan gjordes genom en brevinbjudan till branschfolk samt berörda organisationer och myndigheter. Vid informationen användes samma material som vid efterföljande presentation. Vid branschträffen deltog cirka 20 personer. Fastighetsägare inom utredningskorridoren fick en brevinbjudan till samråden den 17-18 mars på Kulturens Hus i Luleå Vid presentationerna gavs möjligheter att framföra såväl muntliga som skriftliga synpunkter. De skriftliga synpunkterna kunde lämnas i en särskild synpunktsbrevlåda i lokalen för öppet hus eller skickas brevledes, per fax eller via e-post till Banverket. Inbjudan till samråd och information med inbjudna skedde i samarbete med Luleå kommun. Representant från Luleå kommun var med på mötena och fick tillfälle att informera övergripande om kommunens egen planeringsprocess. Gammelstad 97 E4 Haparanda Gammelstadsviken Porsön 1 Universitet På kartan saknas en punkt längs Alhamnsvägen som ligger utanför kartans utbredningsområde. Björkskatan Sinksundet Luleälven Storheden Notviken Notviken Björkskatafjärden Lulsundet Norra Gäddvik Karlsvik 4 Luleå Mjölkudden 1 Bergviken 2 Piteå-Gäddvik (JU150 ej påbörjad utredning) E4 Piteå Gäddvikssundet Gäddvik 1 Lulefjärden Bergnäset 4 Centrum 7 Gråsjälfjärden Gråsjälören Skurholmsfjärden Svartöberget Skurholmen Lövskatan Svartöstaden 3 Örnäset Hertsöfjärden Hertsön Kvarnträsket Svartösundet Inkoma yttranden från allmänheten från respektive stadsdel Utredningskorridorer Inkomna synpunkter per stadsdel (Symbolens storlek markerar antalet inkomna synpunkter) Luleå flygplats Hamnholmen Sandön Sandöfjärden 0 1 000 2 000 Meter 1:50 000 Lantmäteriet 2001. Ur GSD-Terräng, dnr: M2001/1502 Figur 3.3.1 Kartan visar från vilka stadsdelar yttranden från allmänheten inkommit. 8
Järnvägsutredning 160 Södra Gäddvik - Luleå 3.3 Skriftligen framförda synpunkter från allmänheten Totalt inkom 23 skriftliga synpunkter till Banverket från allmänheten efter det genomförda samrådet, se figur 3.3.1. Nedan redogörs för de skriftliga synpunkterna tillsammans med Banverkets kommentarer. Privatperson (1) Synpunktslämnaren kan inte förstå varför allt ska in till city och varför det inte går att transportera folk via buss, taxi eller bil från stationen som man gör med flygresenärer. Banverket anser att möjligheten med ett centralt resecentrum är en av järnvägens fördelar. En viktig aspekt i detta är att resecentrumet då blir tillgängligt för fotgängare och cyklister. Ett perifert resecentrum (exempelvis vid E4) har ett betydligt mindre upptagningsområde för fotgängare och cyklister. Med en sådan lösning byggs ett bilberoende in i infrastrukturen, vilket inte är önskvärt med tanke på klimatfrågan och de stigande bensinpriserna. Ett perifert resecentrum kan också upplevas som mer otryggt än ett centralt eftersom det inte är lika många människor i rörelse där. En kustnära järnväg mellan Umeå och Luleå kommer att förbättra möjligheten till dagspendling på sträckor som är långa och tidskrävande med bil eller buss. Banverkets bedömning är att Luleå kommer att vara en viktig målpunkt för många av dessa dagspendlare. För dessa resenärer är det en fördel om tåget angör Luleå centralt eftersom flertalet målpunkter då finns inom gångavstånd samt att tillgängligheten till övrig kollektivtrafik är störst i centrum. Privatperson (2) Synpunktslämnaren anser att en sträckning över Gråsjälören skulle vara förödande för Luleå som sjöstad, både funktionellt och visuellt. Alternativen OH, OS och OSS är att föredra. Vidare anser han att en högbro skulle vara bäst ur ett funktionsperspektiv och att det skulle tillföra Luleå ett spännande visuellt element. Passagen förbi Kallax anser sypunktslämnaren borde läggas helt under jord. Samtidigt anser han att det västliga alternativet förmodligen är det enda realistiska. Efter att detta yttrande har kommit in har Banverket valt bort samtliga alternativ som går över Sandön och därmed finns inte högbrolösningen kvar. Alternativen har valts bort eftersom de är de längsta och dyraste alternativen. I jämförelse med de kvarvarande alternativen tillför inte varianterna över Sandön några egentliga fördelar. Mer detaljerade motiv till bortvalen finns att läsa i PM studerade men bortvalda alternativ. Passagen förbi Luleå flygplats finns numera endast kvar i alternativet som går förbi Hamnholmen. Passagen kommer troligen att gå i skärning förbi flygplatsen på grund av de krav som Luftfartsstyrelsen ställer på järnvägen med avseende på flygsäkerheten. 9
Järnvägsutredning 160 Södra Gäddvik- Luleå Målsättningen med järnvägsutredningen är att Banverket ska välja vilket alternativ som ska detaljutformas. Detta val grundar sig på avvägningar mellan allmänna intressen. Inför Banverkets val av alternativ görs en sammanvägd bedömning av alternativen med avseende på fokusområdena funktion, människa och samhälle, miljö och ekonomi. Det alternativ som Banverket väljer kommer att detaljutformas i järnvägsplaneskedet. Privatperson (3) Synpunktslämnaren anser att ska följa E4 och att den inte ska gå in i Luleå centrum. Banverket noterar synpunkten. Se även Banverkets kommentar till Privatperson (1), där en mer utförlig kommentar ges med avseende på vikten av att ha ett centralt resecentrum. Samtliga studerade alternativ möjliggör ett centralt resecentrum. Privatpersoner (4) Anser att det västliga alternativet är det enda vettiga. Lyftbroar bör inte byggas eftersom de troligen blir mycket dyrare än något annat. Höga broar är en säkerhetsrisk och öppningsbara broar fungerar dåligt i vinterklimat med isbildning som följd. Dessutom förfulas landskaps- och stadsbilden enormt. Vi skall vara rädda om friluftslivet på Kallaxheden. Vidare menar synpunktslämnaren att Luleå alltid har varit en säckstation för persontrafiken och att det aldrig har varit något större problem. I ett nationellt perspektiv lägger Banverket ner stora summor på att bygga bort säckstationslösningar, eftersom dessa lösningar har en mycket negativ inverkan på kapaciteten. Det är korrekt att Luleå är och har varit en säckstation för persontrafiken. Anledningen till att den lösningen har fungerat på acceptabelt sätt är att persontrafiken i huvudsak bestått av långväga nattåg. Trenderna i dag pekar på att den spårbundna trafiken ökar både för gods- och persontransporter. När man planerar för ny infrastruktur är det viktigt att belysa fördelar och nackdelar med de studerade alternativen på ett sakligt sätt. En viktig nackdel med det västliga alternativet är att det är en säckstationslösning, vilket innebär längre restider främst för resenärer som inte har Luleå som målpunkt. Om detta är en avgörande faktor eller inte kommer det fortsatta utredningsarbetet att belysa. Banverket avser att belysa frågorna om underhållskonsekvenser och säkerhetsaspekter för broarna i det fortsatta utredningsarbetet. Även gestaltningsfrågorna och påverkan på det rörliga friluftslivet kommer att belysas. Privatperson (5) Vill gärna se att gamla malmkajen får finnas kvar som den resurs den är idag. Anser även att Cementas anläggning kan flyttas eftersom den är en kvarbliven rest av godshanteringen i Södra hamnen. Den är kanske inte särskilt störande men det finns bättre placeringar i anslutning till de områden där godshantering och distribution försiggår idag. 10
Järnvägsutredning 160 Södra Gäddvik - Luleå Anser med ovanstående som utgångspunkt att det östliga Gråsjälörsalternativet är överlägset alla andra. Om bron kommer in strax innanför cementsilokajen så bör gamla malmkajen kunna användas som idag, då kan båtarna anlöpa hamnen längs kajen mot bron och vid avgång backa ut. Möjlighet till avgång med babordsgir försvinner dock. Hörde för ett antal år sedan att prislappen för att flytta cementsilona var 300 mkr. Synpunktslämnaren undrar om man kan med detta förslag kan kompensera en del av flyttningskostnaden i och med att man kan klara sig med en lägre brohöjd. Banverket noterar synpunkten och vidarebefordrar tankarna om Södra hamnen till Luleå kommun som äger frågan om den kommunala planeringen. Parallellt med aktuell järnvägsutredning utreder Banverket möjligheten att utveckla eller flytta bangårdsverksamheten i centrala stan/södra hamn. Stora delar av den godshantering som idag finns i Södra hamnen har direkt anknytning och behov av närhet till industrierna som ligger i anslutning till bangården (Cementa, SSAB m.fl.) och kan därmed inte med enkelhet utlokaliseras till andra områden exempelvis Kombiterminalen i Gammelstad. Som Gråsjälörsalternativet ser ut i dag blir det en planskildhet mellan bangården och. Möjligheten att flytta verksamheter finns fortfarande kvar, men kan innebära stora merkostnader för projektet. Inför Banverkets val av alternativ görs en samlad bedömning av samtliga alternativ utifrån fokusområdena funktion, människa och samhälle, miljö samt ekonomi. Privatperson (6) Undrar om det är försvarbart att bygga ett resecentrum vid flygplatsen om man ställer sig frågan hur många som kommer att ha råd att flyga om kanske 50 år. Undrar också över hur troligt det är att folk åker med tåg till flyget då tåget bara kommer att stanna vid större orter. Med de avsmalningar och bortval av korridorer som Banverket finns kopplingen till Luleå flygplats endast kvar för alternativ Hamnholmen. Banverket anser att intermodalitet mellan olika trafikslagen är viktig. Ett resecentrumläge vid flygplatsen gör att den blir tillgänglig för hela regionen på ett enkelt och miljövänligt sätt. Det kan också ge positiva förutsättningar för en utveckling av området kring flygplatsen bland annat med avseende på framtida arbetsplatsområden. Om det är försvarbart att dra järnvägen förbi flygplatsen får den fortsatta utredningen utvisa. Målsättningen med järnvägsutredningen är att Banverket ska besluta om vilken utredningskorridor som ska detaljutformas. Inför beslutet görs en sammanvägd bedömning av alternativen med avseende på fokusområdena funktion, människa och samhälle, miljö och ekonomi. Privatperson (7) Är positiv till att arbetet med går framåt. Anser att en genomgångslösning är att föredra för ett smidigt resande. I och med det måste man acceptera en dragning som påverkar Kallaxheden. Eftersom detta är en tätortsnära skog med höga naturvärden är det viktigt att skadan begränsas. Detta är särskilt viktigt att ta fasta på vid en eventuell sänkning av banan. 11
Järnvägsutredning 160 Södra Gäddvik- Luleå Här finns en vackert utbildad geomorfologi med sanddyner och gammal tallskog med lång kontinuitet av ca 260 år bakåt i tiden. Synpunktslämnaren anser att det är viktigt att med tanke på naturvärden och friluftsliv sträva efter att hålla detta område i en sån intakt helhet som möjligt. Banverket noterar synpunkten och kommer bland annat att arbeta vidare med påverkan på friluftsliv och naturvärden i den kommande miljökonsekvensbeskrivningen. Privatperson (8) Anser att den bästa lösningen är OHS med tunnel. Banverket noterar svaret. Efter att detta yttrande har kommit in har Banverket valt bort samtliga tunnelalternativ. Alternativet OHS finns fortfarande kvar, men endast med brolösningar. Privatperson (9) I den kommande miljökonsekvensbeskrivningen för aktuell järnvägsutredning kommer påverkan på landskapets värden, sjöfarten och friluftslivet att studeras ytterligare. Banverket bedömer de kulturhistoriska värdena i samråd med Länsstyrelsen. I den kommande miljökonsekvensbeskrivningen kommer påverkan på landskapets värden, sjöfarten och friluftslivet att studeras ytterligare. Banverket bedömer de kulturhistoriska värdena i samråd med Länsstyrelsen. Privatperson (10) Anser att det enda rimliga alternativet är att ska ansluta city med genomgångslösning via flygplatsen. Detta gäller dock inte i Gråsjälörsalternativet på grund av närheten till Bergnäset, bostäderna i Svartöstaden och Luleå centrum. En järnvägsbro via Sandön skulle skapa möjlighet till en vägförbindelse mellan Sandön och fastlandet. Biltrafik från centrum skulle kunna avledas och brokostnaden skulle kanske kunna delas. Synpunktslämnaren tycker att en hög och vacker bro skulle vara fint för stadsbilden. Anser att alternativen OHS och OSS vara de mest lämpliga. OGH skulle troligen vara trevligast för resenärer på bekostnad av trivsel bland befintliga och kommande bostäder i Svartöstaden Efter att detta yttrande har kommit in har Banverket valt bort samtliga alternativ som går över Sandön. Detta beror på att Sandöalternativen är längre och dyrare än övriga alternativ. Dessutom finns det säkerhetsmässiga svårigheter att passera Svartöns industriområde och oljehamnen. Banverket tycker att det är intressant att synpunktslämnaren påpekar att broar i det östliga läget faktiskt kan tillföra stadsbilden något. Banverket har för avsikt att nyansera den frågan i kommande handlingar. 12
Järnvägsutredning 160 Södra Gäddvik - Luleå Privatperson (11) Anser att stor hänsyn skall tas till landhöjning och att planering måste göras med tanke på 100-års perspektivet. Synpunktslämnaren tror att industrierna kommer att finnas på baksidan av Sandön/Junkön i framtiden. Jämför utvecklingen för hamnverksamheten de senaste 150 åren. Från Gammelstaden-Norra hamnen-södra hamnen-malmkajen- NJA-kajen och nu Viktoriahamnen. Vid planeringen av ny järnväg tar Banverket hänsyn till många komplexa frågeställningar. Landhöjningen är en parameter och klimatförändringar med en eventuell höjning av havsnivån är en annan. Trots svårigheterna måste Banverket planera för en hållbar lösning som ska fungera många år framåt. I den samhällsekonomiska kalkylen räknar Banverket med en livslängd på minst 60 år. Privatperson (12) Anser att när något av de östliga alternativen byggs kan den kompletteras med en hängande mono-rail som trafikerar Luleå efter varje start och landning. Då slipper vi alla bilar och bussar till och från Luleå. Banverket vidarebefordrar synpunkten till Luleå kommun och LFV. Tanken med en monorail eller spårtaxi är intressant. Förslaget ligger dock utanför Banverkets ansvarsområde och utreds därför inte vidare i denna järnvägsutredning. Privatperson (13) Anser att en sådan här stor infrastruktursatsning måste sättas in i ett totalt samhällsperspektiv med tanke på de stora förändringar som sker inte minst med tanke på klimat och miljö. Vid utredningens start talades mest om fördelarna för Norra Sveriges kustland. Med tanke på det så bör det endast finnas en flygplats på sikt för långa distanser med snabba tåg nå inlandet. Genom en bra anslutning till Luleå flygplats skapas förutsättningar för detta. Då är det viktigt att resecentrum ligger i direkt närhet till flygstationen och helst under enligt erfarenheter från andra flygplatser. Vid dragning söder om Kvarnträsket minimeras problemet med markinlösen. Dessutom kan man via en längre skärning ansluta flygplatsen och sedan gå under landningsbanan med en tågstation under flygstationen för att sedan fortsätta i skärning som övergår i tunnel under älven. Anser att det är viktigt att inte underskatta underhållskostnaderna för visade broar. Även LCA (Livscykelanalyser) är nödvändiga i detta fall för en rättvis jämförelse mellan alternativen. Med de förhållande som gäller i Luleå hamn bör det inte vara så svårt att lägga en sänktunnel som inte nödvändigtvis måste ligga under befintlig botten om inte seglingsdjupet så kräver. 13
Järnvägsutredning 160 Södra Gäddvik- Luleå Banverket håller med om att är ett viktigt samhällsplaneringsprojekt. I järnvägsutredningen beskriver Banverket de effekter som byggandet av väntas ge; såväl regionalt som nationellt. Bland annat beskrivs som en del i Botniska korridoren. Banverket har räknat ut att den nya järnvägen kommer att medföra en minskning av koldioxidutsläppen med ca 114 000 ton per år. En effekt som bidrar till en förbättring i det globala perspektivet. Alternativet med passage under landningsbanan har studerats i såväl förstudie som järnvägsutredning. Lösningen är svår att genomföra på grund av markförhållandena och riskerna för driftsstörningar i flygtrafiken. Alternativet har således avförts på grund av tekniska och ekonomiska skäl. I kalkylarbetet beaktas även driftkostnaderna i ett livscykelperspektiv. Banverket avser även att i det fortsatta utredningsarbetet belysa underhållskonsekvenser för de olika alternativen. Efter att dessa yttranden har kommit in har Banverket valt bort samtliga alternativ som går över Sandön och därmed finns inte heller tunnellösningarna där kvar. I och med att Banverket även valt bort tunneln i OH finns inga tunnelalternativ kvar. Mer detaljerade motiv till bortvalen finns att läsa i PM studerade men bortvalda alternativ. Privatpersoner (14) Är boende i Karlsvik och anser att de bor där för den orörda bygden och lugnet. Synpunktslämnaren vill att det ska vara så även i fortsättningen och motsätter sig den nya järnvägen i Södra Gäddvik starkt. Synpunktslämnaren påtalar också att Karlsvik årligen besöks av tusentals turister som bland annat uppskattar den lugna vardagen samt närheten till skog och vatten. Banverket har förståelse för att boende inom eller i nära anslutning till utredningskorridorerna känner oro. Nästa steg i järnvägsutredningen är att ta fram en miljökonsekvensbeskrivning (MKB) för kvarvarande utredningskorridorer. I MKB:n utreds bland annat buller, barriäreffekter och påverkan på natur-, kultur- och friluftsmiljöer ytterligare. Buller och barriäreffekter kan mildras genom skadeförebyggande åtgärder. Målsättningen med järnvägsutredningen är att Banverket ska besluta om vilken utredningskorridor som ska detaljutformas. Beslutet i detta skede grundas främst på avvägningar mellan allmänna intressen. Inför beslutet görs en sammanvägd bedömning av alternativen med avseende på fokusområdena funktion, människa och samhälle, miljö och ekonomi. Privatpersoner (15) Utrycker sin besvikelse över planerna att anlägga järnväg i Karlsvik på grund av områdets natur-, miljö- och kulturhistoriska värde. Protesterar mot planerna att dra i Karlsvik. Banverket har förståelse för att boende inom eller i nära anslutning till utredningskorridoren känner oro. Se ovanstående kommentar för information om den fortsatta processen och hur Banverket väljer alternativ. 14
Järnvägsutredning 160 Södra Gäddvik - Luleå Privatperson (16) Är positiva till utbyggnad av järnvägen och om järnvägen kommer att gå i befintligt läge förutsätts att bullerfrågan utreds och åtgärder vidtas. Det är mycket glädjande att få ta emot positiva reaktioner och synpunkter på projektet. Nästa steg i järnvägsutredningen är att ta fram en miljökonsekvensbeskrivning (MKB) för kvarvarande utredningskorridorer. I MKB: n utreds bland annat bullerfrågan vidare. Målsättningen med järnvägsutredningen är att Banverket ska besluta om vilken utredningskorridor som ska detaljutformas. Detaljerade förslag på vilka åtgärder som blir aktuella tas fram i järnvägsplaneskedet, då anläggningen detaljutformas. Privatperson (17) Är boende på Hamnholmen och har inte blivit kallad via brev till samrådet. Har tagit del av samrådshandlingen och anser att OGH-alternativet inte redovisas på ett bra sätt och undrar vad Banverket vill uppnå med att manipulera så här. Banverket beklagar att OGH alternativet inte har redovisats på ett tydligt och bra sätt i samrådshandlingen. Redovisningen kommer att ses över till kommande handlingar. Banverket har i sedvanlig ordning inbjudit till samrådsmöte och öppet hus via annonsering i de lokala dagstidningarna. Annonsering har skett ca två veckor innan samrådsmötet samt dagen innan samrådsmötet. Utöver detta har Banverket den här gången valt att annonsera i den lokala annonstidningen. Inbjudan till offentliga samrådsmöten via brev i järnvägsutredningsskedet är ytterst ovanligt. Till detta tillfälle valde Banverket att skicka ut en inbjudan tillsammans med en kort information om projektet till fastighetsägare inom utredningskorridorerna. Banverket ber om ursäkt i fall de skriftliga inbjudningarna har vållat problem och kommer att ta med sig denna erfarenhet till kommande projekt. Privatperson (18) Är boende på Hamnholmen och har inte blivit kallad via brev till samrådet. Uppger vidare att det finns tre markeringar för kulturlämningar på Hamnholmskartan som troligen avser Beckbruket och Kimröksfabriken och att det finns mycket orkideér både i skogen och nära bebyggelsen. Anser att det är omöjligt att starta ett järnvägsbygge utan att vandalisera hela området. Se ovanstående kommentar angående kallelse till samrådsmöten. Banverket tackar för detaljinformationen med avseende på Hamnholmen. Nästa steg i järnvägsutredningen är att ta fram en miljökonsekvensbeskrivning (MKB) för samtliga kvarvarande utredningskorridorer. Korridorerna utvärderas sedan och jämförs med avseende på funktion, kostnad, intrång och miljö. Målsättningen med järnvägsutredningen är att Banverket ska besluta om vilken utredningskorridor som ska detaljutformas. Beslutet i detta skede grundas främst på avvägningar mellan allmänna intressen. När järnvägen sedan ska detaljutformas i järnvägsplaneskedet görs avvägningar även mel- 15
Järnvägsutredning 160 Södra Gäddvik- Luleå lan enskilda intressen. Privatperson (19) Vill inte ha förbi Karlsvik på grund av bullret och önskar lugn och ro i Karlsvik. Banverket har förståelse för att boende inom eller i nära anslutning till utredningskorridorerna känner oro. Nästa steg i järnvägsutredningen är att ta fram en miljökonsekvensbeskrivning (MKB) för kvarvarande utredningskorridorer. I MKB:n utreds bland annat bullerfrågan ytterligare. Målsättningen med järnvägsutredningen är att Banverket ska besluta om vilken utredningskorridor som ska detaljutformas. Beslutet i detta skede grundas främst på avvägningar mellan allmänna intressen. Problem med buller och barriäreffekter kan mildras genom skadeförebyggande åtgärder. Privatpersoner (20) Är boende på Svartöbrinken bredvid isbrytarna. Anser att Bentonit och Cementasilon bör flyttas, så att stadens bästa läge kan nyttjas till något annat. Det är bättre att området exploateras med villor och bostadsrätter istället. Banverket vidarebefordrar synpunkten till Luleå kommun, som har ansvaret för den kommunala planeringen. Privatperson (21) Alla alternativ förefaller påverka den yttre miljön avsevärt, avseende Luleås framtida profil. Den svenska riksdagen liksom Luleå kommun har beslutat prioritera boende nära vatten /hav. Om järnvägen prioriteras i detta läge istället för närmiljö för de boende kommer tänket ovan på skam. Synpunktslämnaren anser vidare att man tidigare i Luleås historia inte fattat genomtänkta beslut, vilket inte får hända med. Ett resecentrum behöver inte placeras centralt utan det kan lika gärna placeras ute i Notviken. Järnvägen bör stå på egna ben inom de framtida transporterna och därför anser åsiktslämnaren att Banverket ska släppa tanken med en direktkoppling till flygplatsen. Om Luleå jämförs med städer som uppvisar stark tillväxt, exempelvis Malmö så ser synpunktslämnaren ingen direkt koppling mellan jämväg och flyg. I det framtida Malmö finns Citytunneln, en kraftig satsning på järnväg som självständigt transportkommunikation, vilket synpunktslämnaren anser även bör gälla Luleås framtida järnväg. Stora infrastrukturprojekt innebär alltid stora ingrepp i miljön. Järnvägens krav på lutningar och radier gör att det ibland blir svårt att anpassa sträckningen efter terrängen. Målsättningen med järnvägsutredningen är att Banverket ska besluta om vilken utredningskorridor som ska detaljutformas. Beslutet i detta skede grundas främst på avvägningar mellan allmänna intressen. Inför beslutet görs en sammanvägd bedömning av alternativen med avseende på fokus- 16
Järnvägsutredning 160 Södra Gäddvik - Luleå områdena funktion, människa och samhälle, miljö och ekonomi. Banverkets ambition är att beslutsunderlaget ska vara så genomarbetat att Banverket kan ta ett välgrundat beslut på sakliga grunder. Kopplingen mellan och Luleå flygplats är inte ett absolut krav från Banverkets sida. Banverket anser dock att intermodalitet mellan olika trafikslag är viktigt. Som utredningskorridorerna ser ut idag är det alternativet över Hamnholmen som ger den tydligaste kopplingen till flyget. Hur viktig den kopplingen kommer den fortsatta utredningen att utvisa. Banverket anser att möjligheten med ett centralt resecentrum är en av järnvägens fördelar. En viktig aspekt i detta är närheten till viktiga målpunkter. Se även Banverkets kommentar till Privatperson (1). Privatperson (22) Har försökt att sätta sig in i järnvägsutredningen ur ett Svensson perspektiv. Sammanfattningsvis blev det många frågetecken. Som lekman är den första reflektion: Kommer min stuga att bli berörd? Varför då? Finns det några alternativ som jag kan ha synpunkter på ifall jag blir berörd? Förhoppningsvis rätas dessa frågetecken ut så att järnvägsutredningen blir något som en lekman kan ha synpunkter på och påverka, inte bara en produkt mellan olika myndigheter. Syftet med järnvägsutredningen är ju som Banverket skriver att komma fram till vilken korridor som är bäst utifrån aspekterna funktion, miljö, intrång och ekonomi Synpunktslämnaren anser att för att uppnå detta krävs att fler frågor får ett svar. Banverket arbetar som så många andra företag med ständiga förbättringar och i det sammanhanget är den här synpunkten extra värdefull. Det är av stor vikt att den samlade informationen i utredningen når fram till såväl allmänhet som politiska beslutsfattare och tjänstemän. Den fysiska planeringsprocessen för järnväg är en demokratisk process som är reglerad i lag. I de två första planeringsskedena (förstudie och järnvägsutredning) görs avvägningar främst mellan allmänna intressen. I det tredje steget (järnvägsplanen) detaljutformas anläggningen. I järnvägsplanen görs avvägningar mellan enskilda intressen. Detta betyder att detaljfrågor inte kan besvaras inom ramen för järnvägsutredningen. Att arbeta med järnvägsutredningar är ett mycket komplext, tidskrävande och omfattande arbete. Järnvägsutredningen delas in i fyra olika delrapporter där innehållet byggs på i varje skede. Delrapporterna är samrådshandling, MKB-handling, utställningshandling och slutrapport. Samrådshandlingen (som denna synpunkt bygger på) är den första handlingen. I detta skede läggs fokus på förutsättningar och studerade alternativ. I kommande handlingar byggs rapporten på med bland annat konsekvensbeskrivningar, kostnadsberäkningar, samlade bedömningar och slutligen Banverkets beslut. 17
Järnvägsutredning 160 Södra Gäddvik- Luleå Det är därmed helt korrekt uppfattat att fler frågor behöver belysas och besvaras innan Banverket kan välja alternativ. Privatpersoner (23) (Skrivelsen är gemensam för 64 personer) Förordar det västliga alternativet, som är bäst på grund av att: det endast behövs en 5 meter hög bro mellan befintliga vägbroar. Detta blir billigare än 22 meter eller 43 meter höga broar. den följer E4:ans sträckning som är en redan befintlig kommunikationsled. problemet med säcklösningen kan lösas på samma sätt som malmtågens lösning i Viktoriahamnen ( rondell ), utrymme finns. Alternativt kan man lägga järnvägsstationen till området mellan Notviken/Gammelstad. Då elimineras säcklösningen. Synpunktslämnarna motsätter sig de östliga alternativen, som är helt förkastliga på grund av att: Kallaxhedens naturvårdsområde/strövområde påverkas negativt. Det mycket känsliga renlavstäcket som är fridlyst kommer att förstöras. alternativen innebär mycket stora olägenheter under byggtiden alternativen stänger in Luleå som sjöstad. buller från tågtrafiken kommer att störa närboende, då ljud/oljud förstärks över vattnet. ersättningskrav från fastighetsägare i mångmiljonbelopp uppstår för inlösen alternativt värdeminskning. Banverket noterar synpunkten. Målsättningen med järnvägsutredningen är att Banverket ska besluta om vilken utredningskorridor som ska detaljutformas. Beslutet i detta skede grundas främst på avvägningar mellan allmänna intressen. Inför beslutet görs en sammanvägd bedömning av alternativen med avseende på fokusområdena funktion, människa och samhälle, miljö och ekonomi. När anläggningen sedan detaljutformas (i järnvägsplaneskedet) görs avvägningar mellan enskilda intressen och detaljerade förslag på exempelvis bulleråtgärder tas fram. I detta skede hanteras även frågan om eventuell fastighetsinlösen. 18
Järnvägsutredning 160 Södra Gäddvik - Luleå 4 Samråd med myndigheter, organisationer och näringsliv Arbetet med Banverkets järnvägsutredning för, JU 160 delen Södra Gäddvik-Luleå, påbörjades våren 2007. Under arbetets gång har samrådsmöten genomförts med representanter för Luleå kommun, Länsstyrelsen i Norrbottens län, Norrbotniabanegruppen, Vägverket, berörda Samebyar, Försvarsmakten, Luftfartsstyrelsen, Luftfartsverket, Sjöfartsverket m.fl. Referensgruppsmöten hålls regelbundet där projektläget redovisats och framtagna järnvägskorridorer diskuteras. Underhandskontakter har även hållits med myndigheter, organisationer med telefonsamtal och personliga sammanträffanden. Banverkets Järnvägsutredning, Samrådshandling Södra Gäddvik-Luleå, skickades till kommuner, Länsstyrelse, myndigheter m.fl. för samråd den 22 februari 2008. Yttranden önskades Banverket tillhanda senast den 21 april 2008. Sammanställning av dessa yttranden återfinns nedan. Informationsbrev om att färdiga samrådshandlingar fanns att ta del av på utvalda platser har skickats till kommuner och företag, organisationer och föreningar som Banverket bedömt kan ha intresse av att ta del av handlingen. Breven skickades 2008-02-22. Representanter för vissa organisationer har besökt samrådsmöte med öppet hus och efter detta skickat in synpunkter och yttranden. Inom ramen för arbetet med järnvägsutredningen har Banverket även hållit separata samrådsmöten och informationsträffar med flera centrala verk och myndigheter samt med det lokala näringslivet. Syftet med mötena har varit att inhämta kunskap och synpunkter för att dessa ska kunna beaktas i utredningen. Banverket har kallat till mötena och minnesanteckningar har diarieförts. 4.1 Myndigheter och statliga verk Bergstaten (1) Bergstaten har inga erinringar mot något av de kvarstående alternativen och att inte något av de intressen som Bergstaten är satt att bevaka motverkas. Banverket noterar svaret. Elsäkerhetsverket (2) Elsäkerhetsverket har inget att erinra i nuläget. Banverket noterar svaret. Försvarets radioanstalt (FRA) (3) FRA har inget att erinra mot denna sträckning. 19
Järnvägsutredning 160 Södra Gäddvik- Luleå Banverket noterar svaret. Statens strålskyddsinstitut (4) SSI har inga synpunkter på denna remiss. Banverket noterar svaret. Statens väg- och transportforskningsinstitut (5) VTI avstår från att lämna synpunkter. Banverket noterar svaret. Naturvårdsverket (6) Naturvårdsverket anser att det är viktigt att i den fortsatta planeringen hänsyn tas till de natur- och friluftslivsvärden som är knutna till Luleälvens vatten och stränder. Banverket har för avsikt att belysa frågorna om landskapets värden kopplade till Luleå älv i den kommande miljökonsekvensbeskrivningen för aktuell järnvägsutredning. Jordbruksverket (7) Jordbruksverket finner att frågorna om jordbrukets struktur och möjligheterna till fortsatt jordbruksdrift får en framträdande roll i det fortsatta arbetet. Verket utgår från att regionens myndigheter och intresseorganisationer får insyn och inflytande i den fortsatta processen rörande främst Gäddvikspassagen. Jordbruksverkets regionala och lokala organ samt intresseorganisationer respektive sametinget och samebyar har haft och kommer att ges insyn och möjligheter att påverka i det fortsatta utrednings och planeringsarbetet. Rikstrafiken (8) Anser att eftersom järnvägsutredningen i detta skede saknar jämförande kostnads- och samhällsekonomiska beräkningar för de olika alternativen förordas ett östligt alternativ med anslutningsmöjlighet till Luleå flygplats. Banverket noterar svaret. Försvarsmakten, FMTM (9) Försvarsmaktens Telenät och Markteleförband ställer följande villkor för att vara säkra på att den nya järnvägen inte påverkar driften av deras 20
Järnvägsutredning 160 Södra Gäddvik - Luleå anläggningar. Avståndet mellan den nya järnvägen och försvarsmaktens anläggning ska vara minst 1000 meter. Det måste finnas ett separationsavstånd för parallella kraft- och teleledningar från försvarets anläggning till järnvägen eller dess kablage på minst 150 meter upp till ett avstånd av 2000 meter före och 2000 meter efter anläggningen. Kravet i ICNIRP:s grundrestriktioner för vissa frekvenser, angivna för yrkesmässig respektive allmänhetens exponering (ICNIRP 1998a) gällande lågfrekventa magnetfält på ett avstånd av 100 meter eller mer från spåret måste innehållas. Kraven i SS 447 10 12 Skyddsavstånd för luftfartsradiosystem mot störningar från kraftöverföring och tågdrift måste innehållas. Utöver detta har FMTM vid samrådsmöte med Banverket lämnat en detaljredovisning var försvarsmaktens anläggningar är placerade. Konflikt råder ej för det västliga alternativet (V). För det östliga alternativen (O, OG, OH och OS) kan konflikt råda. Vidare utredning får ske om hur det kan göras i området. Banverket och Förvarsmakten för en löpande dialog kring järnvägsutredningen. Denna dialog dokumenteras i form av minnesanteckningar från arbets- och samrådsmöten. Banverket anser att det är oerhört viktigt att utreda både förutsättningar för och konsekvenser av de östliga alternativen där en eventuell konflikt med FMTM råder. I detta område kommer Banverket att göra fördjupade studier i samverkan med Försvarsmakten. Försvarsmakten, F21 tillsammans med LFV Luleå, FortV FA N (10) Remissvaret är gemensamt för flygplatsen där Norrbottens Flygflottilj, F21, LFV Luleå och FortV FA N redovisar sina svar. En samlad bedömning från flygplatshållaren/ägaren och operatören är att s dragning med fördel kan ske via flygplatsen, med en östlig dragning. I nuläget har ovan nämnda aktörer inte något ställningstagande för detaljlösning avseende den östliga dragningen. I yttrandet påpekas också vikten av att tidigt genomföra en samlad riskanalys avseende flygsäkerhetspåverkan. För fortsatt planering av s sträckning och omfattning är det viktigt att flygplatsen aktivt ges tillfälle att delta i processen. Ett felaktigt förfarande skulle kunna äventyra flygplatsens nuvarande kapacitet samt negativt påverka flygplatsens fortsatta utvecklingsmöjligheter. För såväl hindersfrihet som elektroniska installationer finns ett tydligt regelverk som måste godkännas för att flygplatsen ska erhålla drifttillstånd. För att säkerställa att ovan nämnda krav uppfylls är det viktigt att tidigt klara ut s sträckning vid flygplatsen, så att eventuella problemområden kan identifieras och åtgärdas. 21
Järnvägsutredning 160 Södra Gäddvik- Luleå Säkerhetsbevisning samt dispensansökan kommer att behövas om Banverket väljer att gå vidare med de östliga utredningsalternativen. Flygplatsen kommer att stödja Banverket i detta arbete och därmed också säkerställa att flygplatsens faktauppgifter, uppfattning samt insyn i processen säkerställs. En sammanfattande beskrivning av dispensförfarandet finns med i yttrandet. I utredningsarbetet skall flygplatsens hindersituation beaktas. Gällande regelverk avseende uppförande av hinder i flygplatsens influensområde skall följas. Om avsteg avses, skall dispensförfarande tidigt inledas. F21 anser att totalförsvarets riksintresse särskilt skall beaktas. Vidare anser F21 att det fortsatt skall genomföras en utredning för samordning av flygplatsens kommande behov av infrastruktur. Det är viktigt att utvecklingsmöjligheter inte hämmas eller försvåras. FM/F21 har stort intresse av att värna om F21 Luleå Kallax flygplats som är en militär bas med inhyrd civil verksamhet. Områden för utveckling är i stort följande: Utveckling internationell mil flygverksamhet Militärt transportflyg med stor kapacitet Utvecklad markbunden infrastruktur med stor kapacitet, knuten till flygplatsen Ytterligare miljöanpassning drivmedelsförsörjning LFV Luleå airport ansvarar för och driver det civila flygets utveckling i regionen. Detta gäller reguljär- och chartertrafik med passagerare samt flygfrakt. Med utgångspunkt från dessa perspektiv anser LFV att en anslutning av till flygplatsen är en mycket viktig framtidsfråga. Luftfartsverket bedömer att stora infrastrukturella fördelar och effektiviseringsvinster finns för en östlig dragning om intermodalitet skapas och ett resecentrum med avstigningsmöjlighet i direkt anslutning till flygplatsen byggs. För mer detaljer hänvisas till separat yttrande från LFV (18). Fortifikationsverket är ägare av flygplatsen och skall regelbundet informeras om aktuell planering och beslutsläge. Beslut som kan påverka flygplatsens operativa förmåga, drifttillstånd och utvecklingsmöjkighet får inte fattas utan samverkan och godkännande av FORTV FA N. Samverkan sker även mellan flygplatschef och FORTV. Det finns i samrådshandlingen ett antal kartor som felaktigt visar den gamla banlängden 2200 meter och även felaktigt flygplatsområde. Den nuvarande banlängden är 3350 meter och ett utökat flygplatsområde. Banverket anser att möjligheten till intermodalitet mellan tåg och flyg i de östliga korridorerna är en viktig aspekt som kommer att vägas in i de bedömningar som ligger till grund för val av alternativ. Inför Banverkets beslut görs en sammanvägd bedömning av alternativen med avseende på fokusområdena funktion, människa och samhälle, miljö och ekonomi, där möjligheten till intermodalitet ger mervärden till funktionsaspekten. Det är däremot för tidigt att uttala sig om hur stort detta mervärde är och hur stort intrång och vilka merkostnader ett sådant alternativ kan bära. 22
Järnvägsutredning 160 Södra Gäddvik - Luleå Banverket avser att tillsammans med Norrbottens flygflottilj, Luftfartsverket och Luftfartsstyrelsen föra en löpande dialog i form av arbets- och samrådsmöten kring arbetet med järnvägsutredning 160 med särskilt fokus på säkerhetsbevisning och eventuellt kommande dispensansökan. Banverket beklagar att utredningens underlagskartor är felaktiga med avseende på flygplatsområdet. Underlagskartorna som används i projektet har hämtats in från Lantmäteriverket och det finns inte något nyare kartmaterial att tillgå. Projektet har noterat synpunkten och är därför särskilt uppmärksam på detta. I det underlagsmaterial som används för spårprojektering är flygplatsområdet uppdaterat och banlängden korrekt. Arbetsmiljöverket (11) Arbetsmiljöverket noterar med tillfredställelse, att vid berg och tunnel gäller att utformning måste ske så att självutrymning vid brand möjliggörs. Med anledning av det kommande arbetet med arbetsmiljöfrågorna vill Arbetsmiljöverket särskilt framhålla Banverkets ansvar som byggherre enligt arbetsmiljölagstiftningen. Oberoende av vilken järnvägssträckning och val av alternativ som kommer att väljas vill Arbetsmiljöverket framhålla kravet på att Banverket beaktar arbetsmiljön i tidigt skede så att utformning och utförande kan ske enligt Arbetsmiljölagstiftningen. I övrigt hänvisar Arbetsmiljöverket till det yttrande som lämnades 2006-09- 04 med diarienummer BRN06-131/SA20 Frågor kring robusthet och säkerhet kommer att behandlas i ett särskilt PM, PM Robusthet och säkerhet. I PM:n görs MIR-analyser för såväl bygg- som driftskede, där oönskade händelser omfattar bl a ras och skred, översvämning, olyckor med farligt gods mm. Detta PM kommer att tas fram i samband med upprättandet av miljökonsekvensbeskrivningen (MKB) för utredningen. Detaljutformning av anläggningar sker därefter i Banverkets följande planeringsprocess, Järnvägsplanen. Barnombudsmannen (12) Barnombudsmannen (BO) begränsar synpunkterna till de delar som berör barn och unga. Myndigheten saknar den kompetens som krävs för att bedöma andra delar av järnvägsutredningen. Järnvägsutredningen är granskad utifrån barnens rättigheter (barnkonventionen) på alla nivåer i samhället, det vill säga i kommuner landsting, regioner och statliga myndigheter. I mål med genomförandet av barnkonventionen i Sverige är att alla beslut som berör barn och unga ska föregås av barnkonsekvensanalyser. Av den redovisning som lämnas i samrådshandlingen anser BO att barns och ungas inflytande i planeringsprocessen inte säkerställts på något annat sätt än genom denna form av barnkonsekvensanalyser. För undvikande av missförstånd vill BO betona att det är positivt att en barnkonsekvensanalys ska genomföras men menar att ambitionen att ge barn och unga delaktighet och inflytande måste gå längre än så. En viktig förutsättning för delaktighet och inflytande är tillgång till information anpassad till målgruppen. BO anser att samrådshandlingen ger en fyllig men samtidigt mycket teknisk bild av det planerade järnvägsbygget. 23