Människan i staden - hur fungerar vi?



Relevanta dokument
Social inkludering en utblick i Europa

Ekonomins betydelse. 3 september Mikael Stigendal. Malmö Högskola

Nationell valideringskonferens

Kommission för ett socialt hållbart Malmö

Kommissionen. Kommissionens arbete. Förankring och dialog. Mitt uppdrag

Kommission för ett socialt hållbart Malmö

Social hållbarhet minskar skillnader i hälsa (2013)

Sven-Olof Isacsson med.fak. Lunds Universitet, Sverige

Kommission för ett socialt hållbart Malmö Vinnare av Sveriges Arkitekters Planpris 2014

BYGGA FÖR LIVSKVALITET

Malmös väg mot en hållbar framtid

Malmös genomförande för att uppnå jämlik hälsa utifrån Kommissionen för ett socialt hållbart Malmö

Kommission för ett socialt hållbart Malmö

VÄLFÄRDSSTATEN I GUNGNING?

Nätverket Hälsa och Demokrati samt Uppdrag Hälsa 6 november 2015 Jonas Frykman, SKL

SMART SUMMIT URBACT III - EUs program för hållbar stadsutveckling Bakgrund nuläge möjligheter

Malmös väg mot en hållbar framtid med Malmökommissionen som hävstång

Tidigare folkhälsoarbete i kommunen

SKL:s kongressmål och prioritering

Att balansera på marginalerna

Kennert Orlenius Högskolan i Borås

Extremism och lägesbilder

Samhällsplanering & hälsosam miljö hur använder vi kunskapen?

Det handlar om jämlik hälsa

Östgötakommissionen. Margareta Kristenson Professor/Överläkare Linköpings universitet /Region Östergötland Ordförande i Östgötakomissionen

AER Sverige 15 april Fredrik Åstedt

Tandvård på olika villkor

Social hållbarhet i samhällsplanering. en kunskapsöversikt

Hållbar stadsutveckling i Sverige - Sammanhållningspolitiken

Det fortsatta arbetet för ett socialt hållbart Malmö-Uppföljning av 2015 års verksamhet

Malmös väg mot en hållbar framtid

Ett nytt partnerskap för sammanhållning

Lathund 23 resultatmål Alla målen samlade med korta beskrivningar av dess inriktningar.

Bilder av arbete för social hållbar utveckling

Hans Abrahamsson Docent i fred- och utvecklingsforskning, institutionen för globala studier, Göteborgs universitet


2 (6) Måste det vara så?

Budget 2018 och plan

Urban lunch-time: Innovation för hållbar stadsutveckling hur gör man?

Överenskommelse. mellan föreningslivet och Uppsala kommun

Program för social hållbarhet

Social hållbarhet. Minskade skillnader i hälsa. Jonas Frykman, SKL Centrum för samhällsorientering 20 maj, 2016

I Örebro län främjas en god och jämlik hälsa genom långsiktig samverkan mellan olika parter. Samverkan utgår från hälsans bestämningsfaktorer

En ny mötesplats blir till.

Workshop: vad är social hållbarhet? 3:7 Social hållbarhet vad innebär det? Onsdag 18 maj 2016 klockan 11:15-12:15

PROCESSTÖD TILL HÅLLBAR STADSUTVECKLING Hållbar stadsutveckling genom Urbact och andra EU-initiativ och program SKL, Stockholm

Dialog Social tillit/självbild/ Exkluderingens identitet Främjande och förebyggande Medskapande dialog. Politisk dimension

Tillsammans för en god och jämlik hälsa

Kommittédirektiv. Koordinator för samverkan inom storstadspolitikens lokala utvecklingsarbete. Dir. 2006:66

Det handlar om jämlik hälsa

Utredningsuppdrag socialt hållbart Malmö Folkhälsopolicy nu fråga om struktur för arbetet med att nå social hållbarhet STK

Yttrande över Malmökommissionen

Ale vision 2025 Lätt att leva

Ale vision 2025 Lätt att leva

Del 1. Vad är folkhälsa? Nationella mål Definitioner Ojämlik hälsa

Jämlikt Göteborg. - Hela staden socialt hållbar

Program för social hållbarhet

Socialt entreprenörskap Både solskenshistorier och orosmoln. Docent Ester Barinaga, Copenhagen Business School Fil dr Malin Gawell, ESBRI och KTH

B A C K A S K O L A N S P E D A G O G I S K A P L A T T F O R M

De urbana aspekterna i EU:s politik huvudpunkterna i en EU-agenda för städer

Lärarhandledning till tre teman om entreprenörskap för årskurs 7-9

Sir Michael Marmot, WHO:s Healthy Cities årsmöte i Zagreb 2008 Hälsans ojämlikhet

Agenda MixadMaxadMångfald! för idéer innovationer kultur egenorganisering. ---När möten betyder något!---

Vår tids stora samhällsomdaning och vikten av en medskapande dialog

Hela staden socialt hållbar

Politisk inriktning för Region Gävleborg

SOCIAL HÅLLBARHET EN FRÅGA FÖR OCH UTANFÖR SAMHÄLLSPLANERINGEN

rra SALA r3ilaga KS / 122 /1 KOMMUN SALA KOMMUN Ink Kommunstyrelsens förvaltning Olarienr Opb:

Solna stad. Integrationspolicy. utbildning arbete integration

Att sluta hälsoklyftorna i Sverige

Social hållbarhet i ledning och styrning

I Örebro län främjas en god och jämlik hälsa genom långsiktig samverkan mellan olika parter. Samverkan utgår från hälsans bestämningsfaktorer

Social inequity in health how do we close the gap? Nordisk folkhälsokonferens, Ålborg

Sverige och Agenda 2030

Överenskommelse för samverkan mellan idéburen sektor i Malmö och Malmö stad. För ökad demokrati, delaktighet och jämlikhet i Malmö

När den egna kraften inte räcker till Västeråsmoderaternas program för sociala frågor för

Ett hållbart Varberg Socialt - Ekonomiskt - Ekologiskt

Integrationsprogram för Västerås stad

Intraservice Intro socialarbetare 4 maj 2017

Intraservice Integration i boendemiljö

Utveckling Nordost

Mötesplats social hållbarhet

Ungdomspolitisk Strategi Strategi Plan/program Riktlinje Regler och instruktioner

Tillfället är nu! Varför blir det som det blir fast vi vill så väl?

- Ett nätverk - Ett uppdrag - En verksamhet

Bergsjön Hur förverkligar vi gemensamma målbilder?

Modernt ungdomsarbete Åland februari 2016 Mia Hanström konsult i ungdoms och jämställdhetsarbete

Lokalt jämlikhetsarbete i praktiken

Kommittédirektiv. Tilläggsdirektiv till Kommissionen för jämlik hälsa (S 2015:02) Dir. 2017:17. Beslut vid regeringssammanträde den 16 februari 2017

Hållbar stad öppen för världen. Intraservice. Att arbeta i Dempatibranschen. Seroj Ghazarian

Policy. Jag bor i Malmö. - policy för ungas inflytande

POLICY. Integrationspolicy. Utbildning Arbete Integration

Trygg stadsplanering enligt Hyresgästföreningen LITA

Det digitala Malmö Malmö stads program för digitalisering Stadskontoret

Hur ser det hållbara samhället ut år 2025 om vi ska nå de nationella målen till år 2050?

GR:s uppdrag

Folkhälsopolitisk plan för Kalmar län

Gemensam värdegrund och styrande principer för mänskliga rättigheter i Jönköpings kommun

Strategi för ett mångfaldssamhälle i Lilla Edets kommun. Framtagen av: Kommunledningsförvaltningen Datum: Antaget av KF

Kommissionen för jämlik hälsa

Transkript:

Människan i staden - hur fungerar vi? Göteborg 23 april 2015 Mikael Stigendal Malmö Högskola Städer Samhällsperspektiv Sammanhållning Interaktiv forskning Professor i Sociologi Urbana Studier, Malmö Högskola www.mikaelstigendal.se Kommissionär i Malmökommissionen Forskning om storstadsinsatser Tematisk expert i URBACT 1986-94 1995-98 1998-99 2002-03 2000-04 2004-06 2006-07 2006-08 2008-14 1

Människan i staden Hur fungerar vi? Globalisering och EU:s sammanhållningspolitik Styrning från government till governance Ny typ av ekonomisk politik: Entreprenöriell stadspolitik (regional) Underordnad socialpolitik: Workfare (kommunal) Innanförskap Segregation Utanförskap Finansdriven tillväxt ojämlik välfärd 2

Hur fungerar vi? Problemorienterat förhållningssätt: Symptom, skuldbeläggande av offren Kunskapssyn: Kvantifieringar, faktakunskap Synen på arbete: Bara det betalda Innanförskap Segregation Utanförskap Framgångsmått: Antalet jobb och nystartade företag Potentialer för tillväxt & sammanhållning 1. Utveckla ett potential- och orsaksorienterat förhållningssätt 2. Problematisera tillväxtbegreppet 3. Skapa nya indikatorer och bedömningssätt 4. Stöd kollektiv empowerment 5. Satsa på lärande utvärdering genom följeforskning 3

http://malmo.se/kommun--politik/socialt-hallbart-malmo/kommission-for-ett-socialt-hallbart-malmo.html Övergripande rekommendationer Etablera en social investeringspolitik som kan utjämna skillnaderna i levnadsvillkor & göra samhällssystemen mer jämlika Förändra processerna genom att skapa kunskapsallianser och demokratisera styrningen 4

Kunskapsallianser Inspiration från Europa 2020, men bredare definition som inbegriper inte bara näringsliv och högskola utan även civilsamhälle, kommunala förvaltningar, aktörer av olika slag, medborgare KA består av jämlika samarbeten mellan intressenter av olika slag, inkl forskare Delaktigheten i en KA grundar sig på erfarenheter och kunskaper, inte bara medborgarskap Kunskap ses inte bara som något på förhand skapat utan lärande såväl som utvecklande och skapande av kunskap görs till del av lösningarna Med KA menas även arenor där erfarenheter kan bearbetas till kunskap Kunskapande & lärande kopplas därigenom till frågor om styrning, delaktighet & inflytande Ingång utifrån olika intressen Gemensamt kunskapande Utgång åt olika håll för att få kunskap bekräftad & använd Men: Det måste grunda sig på en kunskapssyn som kan erkänna och ta tillvara även annan kunskap än den som formaliserats genom kvantifieringar! Problemet: Finansdriven tillväxt ojämlikare välfärd Ekonomi Socialt Det samhällsviktiga Makten (governance) Uppmärksammade framgångar (t ex BNP) Oproblematiska bostadsområden Boende: Privat och vinstmaskin Innanförskap Det mindre samhällsviktiga Maktlösheten (government) Ouppmärksammade framgångar (t ex tillit) Problematiska bostadsområden Boende: Kollektivt och trångt Utanförskap 5

Lösningen: Hållbar stadsutveckling genom kunskapsallianser Tillväxt och välfärd En bättre diskussion om ekonomisk utveckling och tillväxt, vad man ska mena med tillväxt, vilken tillväxt vi ska ha, om vi ska ha nån, hur man ska mäta det osv. Kunskapsallianser kan bidra till att sprida den organisationsform som kallas självständigt lärande, vilket är bra för såväl social som ekonomisk utveckling måste hänga ihop! En faktisk delaktighet som befrämjar känslan av delaktighet tillvaratagandet av människors kunskaper och engagemanget i kunskapsallianser gör att man känner sig behövd och det bidrar till bättre välfärd Förbättrad kvalitet på den offentliga efterfrågan och därmed indirekt styrning av tillväxten i en mera behovsprövad riktning Tillvaratagande av erfarenheter och kunskap som samhället behöver Förbättrade definitioner av vad som är problemen samt ett bättre tillvaratagande av idéer och förslag på lösningar Mina avslutande frågor till er Hur kan ett potential- och orsaksorienterat förhållningssätt som tar tillvara människors potentialer och tacklar de bakomliggande orsakerna utvecklas? Hur kan människors möjligheter att tillsammans förändra sin situation förstärkas (kollektiv empowerment)? Vad skulle en social investeringspolitik som kan förändra sambandet mellan tillväxt och välfärd kunna innebära och hur kan en sådan politik utvecklas? Var, när och hur kan kunskaper tas tillvara och processer förändras genom tillsättandet av kunskapsallianser? 6