2010 2014 UNGA TILL ARBETE W18 24
>> Arbetslösheten tärde också på relationen med min pojkvän som jobbade som timvikarie. Till slut separerade vi och jag lämnade lägenheten. När jag började studera märkte jag att läsandet och skrivandet fortfarande tog lång tid. En av lärarna ordnade ett test som visade att jag hade dyslexi. Jag trivdes inte i skolan. På högstadiet gick jag inte dit, låg kvar i sängen. Det var mobbning, jag blev kallad ful och äcklig och fick höra att alla hatade mig. Jag hade försökt få jobb genom Arbetsförmedlingen. Handläggaren krävde så många jobbsökningar som möjligt, även om det var uppenbart att jag saknade rätt bakgrund. Alla citaten i denna skrift kommer från deltagare i Unga till arbete och är hämtade ur boken 10 röster om att hamna utanför, Region Dalarna. Många ungdomar var arbetslösa i början av 2009, samtidigt som vi befann oss i början av en lågkonjunktur. Därför bestämde vi oss för att stämma i bäcken. Kommunerna, Landstinget Dalarna och Region Dalarna pratade ihop sig, vilket ledde till att Region Dalarna började utveckla projektet Unga till arbete W18-24 våren 2009. Den förstudie som vi gjorde då visade bland annat: Det är svårt för ungdomar att hitta ett arbete efter gymnasiet speciellt för dem som inte har fullständiga gymnasiebetyg. Ungdomars fysiska och psykiska hälsa är ett ökande problem. Kvinnors förankring på arbetsmarknaden är svagare än männens. Försörjningsstödet ökar för unga vuxna. Fler ungdomar flyttar ut från Dalarna än från de flesta andra län. Foto: Catharina Johnson VI HADE INTE RÅD ATT LÅTA BLI Syftet med Unga till arbete har varit att utveckla en regional modell för hur kommunerna och arbetsförmedlingarna kan jobba med unga arbetslösa. Ett annat syfte har varit att utveckla samarbetet mellan dem. För det är just helhetsperspektivet, att sätta den som behöver samhällets stöd, i fokus. Lösa problemet först. Titta på pengarna sedan. Vi vet att unga som inte kommer in på arbetsmarknaden kostar samhället mycket mer än vad en åtgärd på något år gör. Vi hade helt enkelt inte råd att låta bli att satsa på Unga till arbete. Lena Reyier FÖRSTE VICE ORDFÖRANDE, REGION DALARNA 2014-12-15 2 3
SÅ HÄR HAR VI JOBBAT Ungdomarnas behov i fokus. Förhållningssätt och bemötande. Och att hitta en modell för hur kommunerna och arbetsförmedlingarna kan jobba med unga arbetslösa. Det har varit grundpelarna i Unga till arbete. Foto: Lars Dahlström Många ungdomar har ett tungt bagage. Vi kan inte föreställa oss det. Vem ska de berätta allt för många har ingen alls, säger Ewa Östmark. Unga till arbete har följt en tydlig struktur, men kursledarna har samtidigt haft stor frihet i hur de har lagt upp sitt arbete. Socialtjänsten eller Arbetsförmedlingen kunde enkelt ringa eller mejla till mig när en deltagare blev aktuell, våra kontakter har varit informella. Därefter har jag kontaktat personen och bokat ett första möte, berättar Ewa Östmark, kursledare i Rättvik. Deltagarna i Unga till arbete har fått gå igenom en process som omfattar fem steg: 1. Förberedelser 2. Introduktion 3. Praktik 4. Avslutning 5. Eventuell uppföljning efteråt. Introduktionsveckorna har innehållit moment som personlig utveckling, söka jobb/praktik, skriva CV, studie- och företagsbesök, hälsa, jämställdhet och ekonomi. Men varje introduktionskurs har sett olika ut, även om grundkonceptet har varit detsamma. Ungdomarna har haft stort inflytande över vad vi har tagit upp och vad de behövde träna på, understryker Ewa. Under praktiken har hon haft kontakt med deltagarna, ringt eller besökt dem på praktikplatsen. REGIONAL PROJEKTÄGARE Region Dalarna har haft det övergripande ansvaret för projektet. Vi har också drivit utvecklingsfrågor, stöttat kursledarna, ordnat nätverks- och samordnarträffar och medverkat till att kursledarna har fått tillfälle att träffas för att dela tankar och erfarenheter, berättar Karin Rosenberg, projektledare för Unga till arbete. Region Dalarnas roll har varit särskilt viktig för oss mindre kommuner som inte har så mycket egna resurser, tillägger Ewa Östmark. LOKALA KURSLEDARE Kommunerna har anställt de kursledare som har behövts i projektet och har sedan fakturerat Region Dalarna i förhållande till hur många som har varit inskrivna i deras kommun. Samtliga kursledare började med att gå handledarutbildningen 7-TJUGO, ett program som har utvecklats av utbildningsföretaget Arbetslinjen Klippan som också har genomfört utbildningarna. Det är ett pedagogiskt program som handlar om personlig utveckling och livskunskap. Det har gett oss pedagogiska verktyg och metoder som har skapat trygghet och medvetenhet i jobbet med ungdomarna, berättar Ewa. JÄMSTÄLLDHET OCH HÄLSA Bland deltagarna har 43 procent varit kvinnor, vilket motsvarar den del av de unga arbetslösa som kvinnorna utgör. Fortfarande gäller olika villkor och förutsättningar för kvinnor och män, både på arbetsmarknaden och i privatlivet. Därför har en kollega och jag genomfört drygt 200 utbildningsdagar som handlar om jämställdhet. Varje deltagare har fått en dag plus en uppföljningsdag, berättar Göran Ehn, genuspedagog och biträdande projektledare. För de flesta har diskussionerna varit en ögonöppnare. Många har berättat: Det här är sådant som vi aldrig pratar om annars. Utbildningsdagar om personlig hälsa och välbefinnande har också ingått i Unga till arbete. Kursledaren hade ett bemötande jag aldrig tidigare mött hos en stödperson. Jag fick tillbaka lite självförtroende, kunde faktiskt drömma lite igen. Det personliga bemötandet i Unga till arbete var bäst. Jag kunde vara mig själv med min historia. Jag var inte bara ett fall i systemet. Jag gillade att kursledaren anpassade innehållet efter deltagarna. Jag kunde lägga fokus på att hitta jobb och få hjälp med just det som jag behövde. En av kursledarna ringde upp. Vi hade ett jättebra samtal som verkligen hjälpte mig. Jag kom på att jag skulle studera och fick veta hur jag skulle göra. Jag är väldigt tacksam för det, tror inte att jag hade orkat själv. 4 5
1800 UNGA ARBETSLÖSA HAR HITTAT JOBB ELLER BÖRJAT PLUGGA Nästan tretusen kursdeltagare deltog i Unga till arbete mellan 2010 och 2014. Cirka sextio procent gick vidare till arbete eller studier. Nu i december 2014 planerar elva kommuner att implementera Unga till arbete i sin ordinarie verksamhet. Utöver alla de ungdomar som gått vidare till arbete, studier eller andra insatser har Unga till arbete bidragit till att alla som har varit involverade har lärt sig nya saker om sig själva och varandra. UNGA TILL ARBETE SKA IMPLEMENTERAS Samarbetet mellan kommunerna och arbetsförmedlingarna har förbättrats på de flesta håll. Metodiken har blivit känd och accepterad hos politiker och kommunledning Unga till arbete har visat sig vara ett framgångsrikt koncept för att få arbetslösa ungdomar att komma vidare i livet. Därför kommer Unga till arbete att implementeras i cirka elva kommuner när projektet avslutas. 7-TJUGO HAR SKAPAT STRUKTUR Metodiken i 7-TJUGO har gett kommunerna ett tydligt förhållningssätt i arbetet med arbetslösa ungdomar. Majoriteten av dem som har tillfrågats i kommunerna tycker att kvaliteten på deras verksamhet har blivit bättre och att personalens kompetens har ökat i samband med Unga till arbete. Enkätresultat visar också att de flesta tycker att verksamhetens resurser utnyttjas bättre sedan man började jobba med projektet*. ALLT BLEV INTE SOM VI HADE TÄNKT Unga till arbete skulle pågå i tre år (2010 2012), men projektet förlängdes två gånger och avslutas i december 2014. Kursupplägget har justerats under resans gång. Istället för att införa praktikbetyg och medverka i internationella sammanhang har projektledningen lagt resurser på att ge kursdeltagare och kursledare samtalsstöd respektive handledning. Kvalitativa mål som projektledningen har försökt mäta, till exempel mående och hälsa, har visat sig vara svåra att utvärdera. När detta skrivs testas ett program i mindfulness på kursledare och kursdeltagare. *Unga till arbete Implementering av arbetssätt och samverkans betydelse, Christina Ehneström och Niga Hamasor, Region Dalarna, 2014. UNGA TILL ARBETE NÅGRA SIFFROR 2 900 deltagare 43% kvinnor, 57% män. 60 procent har gått vidare till arbete eller studier. 27,5 miljoner kronor är bidrag från Europeiska Socialfonden. 15 kommuner deltog d.v.s. samtliga kommuner i Dalarna. 4,5 månader är genomsnittstiden i projektet. 5 år har projektet pågått (2010 2014). Ett år senare är jag fortfarande kvar, så kallat behovsanställd. Jag går på schema, två månader i taget. Ett betyg återstår, i matematik. Sedan är dörren öppen för högskolestudier. Det gäller att engagera sig. Jag gör det och mår bra av det. Jag har en grym självkänsla nu. Jag fick diagnosen adhd. Det förklarade en del av koncentrationssvårigheterna och ångesten. Idag ser jag på tiden med skolk och droger som en fas jag gick igenom. Nu väntar framtiden. Jag har jobb och egen bostad. Nu söker jag jobb igen och kan skärpa ansökningarna. Jag har mer erfarenhet och fler referenspersoner att hänvisa till. Jag fick hjälp att se bra egenskaper hos mig själv och tona ner de sidor som jag såg som problem. Nu läser jag lärarprogrammet på distans. 6 7
2. Samverkan 1. Förhållningssätt 10. Uppföljning och statistik 9. Personal och organisation 3. Struktur och innehåll 8. Lokaler 7. Praktik 4. Grupp och individ 5. Regionala träffar 6. Kartläggning och vägledning 1 2 3 FÖRHÅLLNINGSSÄTT Ett gemensamt förhållningssätt, positiv människosyn och ett bra bemötande är avgörande i möten med kollegor och kursdeltagare. SAMVERKAN Samverkan inom kommunens förvaltningar (AME, socialförvaltningen, vuxenutbildningen och skolan) och mellan myndigheter är avgörande för projektets framgångar. STRUKTUR OCH INNEHÅLL Unga till arbete har en struktur som är flexibel. Den självklara gruppverksamheten, som påbörjas innan praktikperioden, innehåller personlig utveckling, individuella samtal, söka-jobb-aktiviteter, hälsa, jämställdhet, ekonomi och annan samhällsinformation. 6 7 8 KARTLÄGGNING OCH VÄGLEDNING Deltagaren gör en kartläggning tillsammans med sin kursledare. Under praktikperioden följer kursledaren deltagaren genom att utveckla den individuella handlingsplanen. Förhållningssättet i samtalet ska vara lösningsfokuserat och coachande för att hjälpa deltagaren att se sina resurser, förmågor och viljeinriktning. PRAKTIK Praktiken genomförs enligt den praktikplan som kursledare, deltagare och handledare från arbetsplatsen gör innan praktiken. LOKALER För att deltagarna ska känna sig välkomna och trivas måste lokalerna vara trevliga och ändamålsenliga. Gärna med möjlighet att fika och äta medhavd lunch. 10 KOMPONENTER SOM SKAPAR HELHETEN 4 GRUPP OCH INDIVID Unga till arbete utgår från individens behov. För de allra flesta är det viktigt att fungera i grupp eftersom man så småningom ska ut på praktik och vidare till studier eller jobb. Gruppaktiviteterna är också viktiga för att lära känna varandra. 9 PERSONAL OCH ORGANISATION Det måste finnas personal med rätt kompetens och en organisation med resurser som är kopplade till deltagarnas behov. I en genomsnittlig grupp bör antalet deltagare (på en heltidstjänst) vara mellan 10 och 20 beroende på deltagarnas behov. En annan viktig parameter är att det finns stöd i organisationen och stöd från chefen för verksamheten. Unga till arbete handlar om kvalitet i alla led från den beslutande nivån ned till hur enskilda kursdeltagare bemöts och coachas. Efter fem år med Unga till arbete ser vi tydligt att det är de olika delarna som skapar helheten. Blommans alla kronblad måste vara med, understryker Karin Rosenberg, projektledare på Region Dalarna. För att kvaliteten ska säkerställas i framtida Unga till arbete-satsningar rekommenderar projektledningen samt kursledare och samordnare att följande tio komponenter ska ingå: 5 REGIONALA TRÄFFAR En regional aktör behövs för att initiera och hålla ihop nätverksträffar och andra möten. I detta forum utvecklas programmet och personalen kan utbyta erfarenheter. 10 UPPFÖLJNING OCH STATISTIK Det måste finnas god ordning och administration i projektet som gör det enkelt att få fram statistik på resultat och annan viktig information. 8 9
Kursledarna har utmanats och utvecklats i sina roller, bland annat genom 7-TJUGO, en metodik där förhållningssätt och bemötande står i fokus. För att lyckas i arbetet med unga arbetslösa måste man kunna lyssna med ett öppet sinne och vara intresserad och nyfiken, understryker Karin Rosenberg som drivit projektet hela vägen, från ansökan till avslut. Ledare med ett öppet förhållningssätt gör att deltagaren känner sig trygg och kan berätta om sina tankar, drömmar och problem. Därefter kan man börja lägga upp planer och sätta mål för framtiden, fortsätter Göran Ehn. Alla våra kursledare har varit mycket erfarna och kompetenta. De har fått mycket beröm och uppskattning för hur de har bemött kursdeltagarna, både under och efter utbildningen, säger Karin Rosenberg. FÖRHÅLLNINGSSÄTT OCH BEMÖTANDE GRUNDEN I UNGA TILL ARBETE Foto: Lars Dahlström Grunden i Unga till arbete är en människosyn som bygger på att alla har en vilja och resurser att göra något meningsfullt med sitt liv. Det säger Karin Rosenberg och Göran Ehn, projektledare respektive biträdande projektledare på Region Dalarna. UNGDOMARNA I FOKUS Men det är inte bara ungdomarna och kursledarna som har fått nya kunskaper och insikter. Genom Unga till arbete har Region Dalarna lärt sig mer om hur uppdraget som regional projektägare inom Socialfonden kan läggas upp och bedrivas. Och handläggarna i kommunerna och på arbetsförmedlingarna har fått nya insikter i hur de kan jobba med unga arbetslösa, säger Karin och Göran. Glädjande nog kommer Unga till arbete att leva vidare på ett eller annat sätt när projektet avslutas i december 2014. SKL* har pratat om det här i många år hur viktigt det är att våra myndigheter hittar former för samverkan och sätter den enskilde i centrum, säger Karin och Göran. * Sveriges kommuner och landsting TACK TILL: Läs mer om hur vi jobbat i Unga till arbete - slutrapporten Region Dalarna, januari 2015 Kursledarna Kommunerna Praktikplatserna Arbetsförmedlingarna Arbetslinjen Klippan Utvärderarna ESF Alla ni andra! 10 11
Foto: Lars Dahlström Avesta kommun, Borlänge kommun, Falu kommun, Gagnefs kommun, Hedemora kommun, Leksands kommun, Ludvika kommun, Malung-Sälens kommun, Mora kommun, Orsa kommun, Rättviks kommun, Smedjebackens kommun, Säters kommun, Vansbro kommun, Älvdalens kommun