Kommunikationsstrategier, vad är det och fungerar det?



Relevanta dokument
Vem är jag? Vad är afasi? Bakgrund. Vad är kommunikationsstrategier? Bakgrund, forts Kommunikationsförmåga

Kommunikation efter stroke

AFASI. att vara en stödjande samtalspartner. Kerstin Gustafsson Leg logoped vid Afasicenter, Stockholm samt Talkliniken, Danderyds sjukhus

Språkstörningar hos vuxna

Om kommunikation och samtalsmatta för personer med Huntingtons sjukdom

Vad är afasi? Swedish

Team för Alternativ och Kompletterande Kommunikation (AKK) Team Munkhättan

Carina Svensson, Hjälpmedelskonsulent Pernilla Lundberg, Leg Logoped

Upprättare: Strokeprojektet, delprojektgrupp rehabilitering Granskare: Marie Bergsten Fastställare: Verksamhetschef Margreth Rosenberg

Råd till dig som möter personer med kommunikationssvårigheter

AKK i skolan. Britt Claesson. Innehåll föreläsning

En kommunikativ miljö som resurs för barn med talsvårigheter!

Messa med symboler. Hur har vi gjort och vad tycker de som provat?

Kontaktmannaskap LSS. Vård- och omsorgsförvaltningen

Välkomna till kurs om Kommunikations- och kognitionshjälpmedel

Om AKK och modersmål. Kommunikation och språk

Kognition-Teknik. Inga-Lill Boman leg arbetsterapeut, med dr Rehabiliteringsmedicinska universitetskliniken Danderyds sjukhus AB

Nationell konferens i Logopedi november 2010

Kommunicera hur svårt kan det vara?

Kommunikation - Att överföra känslor och information mellan människor

Kommunicera Mera Om kommunikation, rättigheter och kommunikativ miljö. Gunilla Thunberg Leg logoped, Fil Dr

Presentation. Helena Hörkeby Leg. Logoped. Kommunikationsenheten och IdéTorget

PRAGMA. Pragmatiskt organiserade kommunikationskartor för barn med omfattande kommunikationssvårigheter

Att jag inte kan prata betyder inte att jag inte har något att säga Alternativa kommunikationssätt för personer med tal- och språksvårigheter

Om intellektuell funktionsnedsättning (utvecklingsstörning)

Kan personer över 65 års ålder med afasi i postakut fas öka sin aktivitet och delaktighet i samtal via samtalsstöd? Eva Sandin

En sjöhäst är inte alltid en sjöhäst

Hur löser vi fjärrkommunikation för personer med kommunikativa och kognitiva svårigheter?

Kommunikativ effektivitet (West Birmingham Speech & Language Therapy Service)

I Vallentuna erbjuds barn med grav språkstörning en speciell språkträning, TINS

Att arbeta med kommunikationsbok i grupp

Ulrika Ferm fil dr, logoped

Som man frågar får man svar! Kommunikationsstrategier i samtal med patienter som har afasi Kajsa Söderhielm, Logoped

Eva Holmqvist Sofia Wallin Sandra Derbring Arbetsterapeut Leg logoped Datalingvist och tekniker. Ögonstyrd dator

Kommunikativa rättigheter för alla barn! Gunilla Thunberg Leg logoped, Fil Dr Dalheimers Hus nov 2017

Jämförelse och utvärdering av bedömningsmaterial inom kommunikationspartnerträning vid afasi

Delaktighet på distans för personer med kommunikativa och kognitiva svårigheter

Lidingö Specialförskola Arbetsplan

Välkommen till TAKK för Språket hösten MiM Kunskapscentrum

Dagens program. Återkoppling föregående seminarie Fika Språkstörning Symwriter, InPrint Hemuppgift

Delaktighet på distans för personer med kommunikativa och kognitiva svårigheter

Välkommen till temadag om utvecklingsstörning

Rätten till kommunikation. Gunilla Thunberg Leg logoped, Fil Dr Autism- och Aspergerförbundets Rikskonferens 2017

Små rum och tydliga gränser för att vara trygg

Logopedinsatser vid afasi: arbete med omgivningsfaktorer med fokus på närstående

Om autism information för föräldrar

En likvärdig utbildning för alla

Nationella riktlinjer för vård vid stroke (remissversion) Swedish stroke guidelines (preliminary version)

Funktionshinder Aktivitet Delaktighet

Välkommen till TAKK för Språket. september- oktober 2015

Kommunikation vid Huntingtons sjukdom

En dag pa individuella programmet med inriktning pa kommunikation

Europeiska Logopeddagen 2017 Stroke, Parkinsons sjukdom, MS - hur påverkas talet vid neurologisk sjukdom eller skada?

Vad innebär för dig att vara lycklig? Hur var det när du var lycklig, beskriv situationen? Hur kändes det när du var lycklig, sätt ord på det?

Sammanfattning från första mötet i de lokala lärande nätverken

Nu börjar vi! Välkomna! Välkommen till Tecken som alternativ och kompletterande kommunikation (TAKK), grundkurs Tillfälle 1. Jag heter (persontecken?

SAMSPEL OCH KOMMUNIKATION

På väg mot en kommunikativ habiliteringsmiljö!

Logopediskt omhändertagande av barn med utfall i språkscreening på Barnavårdcentral

Delaktighet på distans för personer med kommunikativa och kognitiva svårigheter

PECS ett sätt att lära sig funktionell kommunikation

Kommunikationsbok för personer med afasi- i studiecirkel

Sammanfattning av rehabiliteringsförslag vid stroke, traumatisk hjärnskada och Parkinsons sjukdom utifrån rådande kunskapsläge.

Va V d a d ä r ä r A K A K K? K?

Livet för personer med afasi och deras närstående efter stroke

Aktuell forskning inom området flerspråkighet, funktionsnedsättning, AKK

Idéhäfte VocaFlexibel Bärbar och tålig samtalsapparat med bra ljud

Patientens upplevelse av att leva med afasi

BARN MED AUTISM ATT FÖRA SAMTAL MED

Språkstörning och dyslexi i skolan - teori, strategi och verktyg. Välkommen! Maria Tsangari Sofia Grunér Logopeder på Logopedbyrån Dynamica

Timing it right Stöd till anhöriga i en ny livssituation

Trygghet genom en tydlig struktur, ett gemensamt förhållningssätt och goda förebilder ska alla känna sig trygga i vår skola.

Swedish translation of the Core Standards for guardians of separated children in Europe

Daglig verksamhet med kommunikativ inriktning. Kommunikationskarnevalen 26 Maj 2011 Mats Lundberg och Linda Björk

Nycklar till den goda vården

Råd och stöd kring vardagssituationer

Är jag redo för arbete?

Kommunikation vid Huntingtons sjukdom

Samtalsmodellen Supported Conversation for Adults with Aphasia (SCA ) - utvärdering av en kurs för vårdpersonal

Grav tal- och språkstörning Rapport från frågeformulär

Skolverkets föreskrifter om kursplan för kommunal vuxenutbildning i svenska för invandrare;

Varje barns rätt till kommunikation. TAKK-kommunikatörer inom förskola och skola i Alingsås kommun

Barn med språkstörning Kan ett folkhälsoperspektiv stärka logopedins insatser och genomslagskraft?

Erfarenhet av att möta föräldrar till barn med flerfunktionsnedsättning i en föräldrautbildning om kommunikation

Britt Claesson. Kommunikation TAKK

SPRÅKSTÖRNING UTREDNING HANDLEDNING UTBILDNING. Vi utreder också DYSLEXI OCH DYSKALKYLI

Tidiga interventioner ur ett ESSENCE-perspektiv

Att sätta rehabiliteringsmål under rehabilitering efter förvärvad hjärnskada i vuxen ålder Alison Godbolt

Ett redskap för att fördela makt i samtalet och ge alla möjlighet att uttrycka sin åsikt

Svenska logopedförbundets kommentarer till remissversionen av Läs mig! Nationell kvalitetsplan för vård och omsorg om äldre personer, SOU 2017:21

Supported employment -från en doktorands perspektiv

Barn med avvikande tal- och språkutveckling

Vad är följsamhet? Varför gör dom inte som vi säger? Agenda. Det handlar egentligen om samma sak... Patientlag (2014:821)

information till anhöriga leva med afasi

ANNE-MARIA IKONEN PERSPEKTIV PÅ ETABLERINGSPROGRAMMET HÄLSA OCH VÄLBEFINNANDE. Nyanlända migranters röster

Kursplan för utbildning i svenska för invandrare

LOKALA VÄRDIGHETSGARANTIER FÖR ÄLDREOMSORGEN I SVEDALA KOMMUN BILAGA 3

Samtal med barn med kommunikationssvårigheter svårigheter och möjligheter

Att följa, stimulera och bedöma språkutveckling en uppgift för barnhälsovården i Sverige. Ett förslag till allmän hälsokontroll av 4-åringar

Kompetensutveckling om språkstörning för förskolans personal

Transkript:

Kommunikationsstrategier, vad är det och fungerar det? Borås, 2012 09 27 Monica Blom Johansson Leg. Logoped, Med.dr. Institutionen för folkhälso och vårdvetenskap Uppsala Universitet monica.blom.johansson@pubcare.uu.se

Vem är jag? Leg logoped 1992, Göteborg Uppsala sedan 2002, hjärnskaderehabilitering Magisteruppsats 2006 Hur är det att leva med en person som får afasi mitt i livet? Uppsala Universitet 2008, Avhandling 2012 Aphasia and communication in everyday life Institutionen för folkhälso och vårdvetenskap, Funktionshinder och habilitering www.pubcare.uu.se (public health and caring sciences)

Vad är afasi? Okänt begrepp Språkstörning som orsakas av en hjärnskada (t ex Ahlsén, E. (2006). Introduction to neurolinguistics. Amsterdam: John Benjamins.)

Vad är språk? Uppsättning tecken (t ex bokstäver, språkljud) Regler för hur tecknen sätts ihop till ord Regler för hur orden kombineras till meningar och texter Regler för hur man använder språket (pragmatik) Uttrycker sig på olika sätt till olika personer Uttrycker sig på olika sätt i olika situation Kan du stänga fönstret?

Kommunikationsförmågans betydelse Relationer Identitet och självuppfattning

Hur påverkas livet för den som har afasi? Familj och nära relationer Socialt umgänge Fritidsaktiviteter Arbetsliv Att vara aktiv samhällsmedborgare Självkänsla och identitet

Hur påverkas livet för de närstående? Ökat ansvar och arbets belastning Minskad tid för socialt umgänge och fritid Arbete och ekonomi Kommunikation och relationer Hälsan

Jämförelse: att vara partner till en person med stroke med/utan afasi Makar till personer med afasi Är mindre nöjda med sitt äktenskap har fler negativa attityder gentemot personen med afasi har sämre egen hälsa upplever mer omfattande rollförändringar upplever större kommunikationssvårigheter än makar till personer med stroke utan afasi

A FROM Living with aphasia a framework for outcome measurement Behandling riktad till omgivningen 21 % Behandling som syftar till ökad delaktighet för PA 27 % Behandling av språkförmågan 41 % Behandling som syftar till att stärka självförtroende, identitet och acceptans av afasin Från Kagan et al. (2008). Counting what counts: A framework for capturing real life outcomes of aphasia intervention. Aphasiology, 22(3), 258 280. 11 %

Kommunikationsstrategier Behandling som syftar till ökad delaktighet för PA Behandling riktad till omgivningen Från Kagan et al. (2008). Counting what counts: A framework for capturing real life outcomes of aphasia intervention. Aphasiology, 22(3), 258 280.

Varför ska man använda kommunikationsstrategier? För att öka PA s delaktighet Hög delaktighet = ökad livskvalitet

Vad är kommunikationsstrategier? Kommunikationsförmåga Två fronter (grön cirkel + gul cirkel): Total kommunikation kommunikationsstrategier som personen med afasi använder Stödjande samtalsstrategier samtalspartnern använder

Total kommunikation/akk (alternativ och kompletterande kommunikation) strategier som används av PA Från Pound, C., Parr, S., Lindsay, J., & Woolf, C. (2000). Beyond aphasia: therapies for living with communication disability. Bicester: Speechmark Publishing Ltd.

Total kommunikation PA uppmuntras att kommunicera på vilket tillgängligt sätt som helst och att kunna skifta mellan olika kommunikationssätt utifrån olika omständigheter. Syfte: göra PA till en bättre kommunikatör. Förefaller även kunna underlätta återhämtning av talet. Tränas med fördel i grupp.

Kommunikationshjälpmedel vid afasi Typ av kommunikationshjälpmedel: Lågteknologiska: kommunikationsböcker och kartor, afasikort. Högteknologiska hjälpmedel: handdatorer (microrolltalk) med programmet programsnickaren, Ipad

Kommunikationshjälpmedel vid afasi, forts. Utformning: Storlek Antal bilder/sida Bilder och/eller text mm Kategorisering, färgkod Låg /högteknologiskt Tal/icke tal Komm A (www.dart gbg.org) Ordförråd: klargöra behov och önskemål dela information främjar social samvaro ord/fraser som gör att man kan umgås på ett artigt och konventionellt sätt Information till samtalspartnern om hur han/hon kan underlätta för pma

Kommunikationshjälpmedel vid afasi fungerar det? Kommunikationshjälpmedel vid afasi fungerar mycket bra! Om de används Ofta blir de liggande i byrålådan. (Blom Johansson, M., Carlsson, M., & Sonnander, K. (2011). Working with families of persons with aphasia: a survey of Swedish speech and language pathologists. Disability & Rehabilitation, 33(1), 51 62.)

Kommunikationshjälpmedel vid afasi varför hamnar de i byrålådan? Svårt att acceptera att man behöver ett hjälpmedel Hjälpmedlet/strategierna inte möter ens behov Rädsla för att det ska hindra en återuppbyggnad av tal och språk Orimliga förväntningar Ersätta verbal kommunikation Kompletterar och stödjer kvarvarande naturligt tal och andra kommunikationssätt Total kommunikation!

Kommunikationshjälpmedel vid afasi varför hamnar de i byrålådan? Faktorer som kan påverka: hur långt man kommit i sin rehabiliteringsprocess, acceptans av afasin behandlingsmetoden (har man fått träna ordentligt?) kognitiva faktorer (minne, uppmärksamhet, trötthet/uttröttbarhet, exekutiva funktioner (igångsättningssvårigheter)) syn på funktionsnedsättning (hos sig själv och andra) rädsla för att uppfattas som onormal vana vid teknik hur naturligt pratapparatens tal låter hur hjälpmedlet ser ut möjlighet att upprätthålla viktiga sociala roller

Kommunikationshjälpmedel vid afasi Svårighetsgrad spelar ingen roll alla kan ha hjälp av kommunikationshjälpmedel!

Kommunikationshjälpmedel Vad underlättar? Grundlig utredning Kommunikativa behov och möjligheter i olika miljöer och aktiviteter Faktorer hos individen (t ex motivation, intresse, motorik, syn, språk och kognition, personlighet, ålder) Faktorer i omgivningen (t ex kunskap, färdigheter, motivation, attityder och fysiska faktorer) Träning Riklig träning! Rollspel men också träning i verkliga miljöer PA och närstående måste förstå möjligheter och begränsningar med att använda AKK rimliga förväntningar Involvering av omgivning Absolut nödvändigt! Utformning och träning Tillgång till teknisk support och uppföljning Behöver justeras, modifieras, utvecklas

Kommunikationsstrategier Behandling som syftar till ökad delaktighet för PA Behandling riktad till omgivningen Från Kagan et al. (2008). Counting what counts: A framework for capturing real life outcomes of aphasia intervention. Aphasiology, 22(3), 258 280.

Stödjande samtalsstrategier SCA Supported Conversation for Adults with Aphasia logoped Aura Kagan i Toronto, Kanada the Aphasia Institute (www.aphasia.ca) Alla människor har en grundläggande rättighet att ha tillgång till ett sätt att kommunicera aktivt med omvärlden. Personer med afasi behöver stöd för att kunna göra detta.

Stödjande samtalsstrategier SCA, forts. SCA grundar sig på följande antaganden: Afasi kan definieras som en förvärvad neurologisk språkstörning som kan dölja den kompetens som normalt kommer fram i samtal. Det finns ett samband mellan uppfattad kompetens och tillfälle till samtal. Samtalet är centralt för att få kommunikativt tillträde till och därmed möjlighet till delaktighet i samhället. Kompetensen hos en person med afasi kan lyftas fram av en tränad samtalspartner som fungerar likt en kommunikationsramp för ökat kommunikativt tillträde.

Stödjande samtalsstrategier SCA, forts. Erkänna kompetens naturligt vuxet samtal med pma lyhörd för PA s uttryck lyssnande attityd hantera inkorrekta svar respektfullt uppmuntra när det passar ta på sig sin del av ansvaret för kommunikationen Lyfta fram kompetens försäkra sig om att PA förstår försäkra sig om att PA har möjlighet att svara verifiera kommunikationen

Stödjande samtalsstrategier SCA, forts. Samtalspartnern tränas i tekniker: skriva stödord rita enkla teckningar peka på kartor/bilder använda gester och mimik korta, enkla meningar tydlig röst anpassat taltempo anpassning av tekniker utifrån individens behov lagom mycket!

Samtalsstrategier fungerar det? Stödjande samtalsstrategier (SP) Samtalspartnern blir bättre på att samtala/kommunicera, vilket underlättar för personen med afasi att delta i samtal (Simmons Mackie, N. et al., (2010). Communication partner training in aphasia: a systematic review. Archives of Physical Medicine and Rehabilitation, 91(12), 1814 1837.) Personer med afasi är hjälpta av att samtalspartnern använder samtalsstrategier (SCA) (Blom Johansson, M., Carlsson, M., & Sonnander, K. (2012). Communication difficulties and the use of communication strategies: from the perspective of individuals with aphasia. International Journal of Language & Communication Disorders, 47(2), 144 155.) Men då skrev hon, stödord så här Och då förstod jag på en gång!

Närståendes egna behov Olika behov av stöd Information (anpassad, tillhandahållen, upprepad) Träning av samtalsstrategier (SCA ) Förståelse för sin situation Samtalsstöd individuellt eller i grupp (vid rätt tidpunkt) Uppmuntra till och stöd rätten till egen tid, att också tänka på sig själv, göra sånt man tycker om Upplysa om befintliga stödinsatser i kommun och samhälle Anhörigkonsulenter Hemtjänst Möjlighet till avlastning Träffa andra i samma situation